Frågestund

anf.38 Ibrahim Baylan (S):

Herr talman! Min fråga riktar sig till utbildningsminister Jan Björklund. I veckan har det kommit ny arbetslöshetsstatistik som visar att över 400 000 människor i Sverige är arbetslösa. Varslen slår nya rekord igen. En alldeles för hög andel av dessa arbetslösa är ungdomar. Många av dem har naturligtvis en bristfällig utbildning i grunden. Vi har föreslagit att de ska få en gymnasiekompetens. Det är också många som har med sig en gymnasiekompetens och skulle vilja studera vidare. Just i denna tid av hög ungdomsarbetslöshet väljer regeringen att minska på antalet högskoleplatser i Sverige, i år med 10 000 platser och nästa år med ytterligare 10 000 platser. På några få år försvinner alltså 10 procent av landets högskoleplatser. Min fråga till utbildningsministern är: Vad har ni för grund för denna besparing, denna inskränkning av unga människors möjligheter att skaffa sig en högskoleutbildning?

anf.39 Utbildningsminister Jan Björklund (FP):

Herr talman! Tack för frågan, Ibrahim Baylan! Det är riktigt att den här hösten har varit dyster med flera varsel. Det kom ny arbetslöshetsstatistik i dag. Glädjande nog visar det sig att de värsta farhågorna inte besannades, utan siffrorna såg bättre ut än man hade befarat. Det är fortsatt en viss ökning av arbetslösheten, men många hade nog befarat att den skulle vara större. Det är riktigt att Sverige, precis som frågeställaren säger, av strukturella skäl har en mycket större ungdomsarbetslöshet än många jämförbara länder. Det är en lång rad åtgärder som behövs. Vi bygger ut med 18 000 fler platser i olika utbildningssystem i höstens budget som riksdagen snart kommer att anta, hoppas jag, jämfört med vad som annars skulle bli fallet nästa år. Vi behöver en lång rad reformer av gymnasieskolan. Många av de ungdomar som Ibrahim Baylan tar upp vill alls inte bli akademiker utan vill ha en yrkesutbildning. På många olika sätt försöker vi öppna för detta också. Vi vidtar många åtgärder, men det behövs ännu fler.

anf.40 Ibrahim Baylan (S):

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! I tider av hög arbetslöshet, i tider när det är svårt att få jobb, gör många ungdomar det, tycker jag, rationella övervägandet att studera. De tänker: Jag pluggar några år nu och skaffar mig en bra utbildning, och så kommer arbetsmarknadsläget att se annorlunda ut om tre, fyra eller fem år. Det är positivt. Just nu är det många ungdomar som gör så. Söktrycket på landets högskolor och universitet har aldrig varit så högt som det är just nu. Just under denna period väljer regeringen att spara in motsvarande mellan 20 000 och 30 000 platser på våra högskolor. Det, menar jag, är en ansvarslös politik i ett läge när ungdomsarbetslösheten är alldeles för hög och vi har alldeles för många ungdomar som står utan sysselsättning. Jag återkommer till min fråga: Vilka överväganden har regeringen gjort för att dra in 20 000-30 000 högskoleplatser i ett läge när rekordmånga vill skaffa sig en högskoleutbildning?

anf.41 Utbildningsminister Jan Björklund (FP):

Herr talman! Ibrahim Baylans siffror är inte korrekta. Först och främst växte de mellan det första och det andra inlägget, men inte ens i det första inlägget stämde de. 10 000 platser försvinner därför att staten inte längre finansierar utomeuropeiska studenter. Det är inte svenska studenter som får färre platser, utan det är de utomeuropeiska studenterna det handlar om, och de får nu söka platser via stipendier. Det är alltså 10 000 utomeuropeiska studenter vars platser staten inte längre finansierar. Det är en del av den siffran. Resten är en konjunkturåtgärd. Vi byggde ut högskolan ganska kraftigt under den djupaste finanskrisen då man såg framför sig att arbetslösheten skulle vara uppemot 12 procent. Det är den inte. Den är drygt 7 procent nu, Ibrahim Baylan. Det är fortsatt allvarligt, men det är inte så allvarligt som man för ett par år sedan trodde att det skulle vara. Fler studenter än någonsin pluggar just nu på svensk högskola. Under min tid som utbildningsminister har högskolorna haft fler studenter än något enda år med socialdemokratiska utbildningsministrar. Det är all time high i antalet studenter, och det är också all time high i antalet sökande. Vi har en mycket väl utbyggd högskola, och vi tillför ytterligare resurser i höstens budget.

anf.42 Kew Nordqvist (MP):

Herr talman! Min fråga är till landsbygdsminister Eskil Erlandsson, och den handlar om kadmium. I en rapport från Kemikalieinspektionen visas att ett ökat intag av kadmium via maten ger en merkostnad för benbrott på drygt 4 miljarder per år. Kadmium tillförs åkermarken framför allt genom luftföroreningar och genom användning av slam och konstgödsel. Regeringen har tagit bort skatten på kadmium i konstgödseln. Min fråga är: EU i all ära, men tänker landsbygdsministern göra någonting konkret för att minska mängden kadmium i konstgödseln de kommande två åren?

anf.43 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Svenska företag som i vårt land inför olika handelsgödselmedel har iklätt sig ett frivilligt ansvar att ligga betydligt under de gränsvärden som finns vid användning av den här typen av konstgödselmedel.

anf.44 Kew Nordqvist (MP):

Herr talman! En stor del av vår mat och även foder importeras. Soja till foder innehåller relativt höga halter av kadmium som sedan via stallgödseln tillförs våra åkrar. Såvitt jag vet kontrolleras i princip inte innehåll av kadmium i importerad mat. Vad avser landsbygdsministern att vidta för åtgärder med anledning av detta?

anf.45 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! På det området finns det internationella överenskommelser kring vilka gränsvärden som är tillämpbara. Dem har vi att följa, eftersom vi är en del av världssamfundet och den handel som sker mellan olika länder i vår värld.

anf.46 Oskar Öholm (M):

Herr talman! De som var vakna tidigt kunde redan strax efter kl. 6 i morse se och höra bostadsministern prata i tv om hur vi ska skapa fler bostäder för unga i Sverige. Mer av det pratas det om i interpellationsdebatter i dag både före och efter den här frågestunden. Även jag vill ställa en fråga till bostadsministern kopplat till detta och kopplat till det förslag som nu finns om att göra tydligare och enklare regler för dem som vill hyra en privatbostad. Det har förekommit en hel del, tycker jag, märkliga missförstånd, inte minst när det gäller hyressättningen för de lägenheter som skulle kunna frigöras på det här sättet. Exempel har kastats ut i debatten där det inte har funnits så mycket beräkningsunderlag. Det har pratats om höjda hyror, men väldigt lite har kommit fram om var man har fått ett sådant underlag från. Kan bostadsministern reda ut lite grann, enligt det förslag som nu ligger på riksdagens bord från regeringen, hur systemet är tänkt att fungera och hur modellen för hyressättning ska se ut för dem som får möjlighet att bo i andra hand?

anf.47 Statsrådet Stefan Attefall (KD):

Herr talman! Tanken är att vi med hjälp av enklare och tydligare regler ska få ut fler bostäder snabbt och använda befintliga bostäder på ett mer effektivt sätt. Vi tror att med det paket som ligger på riksdagens bord just nu kommer vi att få fler bostadsrätter uthyrda. Vi får många exempel från människor som hör av sig och som har lägenheter som de använder lite eller inte alls men inte får hyra ut av olika skäl. Vi vill också ha enklare och tydligare regler kring hyressättningen. I dag finns en stor osäkerhet kring detta, vilket gör många tveksamma till att hyra ut. Den enkla principen är att när en privatperson hyr ut en bostad - det handlar bara om det - får man ta ut kostnaden för avgiften plus kapitalkostnaden. Sedan finns det ett tak. Över det taket får man inte gå; då kan Hyresnämnden stoppa det hela. Vad det handlar om är ett intervall från noll kronor till maximalt det taket. Ju fler lägenheter som kommer ut för uthyrning, desto lägre priser blir det. Så fungerar marknaden. Dessutom vill vi ha en snabb uppsägningstid för den som känner att man har ett kontrakt som man inte vill vara kvar i längre.

anf.48 Oskar Öholm (M):

Herr talman! Jag tackar för det svaret och konstaterar att det ligger ganska långt ifrån en del av de bilder som har målats upp på annat håll. Om det mer tydligt finns ett större utbud som gör att man lättare kan jämföra men man ändå är missnöjd med sin hyra, kan man då inte längre få hyran prövad? Även här verkar det ha funnits en del missförstånd. Hur ska man bete sig om man har fått en viss hyra men känner sig missnöjd och vill få den prövad?

anf.49 Statsrådet Stefan Attefall (KD):

Herr talman! Precis som i dag går man till hyresnämnden som prövar om hyran är oskälig. Det som är i det förslag som ligger på bordet är att vi tar bort möjligheten att i efterhand, när man har bott där i ett år, gå tillbaka och kräva tillbaka pengar. Men den regeln blir också ganska onödig om vi har ett enklare regelverk kring hyran. Det är så förslaget ser ut, därför att vi ska skapa så enkla regler som möjligt. Vi vet från människor som hör av sig att just osäkerheten kring hur regelverket ska tolkas i dag skapar en återhållsamhet när det gäller att hyra ut de lägenheter som står tomma. Vi ser många exempel på detta, och vi tror att det förslag som finns nu är det snabba sättet att få fler hyresbostäder till stånd. Sedan måste politiken självklart kombineras med långsiktiga åtgärder för att få fram fler nyproducerade lägenheter, och det jobbar också regeringen aktivt med.

anf.50 Johnny Skalin (SD):

Herr talman! Jag tror att landsbygdsministern är högst medveten om att vi tillverkar allt mindre av våra egna livsmedel i Sverige. Inte minst lär han ha blivit påmind om detta i och med demonstrationer på Mynttorget i dag, initierade av Sveriges mjölkbönder vars medlemmar upplever sin kanske svåraste kris någonsin. Sedan landsbygdsministern tillträdde har nästan var tredje mjölkgård lagt ned. Man har dessutom ytterligare inkomstminskning att vänta i och med det förestående avskaffandet av det så kallade tilläggsbeloppet som ges till branschen. Min fråga blir således: Har landsbygdsministern på något vis funderat över vad regeringen skulle kunna göra annorlunda för att Sveriges mjölkproduktion ska kunna öka?

anf.51 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Jag är angelägen om att den svenska primärproduktionen ökar. Jag är det därför att jag vill ha de jobb som blir i och med en ökad svensk primärproduktion - de jobb som blir i produktionen men också i den förädlingsverksamhet som oftast kommer efter den primärproduktion som en bonde kan bedriva, inkluderat mjölksektorn. Vi har vidtagit en rad åtgärder för att stärka företagandet på den svenska landsbygden, inkluderande mjölkföretagen. Fler behövs för att en tillräcklig lönsamhet och konkurrenskraft ska nås. Av det skälet finns det i årets budgetproposition ett förslag som är framlagt till riksdagen om att vi ska titta på vad som utgör hinder och möjligheter för att öka den svenska primärproduktionen, allt för att vi vill ha jobben, det öppna landskapet och vad som följer med en svensk livsmedelsproduktion.

anf.52 Johnny Skalin (SD):

Herr talman! Det är skönt att höra att regeringen åtminstone uttalat är för en mjölkproduktion i landet och att ni också försvarar svensk livsmedelsproduktion. Jag får i alla fall en känsla av att regeringen och Centerpartiet egentligen är ganska likgiltiga till vad man just nu anför, det vill säga att vi ska ha något slags livsmedelsproduktion i Sverige. Det är ju ett faktum att tiotusentals mjölkbönder nu står utomlands. Ungefär var tredje mjölkbonde har sagt upp sin verksamhet under den tid som ministern haft sitt mandat. Att i det läget höja jordbrukets dieselpriser och prioritera satsningen på bredband kan man tycka är en ganska märklig prioriteringsordning. Jag hoppas därför att landsbygdsministern tar till sig den kritik som de svenska mjölkbönderna för fram och att man på något vis omvärderar sin inställning så att vi kan behålla svensk mjölkproduktion även i framtiden.

anf.53 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Tiden som står till mitt förfogande räcker inte för att redovisa alla de åtgärder som är vidtagna och de som är i pipeline för att stärka den svenska mjölkbonden och den svenska bondeföretagarens konkurrenskraft och lönsamhet. Något ytterligare behövs för att vi ska få en ytterligare ökad produktion, för det vill jag ha, men märk också att ett antal näringsgrenar inom den svenska landsbygds- och livsmedelsproduktionsnäringen har ökat sin produktion under den tid jag kan överblicka och har varit någon större del av den svenska jordbrukspolitikens utveckling i det här landet.

anf.54 Marianne Berg (V):

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Birgitta Ohlsson. Det handlar om en kommissionärspost som ska ha hand om hälsofrågor inom EU. Tonio Borg är en av dem som aspirerar på den posten, och enligt din egen kollega Cecilia Wikström är han en dinosaurie. Det är sant. Jag håller verkligen med. Han kommer från Malta och är en klar och tydlig abortmotståndare. Han är klar och tydlig när han förvägrar kvinnor rätten till deras egen kropp. Han säger också nej till åtgärder mot diskriminering av hbt-personer. Listan kan göras lång. Hans syn och värderingar är under all kritik. Det är horribelt att Tonio Borg över huvud taget, eventuellt, kan få möjligheten att axla en roll som kommissionär i hälsofrågor. I ett pressat läge har han nu sagt att han backar. Han ska stå för vad EU står för, och han ska hålla sig till regelverket. Det gör han i ett läge när han är väldigt pressad. Min fråga till Birgitta Ohlsson är: Hur ställer sig regeringen när det gäller att rösta om Tonio Borg som kommissionär inom EU?

anf.55 Statsrådet Birgitta Ohlsson (FP):

Herr talman! Vi följer utvecklingen oerhört noga. Jag delar som liberal Marianne Bergs oerhörda upprördhet över Tonio Borgs abortkonservativa syn, över att han är emot samkönade äktenskap och över att han i dag företräder en regering som varken tillåter skilsmässa, fri abort eller samkönade äktenskap. Det kommer att vara omröstning i Europaparlamentet nästa tisdag eller onsdag, och redan nu har ett utskott fört upp kritik. Vi följer detta oerhört noga, inte minst jag som liberal. Jag tycker också att vi ska komma ihåg att det tack och lov inte är Europeiska unionen som beslutar om frågor som kvinnors rätt till fri abort eller samkönade äktenskap. Då skulle vi inte ha sådana lagar i vårt eget land exempelvis. Jag tycker också att vi ska komma ihåg att ingen EU-kommissionär, om han blir vald eller inte, verkar i ett politiskt vakuum. Ingen EU-kommissionär kan få igenom politiska förslag utan stöd från EU-kommissionen, från er här, från regeringen och Europaparlamentet, och ingen EU-kommissionär som har fått så mycket uppmärksamhet som han har fått nu riskerar att hamna i medieskugga. Han kommer att vaktas av många om han blir vald.

anf.56 Marianne Berg (V):

Herr talman! För att avsluta det jag skulle säga har han ju ändrat sig i sina utspel inför utfrågningen. Det är bara ett spel för gallerierna, anser jag, för hans åsikter står ju klara. Det är i sista minuten han har ändrat sig, så det är ett spel för gallerierna och för dem som tror på tomtar och troll. Då tänker jag så här i min följdfråga. Det är ju två av era kolleger, Alf Svensson och Gunnar Hökmark, som ställer sig bakom Tonio Borg nu och tycker att han talar sanning. Det betyder att vi har två svenska dinosaurier också, så nu har vi snart en flock. Jag menar då att det skulle vara kul och trevligt att höra från statsrådet, som jag vet står för många av de åsikter jag själv har i de här frågorna, hur mycket hon kan påverka så att detta verkligen inte händer, för en röst i sådana här frågor kan stjälpa ganska mycket.

anf.57 Statsrådet Birgitta Ohlsson (FP):

Herr talman! För det första tas detta beslut med kvalificerad majoritet, så hur medlemsstater röstar kommer inte att kunna påverka. Nyckeln ligger nu hos Europaparlamentet som kommer att lämna ett yttrande i nästa vecka. Det vi har kunnat se tydligt i debatten är att den liberala gruppen, den gröna gruppen och vänstergruppen har sagt att man kommer att rösta nej till Tonio Borg. Den socialdemokratiska gruppen har inte gett något utslag ännu, och den konservativa gruppen kommer förmodligen att stödja honom. Det gäller alltså att följa detta nu. Det är också så att kommissionen fördelar portföljer, och där kan inte medlemsstater påverka i grunden. Det är Barroso som med sitt omdöme och sin makt har ett oerhört starkt inflytande över vem som får en post i kommissionen. Vi kommer att följa detta oerhört noga den närmaste veckan. Jag som liberal är väldigt bekymrad över de åsikter Tonio Borg har i många frågor, men vi ska komma ihåg att de råkonservativa åsikter han har kan han inte driva om han blir vald till EU-kommissionär.

anf.58 Nina Lundström (FP):

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till bostadsminister Stefan Attefall. Det är många som hör av sig kring bostadsfrågorna i samhället, och en sådan fråga som har renderat väldigt många brev och telefonsamtal under veckan har varit just frågan om de som har bostäder som de inte använder för tillfället. En person som heter Christopher skriver: Jag äger en lägenhet i centrala Stockholm som i dag står tom. Jag skulle gärna hyra ut lägenheten, men på grund av motstånd från styrelsen och risk för framtida strul har jag i dag ingen lust. Det är bara några medlemmar som vill hyra ut sin lägenhet, men resultatet blir att flera lägenheter används som övernattningslägenheter och står tomma. Christopher beskriver också att han skulle vilja göra en insats för bostadsmarknaden. Han tror att det finns en vinna-vinna-situation i detta. Han tycker också att politikerna ska göra någonting. Vad ska vi svara Christopher? Vad ska bostadsministern svara Christopher?

anf.59 Statsrådet Stefan Attefall (KD):

Herr talman! Jag kan ge sådana exempel själv. Jag får brev från människor som exempelvis jobbar utomlands och vill ha kvar sin fasta punkt i Stockholm men nu har fått nej till att fortsättningsvis hyra ut bostaden i andra hand eller av olika skäl väljer att inte göra det. De kan tycka att regelverket är för svåröverskådligt och väljer därför att antingen ha bostaden som övernattningslägenhet med enstaka övernattningar eller låta den stå tom. Många av dessa bostadsrätter i exempelvis Stockholm har ganska låga månadsavgifter. Har man klarat av sin kapitalkostnad innebär det en ganska liten kostnad att låta lägenheten stå tom. Detta är det beklagliga förhållande vi har just nu i våra storstadsområden. Det regelverk som nu ligger på riksdagens bord skulle skapa tusentals nya bostadstillfällen. Enklare och tydligare regler när det gäller besittningsskydd och uppsägningstider samt en hyressättningsmodell som innebär att man får ta ut de verkliga kostnaderna gör att det uppstår en helt annan möjlighet att få lägenheterna uthyrda. Det kan innebära att den som använder lägenheten enstaka gånger per år väljer att i stället bo på hotell de nätterna och hyra ut den i andra hand under tiden.

anf.60 Nina Lundström (FP):

Herr talman! Bland dem som hört av sig finns även en föreningsstyrelse. Det är en liten förening där man känner oro: Vad skulle hända i vår förening om man kunde hyra ut väldigt många bostäder? Vi ska ha en styrelse. Vi ska förvalta bostadsrätterna och fastigheten. Det finns en uppfattning om att det blir väldigt svårt. Om lagstiftningen skulle ändras skulle man inte kunna påverka situationen. Vad skulle hända för de föreningar som inte kan förvalta sin fastighet om det är många som hyrs ut? Har de någon trygghet? Vad kan de göra ifall de hamnar i den situationen om lagen går igenom?

anf.61 Statsrådet Stefan Attefall (KD):

Herr talman! I dag måste man ha beaktansvärda skäl för att få hyra ut sin bostadsrätt. Vi vänder på kuttingen och säger att det nu är föreningen som ska ha beaktansvärda skäl för att säga nej till uthyrning. Men fortfarande kan man säga nej. Ett skäl som omnämns i förarbetena i lagförslaget är om det är en så liten bostadsrättsförening att det är svårt att få den att fungera. Ett annat skäl kan vara att den hyresgäst som ska hyra inte har skött sig på andra ställen och riskerar att vara ett störande moment för de övriga hyresgästerna eller bostadsrättsinnehavarna. Det kan också finnas andra skäl. Det kan kanske påverka skattevillkor för föreningen och liknande saker. Det finns alltså fortfarande ett antal kriterier som innebär att föreningen kan säga nej. Men under tre års tid ska bevisbördan ligga på föreningen. Därmed skapar vi bättre förutsättningar för uthyrning. Fortfarande kan dock en förening säga nej. Fortfarande har föreningen möjlighet att stoppa en uthyrning som anses hota föreningens möjligheter att fungera på ett bra sätt. Därmed har vi det skydd som bör finnas för föreningen. Denna viktiga del av lagförslaget har kanske inte uppmärksammats tillräckligt mycket.

anf.62 Morgan Johansson (S):

Herr talman! I Dagens Nyheter kan vi i dag ta del av ett uppslag med denna rubrik: "Kriminella gäng står för allt fler grova brott". Min fråga går naturligtvis till justitieministern. Den samlade bilden är att antalet anmälda brott ökar, samtidigt som polisen klarar upp allt färre brott. Vi hade besök av rikspolischefen i justitieutskottet i tisdags. Han sade: Nästa år ska man nog kunna klara upp fler brott, för det kan inte gärna bli sämre. Det var i varje fall ett ärligt svar. Fler brott anmäls, men polisen fångar färre bovar, trots ganska stora resurstillskott till polisen. Vilket ansvar tycker justitieministern att hon har för den dåliga utvecklingen?

anf.63 Justitieminister Beatrice Ask (M):

Herr talman! Jag tackar för frågan, som egentligen är två eller tre olika frågor som är rätt väsentliga. Jag börjar med det som jag tror är huvudfrågan från Morgan Johansson. Fler brott anmäls, men resultaten är inte tillräckliga. Det är alldeles uppenbart när vi tittar på statistiken. Mot bakgrund av de stora satsningar som gjorts på polis och rättsväsen är inte resultaten tillfredsställande. Det gäller framför allt mängdbrotten. Det pågår därför ett intensivt arbete för att dels ta reda på orsaken till det vikande resultatet när det gäller mängdbrotten, dels se på vilket sätt man ska vidta åtgärder för att förbättra det. När det gäller dagens och gårdagens artiklar i Dagens Nyheter om den organiserade brottsligheten finns det en del annat att säga. Där har en hel del bra resultat åstadkommits, men mer finns att göra.

anf.64 Katarina Köhler (S):

Herr talman! Min fråga går till bostadsminister Attefall, som haft en intensiv dag i dag. Jag hörde i morse på nyheterna att bostadsministern vill tillsätta ytterligare en utredning, som ska göra en total översyn av planprocesserna. Vi har en ny lagstiftning som bara är ett och ett halvt år gammal men som redan fått mycket kritik, både innan den infördes och efteråt. Antalet utredningar och uppdrag blev tvåsiffrigt för ganska länge sedan. Vad kommer denna nya utredning att kunna ge som alla de andra utredningar ni tillsatt de senaste ett och ett halvt åren inte kunnat ge?

anf.65 Statsrådet Stefan Attefall (KD):

Herr talman! Det är skönt att höra att oppositionsföreträdaren noterar den höga aktiviteten i bostadsfrågan på Regeringskansliet. Det är korrekt att vi i dag har gett ett tilläggsuppdrag till den utredning som redan sitter: att titta på hur man ska kunna - lite förenklat - gena i planprocessen. Det finns ett tyskt exempel som innebär att man hoppar över detaljplaneledet när man bygger ett hus som är ungefär likvärdigt med befintliga hus. Kan man då nå bygglovshanteringen direkt? Det är sådana frågeställningar som utredningen ska titta på. Det sitter redan en utredare som tittar på hela planprocessen, och han får ett tilläggsuppdrag att titta på de här frågorna. Det är viktigt för att kunna korta handläggningstiderna och snabbare komma från idé till att spaden sätts i jorden. Det är en del i det arbete vi bedriver.

anf.66 Katarina Köhler (S):

Herr talman! Jag ifrågasätter om det behövs ytterligare utredningar. Det har föreslagits att vi i stället kan sätta oss tillsammans i en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp för att göra någonting som fungerar. Det har inte regeringen velat göra. Man har varit kallsinnig till det. Bostadsministern inser att det finns för mycket i plan- och bygglagen som inte fungerar och fortsätter därför att tillsätta utredningar och ge uppdrag av olika slag. Det förvånar mig, för vi måste få i gång bostadsbyggandet. Av vilket skäl kan inte ministern tänka sig att vi tillsammans försöker komma fram till en lösning som kan fungera?

anf.67 Statsrådet Stefan Attefall (KD):

Herr talman! Jag resonerar gärna kring breda parlamentariska lösningar på problemen. Det var under Socialdemokraternas tid vid makten som man tog initiativ till, skrev direktiv till och startade det utredningsarbete som ledde fram till den plan- och bygglag som trädde i kraft 2011. Men man behandlade inte bland annat kap. 6 i plan- och bygglagen. Mycket av utredningsarbetet handlar nu om att gå igenom kap. 6 och skapa tydlighet. De förslag som nu kommer fram i de olika utredningarna kommer inte fram snabbare om vi börjar om utredningsarbetet, vilket jag uppfattar blir konsekvensen av Socialdemokraternas förslag. När vi har förslagen på bordet tar jag däremot gärna en diskussion om hur vi kan skapa så breda lösningar som möjligt. Jag välkomnar det jag uppfattade som ett erbjudande från Socialdemokraterna om att medverka till att gå till beslut i de här frågorna. En del beslut kommer att innebära svåra avvägningar. Exempelvis kan det kommunala självstyret eller överklagandemöjligheterna komma att begränsas eller ändras i olika avseenden. Då kan vi gärna diskutera hur vi ska göra detta och ta gemensamt ansvar för de ganska svåra avvägningarna för att få i gång ett ökat bostadsbyggande.

anf.68 Erik A Eriksson (C):

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Jag har en fråga som rör Skogsriket och äganderätten. Jag tänker då på familjeskogsbruket, som är en mycket viktig del av svenskt skogsbruk. Det står för ungefär 50 procent. Hur bidrar familjeskogsbruket till att uppfylla målet om levande skogar? Finns det en tanke i Skogsriket att även inlemma familjeskogsbruket? Ser landsbygdsministern skogen för alla träd?

anf.69 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Jag ska inte göra mig lustig och bara svara ja på frågan. Ja, jag ser skogen för alla träd och dess betydelse för Sverige och de många människorna i Sverige. Jag tror att vi alla har ett förhållande till den svenska skogen. En del av oss har sitt arbete i den eller är av andra skäl rent ekonomiskt beroende av den svenska skogen. Men vi har alla ett behov av att då och då vistas i den svenska skogen. Jag anser att det svenska familjeskogsbruket starkt bidrar både till jobben och också till de andra sakerna. Det är många ägare, och då blir det också en mångfald i skogen. Det tror jag att de flesta av vill ha. Det blir inte enfald utan mångfald. Ska jag ta några siffror avsätter det svenska familjeskogsbruket frivilligt 400 000-500 000 hektar i en överenskommelse som finns med staten. Jag vet att drygt någon miljon hektar är avsatt frivilligt för naturändamål.

anf.70 Erik A Eriksson (C):

Herr talman! Det är mycket glädjande att landsbygdsministern ser skogen. Han talar om mångfalden. Jag skulle önska att ministern också talade om att vi ser hela kompetensen. Vi har ett ökat kvinnligt ägande i skogsbruket. Det är därför jag talar om familjeskogsbruket. Om vi ser den bevarandevärda skogen vi har i vårt gamla land är det till stor del tack vare familjeskogsbruket. Vi ser på skogskartor från 1700-talet. Den skog man bevarade vid den tiden är den skog man också vill bevara i dag. Jag önskar att landsbygdsministern tar vara på den samlade kompetensen och hela kompetensen. Jag önskar lycka till i Skogsriket och också i annat, till exempel jakt.

anf.71 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Glädjande nog är det snart 40 procent av den svenska familjeskogen som ägs av kvinnor. Jag tycker att det är jättebra. Det återstår emellertid ett stort arbete att få kvinnor lika engagerade som män i alla led vad gäller bruket av den svenska skogen. Det är en förfärande låg siffra när det gäller sysselsättning bland kvinnor i det svenska skogsbruket. Jag skulle gärna se att den blev högre. Av det skälet har jag engagerat mig för att tillsammans med intressenterna ta fram en strategi för hur jämställdheten kan öka i det svenska skogsbruket. Det är en angelägenhet av många skäl. Mer än hälften av konsumenterna är faktiskt kvinnor. Snart 40 procent av den svenska skogen ägs av kvinnor. Då bör de också vara en del av den verksamhet som ger sysselsättning på den svenska landsbygden och i småstäder.

anf.72 Jabar Amin (MP):

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Jan Björklund. Den senaste rapporten från Skolverket visar att var åttonde elev går i grundskolan utan fullständiga betyg. Det är främst pojkar till lågutbildade föräldrar och utrikesfödda föräldrar. Man ser ökade skillnader i skolan. Trots att utbildningsministern påstår att hans reform är för de eleverna visar facit att det går sämre för barnen med utrikesfödda och lågutbildade föräldrar. Min fråga till ministern är: Hur kommer det sig att det går sämre för de eleverna?

anf.73 Utbildningsminister Jan Björklund (FP):

Herr talman! Jag delar helt uppfattningen att detta är oacceptabla resultat. Den politik som har skapat en sådan skola måste vi omedelbart överge, och det är precis det vi gör. Vi genomför just nu det mest omfattande reformpaket i den svenska grundskolan som någonsin har genomförts. Man får gå tillbaka till 1842 års folkskolereform för att se en motsvarande reformagenda som den vi nu genomför. Det är en ny skollag, nya läroplaner i alla skolformer, nya betygssystem, ny lärarutbildning, ny gymnasieskola, satsningar på att läsa, skriva och räkna och nationella prov i många viktiga ämnen. Det görs särskilda satsningar på de elevgrupper som är nyligen invandrade, och så vidare. Reformerna genomförs i verkligheten förra läsåret och detta läsår, det vill säga under denna mandatperiod. Vi förberedde dem mycket noggrant under den förra perioden. De har ännu inte gett effekt på elevernas studentbetyg och slutbetyg. De kommer att göra det så småningom. Jag delar helt uppfattningen att resultaten är oacceptabla. Det är precis därför vi lägger om hela den svenska utbildningspolitiken.

anf.74 Jabar Amin (MP):

Herr talman! När Folkpartiet fick ansvaret för Utbildningsdepartementet gick de barn som nu går i högstadiet i trean och fyran i skolan. Nu har de mer eller mindre gått större delen av grundskolan. Det är hela 12 000 som är utan fullständiga betyg med allt vad det innebär. Det är klart och tydligt att skillnaderna ökar med er politik. Det är ingen tvekan om det. Min fråga är: Vad kommer du att göra för att även de barnen ska kunna nå målen och kunna få fullständiga betyg?

anf.75 Utbildningsminister Jan Björklund (FP):

Herr talman! Jag vet inte om det går att göra mer än att lägga om hela den svenska utbildningspolitiken. Vad kan man göra mer? Vi är i och för sig inte färdiga med omläggningen. Den fortsätter, och det behövs mer reformer. Det genomförs väldigt mycket förändringar just nu. Vi gör inte det för att vi tycker att det är kul att ändra allting. Vi gör det därför att den gamla rödgröna skolpolitiken hade gått in i väggen. Resultaten har inte sjunkit de senaste sex åren. De har sjunkit de senaste 25 åren i svensk skola till följd av en skolpolitik som hade gått helt fel. Det är den vi nu lägger om. Det kommer att ta ett tag innan det ger effekt och resultat. Hade det varit så när jag klev in på Utbildningsdepartementet i oktober 2006 att det funnits fullt med färdiga reformer förberedda hade vi genomfört dem omedelbart. Vet du vad, Jabar Amin? Jag tittade i första skrivbordslådan i ministerskrivbordet, och den var helt tom. Jag öppnade nästa låda, och den var också tom. Jag lyfte på skrivbordsunderlägget. Det fanns inte en post-it-lapp med en tanke på vad man skulle göra med de sjunkande resultaten. Vi har fått ägna förra mandatperioden till att förbereda dessa reformer. Nu genomförs de. Vi gör upp med den skolpolitik som var er och som ledde in i fördärvet. (Applåder)

anf.76 Peter Persson (S):

Herr talman! Min fråga rör jobbkrisen och går till Jan Björklund. Den moderatledda regeringens stora misslyckande är att det inte har blivit några nya jobb. Vi har en permanentad massarbetslöshet. Det är 400 000 människor i vårt land som i dag är arbetslösa. Vi har en varselvåg i industrilänen, däribland Jönköpings län som är min valkrets. Jag möter väldigt många oroliga människor. I måndags var jag på SCA:s Munksjöanläggning, som avvecklar verksamheten vid årsskiftet. Får jag fråga dig, Jan Björklund: På vilket sätt får de anställda där, där många har fyllt 50 år liksom du och jag, bättre förutsättningar på arbetsmarknaden med en havererad arbetslöshetsförsäkring? På vilket sätt skulle de lättare komma ut om LAS försämras? Vill du berätta det, Jan Björklund?

anf.77 Utbildningsminister Jan Björklund (FP):

Herr talman! Den varselvåg som nu i huvudsak går över svensk exportindustri är bekymmersam. Låt oss börja med att vara klara över att det inte beror på saker som har gått fel i vårt land. Det beror på att ett antal länder i andra delar av Europa har misskött sin ekonomi. Därför har de inte längre råd att importera lika mycket från Sverige, och då får det effekter på den svenska exportindustrin. Så är det. Dess bättre vet vi att många av de varsel som läggs i nästa steg oftast inte resulterar i uppsägningar, men en del kommer säkert att göra det. Det är oroande. Den arbetslöshetsprognos som kom i morse visar dock att läget är ljusare än vad vi hade befarat, och det är positivt. Det centrala är om vi kan medverka till lösa den ekonomiska krisen i Europa. Det är bara det gör att det ringer i ordertelefonerna igen i våra exportindustrier. Sedan måste vi ha mängder av åtgärder av arbetsmarknadskaraktär och utbildningskaraktär. De systemen bygger vi nu ut. Det blir 18 000 nya platser inom utbildningsväsendet, och ett antal nya miljarder till arbetsmarknadsåtgärder pumpas ut för att hjälpa dessa människor som får problem.

anf.78 Peter Persson (S):

Herr talman! Jag utgår från att Björklund gick i skolan vid ungefär samma tid som jag. Vi lärde oss då att om vi fick två frågor kunde vi hålla det i minnet i två minuter och svara på dem. Du svarar inte på någon av mina frågor, nämligen: På vilket sätt får en pappersarbetare i Jönköping lättare jobb när han har en arbetslöshetsförsäkring som tar bort halva lönen? På vilket sätt får han lättare jobb när man försämrar LAS? Det var mina frågor. Jag ska med stort intresse lyssna på ditt svar. Regeringen behandlar människor väldigt olika. Från arbetslösa och sjuka kunde man ta 20 miljarder och överföra det i skattesänkningar till dem som inte behöver det. Men på vilket sätt får de jobb genom era åtgärder?

anf.79 Utbildningsminister Jan Björklund (FP):

Herr talman! Det här är en traditionell diskussion. Ni fokuserar på att de arbetslösa ska få bidrag. Vi fokuserar på att de ska få möjlighet till nya jobb - kompetensutveckling. Det är en traditionell skillnad i syn. Vi står för de reformer i a-kassan som vi har genomfört. Vi vet - och det har starkt forskningsstöd - att ju högre nivå man har i a-kassan, desto högre arbetslöshet får man. Jag menar att den svenska arbetsrättslagstiftningen är alltför fyrkantig. Den bidrar till ytterligare hög arbetslöshet. Fler blir alltså arbetslösa om man skulle ha en socialdemokratisk politik. En sak vet jag, Peter Persson. Jag vet vad som kraftigt skulle öka arbetslösheten på kort sikt, nämligen om riksdagen bifaller de förslag som finns på dess bord i november och december om att höja beskattningen för svenska företag med 30 miljarder i ett enda slag. Det skulle kraftigt öka arbetslösheten, till och med i Jönköping.

anf.80 Roland Utbult (KD):

Herr talman! Jag har en fråga till justitieminister Beatrice Ask. Runt om i vårt land finns rättspsykiatriska kliniker. I dessa härbärgeras några av vårt lands tyngst belastade brottslingar. Sedan 2007 har de möjlighet att använda datorer och mobiltelefoner fritt. Undersökningar visar att intagna personer beställer vapen och narkotika. De hotar människor via dessa medel, och de har kontakt med kriminella gäng. Personal uppger att man inte har och inte får ha kontroll över de kriminella handlingar som sker via den elektroniska kommunikationen. Min fråga till justitieministern blir: Vad avser ministern att göra för att ändra situationen?

anf.81 Justitieminister Beatrice Ask (M):

Herr talman! Jag tackar för frågan, som är viktig. Dess värre är det inte jag som har det direkta ansvaret för lagstiftning som rör vården. Psykiskt störda lagöverträdare hamnar i rättspsykiatrin inom vårdramlagstiftningen och inte inom kriminalvården. Vi har haft motsvarande problem inom kriminalvården. Det tog ganska lång tid under socialdemokratiskt maktinnehav, men det blev en ändring, och vi har gjort mer för att täppa till detta. Det är klart att personer inte ska kunna använda sig av verktyg för att fortsätta kriminalitet eller skadligt beteende. Enligt min uppfattning borde det vara samma regler inom psykiatrin. Vi är inte där än, men det är klart att diskussionen pågår.

anf.82 Roland Utbult (KD):

Herr talman! Jag förstår, och jag trodde kanske att det skulle läggas över från Justitiedepartementet till något annat departement. Jag vill ändå ställa frågan till justitieministern i egenskap av justitieminister. Dessa personer har dömts till rättspsykiatrisk vård, och de finns i det kriminella registret. De fortsätter att begå brott som intagna i rättspsykiatrin. I sammanhanget finns brottsoffer som är hårt drabbade. Det finns också anhöriga till brottsoffren, men det handlar framför allt om brottsoffren. Därför skulle jag vilja fråga hur justitieministern ser på brottsoffrens situation i sammanhanget.

anf.83 Justitieminister Beatrice Ask (M):

Herr talman! Jag har samma grundinställning som jag tror att frågeställaren har: Detta är naturligtvis alldeles förfärligt. Det spelar inte så stor roll för ett brottsoffer om den som har begått ett brott är intagen inom rättspsykiatrin eller i kriminalvården. Det är självklart att vi har ett problem här. Vi gjorde en utredning för ett antal år sedan där alla partier blev överens när det gäller Psykansvarskommitténs förslag. Det var omfattande förändringar som innebar att en stor andel av dem som i dag hamnar inom rättspsykiatrin skulle hanteras inom kriminalvården. På det sättet skulle man lösa en hel del av de bekymmer som nu lyfts fram. Av olika skäl har det varit svårt att komma fram i denna fråga. Det är fortsatt så att det inom den medicinska kompetensen finns ett motstånd mot delar av de förändringar som jag tror är nödvändiga. Men jag kan försäkra frågeställaren om att jag lägger ned ganska mycket kraft på att se på vilket sätt vi bättre kan hantera psykiskt störda lagöverträdare och säkerställa att de inte fortsätter att begå brott utan får den vård de behöver.

anf.84 Pia Nilsson (S):

Herr talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Jan Björklund. Andelen grundskoleelever som når gymnasiebehörighet sjunker år efter år. I våras var siffran 13 000. Det är pojkar med lågutbildade föräldrar och pojkar med utländsk härkomst som är de grupper som dominerar. Situationen är djupt allvarlig, och åtgärder måste förstås vidtas. Vad gör då Jan Björklund och regeringen? De presenterar lösningen läx-RUT. Vi har ett läge när segregationen i skolan ökar och ett läge när allt färre pojkar från lågutbildade hem når gymnasiebehörighet och riskerar att bli långtidsarbetslösa. I detta allvarliga läge föreslår regeringen ett skatteavdrag för dem som har råd med läxhjälp. Tror verkligen Jan Björklund att ett läxskatteavdrag kommer att hjälpa alla de unga killar som i dag inte når kunskapsmålen?

anf.85 Utbildningsminister Jan Björklund (FP):

Herr talman! På marginalen kan det hjälpa dem, ja. Men det kommer inte att vara en huvudlösning. Huvudlösningen är den omläggning av svensk utbildningspolitik som vi gör med nya läroplaner, nytt betygssystem, ny lärarutbildning och satsning på de tidigare åren. När det gäller invandrarelever, som Pia Nilsson tog upp i frågan, måste vi se att det nu kommer fler tonåringar och ensamkommande flyktingbarn till Sverige. En 13-14-åring som inte har gått i skolan i Somalia går inte bara att placera in i årskurs 7 och tro att det ska funka. Vi behöver särskilda nya lösningar. Utbildningspolitiken för invandrarelever har varit avpassad för invandrarelever som kom på 70-talet från Finland och Jugoslavien. Vi måste inse att det är en helt annan grupp som kommer nu. Vi kommer att behöva göra betydande omläggningar, som jag kommer att få återkomma till riksdagen med förslag om. Man talar om grabbar som släpar efter. Jag tror att detta att elever ska söka sina kunskaper själva och att de ska forska i skolan i stället för att läraren undervisar har varit förödande för många lågmotiverade killar. De behöver mycket struktur i undervisningen och lärare som undervisar mer i katederundervisning. RUT-avdraget är en liten del. Det handlar om alla de åtgärder som vi sammantaget vidtar.

anf.86 Pia Nilsson (S):

Herr talman! Det är en liten del, men ändå tillräckligt viktig för att regeringen ska lägga fram det som ett aktivt förslag, vilket förvånar mig. Som om det inte räckte att förslaget till läxhjälp förstärker de klyftor som redan finns - det innebär ju att det bara gäller barn till de föräldrar som har råd att köpa läxhjälp - dessutom riskerar hela förslaget att undergräva trovärdigheten för skolan och lärarnas auktoritet! Det finns ingenting i reglerna i dag som skulle förhindra att en lärare som hjälper sina egna elever sedan går och får betalt av föräldrarna i efterhand. Det kommer att finnas en möjlighet för de föräldrar som har råd att köpa läxhjälp av de lärare som sedan ska sätta betyg på barnet. Och dessutom för föräldrarna skatteavdrag för det! Hur kan det ens vara möjligt? Borde inte Jan Björklund vara orolig över att läx-RUT riskerar att undergräva trovärdigheten för skolan och lärarna?

anf.87 Utbildningsminister Jan Björklund (FP):

Herr talman! Jag ligger inte sömnlös över den frågan. Det kan finnas en del andra frågor som gör mig sömnlös. Argumentet för RUT-avdrag är detsamma oavsett om det handlar om städning, barnpassning eller läxhjälp. Samma sak gäller för detta. Dessa tjänster finns också i dag, men de är dyra i dag. Skatteavdraget gör det tillgängligt för många fler. Det är precis som med alla andra RUT-avdrag eller ROT-avdrag, som ni alltid är för. Då är det ju manliga arbetare, så då är ni alltid för. Detta bidrar dessutom till att skapa jobb. I det här fallet kan det nog vara en hel del ungdomar som kan få jobb. Det bidrar också till att göra en svart sektor vit. De argument som gäller för RUT-avdrag i övrigt gäller för det här också. Pia Nilsson formulerar frågan som om detta skulle vara en stor lösning på Sveriges skolproblem. Det är det naturligtvis inte. Det här är på marginalen, men på marginalen är det en god idé.

anf.88 Hillevi Larsson (S):

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Beatrice Ask. I dag finns det ett system som går ut på att brottslingar kan få en form mängdrabatt. Det innebär att om de får en dom för ett brott som de har begått och begår fler brott som inte är grövre än det de redan har blivit dömda för i väntan på att den domen ska fullföljas - det kan till exempel handla om en fängelsepåföljd - får de ingen påföljd för de brotten. Det här systemet kan bli ganska märkligt. Jag vet att ministern inte kan kommentera enskilda fall, men jag vill ta ett exempel för att visa hur det kan gå till. En man dömdes i mars till tio månaders fängelse för grovt vapenbrott. I början av september körde han i 123 kilometer i timmen på en 70-väg. Bara tre veckor senare körde han utan körkort i 141 kilometer i timmen på samma väg. Det var ett exempel på hur det kan gå till. Det blev ingen påföljd. Är det verkligen rimligt att vi har ett sådant system?

anf.89 Justitieminister Beatrice Ask (M):

Herr talman! Svaret är nej. Det är inte rimligt. Mängdrabatten är ett besvärligt fenomen som finns i påföljdssystem och i domar. När det gäller påföljderna finns det flera frågeställningar som vi måste ta itu med. Vi har bland annat låtit göra en ganska omfattande påföljdsutredning som har gått igenom många frågeställningar och som har remissbehandlats. Det finns en rad frågor att hantera utifrån det arbetet. När det gäller mängdrabatten finns det en särskild anledning att fundera på hur vi ska förändra detta framöver. Det finns historiska skäl till varför det har blivit som det har blivit. Man behöver inte gå igenom det så noga, men det är min uppfattning att detta inte är rimligt.

anf.90 Hillevi Larsson (S):

Herr talman! Jag tycker att det är speciellt allvarligt när det gäller trafikbrott. Det är nämligen en väldigt liten andel av dem som kör bil på vägarna som begår de flesta grövre trafikbrotten, och det innefattar också rattfylleri som är ett allvarligt brott, speciellt om man kör fort. Det kan faktiskt leda till att människor blir skadade och dör. Det finns fall där man redan har dömts för ett allvarligt brott, och i väntan på att domen ska verkställas begår man det ena rattfylleribrottet efter det andra. Man kan till och med begå rån utan att det leder till ytterligare påföljd utöver den man redan har fått. Ju längre tid som går från det att man har fått sin första dom till dess att den ska verkställas, desto fler brott kan man begå. Därför tycker jag att det är oerhört viktigt att man ser över detta. Det ger ingen tilltro till systemet. När det är så få som begår så många grova brott skulle man inte minst kunna göra vägarna säkrare genom att se till att alla brott får en påföljd.

anf.91 Justitieminister Beatrice Ask (M):

Herr talman! Låt mig återkomma till mängdrabatten och det faktum att man anser sig kunna begå ett antal brott därför att de inte leder till påföljd eftersom man redan har en tillräcklig dom. Det är naturligtvis helt orimligt. Vi behöver hantera det. Sedan kommer man till nästa fråga, och den är: Kan man lägga på påföljderna av alla brott om en person har begått många typer av brott? Jag tror inte att vi ska ha ett system där vi kan hamna i situationen att vi dömer ut 150 år till någon. Det är inte rimligt. Men det är viktigt att man inte upplever att man utan påföljd och konsekvens kan fortsätta att begå ett antal brott därför att man redan har något i ryggsäcken. Vi har anledning att titta över detta. Rattfylleri nämndes här, och jag vill gärna påpeka och understryka att vi har skärpt reglerna. Vi ser i dag mer allvarligt på vållande till annans död som enstaka brott. I det här fallet gällde det mängdbrotten, och jag tycker att detta är orimligt.

anf.92 Gustav Nilsson (M):

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Eskil Erlandsson och handlar om regelverket för fiskerinäringen. Yrkesfiskare har i dag bland annat att förhålla sig till ett så kallat pricksystem. Det innebär att förseelser noteras, och detta leder till sanktionsavgifter för fiskaren. Upprepade förseelser kan också leda till att fartygstillstånd återkallas och till att man inte får fiska längre. Det märkliga i sammanhanget är att prickarna, det vill säga de förseelser som är noterade, även följer fartyget. Om fartyget säljs eller byter ägare på annat sätt finns de kvar. De följer båten och fartygstillståndet. En ny ägare kan i vissa fall riskera att drabbas av sanktionsavgifter och till och med bli av med fartygstillståndet på grund av att tidigare försyndelser följer med fartyget. Det här är bara ett exempel på dagens regelverk för fiskerinäringen. Min fråga till landsbygdsministern är om han är beredd att se över nuvarande regelverk så att vi får ett mer tillämpbart och rättvist regelverk.

anf.93 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Den fråga som Gustav Nilsson ställer är reglerad i en EU-förordning. Där sker, precis som när det gäller svenska lagar och de förordningar som följer av lagar, en kontinuerlig översyn. I det sammanhanget vill jag säga att min erfarenhet är att tidsutdräkten är längre för att göra förändringar i EU-lagstiftningar, EU-direktiv och EU-förordningar än vad den är när vi hanterar saker och ting nationellt. Jag ska använda min nästa replik till att förklara varför systemet ser ut som det gör.

anf.94 Gustav Nilsson (M):

Herr talman! Det måste självfallet finnas regelverk, men det är också viktigt att man anpassar dem och ser över möjligheten att få dem så ändamålsenliga och bra som möjligt. Då får man väl påverka inom EU. Vi har en havs- och vattenmyndighet som kanske också behöver jobba för att förändra regelverket. Det finns andra exempel. Jag kan ta ett exempel från mitt hemlän Blekinge där yrkesfiskare berättar att man får betala sanktionsavgifter om man kommer några minuter för sent på grund av dålig väderlek, det vill säga en situation som man själv inte kan råda över. Och om man har en mindre fångst än beräknat kan man i alla fall få betala en straffavgift. Jag tror att det är nödvändigt med en ordentlig översyn av regelverket och att det kommer förändringar till stånd så att vi får ett mer verklighetsanpassat regelverk för fiskerinäringen.

anf.95 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):

Herr talman! Den sista delen av Gustav Nilssons frågeställning hanteras mer på den svenska spelplanen. Jag vet att ansvarig myndighet har uppmärksammat just de exempel som Gustav Nilsson tog upp. Jag hoppas att man kan göra de förändringar som är nödvändiga för att vi ska få ett regelsystem som är tillämpbart också i praktiken. Det måste regler vara enligt min uppfattning. Varför har vi den här typen av regler? Jo, vi har dem beroende på att ungefär hälften av det fiske som går att bedriva i Europeiska unionen är fullt utnyttjat. Någonstans runt en fjärdedel är överutnyttjat. Ibland beror det på att människor inte har följt de regler som vi har kommit överens om, det vill säga att man har tjuvfiskat för att uttrycka sig enkelt. Då måste vi ha system som gör att man följer de regler som vi har för att behålla den biologiska mångfalden i haven.

anf.96 Sven-Erik Bucht (S):

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Attefall. I malmfältskommunerna Gällivare och Kiruna upplever vi en gruvboom som vi aldrig tidigare skådat. Hand i hand med den fantastiskt positiva utvecklingen går också att bostadsfrågorna blir ett allt större problem. Det innebär att väldigt många människor måste flytta från befintliga bostäder som har relativt hög hyra i förhållande till nyproducerade. Det handlar ofta om dubbelt så höga hyror och ibland om mer än dubbelt så höga hyror. Samtidigt tillför också det bolag som är verksamt där, LKAB, 10 miljarder till statskassan. Finns det inte anledning för staten att ta ett ansvar och föra tillbaka någonting av detta och minska kolonialpolitiktänket?

anf.97 Statsrådet Stefan Attefall (KD):

Herr talman! Det är en fantastisk utmaning som Norrbotten står inför, och det gäller även övriga delar av Norrland som har en expanderande gruvnäring. Det innebär också en utmaning på bostadsområdet. Jag har själv besökt både Kiruna och Pajala och har satt mig in i de utmaningar de står inför. Här finns det många olika saker där kommun och stat måste hjälpa till. Länsstyrelsen har exempelvis också hjälpt till inte minst när det gäller Pajalas behov av stöd och hjälp för att få i gång sin planprocess och kunna förbereda för nya bostäder. Jag har informerat mig om läget. Vi har från regeringens sida utsett en gruvsamordnare som bland annat ska titta på hur vi kan få statens resurser att fungera mer effektivt och kunna stödja den utveckling som finns. Sedan måste kommunen ta sitt ansvar, och även LKAB tar sitt ansvar, men det är, som Bucht helt riktigt påpekar, en speciell situation att värdera de hus som måste lösas in kontra de nya husen. Här jobbar man med hjälp av KTH med att få fram bra modeller, det är ett nytt område man rör sig på, och vi avvaktar resultatet av deras arbete. Vi följer frågan noggrant, och det finns en hel del nya frågeställningar, som vi ännu inte mött på andra ställen i Sverige, som vi självklart måste titta närmare på.