Frågestund

anf.23 Ylva Johansson (S):

Herr talman! Arbetslösheten är mycket hög, och prognosen är att den kommer att öka kraftigt under nästa år. Regeringens viktigaste delar i arbetsmarknadspolitiken har varit att skära ned på utbildning, införa fas 3 och införa jobbcoacher. I dag fick vi genom en utvärdering veta att jobbcoachandet inte har lett till att de arbetslösa har fått jobb i större utsträckning. Sedan tidigare vet vi att fas 3 måste betraktas som ett misslyckande. Regeringens jobbpolitik har havererat, och min fråga till Eskil Erlandsson är: Tänker regeringen ompröva sin jobbpolitik mot bakgrund av att jobbcoacher och fas 3 inte leder till jobb?

anf.24 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Jag konstaterar att vi har en ökad frekvens av varsel i vårt land. Därmed inte sagt att alla varsel från olika företag alltid leder till uppsägningar. Vad ska man göra åt detta? Den budget som är under riksdagsbehandling just nu innehåller en mycket stor mängd förslag för att öka möjligheterna till tillväxt i olika sektorer i vårt samhälle, allt i syfte att motverka den arbetslöshet som vi har och som är alltför hög och som tyvärr riskerar att bita sig fast och kanske till och med bli än högre än vad den är i dag. De satsningar som har gjorts uppgår till hela 23 miljarder kronor, allt för att, som sagt, motverka de möjliga saker som tyvärr kan komma beroende på den internationella konjunktur som nu råder. Detta ska ses i motsats till vad oppositionen gör som inte har några förslag på detta område.

anf.25 Ylva Johansson (S):

Herr talman! Statsrådet svarade inte på min fråga. Jag frågade inte vad regeringen har för budgetförslag. Jag frågade vilken bedömning regeringen gör när det i utvärderingar har visat sig att de viktigaste insatserna inom arbetsmarknadspolitiken, både jobbcoacherna och fas 3 - de stora miljardslukande åtgärderna - inte leder till arbete. Är det en anledning till att ompröva, eller tänker regeringen fortsätta med åtgärder som inte leder till jobb?

anf.26 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Som jag redovisade i mitt tidigare inlägg finns det en rad insatser som är föreslagna från regeringens sida, varav till exempel jobbcoacher är en del. Vi tror nämligen på en mångfald av åtgärder för att vi vill ha mer tillväxt och därmed också nya jobb i alla delar av vårt land. Självklart omprövas saker och ting. Men de måste få verka en tid innan en omprövning sker eftersom vi alla känner till att det tar tid att etablera olika typer av åtgärder och att det tar tid innan olika typer av åtgärder leder till resultat.

anf.27 Cecilia Widegren (M):

Herr talman! Jag vänder mig till försvarsministern. Vi har mycket gemensamt med våra nordiska grannar. Men det är mycket lätt att det nordiska samarbetet blir någonting som vi har på papperet och inte reell verklighet. Jag har en fråga kopplad till den utveckling som nu sker i vårt närområde och det reella samarbete som i dag sker med våra nordiska grannar. Jag hade förmånen att lyssna på Finlands Elisabeth Rehn för någon vecka sedan. Hon berättade att när försvarsministrarna träffades på 90-talet var det mest de fredsbevarande insatserna i FN som man kunde diskutera. Därutöver fanns det inget reellt samarbete. Hur är det försvarspolitiska samarbetet i dag? Handlar det som görs i dag mellan de olika nordiska länderna på detta område om mer än vackra ord?

anf.28 Försvarsminister Karin Enström (M):

Herr talman! Sverige är ett land som bygger säkerhet tillsammans med andra, inte minst med just våra nordiska grannar. Vi har en lång historia som långt tillbaka präglades av krig och konflikter. Numera präglas våra kontakter av samhörighet, likartade intressen och ett mycket gott samarbete även på det försvarspolitiska området. Jag träffar mina nordiska kolleger mycket ofta. Senast träffades vi i Skagen i mitten av november. Då skrev vi under en hel del konkreta samarbetsplaner. Den första handlar om ett samarbete som gäller taktiska flygtransporter, det vill säga att kunna flytta personal och materiel på olika sätt. Vi är nu överens om att vi ska gå vidare så att vi kan poola våra resurser. Sverige, Norge och Danmark har ungefär samma typ av transportflygplan. Finland har en annan typ. Men vi ser stora möjligheter på detta område. Jag kan återkomma i nästa inlägg om vad vi mer gör på flygområdet med mera.

anf.29 Cecilia Widegren (M):

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för svaret som gällde ett område. Här i Sveriges riksdag diskuterar vi ofta det nordiska samarbetet. Inte minst Nordiska rådet har fått en klang av att handla mycket om ord och prat och lite handling. Därför är det viktigt att försvarsministern visar på de praktiska nyttorna som skulle kunna finnas med det nordiska försvarssamarbetet. Skulle det i längden i praktiken kunna innebära att Sverige som nation är beredd att avstå någon förmåga för att få detta stöd från något annat nordiskt land, eller hur utformas det nordiska samarbetet reellt inför framtiden?

anf.30 Försvarsminister Karin Enström (M):

Herr talman! Nu tittar vi på våra förmågor, och framför allt på hur vi ska kunna avhjälpa brister och hur vi ska kunna använda de resurser som vi har redan i dag på ett mer kostnadseffektivt sätt. Det kan handla om allt från, som jag sade, transportflygsamarbete till utbildning och träning. De nordiska länderna har valt lite olika säkerhetspolitiska linjer. Danmark och Norge är med i Nato. Finland och Sverige är med i EU. Island är med i Nato. Danmark är med i både Nato och EU men är inte med i EU:s försvarssamarbete. Men trots dessa skillnader hittar vi praktiska lösningar. Vi tittar också på internationellt samarbete. Vi samarbetar inom ISAF i Afghanistan, och vi tittar också på möjligheter till gemensamma FN-bidrag inom nordisk ram. Att ge bort förmågor är, som det nu ser ut, inte aktuellt. Däremot utnyttjar vi dem smart tillsammans.

anf.31 Tina Ehn (MP):

Herr talman! Sverige har en landsbygdsminister. På många platser i flera kommuner i Sverige brister möjligheten att få en grundläggande service. Det gäller utvecklingen av hur myndigheter och kommuner organiserar sig, men det gäller också tilltron till att marknaden ska lösa våra problem. När det handlar om landsbygdens människors grundläggande behov av telefon, bredband, apotek med utbildad personal eller kanske något annat ser vi att det inte riktigt fungerar. Marknaden är inte alltid intresserad av en glest befolkad bygd. Jag undrar hur landsbygdsministern ser på att service och kompetens försvinner från många platser, delvis på grund av en politik som missar att marknaden inte tar ansvar för orter med ett så kallat otillräckligt befolkningsunderlag.

anf.32 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Jag tackar för en synnerligen angelägen frågeställning. Vi, det vill säga regeringen, har tagit denna fråga på allvar, och jag har kunnat konstatera att vi till exempel har passerat 1 miljard kronor, alltså 1 000 miljoner, för att möjliggöra att bredband når ut till områden där marknaden inte räcker till. Vi har dessutom sedan i fjol 80 miljoner kronor, om inte mitt minne sviker mig, under denna mandatperiod för att aktörer på marknaden ska kunna tillhandahålla grundläggande service på orter där sådan saknas för att vi vill ha levande landsbygder och levande småorter i alla delar av vårt land. Detta i motsats till hur den regering som fanns tidigare, och som stöddes av Miljöpartiet, agerade.

anf.33 Tina Ehn (MP):

Herr talman! Tack så mycket, statsrådet! Vi delar uppfattningen att landsbygden ska leva. En fråga som jag tog upp i mitt första inlägg gällde apoteken. Såvitt jag förstår måste även en landsbygdsminister vara intresserad av vad som händer i mars 2013, som är slutdatum för de kontrakt som regeringen har tecknat med de privata apoteksägarna om hur länge de behöver upprätthålla apotek på landsbygden.

anf.34 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Apoteksservice är en del av den grundläggande servicen för människor i alla delar av vårt land. Det är en del som kan ingå för att få stöd i enlighet med det jag redovisade i mitt första inlägg. Jag talar om de pengar - jag tror att det är 80 miljoner kronor - som avsätts för att kunna tillhandahålla grundläggande service i alla delar av Sverige där marknaden inte klarar av det.

anf.35 Gunnar Andrén (FP):

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Norman. Visserligen diskuterar folk just nu mest snöfallet i Sverige, men kommunala förtroendemän diskuterar i väldigt hög utsträckning i dessa dagar en annan fråga, nämligen den kommunala skatteutjämningen. Den behandlades av en utredning som bland andra jag själv satt med i och som lämnade ett enigt yttrande i april 2011. Detta har stor betydelse för de kommunala budgetarna och för välfärden ute i landet, och därför undrar jag vad som händer med denna utredning. Det tror jag att väldigt många kommunala företrädare i detta land undrar vid det här laget.

anf.36 Statsrådet Peter Norman (M):

Herr talman! Den utredning som Gunnar Andrén hänvisar till var mycket riktigt enig i sitt betänkande, och den påvisade också på ett tydligt sätt de orättvisor som finns mellan kommuner, i första hand kanske beroende på ett nytt beteende för barnomsorgen. När maxtaxan i barnomsorgen kom blev både efterfrågan och utbudet när det gäller barnomsorgstjänster mycket större än det var tidigare. Det har slagit väldigt olika i olika kommuner. Det problem vi såg i utredningen var att man inte i tillräcklig utsträckning analyserade de effekter som eventuellt ledde till skada för tillväxten. Jag kan berätta att regeringen är klar med ett förslag som just nu är ute på gemensam beredning. Vi kommer att ha gott om tid på oss att lotsa detta genom riksdagen. Återigen är målet, vilket vi har sagt hela tiden, att det ska träda i kraft från 1 januari 2014.

anf.37 Gunnar Andrén (FP):

Herr talman! Jag tror att det är väldigt viktigt att det kan träda i kraft 2014. Avsikten var ju att det skulle träda i kraft redan nu, och nu är budgetarna för 2013 redan beslutade. Jag förstår att det kommer att ske en del korrigeringar. Kommer några kommuner att få försämrade förutsättningar i förhållande till utredningsförslaget? Det är väldigt viktigt att de får reda på detta när de ska gå vidare i planeringen.

anf.38 Statsrådet Peter Norman (M):

Herr talman! Vad vi har gjort är att försöka mildra de marginaleffekter som finns i kommunerna. I dag finns det kommuner som har marginaleffekter på 85 procent eller lite mer. Det innebär att av en inkomstförstärkning till kommunen går 85 procent av pengarna till utjämningssystemet. Detta tror vi har tillväxthämmande effekter, även om tillväxtfrågan är väldigt svår i det här avseendet. Ingen kommun kommer enligt regeringens förslag att få det sämre än enligt utredningens grundförslag. Däremot kommer vissa kommuner att få det något bättre än vad utredningen kom fram till. Jag hoppas att detta kan lugna de finanschefer som börjar fundera på 2014 års budget.

anf.39 David Lång (SD):

Herr talman! Min fråga är av det allmänpolitiska slaget, så jag riktar den till minister Erlandsson. I april 2010 infördes ett försörjningskrav för utlänningar, vilket skulle innebära att de som kommer hit ska få ta ett större ansvar för sin egen försörjning. Förslaget blev ett urvattnat kompromissförslag med massor av undantag. Till exempel ska försörjningskravet inte gälla om anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller som alternativt skyddsbehövande, eller om anknytningspersonen har permanent uppehållstillstånd i Sverige, har vistats här i minst fyra år och så vidare. Alla dessa undantag ledde till att bara 350 av 23 000 anhöriginvandrare år 2011 prövades mot försörjningskravet. Detta var Sverigedemokraterna bland de första att påpeka. Dock ser det precis lika illa ut i dag som det gjorde då. Min fråga till ministern är: Avser regeringen att nu ta tag i detta lapptäcke till regelverk?

anf.40 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! När det gäller den här frågeställningen likaväl som alla andra frågeställningar i vårt samhälle är det klart att saker och ting över tid omprövas och testas, men det är inget aktuellt på regeringens bord för närvarande.

anf.41 David Lång (SD):

Herr talman! Sverigedemokraterna har tagit upp den här frågan förut och fått som svar av bland andra regeringsföreträdare att reglerna inte går att ändra eftersom det skulle bryta mot internationella överenskommelser och konventioner. Senast härom veckan kom dock migrationsministern med ett utspel om att man visst kan strama åt regelverken. Han fick dessutom uppbackning av självaste statsministern, som sade att frågan ska diskuteras inom Alliansen. Min fråga är då: Gäller inte de gamla konventionerna längre? Har regeringen lyckats omförhandla dem, eller tänker man bryta mot dem? Har regeringen hittills ljugit när man har påstått att SD:s politik inte går att förena med de konventioner som Sverige har undertecknat, eller kommer det helt enkelt att bli strid inom regeringen om den här frågan?

anf.42 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Mitt tidigare svar gäller. Saker och ting omprövas över tid, men för närvarande pågår inget sådant arbete inom regeringen.

anf.43 Göran Lindell (C):

Herr talman! Min fråga ställer jag till landsbygdsministern. Den gäller skogspolitiken och kopplingen till äganderätten. Om man ska sammanfatta skogsvårdslagstiftningen i dag kan man nämna begreppet frihet under ansvar och ett miljömål och ett ekonomiskt mål som är likställda med varandra. Det har enligt min och Centerpartiets uppfattning fungerat väldigt bra. Dagens debatt har lyft fram krav på många håll om både detaljreglering och klåfingrighet. Man har till och med från något regeringsparti börjat tala om att omarbeta skogsvårdslagen. Min korta och raka fråga är då naturligtvis: Hur ser regeringens uppfattning på det här området ut när det gäller skogsvårdspolitiken och äganderätten?

anf.44 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Numera är faktiskt äganderätten grundlagsskyddad, vilket den tidigare inte har varit i vårt land - vilket i sig förvånar mig, men nu är den alltså grundlagsskyddad. Jag är glad över detta. Allt brukande av mark bygger ju på att man också får skörda. Det man inte vet om man får skörda brukar man ju inte. En fast och strikt äganderätt som dessutom i vårt land numera tillämpas under devisen "frihet under ansvar" har ju tjänat oss mycket väl. Skogsindustrin och vad skogen ger oss är vår största exportverksamhet. Det är hundratusentals människor som har sitt arbete i eller runt skogen. Det pågår för närvarande inget arbete för att ändra denna politik.

anf.45 Göran Lindell (C):

Herr talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret! Ministern nämnde själv långsiktigheten i skogspolitiken, där vi i stället för att ha en kvartalsekonomi talar om sekel som planeringshorisont. Själv kan jag överblicka ungefär ett halvt sekel i skogspolitiken och kan se värdet av att en mångfald skogsägare med olika idéer driver och förvaltar sin skog inom relativt fria ramar. Det har varit tillfällen då vi på olika sätt har detaljstyrts, till exempel när det gäller kriget mot löv och björk i skogen. Jag tror och hoppas att just en mångfald av idéer inom relativt frikostiga ramar är en lösning även för framtiden. Jag hoppas att det får förbli så.

anf.46 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Den frihet under ansvar som vi har haft sedan början av 1990-talet har, tror jag, tjänat oss inte bara i ekonomiskt hänseende utan också i biologiskt hänseende och med avseende på biologisk mångfald. Vi har ungefär 330 000 skogsägare i vårt land, och de har lite variationer i hur de brukar den skog de äger. Det ger oss en större mångfald. Detta bara bekräftar vad jag sade, nämligen att det för närvarande inte pågår något arbete i Regeringskansliet för att förändra den här politiken. Skogen ger oss så mycket jobb och exportinkomster men också en ökad biologisk mångfald i jämförelse med den enfald som fanns med tidigare politik på det här området.

anf.47 Patrik Björck (S):

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Erik Ullenhag. Arbetsmarknaden i Sverige är nu hårt ansträngd. Varslen duggar tätt, och arbetslösheten ökar. Regeringens arbetsmarknadspolitik biter inte. Den fungerar inte. Det finns vissa grupper som är särskilt hårt utsatta i denna svåra situation, bland annat utrikes födda. Det framförs nu ganska hård kritik mot regeringens så kallade etableringsreform. Jag skulle vilja höra vad statsrådet tycker och hur statsrådet kommenterar förslaget om etableringslotsar. Hur har det fungerat? Har statsrådet några synpunkter på att förändra det, eller ligger man fast vid förslaget?

anf.48 Statsrådet Erik Ullenhag (FP):

Herr talman! Jag tackar för frågan. Vi kan diskutera om arbetsmarknadspolitiken fungerar eller inte. Detta är en regering som är offensiv också när det gäller att se till att förbättra villkoren för företagande med sänkt bolagsskatt. Vi har gjort det billigare att anställa unga människor. Vi har öppnat upp restaurangsektorn, vilket spelar roll för nyanlända på arbetsmarknaden. Där har vi två tydliga alternativ mot varandra. Jag minns en debatt för ett par månader sedan som handlade om att vi gjorde för mycket. Det är bra om det sker en tillnyktring från Socialdemokraternas sida när det gäller att det kanske behöver göras mer. Etableringsreformen går ut på att vi ska ha ett mycket tidigare jobbperspektiv när man kommer som nyanländ till Sverige. Vi kan se av utvärderingarna att detta nu fungerar bättre än vad det gjorde förr. Nästan alla nyanlända flyktingar eller invandrare skrivs in på Arbetsförmedlingen. Vi har ett jobbfokus. I det gamla systemet var över hälften av nyanlända flyktingar och invandrare under flera års tid över huvud taget aldrig inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det är lite för tidigt att dra slutsatser av etableringsreformen. Det är ungefär 50 personer som lämnar reformen nu i december.

anf.49 Patrik Björck (S):

Herr talman! Min fråga gällde hur statsrådet ser på systemet med etableringslotsar. Fungerar det bra eller dåligt? Det skulle vara bra om jag kunde få ett svar på det. Enligt Arbetsförmedlingens egna prognoser kommer man att lämna tillbaka nästan hälften av anslaget till etableringslotsar och insatser för nyanlända invandrare. Jag undrar om inte statsrådet drar några som helst slutsatser av det. Om vi har personer som är särskilt svårt utsatta på arbetsmarknaden och om politiken inte kan använda sig av de pengar som anslås och nästan hälften av anslaget lämnas tillbaka - ser statsrådet några som helst bekymmer med det? Hur kommenterar statsrådet detta, till exempel när det gäller etableringslotsarna?

anf.50 Statsrådet Erik Ullenhag (FP):

Herr talman! Alltid när man genomför större reformer, som vi nu gör på integrationspolitikens område, ska man vara ganska ödmjuk och hela tiden utvärdera dem. Redan dessa första två år har vi gjort ett antal förändringar, och aviserat ett antal förändringar, i etableringsreformen. Vi kommer att stärka arbetslinjen ytterligare. Om det finns ett lämpligt arbete att ta för en nyanländ invandrare ska man vara skyldig att flytta till det. Vi gör förändringar inom ramen för föräldraförsäkringen, som har varit ett problem för etableringsreformen. När det gäller den konkreta frågan om etableringslotsar gällde kritiken före reformen att det inte skulle finnas tillräckligt många etableringslotsar. Detta verkar inte ha blivit verklighet; de som vill ha en lots väljer en lots. Sedan får vi hela tiden se över om det inte kostar lika mycket pengar som vi har anslagit och om vi kan använda pengarna bättre. De förändringar vi nu aviserar i och med att vi gör en stor satsning på praktikplatser för nyanlända är såklart en kostsam reform. Men jag kan lova frågeställaren Patrik Björck att vi kommer att fortsätta reformera integrationsområdet, för vi behöver göra mer för att fler snabbare ska få kontakt med arbetsmarknaden.

anf.51 Roland Utbult (KD):

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsministern. Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget blev ajournerade i november. De återupptas 2013. Jordbruksbudgeten utgör en betydande del av EU:s långtidsbudget och har stor betydelse också för stödet till svenska bönder och till landsbygden. Detta är en lite knepig fråga. Vi vill alltså att EU ska dra ned jordbruksstödet, och samtidigt påverkar det eventuellt - det får ministern svara på - våra svenska bönder. Hur ser landsbygdsministern på konsekvensen av en minskad budget för de svenska bönderna?

anf.52 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Den svenska inriktningen, och därmed min inriktning, i diskussionerna är att vi relativt ska föra över så mycket pengar som det bara är möjligt till det som vi på fackspråk kallar för pelare 2, alltså den del som innehåller miljöstöd och kulturstöd men också allmänna landsbygdsutvecklingsåtgärder. Detta vill vi göra därför att vi på våra landsbygdsområden, i vårt land och i andra delar av Europa, vill få fram fler jobb och större tillväxt. Så kan vi utveckla också de små samhällena och de små byarna i alla delar av Europa. Detta beror i sin tur på att vi vill ta vara på alla de möjligheter som finns i skilda delar av vårt land och i andra delar av Europa. Det är min och Sveriges prioritering att relativt föra över så mycket pengar som det bara är möjligt till pelare 2.

anf.53 Roland Utbult (KD):

Herr talman! Det är väl statsministern som förhandlar om långtidsbudgeten. Men jag skulle ändå vilja fråga ministern hur han vill arbeta för de svenska positionerna så att man får gehör för dem framöver.

anf.54 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! När det gäller diskussioner om innehållet i de två pelare som vi arbetar med på det gemensamma området jordbrukspolitik inom Europapolitiken har arbete pågått under fyra års tid nu. Jag har hela tiden arbetat för det jag tidigare nämnde, nämligen att relativt föra över så mycket som det bara går till pelare 2, alltså till det som ger sysselsättning och jobb i alla delar av Europa, så ock i vårt land. Låt mig dessutom, herr talman, tillägga att denna pelare i dag är stor och viktig för den svenska landsbygden och därmed för Sveriges jordbrukare och bönder.

anf.55 Sven Britton (S):

Herr talman! Min fråga går till Gunilla Carlsson. Strax efter sitt tillträde som biståndsminister utsåg Gunilla Carlsson en ny generaldirektör. Denne hann på drygt två år driva verkets ekonomi och de anställdas arbetsmoral i botten, vilket ledde till hans avskedande och bidrog till att ett hundratal anställda på verket fick entledigas. Den avsatta generaldirektören arbetar sedan dess i Regeringskansliet med ansvar för hiv/aids-frågor och nu också global hälsa. Min fråga till ministern blir: Innebär detta en nedgradering av ämnet global hälsa eftersom till ansvarig för detta område utses en person som så uppenbarligen har misskött ett verk som bland annat har att sörja för frågor som rör global hälsa?

anf.56 Statsrådet Gunilla Carlsson (M):

Herr talman! Jag tror att det viktiga är att människor får komma till sin rätt och att man ibland arbetar med olika uppgifter. Det är mitt ansvar att se till att instruktioner till den myndighet vi nu talar om, nämligen Sida, är så tydliga och starka som möjligt. Styrningen av Sida kunde ha varit bättre. Därför är jag glad att jag i dag kan använda den tidigare generaldirektören till ett oerhört viktigt politikområde. Sverige är viktigt här, inte bara på grund av att vi är stora givare och har mycket pengar för global hälsa utan också därför att vi nu har en oerhört bra ambassadör för global hälsa som driver frågorna i internationella forum. Han placerar Sverige på kartan inte bara tack vare våra pengar utan genom ett systematiskt arbete för att uppgradera hur Sverige ska få genomslag för att fattiga människor ska få bättre tillgång till hälsa och därmed själva kunna ta sig ur fattigdom.

anf.57 Sven Britton (S):

Herr talman! Det är riktigt; alla ska få en andra chans. Men jag undrar vad de 100 anställda som fick entledigas bland annat på grund av generaldirektörens verksamhet tänker på när det är den som - åtminstone partiellt - orsakade deras entledigande som fick en andra chans och inte de.

anf.58 Statsrådet Gunilla Carlsson (M):

Herr talman! I det här fallet handlade det om en förvaltningsbudget som var överskriden. Det fanns anledning att se till att komma i balans i budgeten. Med anledning av detta skedde en del personalförändringar. Jag tror att samtliga omfattades av trygghetssystem, och det fanns möjlighet att göra omplaceringar och att se till hur Sida skulle kunna ha en mer operativ verksamhet som fungerar utifrån de förtydligade krav som regeringen ställde på en väl fungerande myndighet. Jag är oerhört glad att man så snabbt återigen kunde komma i balans och att man nu bedriver en respektingivande verksamhet som fungerar allt bättre i en allt svårare och komplex värld som det internationella biståndet ska verka i. Jag är glad över hur både personal och den nya ledningen hanterade den uppkomna situationen. Man skulle kunna säga slutet gott, allting gott eftersom vi också har fått en fantastisk global hälsoambassadör för att jobba med dessa viktiga frågor. Jag tycker att det är bra för riksdagen att känna till.

anf.59 Kew Nordqvist (MP):

Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Den handlar om en favoritfråga för ministern, nämligen regelförenklingar inom lantbruket. Bönder som producerar ekologiska varor utsätter sig för frivilliga kontroller i samband med certifieringen. När det handlar om förenkling och minskning av den administrativa bördan borde rimligen dessa bönder prioriteras. Min fråga är: Avser ministern att göra något för att regelförenkla för de lantbrukare som producerar ekologiska varor?

anf.60 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Mitt raka svar är: Ja. Vi prövar möjligheten att samordna de kontroller, det uppgiftslämnande och liknande som bland annat bönder som producerar ekologiska varor måste genomgå. Det gör vi för att undvika dubbelkontroller eller dubbel uppgiftslämning. Om man till exempel lämnar uppgifter till olika myndigheter borde rimligen den ena myndigheten kunna hämta dessa från den andra. Detta prövas ständigt. Jag hoppas att vi kan fortsätta det här arbetet, gärna tillsammans med Kew Nordqvist, som verkligen är intresserad av de här frågorna.

anf.61 Kew Nordqvist (MP):

Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret och gläder mig åt att jag inte behöver ställa en andra fråga.

anf.62 Jörgen Andersson (M):

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till finansmarknadsminister Peter Norman. Staten är en av Sveriges största bolagsägare. Sammanlagt äger staten 55 bolag helt eller delvis. De är värda uppemot 600 miljarder kronor. Detta ställer stora krav på att staten agerar som en ansvarsfull ägare. Under en treårsperiod genomför regeringen nu en successiv översyn av målen för de statligt ägda bolagen. Exempelvis fattades beslut om nya ekonomiska mål för Vattenfall vid en extra bolagsstämma för några dagar sedan. Målet på 15 procents avkastning reviderades, och det nya målet är 9 procent av sysselsatt kapital. Jag vill därför fråga finansmarknadsministern om han kan utveckla resonemanget om syftet med de nya ekonomiska målen för de statligt ägda bolagen.

anf.63 Statsrådet Peter Norman (M):

Herr talman! Som frågeställaren mycket riktigt säger är det väldigt mycket pengar. Om man tar 600 miljarder kronor, som är ett ungefärligt mått på förmögenheten om man skulle börsnotera bolagen, och dividerar det med 9 miljoner svenskar får man ett belopp som motsvarar ett större sparandebelopp än vad de allra flesta svenskar har. Det är viktigt av många skäl att hantera de här bolagen på bästa sätt. Jag vill hävda att målarbetet för bolagen har varit lite eftersatt över tiden. Nu gör vi en ordentlig kapprustning och ser till att alla bolag får nya mål inom en treårsperiod. Det är viktigt av många skäl. Jag tycker att man i och för sig kan framföra en viss kritik mot de statliga bolagen men kanske framför allt mot de privata bolagen som ofta använder avkastningsmålet till marknadsföring. Inte minst bankerna har gjort detta, vilket jag har kritiserat flera gånger. Det finns flera skäl att revidera detta. Jag återkommer mer detaljerat i mitt nästa inlägg.

anf.64 Jörgen Andersson (M):

Herr talman! Tack för svaret! Omfattningen av det statliga ägandet ställer stora krav på oss att vara ansvarsfulla och långsiktiga ägare. Det är staten som ägare som ska presentera och fastställa de ekonomiska målen, och det är styrelsen som ska utarbeta bolagets strategi. Det är viktigt med klara och tydliga roller, men det är lika viktigt att det finns en dialog mellan ägare och bolagets ledning om såväl mål som strategi. Regeringen har under de senaste åren arbetat aktivt med att ställa upp nya mål samt förtydliga målen för de statliga bolagen. De ekonomiska målen ses över. Tidigare har Peter Norman meddelat att de statliga bolagen även har fått i uppdrag att formulera hållbarhetsmål. För att säkra en god efterlevnad och uppfyllelse av de uppsatta målen måste staten noga följa upp utvecklingen. Jag vill därför fråga finansmarknadsministern hur regeringen planerar att arbeta med uppföljningen av de mål som har satts upp för de statliga bolagen.

anf.65 Statsrådet Peter Norman (M):

Herr talman! Ett exempel på dessa, som jag tycker, orealistiska mål är Nordea som har ett avkastningsmål på 15 procent. Det är viktigt att man kontinuerligt ser över de här målen beroende på bolagens verksamhet och också med tanke på ränteläget. Nu har vi en ränta på ungefär 1 procent. Om man ska gå upp till 14 procents avkastning på kapitalet har man en ganska saftig riskpremie i sina beräkningar. Om man säger att avkastningen ska vara 15 procent i ett bolag betyder det att personalen i princip får uppdraget att inte gå in i investeringar som är värda mindre 15 procent. Det är ett absurt resultat. Därför är det viktigt att anpassa avkastningsmålet efter ränteläget. Dessutom har vi nu, som frågeställaren säger, gett bolagen i uppdrag att formulera hållbarhetsmål. Uppföljningen av dessa sker på kvartalsmöten där jag själv sitter med ordförandena i de större bolagen och min statssekreterare med ordförandena i de mindre. Det ska alltså ske åtminstone varje kvartal.

anf.66 Peter Jeppsson (S):

Herr talman! Regeringen i allmänhet och Centerpartiet i synnerhet har ofta hörts framhålla vikten av regelförenklingar och minskad byråkrati. Tyvärr kan jag konstatera att det svenska fisket upplever att byråkratin bara har ökat. Det gäller bland annat vägning av fisk, men det är faktiskt än värre när det gäller förbudet mot krokfiske efter lax som införs den 31 december. Tyvärr tillåter landsbygdsministern att Havs- och vattenmyndigheten förbjuder något som är tillåtet i andra länder. Sanningen är den att myndigheten tillåts diskriminera svenska fiskare samtidigt som fiskare från andra länder inom EU får fiska som vanligt. Herr talman! Jag vill med anledning av detta fråga om landsbygdsministern anser det vara rimligt att svenska medborgare ska diskrimineras i förhållande till medborgare i andra EU-länder på det sätt som jag har beskrivit.

anf.67 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Beståndssituationen för den vilda laxen är besvärande och allvarlig. Det har gjort att en rad åtgärder har måst tillgripas för att vi ska kunna återuppbygga bestånden på ett hållbart sätt så att de går att bruka utan att förbruka i framtiden. Just för tillfället är beståndssituationen allvarlig och ansträngd. Därför är det nödvändigt att svenska myndigheter inför begränsningar i fångstmöjligheter både vad gäller typ och användande av olika redskap och vad gäller utsträckning av fångstmöjligheter i tiden.

anf.68 Peter Jeppsson (S):

Herr talman! Ministern kallar det en begränsning, men egentligen handlar det om ett förbud. I Finland har man tillåtit de få krokfiskare som finns kvar att hålla på tills de slutar. Varför kan vi inte ha ett liknande system i Sverige där de få fiskare som finns kvar kan få vara verksamma och slippa konkurser med mera, vilket det sannolikt kommer att innebära för våra svenska fiskare? De får inget stöd eller någon ekonomisk hjälp från våra myndigheter eller politiker. Jag tycker att Finland är ett mycket bra exempel hur man skulle kunna agera. Jag vet att ministern i andra sammanhang har nämnt Finland som exempel på hur man kan göra med den här utfasningen. Den jämförelsen är irrelevant om vi inte fullt ut gör som Finland gör. En liten gnutta sunt förnuft skadar faktiskt inte även i den här frågan. Jag undrar om vi kan tänka oss ett system som i Finland.

anf.69 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Den direkta förvaltningen, efter det att ministerrådet har kommit överens med kommissionen och ibland med parlamentet i Europa om vilka fångstmöjligheter som ska finnas för olika arter, ligger i Sverige på olika myndigheter. Som frågeställaren säkert väl känner till är det förbjudet för mig att gå in och säga åt myndigheterna vad de ska göra eller inte göra och vilka beslut de ska fatta eller inte fatta. Skälet till detta är att det är den beslutsordning som vi har i landet. Jag känner inte till hur beslutsordningen ser ut i Finland.

anf.70 Eva-Lena Jansson (S):

Herr talman! I dag kan vi läsa att regeringen har synpunkter på Telia Soneras ledning, i alla fall när det gäller styrelsen, och att Peter Norman har uttryckt att han vill se en förändring. Det är intressant att få reda på. Jag undrar vilken typ av förändring det är som Peter Norman och regeringen vill ha. Vad syftar förändringen till? Handlar det om en helt ny styrelse? Jag är lite intresserad av att få veta vad regeringens ståndpunkt är i den här frågan.

anf.71 Statsrådet Peter Norman (M):

Herr talman! Jag har meddelat regeringens syn på den här frågan vid ett antal tillfällen under de senaste månaderna. Den är att vi tycker att det behövs ny och breddad kompetens i styrelsen och engagemang vad gäller framför allt hållbarhetsfrågor, vilket inte riktigt finns i dag och inte är tillfyllest. Detta beror på att Telia verkar på marknader som är besvärliga, bland annat diktaturmarknader i Asien och även marknader i södra Europa. Vi har därför sagt att vi gärna skulle se en förändring av detta i styrelsearbetet, och styrelseordföranden tycker själv att han inte ska stå i vägen för en sådan förändring och har meddelat att han tänker avgå vid nästa bolagsstämma.

anf.72 Eva-Lena Jansson (S):

Herr talman! Jörgen Andersson lyfte det här med vad regeringen syftar till att använda de statliga bolagen till. Jag har påtalat tidigare att det är önskvärt med en jämställd bolagsstyrelse men kunde tyvärr inte höra i Peter Normans svar att man också avsåg att få en sådan. Det hade kanske kunnat få helt andra effekter på Telia om man redan tidigare hade gjort den förändringen i styrelsen. Man kan se att det också i koncernledningen saknas nödvändig kompetens vad gäller antalet kvinnor. Mitt medskick till Peter Norman är att titta på vad man kan göra för att få en jämställd styrelse.

anf.73 Statsrådet Peter Norman (M):

Herr talman! Tack för inspelet, Eva-Lena Jansson! Jag håller med om detta. Låt mig poängtera att till skillnad från den förra regeringen har den här regeringen ställt jämställdheten som ett mål högt upp på dagordningen. Det har lett till att hälften av ledamöterna i de statliga styrelserna är kvinnor. 41 eller 42 procent av ordförandena i de statliga styrelserna är kvinnor. Detta är en dramatisk förändring från hur det var under den tid som Eva-Lena Janssons parti hade regeringsmakten, och det är jag mycket stolt över.

anf.74 Hillevi Larsson (S):

Herr talman! I går fattades beslut om läxhjälps-RUT, det vill säga skatteavdrag för läxhjälp för barn i grund- och gymnasieskolan. Många varnar för det här då det kan öka segregationen i skolan, och jag vill därför rikta min fråga till integrationsminister Erik Ullenhag. Det man är rädd för är att de som redan har förutsättningar att få hjälp får ännu bättre förutsättningar. Sedan konkurrerar de med de andra eleverna, alltså de vars föräldrar inte kan hjälpa dem med läxorna och inte heller har ekonomiska möjligheter att använda sig av läxhjälps-RUT. De konkurrerar om samma utbildningsplatser senare i urvalssystemet. Det riskerar alltså att öka segregationen. Min fråga är: Kan inte regeringen tänka sig att se till att alla skolbarn får rätt till läxhjälp? Det vore väldigt bra för integrationen.

anf.75 Statsrådet Erik Ullenhag (FP):

Herr talman! Tack för frågan, Hillevi Larsson! Minskar läxhjälps-RUT segregationen? Nej, självklart skapar en åtgärd som läxhjälps-RUT inte en situation med mindre segregation. Är det samma sak som att vi skulle säga nej till möjligheten, för de föräldrar som vill, att handla tjänsten läxhjälps-RUT? Nej, det behöver inte vara slutsatsen av det i alla fall. Jag tror att det kan vara klokt att ge föräldrar som vill och kan möjligheten att använda sig av läxhjälp. Hillevi Larsson tar upp en av de största utmaningarna som vi har när det gäller segregation, och det är situationen i skolor i mer utsatta områden och situationen i skolor som tar emot elever som är nyanlända till Sverige. Regeringen gör ett antal insatser för att höja nivån och för att nyanlända elever ska få extraundervisning upp till tre timmar i veckan för att klara av att komma in snabbare i den svenska skolan. Vi gör särskilda satsningar på de skolor som har det tuffast, därför att vi ser att skolan är den viktigaste vägen till att skapa mer rättvisa förutsättningar. En välfungerande skola minskar på allvar segregationen.

anf.76 Hillevi Larsson (S):

Herr talman! Man kan dess värre se att skillnaderna mellan elever på samma skola ökar, men framför allt ökar skillnaderna mellan olika skolor beroende på boendesegregationen. Det finns en stor risk att de som redan har bra förutsättningar nu får ännu bättre förutsättningar, och så växer klyftorna. Läxhjälps-RUT är utformat så att till exempel familjer med försörjningsstöd inte har möjlighet att ta del av det, och det kan ju vara de föräldrarna som verkligen behöver det här stödet. Varför ska man satsa skattemedel, som det faktiskt handlar om, på familjer som redan har bättre förutsättningar när man i stället borde se till att alla barn i skolan får den här hjälpen? Ekonomiskt sett skulle man kunna satsa på det. Regeringen skär ned gymnasieskolan med ungefär 2 miljarder de kommande åren, och så inför man samtidigt det här som bara hjälper vissa barn. Jag hoppas att regeringen tar tag i det här.

anf.77 Statsrådet Erik Ullenhag (FP):

Herr talman! Jag kan lugna frågeställaren med att vi tar tag i skolfrågan på allvar. Vi har haft en skolpolitik som under lång tid har skapat en situation som gjort att alldeles för många har hamnat i ett läge där de inte får godkända betyg och därför hamnar på efterkälken. För att höja kunskapskraven och ge människor möjligheter har vi ett otroligt reformtempo. Jag nämnde tidigare ett par saker på integrationssidan, bland annat att nyanlända elever ska kunna få extra tid, till exempel i svenska, tre timmar i veckan och att vi utbildar lärare och rektorer i hur man bemöter nyanlända invandrarelever i svensk skola. Detta är en jätteutmaning för oss. Det här är en ganska klassisk diskussion kring vad begreppen rättvisa och välfärd är. Vi har haft den här diskussionen kring RUT för ett antal år sedan, och då lät argumenten likadana som i dag från Socialdemokraterna. Det var fel och det var fult att man skulle kunna ha subventionerad städhjälp. Nu har ni svängt i den frågan. Vi får se var ni står om några år när det gäller frågan om läxhjälps-RUT. Den allra viktigaste frågeställningen handlar om att skapa en situation där elever oavsett bakgrund ska ha lika möjligheter i skolan. Sedan är det alltid så när det gäller valfrihet att man drar åt olika håll, men jag tycker att det är bra att människor i mer utsatta områden också kan välja.

anf.78 Monica Green (S):

Herr talman! Nu när vi har massarbetslöshet måste vi utveckla jobb i hela landet. De areella näringarna, de gröna jobben, kan ge jobb i hela landet. Tyvärr leder regeringens politik till en centralisering, bland annat när det gäller Sveriges lantbruksuniversitet. Jag tänker närmast på SLU i Skara som har 400 elever, 120 anställda och närhet till livsmedelsproduktionen och till en varierad djurhållning. I och med den centraliseringsiver som råder är SLU i Skara hotat. Kan och vill landsbygdsministern göra någonting åt det så att vi kan ha kvar en bra utbildningspolitik i hela landet?

anf.79 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Låt mig först slå fast att jag och många med mig tycker och vet att SLU:s verksamhet håller en synnerligen hög kvalitet och är mycket värdefull för de gröna näringarnas och verksamheternas utveckling och fortlevnad i vårt land. SLU:s verksamhet är dessutom viktig för samhället i stort. Jag bygger detta på att universitetet ofta rankas som det absolut främsta i världen på de områden där man bedriver undervisning och forskning. Som svar på och kommentar till den frågeställning som har framställts är det emellertid bara att konstatera att SLU liksom andra universitet själva beslutar om sin interna organisation. Så har det varit, och så tycker jag att det ska vara också i framtiden.

anf.80 Monica Green (S):

Herr talman! Det betyder att landsbygdsministern alltså inte har någon åsikt om den centraliseringsiver som finns inom SLU. Jag betvivlar inte ett dugg att det är en hög nivå på utbildningen inom SLU. Det är precis för att den är hög som vi måste ha kvar utbildningen i Skara. Där finns de areella näringarna, där finns närheten till en varierad djurhållning och där finns den gröna näringen, i Skaraborg och i Västsverige. Det skulle vara förödande för SLU som sådant med kvalitetskraven men också för de 400 elever som går där, för de 120 anställa och för den näring som finns runt omkring om SLU i Skara ska läggas ned.

anf.81 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Samverkan mellan näring och akademi är enligt min mening viktig men också en lagstadgad uppgift för det här lärosätet likväl som för andra lärosäten. Det är varje lärosätes uppgift, och det inkluderar alltså SLU, att självt utforma hur den här samverkan ska ske och hur den bäst kan utvecklas på olika sätt. Återigen måste jag säga, Monica Green, att SLU likväl som andra universitet och högskolor själva beslutar om sin organisation och hur deras administration ska vara uppbyggd. Det är alltså utgångspunkten när regeringen får signaler om att man vill göra förändringar. Låt mig allra sist säga att såvitt jag känner till är något beslut i den delen inte fattat av SLU:s styrelse.

anf.82 Annicka Engblom (M):

Herr talman! Min fråga riktas till försvarsminister Karin Enström. Frågestunden i dag blir en liten paus i den budgetdebatt som pågår och som återupptas om tio minuter. Där diskuterar vi bland annat personalförsörjningen till Försvarsmakten. Alliansregeringen har öppnat nya vägar in till officers-, soldat- och sjömansyrket, som innebär att man ska genomgå en grundläggande militär utbildning, till vilken det pågår en intensiv rekrytering. I debatten blandas en mängd olika siffror och fakta med olika målsättningar om hur arbetet med rekryteringen går. Min fråga till försvarsministern är rätt och slätt vilken bild som gäller. Hur går det med Försvarsmaktens rekryteringsarbete?

anf.83 Försvarsminister Karin Enström (M):

Herr talman! Det är en viktig och avgörande del av hela den försvarsreform som har inletts och nu pågår. Därför är det naturligt att intresset för hur det går är stort. Vi från Regeringskansliets och departementets sida ställer stora krav på Försvarsmakten att ständigt rapportera hur det går. Vi ställer också krav på att man vidtar åtgärder om man upptäcker att något går mindre bra. Jag vill understryka att det är myndigheten Försvarsmakten som ansvarar både för sin rekrytering och för kompetensförsörjningen. Där skiljer sig Försvarsmakten inte från andra myndigheter. Vi kan se att det finns ett stort intresse bland ungdomar för att söka sig till Försvarsmakten. Under 2011 var det ungefär 14 sökande till varje utbildningsplats i den grundläggande militära utbildningen. Hittills i år har nästan 20 000 ansökningar inkommit om att få göra tester till drygt 3 000 platser. Det är alltså ett stort intresse för Försvarsmaktens verksamhet.

anf.84 Annicka Engblom (M):

Herr talman! Man brukar rubricera personalförsörjningsreformen som en stor samhällsreform. När nu Försvarsmakten är en del av den reguljära arbetsmarknaden är det viktigt att samhället sluter upp kring rekryteringsarbetet. Vi ser en hel del reklam och kampanjinsatser, och Försvarsmakten meddelar att man fördubblar sin budget i det avseendet. I det sammanhanget är det viktigt att se till att rekryteringsarbetet inte sker enbart centralt. Också möten med människor på förbandsorter, med våra ambassadörer bland dem som har goda erfarenheter av att vara anställda eller ha tjänstgjort i Försvarsmakten, är mycket viktiga. I de försvarsmaktsråd som nu växer upp bland annat i Blekinge och Skåne, där vi samarbetar med kommuner, länsstyrelser, näringsliv och utbildningssamordnare för att öka attraktiviteten kring detta, behövs en hel del stöd. Hur ser försvarsministern på det samarbetet med Försvarsmakten, och hur avser regeringen att stödja det?

anf.85 Försvarsminister Karin Enström (M):

Herr talman! Förutom ansökningar till den grundläggande militära utbildningen är just rekryteringen av både kontinuerligt och tidvis anställda en stor utmaning inte bara för Försvarsmakten utan för hela samhället. Att få arbetsgivare, det kan vara såväl offentliga som privata, att förstå varför man ska anställa en person som samtidigt har en uppgift i Försvarsmakten är nu den stora utmaningen. Försvarsmakten ska därför rapportera hur det går. De kontinuerligt anställda har Försvarsmakten god kontroll på. Där uppfyller Försvarsmakten sina mål för i år. När det gäller de tidvis tjänstgörande ska kontrakt göras om utifrån den lagstiftning som riksdagen beslutade om så sent som i juni i år. Då gäller det att tillsammans med övriga samhället verkligen vara aktiv ute på fältet. Här finns det flera sätt att uppmärksamma goda exempel och visa den övriga Försvarsmakten hur man kan göra.

anf.86 Johan Löfstrand (S):

Herr talman! Under de senaste veckorna har frågan om utplantering av lax i älvarna runt Östersjön diskuterats. EU-parlamentet har ställt sig bakom en ny förvaltningsplan för lax i Östersjön, vilket innebär att all utplantering av odlad lax i svenska älvar ska fasas ut. EU-kommissionen har ställt liknande förslag. Det kommer att innebära stora konsekvenser för fisket, också utanför detta hus. Förslaget har skapat stor oro runt om i landet och kommer i förlängningen att påverka ett antal arbetstillfällen. Likaså kommer husbehovsfiske och fritidsfiske att påverkas. Det kommer alltså att ske förändringar på olika sätt. Min fråga till landsbygdsministern är: Vilka åtgärder anser ministern är rimliga att vidta för att klara av den uppkomna situationen?

anf.87 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Sverige brukar vara pådrivande vad gäller att få fram förvaltningsplaner för olika områden och olika arter inom Europeiska unionen och dess fiskevatten, så även vad beträffar lax. Men, herr talman, i det här fallet har Sverige motsatt sig antagandet av en plan som innebär att man tränger innanför det vi kallar för hav, det vill säga ger EU kompetens på de söta vattnen, och därmed omöjliggör den kompensationsutsättning som är mycket vanlig, vilket beror på att den fria vandringen av lax under första halvan av 1900-talet omöjliggjordes av vattenkraftsutbyggnaden.

anf.88 Johan Löfstrand (S):

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag fick dock inte svar på frågan om konkreta åtgärder. Ministern kanske kan återkomma till det i sitt nästa inlägg. Det är oerhört viktigt att ta frågan på allvar. Det kommer att påverka det svenska fisket i Östersjön, och det kommer att påverka friluftsliv och sportfiske. Därför är det viktigt att ministern tar frågan på allvar. Det kommer dessutom att påverka kusten och den näring som är mycket viktig för att vi ska ha en levande kust. Jag vill gärna höra vilka åtgärder ministern tänker vidta.

anf.89 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Vi tar frågan på största allvar eftersom den vilda laxen har en dålig beståndssituation men också för att det riskerar att omöjliggöra det som vi i vårt land hållit på med i ungefär ett sekel, nämligen kompensationsutsättning beroende på att vattenkraften många gånger omöjliggjort för den vilda laxen att gå upp i våra söta vatten och reproducera sig. Vi har alltså inställningen, och driver den i ministerrådet och dess undergrupper, att vi ska ha en laxförvaltningsplan, precis som vi vill och ska ha det för andra arter och i andra vatten gällande fisk och fiske. Däremot ska vi inte gå in på de söta vattnen och inte heller omöjliggöra den kompensationsutsättning som är en förutsättning för sportfisket, husbehovsfisket och det yrkesfiske vi har och vill ha i vårt land.

anf.90 Meeri Wasberg (S):

Herr talman! Jag tror att många blev förvånade när de i går och i dag på morgonen fick höra om återrapporteringen av satsningen på jobbcoacher. Det är en ganska omfattande satsning som regeringen har gjort på jobbcoacher. Kritiken mot vad det skulle leda till, och kanske framför allt inte leda till, fanns redan före insatsen. Frågan har varit uppe tidigare i dag, och jag vill försäkra mig om regeringens hållning. Kan det verkligen vara sant att regeringen inte drar några slutsatser beträffande förändring av arbetsmarknadspolitiken med anledning av det som nu har presenterats gällande det ideologiska experimentet med jobbcoacher.

anf.91 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Enligt min och regeringens uppfattning måste saker och ting utvärderas efter att en åtgärd varit i bruk någon tid. Därefter brukar det komma en tid av reflexioner, och sedan gör man en prövning om vi ska göra förändringar eller inte. Så här långt kan vi glädjande nog konstatera att det finns positiva effekter med jobbcoacher. Det är de facto så. Den situation vi befinner oss i med varsel och i många fall påföljande uppsägningar samt en i mitt tycke redan alltför hög arbetslöshet gör att vi bör tillgripa de möjligheter som vi tillsammans kan arbeta fram för att bringa ned arbetslösheten och ge trygghet och jobb till så många som möjligt så att de kan bidra till utbyggnaden av vår välfärd.

anf.92 Meeri Wasberg (S):

Herr talman! Det är alldeles sant att man kan behöva utvärdera saker och ting, och det är just en utvärdering som har gjorts. Man brukar säga att goda råd är dyra, och i det här fallet blir det väldigt tydligt, för vi lägger 3 miljarder på dessa jobbcoacher, lika mycket som på folkhögskolor. Frågan är fortfarande om regeringen inte drar några slutsatser av utvärderingen av jobbcoacherna och hur insatserna är konstruerade. Jag tror att vi var några stycken som tog oss lite lätt för pannan när vi hörde vilken typ av samtal som fördes av jobbcoacherna. Det var goda råd som man redan tidigare kunnat få på Arbetsförmedlingen om att man ska rikta en ansökan till den arbetsgivare man söker jobb hos och att man i sitt personliga brev bör beskriva varför man söker just detta jobb. Goda råd är dyra. Dessa råd kostar oss 3 miljarder.

anf.93 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! I de tider vi lever i är det att konstatera att detta är en bland de utpräglat konjunkturberoende insatser som regeringen har gjort för att minimera den öppna arbetslösheten. Efter den utvärdering som nu är gjord kommer en tid av reflexion, som jag sade i mitt första inlägg. Därefter kanske det vidtas någon åtgärd. Men först sker utvärdering och sedan reflexion. Vi måste ta den situation vi är inne i på allvar och vidta de åtgärder som är möjliga att vidta för att bringa ned den alltför höga arbetslösheten, som riskerar att bli än högre om vi inte gör någonting.