Gille, Agneta (S) besvaras av
anf.57 Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M):
Herr talman! Agneta Gille har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta mot de ökande varslen i Uppsala län och i övriga landet.
Eva-Lena Jansson har frågat mig dels om jag är beredd att vidta några nya åtgärder, liknande Kunskapslyftet, för att ge fler arbetslösa möjlighet att möta framtidens arbetsmarknad, dels vilka åtgärder jag och regeringen planerar att vidta med anledning av höstens varselvåg.
Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av det ökande antalet varsel i Värmlands län.
Jag väljer att svara på de tre interpellationerna i ett sammanhang.
Vi ser nu att arbetsmarknadsläget försämras, med ett ökat antal varsel om uppsägningar. Regeringen är naturligtvis bekymrad över den senaste tidens varsel. Jag och mina regeringskolleger reser mycket i landet och träffar många som är oroade över den senaste tidens utveckling. Det är dock viktigt att komma ihåg att inte alla varsel leder till uppsägningar, eftersom en del varsel tas tillbaka. Alla uppsägningar behöver i sin tur inte heller leda till arbetslöshet.
I budgetpropositionen för 2013 gjorde regeringen bedömningen att den internationella skuldkrisen dämpar svensk ekonomi och att det råder stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Regeringen har också föreslagit en rad åtgärder för att möta den svagare utvecklingen. I budgeten satsar regeringen 23 miljarder kronor extra som stärker svensk ekonomi på lång sikt och som stöder återhämtningen i ekonomin. Det handlar om reformer för att öka möjligheterna att driva företag och stärka svensk konkurrenskraft, bland annat en sänkning av bolagsskatten och införandet av ett investeraravdrag. Regeringen har också nyligen presenterat såväl en forsknings- och innovationsproposition som en infrastrukturproposition. Även dessa insatser stimulerar jobb och företagande runt om i Sverige.
Eva-Lena Jansson har frågat mig om jag är beredd att vidta ytterligare åtgärder. Regeringen har redan vidtagit ett flertal åtgärder i syfte att motverka att arbetslösheten biter sig fast. Regeringen har därför tillfälligt förstärkt de arbetsmarknadspolitiska insatser som görs tidigt i arbetslösheten. Regeringen har också föreslagit bland annat fler praktik- och utbildningsplatser avsedda för personer som riskerar långtidsarbetslöshet.
Även i samband med budgetpropositionen för 2012 genomfördes satsningar för att förhindra långtidsarbetslöshet. Det innebar bland annat förstärkt förmedlingsstöd, ökad uppföljning av arbetslösas arbetssökande och fler programinsatser. Dessa satsningar följs nu upp och fortsätter under 2013.
Som jag vid ett flertal tillfällen har svarat i tidigare interpellationsdebatter kan jag konstatera att varsel runt om i landet innebär en ökad utmaning för Arbetsförmedlingen på regional nivå, men det finns resurser, erfarenhet och väl upparbetade rutiner hos myndigheten för att hantera detta. Det kan exempelvis innebära att skriva in arbetssökande direkt på plats eller att genomföra matchningsinsatser som ger snabb hjälp åt den arbetssökande. Det är Arbetsförmedlingens uppdrag att se till att de medel som myndigheten förfogar över fördelas så effektivt och bra som möjligt.
anf.58 Agneta Gille (S):
Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret. Tyvärr tycker jag väl inte att svaret visar att regeringen skulle ha tagit till sig de problem som finns och de problem vi står inför. Situationen är oroväckande.
Min interpellation påvisar den faktiska situationen, hur det ser ut bland annat i norra Uppland, som just nu är hårt drabbat av varsel och arbetslöshet. Från redan höga siffror ökar arbetslösheten och antalet varsel.
Jag vet att ministern känner till det här området, eftersom hon brukar vara ute i kustbandet där. Älvkarleby och Skutskär har en av de högsta siffrorna i landet när det gäller arbetslösheten. Situationen börjar bli väldigt svår, ministern. Människor har det supertufft. Vi går mot jul. Det ska firas och försökas få fram julklappar. Människor blir utförsäkrade och tvingas till underhållsstöd eller socialbidrag, vilket gör att bidragslinjen är det som gäller i de kommuner som har det så här.
Min fråga var om ministern är införstådd med den svåra situation som råder och vad ministern tänker vidta för åtgärder. Vi ser ingenting av det i den budget som är framlagd. Vi ser inga åtgärder för att stimulera, få till stånd arbetstillfällen och ge de människor som är arbetslösa möjlighet att utbilda sig och gå vidare.
Ministern säger att inte alla varsel leder till uppsägningar. Så kan det vara. Men att regeringen hela tiden upprepar detta är en klen tröst. I och med ökningen av antalet varsel ökar väl också antalet människor som blir uppsagda och arbetslösa.
Vi ser när vi tittar på statistik att det var över 10 000 varsel i oktober och nästan lika många i november. 20 000 personer har varslats om uppsägning på bara två månader. Och bedömarna säger att det kommer att bli ännu värre. I går fick vi en arbetskraftsundersökning från Statistiska centralbyrån. Där ser vi att arbetslösheten ökar med nästan 1 procent, ministern. I tidigare undersökningar kunde vi i alla fall se att sysselsättningsgraden och sysselsättningen hade ökat. Men nu är det inte längre så. Sysselsättningen har också stannat av, och sysselsättningsgraden har minskat. Det är bara arbetslösheten och varslen som ökar.
Det här är oerhört skrämmande. Det verkar som att regeringen tror att konjunkturen är som solen. Den når sitt vintersolstånd nästa fredag. Sedan blir det bara ljusare och ljusare fram till valet. Med den prognosen är det svårt att vidta rätt åtgärder.
Vi socialdemokrater menar att lösningen måste vara nya företag och satsningar. Företagen måste få växa, och de anställda måste få möjlighet att utvecklas. Vi ska rusta arbetskraften till att kunna ta de jobb som växer fram. Det handlar om utbildning, möjlighet till vidareutveckling och vidareutbildning, utbildningskontrakt för unga, praktikplatser och introduktionsprogram. Så ska vi möta framtiden.
Min fråga kvarstår: Vad har ministern för åtgärder mot detta?
anf.59 Lars Mejern Larsson (S):
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.
I dag är drygt 12 600 värmlänningar arbetslösa. Det är nästan lika många som bor i hela Arvika kommun. Deras vardag och framtid ser inte särskilt ljus ut. Värmland drabbas av nya varsel, nya uppsägningar och även nedläggningar av hela industrier, som Volvos bussfabrik i Säffle. Men även Wenmec, Fimek och Värmlands Chark är drabbade. I går, herr talman, rapporterades det om ytterligare varsel, då Tieto varslade 65 personer. Som alla nog förstår skapar varslen oro och osäkerhet hos de anställda.
Jag skulle med största säkerhet kunna slå fast att vi står inför en allvarlig situation på den svenska arbetsmarknaden. Prognoser som vittnar om någonting annat måste granskas noga. I regeringens senaste budgetproposition spår man tillväxt och sjunkande arbetslöshet. Det känns inte som att prognosmakaren i Regeringskansliet har träffat rätt denna gång.
Man skulle nog kunna påstå att dessa prognoser inte riktigt har någon trovärdighet. Man möter en lågkonjunktur med ytterligare skattesänkningar. Bolagsskatten sänks med 16 miljarder, när det i stället krävs en politik med förslag på åtgärder som kan möta lågkonjunkturen och varselvågen. Jobb skapas genom utbud och efterfrågan, inte genom att man får en coach eller blir utplacerad på vuxendagis i fas 2 eller 3, där 12 000 unga i dag är placerade i passivitet.
Vi socialdemokrater vill bedriva en aktiv näringspolitik med investeringar, innovationer, forskning och utveckling som möjliggör att nya jobb kan växa fram.
Herr talman! Det är tufft att vara arbetslös. Jag har själv varit det. Det handlar om känslan att inte duga till, oron över ekonomin och utanförskapet, om att inte kunna dela gemenskapen och kanske inte kunna köpa en lussekatt vid fikat. Men har man aldrig upplevt den situationen är det svårt att vara trovärdig.
Jag undrar om arbetsmarknadsministern vet hur det känns, herr talman. Uppenbarligen vet näringsminister Annie Lööf inte det. I en intervju med Strömstedt svarade hon på frågan om hon varit utan jobb och pengar: Jag har också stått i matkön på Netto.
Är det verklighetsförankring? Nej - speciellt inte när man driver en politik som innebär att en arbetslös har sig själv att skylla.
Jag får många samtal från både kvinnor och män som är arbetslösa, som beskriver att de har svårt att få vardagen att gå ihop och som upplever att de beskylls av regeringen för att inte göra vad de kan för att ta sig ur sin arbetslöshetssituation.
Vi socialdemokrater är oroade över utvecklingen och känner mycket starkt med alla drabbade familjer. Det är inte roligt att fira jul med en klump i magen.
Herr talman! Med utgångspunkt i arbetsmarknadsläget och varselsituationen i Värmland har Region Värmland och länsstyrelsen tagit fram förslag på åtgärder och insatser som har förmedlats till regeringen, som bör ansöka om ett stöd till regionen från Europeiska globaliseringsfonden. Ansökan tar sin utgångspunkt i Volvokoncernens varsel i Säffle och Arvika men bör omfatta andra företag inom samma bransch som varslat under hösten 2012.
Herr talman! För att göra detta möjligt måste regeringen omgående ge AF ett uppdrag att ta fram en ansökan. Jag vill därför fråga ministern: Kommer ministern att ge Arbetsförmedlingen ett uppdrag att ta fram en ansökan?
anf.60 Eva-Lena Jansson (S):
Herr talman! Jag vill börja med att tacka arbetsmarknadsministern för svaret på interpellationen.
Under 2012 har ca 2 000 personer i Örebro län varslats om uppsägning från sina jobb. Den här interpellationen skrevs den 27 november, och då hade vi inte statistiken för november än. Under denna period har 755 personer varslats, i augusti, september och oktober. I november var det 602 personer, alltså nästan lika många som under tre månader tidigare.
Det är inte bara dessa personer som har varslats som påverkas av den rådande konjunkturen. Innan varsel sker slutar många av dem som är inhyrda via bemanningsföretag, men också tim- och visstidsanställda har redan fått sluta.
Samtidigt som dessa varsel sker ser vi att långtidsarbetslösheten ökar dramatiskt. Den grupp som är inskriven i fas 3 ökar och fortsätter att växa. Den tidigare prognosen från Arbetsförmedlingen var att det 2014 kommer att vara mellan 45 000 och 48 000 personer som är inskrivna i fas 3. Vi får se om den siffran kommer att rättas till eller förändras av Arbetsförmedlingen.
Regeringen verkar var helt handfallen och förlitar sig på att skattesänkningar i alla former ska vara lösningen på ekonomiska kriser och massarbetslöshet.
Därför ställde jag frågan, herr talman, till arbetsmarknadsministern: Är arbetsmarknadsministern beredd att vidta några nya åtgärder, liknande Kunskapslyftet, för att ge fler arbetslösa möjlighet att möta framtidens arbetsmarknad? Vilka åtgärder planerar regeringen att vidta med anledning av höstens varsel?
När jag läser svaret kan jag inte se att regeringen tänker göra någonting, mer än att man reser runt i landet och träffar oroade människor. Det är bra att man reser runt i landet och träffar oroade människor, men jag förväntar mig att regeringen ska agera.
Den budget som är på plats bygger ju, precis som Lars Mejern Larsson och Agneta Gille har redovisat, på helt felaktiga prognoser.
Vi har varselrekord. I Örebro län är det Linde Maskiner, Volvo i Hallsberg, Eon, Ericsson i Kumla, Bharat Forge i Karlskoga, Meritor i Lindesberg och Atlas Copco i Örebro. Det är bara några av de företag som har varslat.
Det här får följdeffekter på arbetsmarknaden.
I Karlskoga redovisade man i veckan att socialbidragskostnaderna skenar. Man har inte pengar till skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen i samma omfattning därför att unga arbetslösa går på socialbidrag.
Då tänker jag så här: Då borde regeringen tycka att det är viktigt att man gör någonting med arbetsmarknadspolitiken. Det blir konstigt när de unga arbetslösa lämnas åt sitt öde att söka socialbidrag.
Jag läser i svaret från arbetsmarknadsministern att hon kan "konstatera att varsel runt om i landet innebär en ökad utmaning för Arbetsförmedlingen". Ja, tro sjutton det! Men borde inte ministern inse att det innebär en ökad utmaning även för regeringen? Borde inte regeringen komma med några som helst konkreta förslag? Kan verkligen regeringen tycka att det räcker med den budget som man har lagt fram? Den stora andelen av de 23 miljarder man har anslagit där handlar ju om att sänka skatterna för bolagen, och det kan inte få någon som helst konjunktureffekt. Vad tänker regeringen göra? Tänker man bara hänvisa till den nuvarande budgeten och att man reser runt?
Herr talman! Jag tror inte att de arbetslösa, de varslade eller de som är inskrivna i fas 3, eller ens vi andra, är speciellt nöjda med svaret. Jag förväntar mig att arbetsmarknadsministern utvecklar sitt svar.
anf.61 Gunnar Sandberg (S):
Herr talman! Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström! Byggnads förbundsordförande besökte Jämtland i början av veckan och kunde konstatera att även där duggar varslen tätt just nu, och allt fler blir utan arbete. I byggbranschen, som Mejern och jag kommer ifrån, är det många ungdomar som drabbas. Byggbranschen är en av de branscher som drabbas oftast i början av en lågkonjunktur.
I början av 90-talet började jag mitt fackliga arbete på Byggnads i Jämtland, och det var lika då. Ungdomar blev utan jobb, och mitt uppdrag var att stötta och hjälpa unga arbetslösa byggnadsarbetare att hitta nytt arbete eller omskola sig till något annat yrke. Det var tufft. Jag kunde prata i timmar med medlemmar som höll på att ge upp - och då menar jag bokstavligen ge upp allt - trots att det då ändå erbjöds yrkesutbildningar via AMU, andra vuxenutbildningar, komvux och beredskapsjobb. Det ordnades kurser för att stärka byggnadsarbetarnas kunskaper, till exempel selektiv rivning, ritningsläsning, datautbildningar med mera.
Vi idrottade mycket och ordnade kraftigt subventionerade priser på olika ställen och till olika aktiviteter, så trots att de var drabbade av arbetslöshet fick de en social närvaro och självkänslan stärktes.
Arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnden och branschens parter, tillsammans med statliga medel, gick också in och ordnade stimulanser för att få ned arbetslösheten. Det renoverades, och det tidigarelades olika byggnader. Man gick in med ett projekt som kallades turist-rot. Det gjordes kultursatsningar och andra åtgärder. Allt detta gjordes för att få ned arbetslösheten och stärka de arbetslösa.
Grundtryggheten, som a-kassan, stimulanser från samhället till jobb och jobbskapande aktiviteter, var bättre då.
Vi har en skogsindustri som har det tungt och en byggbransch i kris. Varför inte stimulera byggandet nu så att det blir lättare för bägge branscherna? Vi har miljonprogramsområden som står och förfaller, och vi har ett klimatmål som ska uppfyllas 2020. Genomför energieffektiviseringar!
I dag och nästa vecka kommer Mejerns och mina gamla arbetskamrater på Byggnads regionkontor runt om i Sverige att få samtal från oroliga medlemmar som upptäcker att de har en a-kassa som inte är värd namnet. De märker att de drabbas stenhårt ekonomiskt. De känner sig lurade, ministern. Det jäser ute på arbetsplatserna, och många undrar vad regeringen tar för ansvar.
anf.62 Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M):
Herr talman! Tack för interpellationerna!
Ja, det är en orolig tid i Sverige. Vi är väldigt beroende av vår omvärld. De senaste åren har den svenska ekonomin vuxit tre gånger så mycket som ekonomierna i EU. Vi kan se att av allt det vi producerar i Sverige går drygt hälften på export, och EU är en viktig marknad.
De varsel som kommer nu slår mot tillverkningsindustrin och dess underleverantörer. Det är oroväckande. Vi är beroende av att efterfrågan ska ta fart igen. Under tiden måste vi vidta åtgärder på hemmaplan. Så är det definitivt.
Vi går in i det femte året av krisen. Vi kan se när vi jämför Sverige med övriga Europa att vi har klarat oss väldigt väl jämfört med andra länder. Vi har lägst långtidsarbetslöshet bland alla EU:s 27 länder. Vi har en arbetslöshet under genomsnittet i EU.
Det är klart att jag inte är nöjd, och just av det skälet lade regeringen fram en väldigt expansiv budget. Vi satsar alltså mer pengar 2013 än vad Socialdemokraterna gör i sin budget.
Tittar man på Socialdemokraternas förslag kan man se att 60 procent av era förslag för 2013 går till höjda ersättningar. Ni satsar bara 8 procent av er budget på stimulanser till företagen och bara 15 procent på utbildning. Ni gör kraftiga skattechocker mot enskilda och mot företag. Att höja kostnaden för att anställa och behålla ungdomar skulle leda till att färre ungdomar fick chansen att få ett arbete och att fler slogs ut.
Nu krävs det i stället det som regeringen lägger fram förslag om. Det är ROT- och RUT-avdragen, där Socialdemokraterna föreslår lägre subvention. Ni föreslår en höjning av momsen på restauranger. Det kommer att slå ut arbeten. Vi vet att många ungdomar och utrikes födda jobbar just i restaurangnäringen.
Regeringen lägger stora resurser på infrastruktur som stimulerar byggande och investeraravdrag. Därutöver satsar regeringen på ett ungdomspaket på 8 miljarder och på ett paket för att minska långtidsarbetslösheten på 2 miljarder.
Det är en oroväckande tid på så sätt att konsekvensen blir att de som redan är arbetslösa hamnar längre bak i kön. Därför måste vi göra flera saker samtidigt.
Jag besökte Trollhättan för en vecka sedan och kunde se att sedan Saab i Trollhättan gick i konkurs den 19 december för ett år sedan har 3 150 personer fått arbete. Det är de nyarbetslösa, de som precis är på arbetsmarknaden, som har lättast att hitta tillbaka. Därför är det viktigt i den här situationen att ge nyarbetslösa hjälp och stöd men inte heller glömma bort de många personer som har funktionsnedsättningar, som är äldre och som har låg skolunderbyggnad och göra flera saker samtidigt.
Med facit i hand för det senaste året kan vi se att vi har en ökad sysselsättning på 16 000 personer trots den mycket allvarliga krisen. Därför fortsätter regeringen att göra satsningar som stimulerar företagen och gör att de vill växa och har möjlighet att stanna kvar i Sverige och att se till att det blir enklare och billigare framför allt för våra ungdomar att få ett arbete.
anf.63 Agneta Gille (S):
Herr talman! Det finns ett glädjeämne, och det är att ministern ändå känner oro. Det tycker jag känns glädjande.
Men det räcker inte bara med att ha en oro, utan sedan måste det också komma åtgärder. Då står ministern här och säger att åtgärderna heter bland annat RUT. RUT ska lösa arbetslöshetskrisen. RUT ska göra så att alla industriarbetarna i norra Uppland får arbetstillfällen.
Ministern säger också att vår budget innehåller en så stor del till ersättningssystemet. I dag är det så, ministern, att Bidragssverige växer, eftersom fler och fler människor lever på underhållsstöd, det som tidigare var socialbidrag. Den summan ökar katastrofalt ute i kommunerna, överallt. Det är arbetslösa, utförsäkrade människor som inte klarar sitt uppehälle.
Då kommer vi in på detta med RUT som den förlösande faktorn för dessa ökade varsel. De personer som nu bor i Skutskär och Älvkarleby och har underhållsstöd, kan också de få underhållsstöd för att få läx-RUT? Det skulle jag vilja fråga ministern. Har de möjlighet att få stöd till sina barn för att få läxhjälp, eller är den satsningen riktad bara till dem som har pengar för att kunna betala, alltså dem som har hög lön och dem som har hög inkomst?
Här ställer vi varslade, utförsäkrade människor som har en jättetuff situation mot dem som har. Vi ser hur fördelningen blir i landet. Vi ser hur fördelningen är genom att alla skattemedel ska gå till dem som redan är gynnade, medan varslade och utförsäkrade människor får det bara tuffare och tuffare.
Jag skulle vilja att ministern kommenterade det.
När man tittar på hur det ser ut i de olika budgetarna kan man verkligen läsa det på olika sätt, vilket ministern och jag har gjort. Vi kan se att vi från Socialdemokraterna verkligen har en budget som håller, en budget som har stimulanser till arbetstillfällen, till att se till att det växer, till att se till att det finns åtgärder för de arbetssökande.
Den moderatstyrda regeringen lånar till bolagsskatten, och så skriver ministern att en av åtgärderna är sänkningen av bolagsskatten. Det är vad man hoppas på. Men det är en långsiktig åtgärd som inte kommer att ge ett endaste resultat under den närmaste tiden. Det är nu som människor är drabbade, och det är det som gör att jag känner mig så oroad över situationen.
Vi har däremot i vår socialdemokratiska budget lagt en buffert. Vi har ett antal miljarder som vi kan ha till oförutsedda händelser och utgifter, exempelvis en stor varselvåg som sköljer över redan hårt drabbade områden och län som vi har hört om.
Där skulle jag också vilja höra med ministern vilken buffert regeringen har i sin budget. Eller är det så att regeringen bara ökar på låneskulden, när man nu har lånat pengar för att sänka bolagsskatten, eftersom det är det man tror är lösningen? Jag skulle vilja ha ytterligare svar av ministern om detta.
anf.64 Lars Mejern Larsson (S):
Herr talman! Jag uppfattar tystnaden på min fråga om ministern vet hur det känns att vara arbetslös som ganska talande.
Att ministern så förtjänstfullt undviker problematiken genom att berätta för kammaren att alla varsel inte leder till arbetslöshet är som ett försvar för att man ingenting gör och att RUT löser allt. Men det tvingar fram en ny fråga. Hur många varsel känner ministern till som inte leder till arbetslöshet?
Att inte satsa på att vidareutbilda arbetslösa måste väl ändå vara ett av regeringens största fiaskon? Man tror knappt att det är sant när man får rapporter från Arbetsförmedlingen om att de skickar tillbaka miljontals kronor när vi har en arbetslöshet som i dag överstiger 400 000 personer. Regeringen har skapat ett så osmidigt regelverk att pengar som Arbetsförmedlingen tilldelas inte kan användas för att hjälpa de arbetslösa utan måste skickas tillbaka till finansministern, som genomför ytterligare skattesänkningar.
Det som ytterligare komplicerar situationen i Värmland är att det finns efterfrågan på arbetskraft. I dagsläget är det en efterfrågan med 2 500 lediga jobb som kunde ha gått till någon av de värmlänningar som är arbetslösa i dagsläget. Men eftersom dessa inte får tillgång till vidareutbildning och kompetenshöjning får de fortsätta med sin ökenvandring i arbetslöshetens Sverige.
Herr talman! Även om ministern inte lyssnar på mig skulle jag vilja att ministern lyssnar på vad ordföranden för IF Metall i Värmland, Göran Persson, säger. På min fråga om vad som skulle skapa framtidstro bland IF Metalls medlemmar i Värmland säger han med eftertryck:
Det behövs särskilt riktade insatser på arbetsmarknadspolitikens område. Vad som behövs är en regering som förstår vardagen bortom siffran i budgeten. Det som nu krävs är rejäla satsningar i de individer som drabbas av arbetslösheten.
Herr talman! Vad ordföranden för IF Metall Värmland, Göran Persson, pekar på är helt enkelt att det behövs en infrastruktursatsning på utbildning. Det skulle göra att vi kunde få Sverige på fötter igen. Att sänka skatter och avveckla vuxenutbildning gör inte att vi på allvar kan konkurrera om framtidens jobb. Detta säger en person som varje dag den senaste månaden har nåtts av beskedet att fler och fler industriarbetare blir arbetslösa i Värmland.
Å deras vägnar, herr talman, frågar jag ministern vilka åtgärder hon tänker vidta.
anf.65 Eva-Lena Jansson (S):
Herr talman! Jag fick inget svar från statsrådet på min fråga om vilka nya åtgärder som regeringen planerar att vidta med anledning av höstens varselvåg. Jag försöker beskriva situationen.
Andelen arbetslösa i Örebro län som har varit arbetslösa i mer än sex månader uppgår till 6 730 personer. Andelen arbetslösa i mer än tolv månader är 4 646 personer och i 24 månader 2 321 personer. Långtidsarbetslösheten i Sverige har gått från 28 000 personer till 70 000 personer, och det är klart att vi känner av detta. Man kan använda siffror för att prata om detta, men det handlar om människor av kött och blod.
En del av dessa människor har a-kassa än så länge. En hel del är, precis som Agneta Gille sade, hänvisade till kommunernas försörjningsstöd. Kommunerna måste nu hantera de personerna. Det som har hänt är alltså att regeringen avhänder sig arbetsmarknadspolitiken och för över kostnaderna till kommunen, som får betala försörjningsstöd och måste flytta pengar från äldreomsorgen, barnomsorgen och skolan. Samtidigt säger regeringen att vi ska prioritera välfärden. Det här går inte ihop!
Andelen som fick arbetsmarknadsutbildning i januari 2007 uppgick till 50 000. De var inskrivna i arbetsmarknadsutbildning. I januari 2012 var motsvarande siffra 10 000 personer. Hur kan man då från regeringens sida säga att man ger Arbetsförmedlingen de verktyg som behövs? Det är färre som får gå arbetsmarknadsutbildning.
Jag pekade i mitt tidigare inlägg på att vi tycker att det är viktigt att satsa på åtgärder. Därför framhöll jag Kunskapslyftet, för det var en viktig satsning för att få människor att komma närmare jobb och för att de ska få den utbildning som krävs för att ta jobb i dag.
Regeringen har valt att satsa på fas 3. Man har satsat 3 miljarder på jobbcoacher, som ju ger ett väldigt tvivelaktigt resultat förutom att det möjligtvis är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd att ett antal personer blir anställda som jobbcoacher.
I vår budget har vi lagt 400 miljoner bara nästa år på drift och underhåll av järnvägen. Detta kan vara bra att komma ihåg en dag som denna. Vi har föreslagit att företag ska slippa betala andra sjuklöneveckan, något som applåderas av företag. Vi väljer att satsa 5 miljarder på att arbetslösa ungdomar ska komma i jobb. Vi lägger resurser på yrkesintroduktion och utbildning i bristyrken - att satsa på kunskap och arbete för att bygga Sverige starkare för framtiden. Men vad vill regeringen egentligen göra? Ska man hänvisa till att man sänker bolagsskatten med 16 miljarder och vara nöjd med det? Ska man hänvisa till en budget som man lade på riksdagens bord i september när vi den här hösten har rekordmånga varsel och sedan säga att man inte behöver göra något utan att det är upp till Arbetsförmedlingen att agera? När ska regeringen ta sitt ansvar?
anf.66 Gunnar Sandberg (S):
Herr talman! I lördagens upplaga av Östersunds-Posten kunde vi läsa om två unga människor i ett hårdare samhälle där tryggheten urholkas. De sökte själva upp tidningen för att försöka få hjälp. Så ser det ut för många arbetslösa i dag. De har svårt att hitta arbete samtidigt som varsel, uppsägningar och konkurser ökar.
Vi har en arbetslöshet på 8 ½ procent, och på den nivån ser den ut att ligga kvar även över 2014. Det är mer än 70 000 individer som har varit arbetslösa i mer än två år. Bara 150 000 av de omkring 400 000 arbetslösa har rätt till ersättning från a-kassan.
Socialbidragen ökar och tvingar fram skattehöjningar eller nedskärningar i ett läge där kommunerna egentligen hade behövt investera i välfärden. Detta hänger ihop med regeringens nedrustning av arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken. Regeringens satsningar räcker inte.
Satsa i stället på högkvalitativ arbetsmarknadsutbildning, en arbetslöshetsförsäkring värd namnet, en arbetsförmedling som klarar sitt uppdrag, mer vuxenutbildning och fler högskoleplatser.
Jag önskar talmannen och ministern en god jul!
anf.67 Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M):
Herr talman! Jag tror att Lars Mejern Larsson lyssnade lite dåligt på mitt första anförande. Jag tror inte att HUS-avdragen kommer att lösa detta, men det kommer att vara en viktig del. Och varför är den då så viktig?
Den sysselsättningsökning som vi kan se sedan 2006 i Sverige innebär drygt 200 000 fler sysselsatta. Det är nästan uteslutande den privata tjänstesektorn som har ökat. Därför är det betydelsefullt att vanliga människor kan köpa tjänster och renoveringar. De som inte är byggnadsarbetare själva kan anlita en medlem i Byggnads som bygger om en veranda eller något annat. Därför måste vi stimulera ROT och RUT. Tjänster som inte flyttar från Sverige är en viktig del.
Sedan visar många oberoende bedömare att det är viktigt att vi har skatter på konkurrensrimliga nivåer för våra företag. Vi ska ha låga bolagsskatter, så att företagen tycker att det är lönt att satsa här i Sverige och anställa och vara kvar.
Det måste också vara viktigt för företagen att det blir billigare att anställa en person som inte har så mycket erfarenhet, som en ungdom. Om man får välja mellan den som är dyr eller billig är det klart att jobben riskerar att slås ut om det blir dubbelt så dyrt att anställa ungdomar. Den skattechock på 14 miljarder i höjda avgifter för ungdomar som ni föreslår kommer att slå ut ungdomsjobb.
Jag tror också att det är väldigt viktigt att göra många saker samtidigt. Det handlar om att satsa på utbildning. Regeringen lägger i sin budgetproposition fram ett förslag om 18 000 fler platser på yrkesutbildningar, högskolor, universitet och yrkesvux. Jag håller med er i oppositionen om att det är viktigt med utbildning och att man rustar sig för framtiden, men det ska vara utbildning med kvalitet, som efterfrågas av arbetsgivaren.
Min erfarenhet från besök på arbetsförmedlingar är att man har resurser för arbetsmarknadsutbildning. Jag var senast i veckan i Nyköping. Där berättade man att man hade bra arbetsmarknadsutbildningar. Det var inte någon efterfrågan på att tillföra mer medel för arbetsmarknadsutbildning. Kommer det så kommer vi också att vara lyhörda.
Vi lägger också fram ett ungdomspaket om drygt 8 miljarder de närmaste åren och ett paket för att förhindra långtidsarbetslösheten på ungefär 2 miljarder.
Sedan ställde Lars Mejern Larsson en fråga om ansökan till EU:s globaliseringsfond. Jag vet att det har kommit in en sådan ansökan, och den behandlas nu i Regeringskansliet, inom Näringsdepartementet, Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet. För mig är det lite för tidigt att säga hur vi kommer att ställa oss till den.
Rent allmänt kan jag säga att vi vid flera tillfällen har ansökt om medel ur globaliseringsfonden. Min uppfattning är den att om kriterierna uppfylls ska vi försöka att hämta hem medel från EU:s strukturfonder, för det har visat sig vara positivt. Till exempel kan man i Trollhättan se att många tidigare Saabmedarbetare utbildar sig inom helt andra branscher. Jag träffade en Saabmedarbetare som var väldigt glad över att få gå en utbildning till undersköterska och ville jobba inom psykiatrin för att det var något som var meningsfullt. Vi vet också att kommunerna kommer att behöva rekrytera ungefär 400 000 medarbetare under de närmaste åren. Inom vård- och omsorgsyrken kommer det att finnas en stor efterfrågan.
Jag håller med er om att utbildning är viktig, och det är viktigt att människor rustar sig och passar på att faktiskt ta de lediga jobb som också växer fram.
anf.68 Agneta Gille (S):
Herr talman! Först vill jag för protokollet säga att jag utryckte mig fel om underhållsstöd. Det ska vara försörjningsstöd. Det tror jag att alla förstod, men för protokollet är det viktigt att det blir rätt. Det ska benämnas försörjningsstöd och inget annat.
Jag var inne och läste på Arbetsförmedlingens hemsida i morse. Där läste jag att antalet varsel fortsätter att öka. Precis som vi har sagt tidigare här ökar de mycket mer nu än de gjorde för ett år sedan. Det totala antalet inskrivna arbetslösa har ökat och uppgick i slutet av oktober till 400 000 personer enligt Arbetsförmedlingen. Den aktuella arbetslöshetsnivån motsvarar nu 8,6 procent av den registerbaserade arbetskraften.
Det blir allt tydligare att det undan för undan sker en försvagning på arbetsmarknaden. Den totala arbetslösheten ökar allt tydligare. Till detta kommer de snabbt stigande varselvolymerna, säger Clas Olsson, Arbetsförmedlingens analyschef.
Det är mycket, mycket skrämmande.
Till det kommer den situation vi har. Då säger ministern att det finns möjligheter att utbilda sig. Men det finns också ett regelverk på Arbetsförmedlingen, som ministern och regeringen ansvarar för, som säger att man måste ha gått arbetslös ett visst antal månader eller ett visst antal år för att kunna komma till de här åtgärderna. Det är det som är bromsen. Det bromsar allt i detta.
Nära Tierp, Älvkarleby och Skutskär ligger Östhammar. Där finns det arbetstillfällen, till exempel i Dannemora gruvor och i Forsmark. Där finns det möjligheter. Men de arbetslösa matchar inte arbetstillfällena, ministern. Arbetstillfällena och de arbetssökande måste matcha varandra.
Det är det som är uppdraget. Det är därför vi försöker pressa ministern till att inse detta. Jag hoppas på det för framtiden.
anf.69 Lars Mejern Larsson (S):
Herr talman! Som jag har försökt beskriva i dag har jag under några veckor åkt runt hemma i Värmland och besökt både små och stora företag som har varit drabbade och som har varslat.
Kamrater har fått gå hem. Några har vänt på själva utvecklingen. Men det är ändå lätt att beskriva samma oro. De är rädda för arbetslösheten. De vet inte vad det innebär. Försörjningen uteblir. Order kommer inte in till de här småföretagarna. Och de som går hem beskriver den uteblivna möjligheten till utbildning. De kan kanske inte köpa julklappar till barnen. Det är tufft. Det är jobbigt att träffa dem.
När jag besökte Säffle var det flera som vittnade om näringsministerns besök i slutet av oktober, när hon träffade uppgivna Volvoarbetare och Säfflebor. De beskrev att ministern inte hade någonting att komma med till dem som förlorat sitt arbete, utan den här politiken var den bästa. Hon var inte alls lyhörd. Det är vad de beskriver.
Men, herr talman, jag måste bekänna att jag, så här i juletid, hyser större tilltro till arbetsmarknadsministern. Visst är det så att ministern kommer att leverera ett paket. Låt oss kalla det en julklapp. Det är ett besked om ett avskaffande av fas 3, ett besked om att taket när det gäller arbetslöshetsersättningen höjs till 25 000 kronor och ett beslut om att AF inte ska sända tillbaka pengar utan använda dem till utbildning, så att vi kan vara med och konkurrera. Till sist är det ett besked till Värmland om att ansökan till globaliseringsfonden är insänd.
anf.70 Eva-Lena Jansson (S):
Herr talman! Med en dåres envishet fortsätter jag att ställa frågor till ministrar som inte gärna vill svara.
Kan man vara nöjd med en budget som man lägger fram i september som sedan visar sig vara helt felaktig? Kan man vara nöjd med en budget där den stora satsningen handlar om att sänka bolagsskatten med 16 miljarder, varav 8 miljarder är lånade pengar?
Hur kan man vara nöjd med det? Är det så att arbetsmarknadsministern redan har förlorat kampen mot finansministern om att det behövs mer pengar för att komma till rätta med arbetslösheten?
Lars Mejern Larsson är en förtjusande människa. Han har stor tilltro till människor. Det beundrar jag. Men jag är inte riktigt lika optimistisk, även om jag naturligtvis hoppas att regeringen ska ta sitt förnuft till fånga och inse att man måste satsa på människor.
När Socialdemokraterna hade regeringsmakten valde vi att satsa på Kunskapslyftet. Det handlade om att lyfta människor ur arbetslöshet och ge människor möjlighet att växa. Människor växer av utbildning. Att då satsa, som vi gör, närmare 5 miljarder på yrkesintroduktion och utbildning i bristyrken är viktigt för att fler ungdomar ska få jobb. Det är viktigt att ungdomar inte tappar fokus. Men detta är också viktigt för att man ska kunna möta de människor som i dag har blivit varslade och som riskerar arbetslöshet.
Vi vet att alla varsel inte leder till arbetslöshet, men det är ingen tröst just nu. Väldigt många människor är oroade. Man vet inte om man kommer att ha ett jobb nästa år.
Med tanke på de försämrade trygghetssystemen och det faktum att socialbidragen ökar och att pengar försvinner från välfärden borde regeringen ta sitt ansvar och satsa på viktiga reformer i stället för att bara ha en enda fråga på sin dagordning - sänkt skatt.
anf.71 Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M):
Herr talman! Det här är en viktig debatt. Vi har haft flera viktiga debatter kring just arbetsmarknadssituationen. Det är klart att det här är en av regeringens mest prioriterade frågor, det vill säga att man ska kunna arbeta om man har möjlighet att göra det.
Det är några saker som jag vill reflektera över.
Den 1 januari i år införde Arbetsförmedlingen ett nytt sätt att arbeta - jag säger detta som ett svar till Agneta Gille. Om man kommer in på Arbetsförmedlingen ska man bli bedömd utifrån ett bedömningsverktyg. Är man nyarbetslös och har en dålig skolunderbyggnad - man kanske bara har gått i grundskolan - ska man kunna få hjälp från första dagen. Det kan då handla om utbildningsinsatser. Riskerar man långtidsarbetslöshet ska man få hjälp från första dagen. Det är vi väldigt tydliga med.
Det är också viktigt att man utnyttjar möjligheterna till pendlingsstöd och flyttbidrag.
I Uppsala län har man lägst arbetslöshet i landet, men det är väldigt olika i olika kommuner. Samtidigt finns det möjligheter att pendla från olika orter. I Östhammars kommun har man till exempel en låg arbetslöshet. Det handlar om att se till att man får en arbetsmarknadsutbildning som matchar behoven på den lokala arbetsmarknaden. Det är viktigt att det sker.
När det gäller Arbetsförmedlingens anslag - man har totalt ungefär 67 miljarder kronor - är den större delen avsatt för a-kassa och aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingen kan inte och får inte använda pengar hur som helst - det tror jag inte heller att någon inom socialdemokratin föreslår. Det gjorde man inte när ni hade makten heller. Man har vissa anslag för program och utbildningar, vissa för personal och lokaler och vissa för ersättningar.
Det här är en mycket angelägen fråga, om arbetsmarknadssituationen, som vi följer noga. Vi lägger fram budgetar vid två tillfällen. Vi har möjligheter att vid behov vidta också andra åtgärder. Det här är en fråga som vi följer, och för mig är det viktigt att veta att alla som blir arbetslösa får ett individuellt och professionellt bemötande på Arbetsförmedlingen så att de kan komma tillbaka till ett arbete.
Jag önskar er en god jul.