Luftfartsfrågor

anf.167 Suzanne Svensson (S):

Fru talman! Vi kommer nu att debattera trafikutskottets betänkande 2012/13:TU18 Luftfartsfrågor . Jag yrkar bifall till reservation 1 och bifall till förslaget om tillkännagivande till regeringen angående flygtrafikledningstjänst. Fru talman! Jag kommer att uppehålla mig vid frågan om flygtrafikledningstjänsten, och jag vill påminna om hur det ser ut i Europa. Helt avreglerade marknader i Europa finns för närvarande i Sverige, Danmark och Storbritannien. I några länder är det enbart mindre flygplatser som är konkurrensutsatta, som i Tyskland. Där gäller inte konkurrensutsättningen de största 16 flygplatserna, och i Schweiz gäller det inte de tre största flygplatserna. Det innebär att huvuddelen av marknaden för ATS-tjänster där är förbehållen den nationella aktören. Marknaderna i till exempel Tyskland och Schweiz är styrda av statliga direktiv om vilka flygplatser som får konkurrensutsättas. Utanför Europa finns det i USA, ett av de länder där det mesta är privatiserat, inte någon diskussion om avreglering när det gäller flygtrafikledning. Att den skulle vara statlig är fullständigt självklart. LFV:s, Luftfartsverkets, huvuduppgift är att tillhandahålla en säker, effektiv och miljöanpassad flygtrafiktjänst för civil och militär luftfart. Den integrerade civila och militära flygtrafikledningen är unik; det finns ingen annanstans i världen. I dag äger och sköter staten genom det statliga bolaget Swedavia och Försvarsmakten ett tiotal flygplatser. Övriga flygplatser ägs privat, av kommuner eller av regioner. Ingen behöver tveka om att vi socialdemokrater anser att de lokala och regionala flygplatserna är viktiga för Sveriges utveckling. Vi föreslår heller ingen förändring för någon av dessa flygplatser, som i dag har en annan flygtrafikledning än Luftfartsverkets. Däremot vill vi inte konkurrensutsätta flygtrafikledningen vid större statliga flygplatser, försvarets flygplatser eller de flygplatser som ligger inom samfällda TMA. Och jag vill poängtera att dessa flygplatser inte är utsatta för någon konkurrens i dag eftersom Transportstyrelsen, av olika skäl, valt att de närmaste åren endast ha en operatör inom de samfällda TMA-områdena. Här har även IATA, som är en organisation för flygbolag som upprättar regler och förordningar som gäller för nästan alla flygtransporter över hela världen, varit skeptisk till fragmentering av luftrummet i Stockholms och Göteborgs samfällda TMA. För NUAC, det svensk-danska samarbetet om flygledning en route, vore det olyckligt att konkurrensutsätta Malmö-TMA. Det skulle påverka Köpenhamn-TMA och inflygningarna till Kastrup, eftersom Luftfartsverket och danskarnas motsvarighet har ett pågående arbete för att effektivisera flygledningen i ett Öresund-TMA. Vi vill att vi i Sverige har kontroll över vårt eget luftrum. Än en gång: Sverige är unikt såtillvida att civil och militär flygtrafikledning är helt integrerade. Försvarsmakten har ingen egen flygtrafikledning utan är helt beroende av Luftfartsverkets flygledning. Flygtrafikledning är en central verksamhet både för Försvarsmakten och för flygsäkerheten. Om Sverige skulle gå in i en period med höjd beredskap måste försvaret ha omedelbar och fullgod tillgång till trafikledare. Detta behov kan inte riskeras genom konkurrensutsättning av för försvaret kritiska verksamheter. Flygtrafikledning är en av de mest fundamentala funktionerna för säkerheten både i luftrummet och på själva flygplatsen. Det socialdemokratiska partiet har blivit uppvaktat av europeiska bolag som är intresserade av att lägga anbud på svensk flygtrafikledning. Vår lagstiftning gör det helt möjligt för ett bolag som blivit certifierat i något annat EU-land att lägga anbud på flygtrafikledningstjänsten i Sverige. Lagstiftningen i Sverige talar inte om ägarförhållanden. Låt oss hoppas att det i praktiken inte innebär att det på Gotland, där folkpartiledaren Jan Björklund vill ha ett robotförsvar som försvar mot den lede fi, skulle mycket väl kunna vara en trafikflygledning som ägs av en annan lede fi. Ägarfrågan är rätt viktig. En certifiering i ett land i EU skulle kunna innebära en annan ägarstruktur. Fru talman! För ganska precis ett år sedan debatterades ärendet angående flygtrafikledningen här i kammaren. I beredningen i trafikutskottet hade den samlade oppositionen majoritet vad gällde att ej konkurrensutsätta de statliga flygplatserna och försvarets flygplatser. Vid det tillfället ville Alliansen skriva ihop sig med oppositionen för att göra ett tillkännagivande till regeringen. Man skrev att "eventuella ytterligare steg avseende konkurrensutsättning av flygtrafikledningstjänsten inte får tas förrän det pågående beredningsarbetet avslutats och regeringen har återkommit till riksdagen och redovisat vad som vidtagits för att tillförsäkra att fortsatt fullgod flygsäkerhet har högsta prioritet och att hänsyn tas till försvarsmaktens behov". Man skulle komma tillbaka i december 2012. Trots denna överenskommelse återkom regeringen aldrig, och ytterligare en flygplats inom de samfällda TMA har upphandlats. Det är inte utan att jag får hålla med Siv Holma, som förra veckan konstaterade att vi har en minoritetsregering som agerar som om den vore i majoritetsställning. Så är inte fallet. Det här visar att uppgjorda överenskommelser inte går att lita på när det gäller den moderatledda utskottsgruppen eller regeringen. Därför, fru talman, står vi återigen här i kammaren med samma ärende, fast denna gång ligger det ett förslag om tillkännagivande till regeringen på kammarens bord. Trots att allianspartierna har haft ett år på sig sedan förra beslutet att ytterligare sätta sig in i ärendet och en öppen utfrågning har hållits i utskottets regi drar de sig inte för att sprida en felaktig bild i medier. Oavsett om det är brist på kunskap eller om det står för något annat tycker jag att partierna i regeringsställning borde hålla sig för goda för att handskas så med sanningen och sprida felaktiga bilder på det viset som de gör. Direkt efter den öppna utfrågningen för en vecka sedan skriver centerpartisten Helena Lindahl på VK-bloggen att S, V, MP och SD lägger krokben för små flygplatser och att endast Swedavia ska sköta flygtrafikledningen runt om på landets alla flygplatser. Vet inte riksdagsledamoten Helena Lindahl vad det statliga bolaget Swedavia har för uppgifter? Om inte, kan jag tala om att man handhar verksamheten på de tio statliga flygplatserna, dock inte flygtrafikledningen, den står LFV för. Inte nog med det, fru talman. Denna vecka går moderaten Jan-Evert Rådhström och centerpartisten Anders Åkesson ut och påstår att Karlstad, Skellefteå och Växjö kan komma att inte få fortsätta att upphandla sin trafikledning om vårt förslag går igenom. Sedan när ingår dessa flygplatser i de tio statliga flygplatserna? Ni sitter ju i alla fall i trafikutskottet? Fru talman! Flygplatsen i Skellefteå gick över i kommunal ägo den 1 april 2010. Karlstad tog över sin den 1 december 2010, och Växjö flygplats har varit i kommunens ägo ännu längre. Fru talman! Flygtrafikledningstjänsten ingår i en utredning som omfattar betydligt mer än vad som gäller detta beslut. När ärendet kommer upp till hösten förbehåller vi oss rätten att ta ställning till övriga frågor utan att olika partier och organisationer talar om vad vi tycker i dessa frågor redan nu, vilket är fallet. För oss står flygsäkerheten och Sveriges nationella intressen i centrum. (Applåder) I detta anförande instämde Lars Johansson, Lars Mejern Larsson och Leif Pettersson (alla S).

anf.168 Edward Riedl (M):

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om luftfartsfrågor. För ett avlångt och relativt glesbefolkat land som Sverige är goda flygförbindelser absolut nödvändigt. Alliansen menar att ett välutbyggt inrikesflyg är grundförutsättningen för att hela Sverige ska kunna leva och utvecklas. Flyget är en viktig del av det moderna sättet att leva. Vi använder flyget för att snabbt transportera oss långa sträckor. Det kan vara för veckans arbete i Stockholm, för att hinna med ett möte i Umeå eller för att åka på semesterresa till Grekland. Miljontals av dessa resor är helt unika och sker med flygplan. Runt om i världen sker en snabb utbyggnad av flygkapacitet. Världen fortsätter att krympa till följd av att vi får fler flygplan, fler flygbolag och nya och ännu större flygplatser. Denna utveckling drivs både i Sverige och runt om i världen inte minst av att vi får en allt bättre privatekonomi. Det är en i grunden bra utveckling som möjliggör fler mänskliga möten. I länder där människor upplevt förtryck och haft reserestriktioner är flyget ofta den stora frihetssymbolen. Flyget har dock utmaningar. Vi människor vill resa säkert, miljövänligt och till rimlig kostnad. Vi ska därför fortsätta arbetet såväl i Sverige som tillsammans globalt för att göra flyget som transportmedel ännu säkrare. Vi måste också fortsätta att utveckla miljöarbetet inom flygområdet. Det handlar både om transporter till och från flygplatsen och om själva flygplatsen. Inte minst måste vi göra flygplanen mer miljövänliga. Det har skett och sker en snabb utveckling på detta område. Utsläppen minskas hela tiden. Det handlar om bättre och effektivare flygmotorer, nya flygbränslen, gröna inflygningar, rakare flygrutter, anpassad hastighet, bättre flygplanstyper och fortsatt arbete med koldioxidneutrala flygplatser. I detta betänkande behandlar vi också frågan om flygtrafikledning. Jag kommer att hålla mig vid den frågan en stund eftersom den är så pass viktig och eftersom det förslag som ligger kommer att kunna påverka flygplatserna negativt. Det kanske är någon som följer sändningen som undrar varför miljöpartisterna verkar så himla glada. Jag ska försöka bringa lite klarhet i det. Först vill jag gratulera Miljöpartiet. Jag tycker att det är på sin plats att här i kammaren ge lite positiv uppmuntran när något parti har lyckats med en fråga det länge har drivit. Miljöpartiet har alltid varit det mest flygfientliga partiet i Sveriges riksdag. Man vill lägga ned flygplatser i större delen av Sverige. Man vill ta bort det ekonomiska stödet till flyget, som garanterar alla medborgare i vårt avlånga land god tillgång till bra kommunikationer. Man vill också göra det mycket dyrare för vanligt folk att flyga genom nya skatter på flygplan och flygbränsle. Ibland har de lyckats få med sig Vänsterpartiet i dessa flygfientliga frågor. Men mer än så har det sällan varit. Nu har dock Miljöpartiet fått med sig Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet i en flygfientlig fråga. Det är bara att gratulera Miljöpartiet till denna bedrift. Vi kan redan i dag utse Miljöpartiet till debattens vinnare. Förlorarna kommer vi att hitta i de kommuner där medborgarna nu riskerar att förlora sin flygplats. De som menar att det liggande förslaget från Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet inte handlar om en återreglering har enligt min mening helt fel. Det liggande förslaget från dessa partier, där har man enats om de olika delarna som ska begränsa den reform vi genomförde, innebär att 96 procent av den totala flygtrafiken i Sverige inte längre får konkurrensutsätta sina flygtrafikledartjänster. Jag kan inte annat än att tolka ert förslag som att flygplatserna i Västerås, Trollhättan och Norrköping, med samfällda TMA:n, inte ska vara konkurrensutsatta i framtiden. Samtidigt skriver den socialdemokratiska riksdagsledamoten Lena Hallengren i Barometern att Socialdemokraterna inte föreslår någon förändring för de redan konkurrensutsatta flygplatserna. Vet ni själva vad ni vill? Eller försöker ni föra väljarna bakom ljuset i de städer där detta är en känslig fråga? Kanske är det jag som har missförstått det hela, och då väntar jag med spänning på att ni i talarstolen kommer att upplysa mig om hur det egentligen ser ut. Jag vill att ni förtydligar detta. Backar vi i historien var det den tidigare socialdemokratiska regeringen som initierade detta arbete för att avreglera flygtrafikledartjänster. Reformen genomfördes sedan under alliansregeringen, och vi har vid sidan av Luftfartsverket fått in ytterligare en aktör som bedriver denna verksamhet och har vunnit flera upphandlingar. I grunden handlar det om möjligheten för flygplatser att sänka sina kostnader. I dag går samtliga kommunala flygplatser utom en med ekonomiskt underskott. Det ska hanteras med samma pengar som man ska ha till barnomsorg, skolverksamhet och äldreomsorg. Ungefär hälften av kostnaderna för en flygplats är just flygtrafikledningen, som tidigare har varit en statlig monopolverksamhet. Konkurrensen har så här långt sänkt kostnaderna med 20-30 procent. För kommunerna är det mycket pengar. Den lokala flygtrafikledningen i Sverige omsätter årligen drygt 900 miljoner kronor. För redan pressade kommuner är det som sagt mycket pengar. Man kan genomföra denna reform med bibehållen säkerhet samtidigt som man minskar kommunernas kostnader med tiotals miljoner kronor varje år. Den totala besparingsvolymen blir troligen 250 miljoner kronor varje år i lägre driftskostnader för dem som hanterar flygplatserna. Med samma säkerhet, är viktigt att komma ihåg. Flygplatsen i Västerås sparade första året in 5,3 miljoner kronor på konkurrensutsättningen. I Växjö var det 1,4 miljoner kronor, i Örebro 1,3 miljoner kronor och i Trollhättan 2,1 miljon kronor. Det är årliga besparingar som dessa kommuner i stället kan använda till barnomsorg, skola och äldreomsorg. I kommuner med en kommunal flygplats är de flesta politiker, oavsett partifärg, för den reform som Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet vill backa tillbaka. Det de ute i kommunerna har svårt att förstå är varför ni vill göra på detta sätt. De kan nämligen inte förstå varför de inte ska få pengar över till annan viktig verksamhet i kommunen. Det finns de som menar att detta kan bli dödsstöten för många flygplatser. Flygplanen byggs av privata företag. De flesta flygbolag är privata. Piloterna är alltså avlönade av privata företag. Självklart medför det ingen risk att de som arbetar med flygtrafikledning har privata arbetsgivare, precis som piloterna. Alla jobbar utifrån samma strikta regelverk där säkerheten alltid är den högsta tänkbara. För en liten tid sedan hade vi en hearing i riksdagen på just detta område. Alla kunniga på området konstaterade samma sak: Detta är inget man kan påvisa påverkar säkerheten på ett negativt sätt. Trots det vill en koalition av flygfientliga partier i Sveriges riksdag bestående av Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet backa denna reform. Åtminstone Socialdemokraterna har inte sina lokala politiker med sig på den flygfientliga politiken. Frågan är var Socialdemokraterna har sin partiledare Stefan Löfven. Det kanske vi också kan få ett svar på senare. Fru talman! Till Sveriges Radio sade en nyvald Stefan Löfven för bara ett år sedan att han inte vill återreglera några marknader som regeringen avreglerat. Det var troligen en markering mot föregångaren Håkan Juholt och den politik man uppfattade inte skulle kunna vinna väljarnas förtroende. Han sade samma sak till Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och en mängd andra nyhetsmedier runt om i landet. Han skulle inte backa några reformer på det sättet. Ändå föreslår nu socialdemokraterna i trafikutskottet i praktiken en återreglering av flygtrafikledning i Sverige. Min fundering är: Är det Stefan Löfven som har svängt i den här frågan och nu vill börja återreglera precis som sin föregångare Juholt trots tidigare löften? Eller är detta något som socialdemokraterna i trafikutskottet har kokat ihop själva? Jag hoppas att vi kan få lite klarhet i det innan kvällen är slut. När det gäller den kritik som levererades av Suzanne Svensson från talarstolen om föregående års beslut vill jag poängtera några saker. Det ena är att de flygplatser du räknar upp inte på något sätt är statliga flygplatser. Tar vi Norrköping som ett exempel är det en socialdemokratiskt styrd kommun där de också vill spara kostnader. Man vill använda pengarna till sådant som man tycker är viktigt, välfärden. De vill spara pengar med bibehållen säkerhet. Därför är de för reformen. Det är dina partivänner i kommuner runt om i landet. Det är inte vi som har ivrat på detta. De har läst samma beslut som vi. Vi kan inte stoppa kommunerna i det här läget. Dina partivänner ute i landet vill genomföra reformen väldigt snabbt, men förstås inte ni här inne. Avslutningsvis har jag två frågor till Suzanne Svensson och Socialdemokraterna. Min första fråga är: Har Stefan Löfven och Socialdemokraterna gått tillbaka till Juholts linje trots de tidigare löftena från Löfven? Det skulle jag vilja veta. Det är min första fråga till Suzanne Svensson. Min andra fråga är: Vad innebär ert förslag för flygplatserna i till exempel Västerås, Trollhättan och Norrköping? Du var själv uppe här och sade att när det var samfällda TMA skulle det vara osäkert. Där skulle vi inte konkurrensutsätta. Nu har vi flera flygplatser som är konkurrensutsatta. Du har partikamrater som är ute och säger att ni inte ska förändra. Då uppenbarar sig den rimliga frågan: Är det osäkert eller är det inte osäkert? Man måste välja vilket ben man ska stå på. All expertis säger en sak. De säger att det inte finns något som säger att det på något sätt skulle vara farligt. Då är det rimligt att det får vara kvar som konkurrensutsatt och i annan regi. Annars borde ni rimligen inte säga till människorna i dessa kommuner att ni inte tänker genomföra några förändringar. Fru talman! Jag yrkar slutligen bifall till utskottets förslag i betänkandet förutom i punkt 5 där jag yrkar bifall till Alliansens reservation när det gäller flygtrafikledning. (Applåder)

anf.169 Suzanne Svensson (S):

Fru talman! Det talas om flygfientliga partier. Vi gjorde en överenskommelse för ett år sedan. Jag kan konstatera att i så fall var väl alla partier då flygfientliga. Ni talar i yttrandet om att man ska ta speciell hänsyn till Försvarsmaktens behov. Ni skriver om det många gånger. Edward Riedl har här över huvud inte talat om vad ni tänker göra. Det är jag rätt intresserad av. Du sade också att vi inte konkurrensutsätter 97 procent. Med andra ord vill Alliansen i så fall konkurrensutsätta till exempel Arlanda. Fru talman! Jag undrar också vilka flygplatser som ska läggas ned.

anf.170 Edward Riedl (M):

Fru talman! Jag ska försöka att besvara dina frågor även om jag noterar att du med emfas inte besvarade mina två frågor. Jag tyckte de var ganska enkla. Jag kommer att ställa dem igen, ifall du glömde bort dem på vägen fram till talarstolen. Jag börjar med att svara på dina frågor. Jag tycker att man ska göra det i en debatt. Annars blir det lite tråkigt för den som lyssnar. När det gäller den första frågan fanns och finns det fortfarande saker i reformen som man behöver reda ut och som regeringen hade behövt arbeta med och förtydliga. Jag uppfattar att det beslut som ni nu kommer att fatta tillsammans med Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gör att vi inte behöver tala om det. Ni vill backa tillbaka hela reformen. Om vi inte längre har en majoritet i riksdagen blir det ganska meningslöst att försöka reda ut de problem som finns. Det är ingen som har försökt att förneka det. Det var därför vi hade ett enigt tillkännagivande när det begav sig för ett år sedan. Det fanns och finns fortfarande saker som vi behöver reda ut. När det gäller Försvarsmaktens behov skriver vi också om det här. Det är ett arbete som jag inte i detalj kan redogöra för. Det är Näringsdepartementet som har haft kontakt med Försvarsdepartementet i de här frågorna och försökt att jobba och lösa det. På samma sätt konstaterar jag där att det blir rätt meningslöst att fortsätta det arbetet om vi nu stoppar reformen. Det finns saker som man hade behövt reda ut och lösa. Det håller jag med om. I det har vi ingen skild uppfattning. Däremot ställer jag inte upp på att det skulle vara något problem med säkerheten när det gäller samfällda TMA. Det är lite tråkigt att ni säger på det sättet. Det finns inget som pekar på det. Jag ställer återigen de två frågor till dig som jag tidigare ställde. Vad händer med de tre flygplatser som jag räknade upp? Ni ger lite dubbla besked till de människor som bor där. Är det så att det ska backas tillbaka, eller är det inget problem att ha dem konkurrensutsatta? Om det inte är ett problem att vi har dem konkurrensutsatta, varför vill ni då inte ge andra möjligheten till det? Jag skulle vilja att du svarar på det, Suzanne Svensson.

anf.171 Suzanne Svensson (S):

Fru talman! Jag vet inte vem som har sagt att ingenting ska hända. Vi har klargjort vad som står i vår skrivning och vad som gäller. Jag ställer åter frågan. Ni sade att vi inte konkurrensutsätter 97 procent. Det måste innebära att ni ska konkurrensutsätta Arlanda. Jag ställde också frågan: Vilka flygplatser är det som ska läggas ned, som du talade om?

anf.172 Edward Riedl (M):

Fru talman! Om vi börjar med frågan om flygplatser som ska läggas ned är det dina egna partivänner ute i landet som säger precis det. Det går att läsa i tidningarna. Om jag inte har helt fel är flygplatsen i Västerås en sådan flygplats. Där säger en av dina partikamrater: Det kan bli spiken i kistan för vår flygplats. Er politik tillsammans med de andra flygfientliga partierna i den koalition ni nu har bildat riskerar den verksamheten. Det är väldigt synd. Flyget badar inte i pengar. Kommunerna har många andra åtaganden. Det gör att det ni nu planerar att genomföra tillsammans med de andra allvarligt kommer att skada möjligheten för väldigt många runt om i landet att få ha en flygplats någorlunda nära. Det innebär inte att hela Sverige kommer att leva om man bedriver en politik där flygplatser läggs ned. Det är otroligt tråkigt. Om det vore som du säger att det inte vore något problem skulle du kunna svara ganska enkelt det sista du gör här. Svara på frågan direkt när du nu får ordet: Vad händer med Trollhättan och Västerås? Kan du svara på den frågan? Jag tror att människor undrar. Ni går ut i tidningarna och säger att det inte kommer att hända någonting med de flygplatserna. Samtidigt står det något helt annat här. Vad är det som gäller? Om det är så klart som du säger och att ni har klargjort allt detta kan du svara väldigt enkelt i talarstolen. Vad innebär detta?

anf.173 Annika Lillemets (MP):

Fru talman! Även jag tänkte i dag fokusera på flygtrafikledning. Sverige är i dag ett av de bästa länderna i världen vad gäller flygsäkerhet. Vi i trafikutskottet och riksdagen ett särskilt ansvar för att göra vad vi kan för att se till att Sverige fortsätter att vara det. Flygsäkerheten får inte äventyras. Den har högsta prioritet för oss i Miljöpartiet. If it ain't broke, don't fix it - om det inte är trasigt, laga det inte. Det är ett amerikanskt uttryck som jag kommer att tänka på när vi talar om konkurrensutsättning av flygtrafikledning. Sverige har en flygtrafikledningstjänst i världsklass. Varför då splittra upp och föra in onödig osäkerhet? Varje överlämning är ett riskmoment. Ju fler aktörer som är inblandade, desto fler risktillfällen får man. Så blir det om man splittrar upp och fragmentiserar och har olika aktörer i till exempel samfällda TMA:n. Flygtrafikledningstjänsten är en viktig form av myndighetsutövning som i huvudsak bör utföras av just en myndighet, inte av privata aktörer. Särskilt kritiskt är det i Sverige, där den civila och militära flygtrafikledningen för luftfarten är integrerad. Det är ett unikt system i världen. En väl fungerande och ändamålsenligt organiserad flygtrafikledning är väsentlig för såväl god flygsäkerhet som rikets säkerhet. Därför bör den som kan tänka sig att låta privata aktörer ta över mycket flygtrafikledning fundera över de säkerhetspolitiska aspekterna, som Suzanne Svensson var inne på. Det är klokt att inte tänka dogmatiskt och använda en och samma lösning på alla problem. Tankelåsningar leder ofta väldigt fel. Konkurrensutsättning är mantrat för allianspartierna. Konkurrensutsättning löser alltid alla problem. Allt blir bättre med konkurrensutsättning och konkurrens, enligt dem. På vissa områden stämmer det. Det behövs mer konkurrens på vissa områden. Men jag önskar att allianspartiernas företrädare skulle rikta sina ansträngningar mot att förbättra konkurrensen till de områden där det verkligen skulle behövas konkurrens. För att nämna ett exempel är det enligt min mening sorgligt att en torftig likriktning och enfald börjar prägla våra städer när till exempel mångfalden av små lokala kaféer, restauranger och kiosker trängs undan av stora kedjor. Här finns mycket att göra för att förbättra konkurrensen och främja en fungerande marknad, eller en marknad över huvud taget. Men att till varje pris försöka krysta fram en marknad för samhällskritiska verksamheter som flygtrafikledningstjänster är något helt annat. Det är ingen bra idé. Vårt fragmentiserade järnvägssystem är ett avskräckande exempel. Det är viktigt att stämma i bäcken och se till att det inte uppstår en liknande oreda i flygtrafikledningen. Det kan visa sig bli både farligt och dyrt i längden. Låt mig nämna några av problemen med konkurrensutsättning av flygtrafikledningstjänsten. Om Luftfartsverket förlorar för många uppdrag att driva torn och därmed inte längre har tillräckligt mycket kompetens kvar kan Försvarsmakten till slut tvingas bygga upp sin egen kompetens igen. Det blir dyrt och är onödigt. Ska det finnas redundans i systemet, alltså flygledare som är beredda att ta över om någon privat aktör inte klarar av sitt uppdrag, drar sig ur det, kanske går i konkurs? Hur välskrivna kontrakt vi än har är vite en klen tröst om det går fel. Samhällskritisk verksamhet får inte styras med vite. Det finns många fler frågetecken gällande till exempel kompetensförsörjning och ansvar för underhåll och infrastruktur. Jag vill även nämna gröna inflygningar. Edward Riedl var inne på miljöaspekterna här. Det blir svårare i de samfällda TMA:na om man har fler aktörer att samordna. Vidare går stordriftsfördelar förlorade om flygtrafikledningen splittras upp på många olika aktörer. I tidningen Ny Teknik skrev man i går, vill jag minnas, att tekniken nu är på plats för att Örnsköldsviks flygplats ska kunna bli först i världen med fjärrstyrd flygledning. Tanken är att flygledarna ska sitta i Sundsvall och dirigera planen på 15 mils avstånd med hjälp av kameror. Detta kan innebära en effektivitetsvinst. Luftfartsverket säger till Ny Teknik att de bedömer att tekniken kan vara intressant för ca 25 flygplatser i Sverige och att intresset är stort internationellt. Men, konstateras i artikeln, för att Örnsköldsvik och Sundsvall ska kunna använda den nya tekniken krävs att Luftfartsverket vinner den upphandling av flygtrafiktjänsten som nu pågår på de båda flygplatserna. Jag finner det anmärkningsvärt att upphandlingar av flygtrafiktjänst fått fortsätta, som Suzanne Svensson redogjorde för, till och med i ett samfällt TMA, trots att riksdagen beslutat att så inte skulle ske förrän det pågående beredningsarbetet avslutats och regeringen återkommit till riksdagen och redovisat vad som gjorts för att säkra flygsäkerhetens högsta prioritet och hänsyn till Försvarsmaktens behov. Varför håller inte regeringen överenskommelsen om detta? Det vore mycket intressant att höra vad regeringspartierna säger om det. Det är för mig en mycket märklig inställning att, som regeringspartiernas representanter gör, prioritera kortsiktig prispress i några av landets kommuner som väljer att subventionera regionala flygplatser. Vi prioriterar flygsäkerhet. Jag vill uppmana företrädarna för de borgerliga partierna att kasta av sig de marknadsfundamentalistiska skygglapparna. Tänk större, tänk längre! Vi måste undvika fragmentisering, osäkra ansvarsförhållanden och ökad kostsam upphandlingsbyråkrati. Jag upprepar: Se hur det gått med drift och underhåll av järnvägen! Så kan vi inte hantera även flygledningen. Vi måste stämma i bäcken och undvika att föra in osäkerhet i en så samhällskritisk funktion. Ordning och reda är minst lika viktigt i luften som på spåren. Det är därför bra att vi nu har en majoritet för att skapa förutsättningar för att behålla det. Utskottets majoritets förslag är att den lokala flygtrafikledningstjänsten på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden enbart ska utövas av Luftfartsverket. Med vår politik vill vi göra flyg i södra Sverige onödigt. Vi vill satsa på att bygga ut järnväg och kollektivtrafik i stället. Då behöver man kanske inte ha så många flygplatser och så mycket flyg. Det är en väldigt positiv politik. Vi tänker framåt. Vi tänker på kommande generationer och att också de ska ha en god miljö. Jag ser att Edward Riedl har begärt replik på mig, så vi får säkert tillfälle att diskutera detta vidare. Jag vill även nämna att vi vill göra om Bromma flygplats till en boplats. Vi vill också frigöra andra städer som har centralt belägna flygplatser från de miljöproblem och det markutnyttjande som dessa flygplatser ger upphov till. För tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation 4 om avveckling av flygplatser, även om jag naturligtvis står bakom alla Miljöpartiets reservationer. Jag vill också yrka bifall till betänkandets förslag till beslut angående flygtrafikledningstjänst under punkt 5. (FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag får be ledamoten om ett förtydligande. Reservation 4 är skriven av Jan-Evert Rådhström. Det står henne naturligtvis fritt att yrka bifall till den, men jag föreslår reservation 3.) Kära nån! Då blev det alldeles galet! Men jag förstår att Jan-Evert Rådhström blev glad. Tänka sig! Jag menade punkt 4. Naturligtvis yrkar jag bifall till reservation 3 under punkt 4, Avveckling av flygplatser. Nu blev det alldeles rätt.

anf.174 Edward Riedl (M):

Fru talman! Det är tråkigt att Annika Lillemets skrämmer människor när det gäller flygsäkerheten. Detta har vi haft en hearing om. Vad gäller flygsäkerheten finns bara ett läge: högsta tänkbara säkerhet i alla avseenden, oavsett vem som bygger planen, vem som flyger dem och vem som opererar i tornen och på flygplatserna. Detta är alla överens om, har vi kunnat konstatera. Retoriken som bygger på att man ska skrämma människor när det gäller säkerheten tycker jag är lite tråkig. Jag vill bara ha det sagt. När det gäller de samfällda TMA-områden som du räknade upp undrar jag lite grann var ni ser riskerna. Du säger att det blir fler överlämningar. Som jag förstår det innebär detta inte något annat än att de som sitter i tornen får andra arbetsgivare - eller kan få; det behöver inte bli så. Och så ser det ut redan i dag. Det är olika arbetsgivare som avlönar piloten respektive den som sitter i tornet och så vidare. Detta har hittills inte varit något problem. Man kan prata med varandra ändå. Det är så man gör, oavsett vem som avlönar en. Var ser ni risken dyka upp? När det gäller försvaret och att vi ska ha en ganska god kapacitet för flygtrafikledning i händelse av kris och krig vill jag ha sagt att 70 procent av all flygtrafikledning i Sverige utgörs av det vi kallar en route -verksamheten. Den finns inte med i den här reformen. Den är statlig. Rimligen finns det en hel del människor som jobbar där. Det är intressant att Annika Lillemets tar upp Ö-vik. Det är ett privat företag i form av Saab som driver utvecklingen. Det är bra, givetvis tillsammans med LFV. Jag vill ändå ställa min fråga om Trollhättan, Västerås och Norrköping. Kanske du bringa klarhet i vad som ska hända med de flygplatserna.

anf.175 Annika Lillemets (MP):

Fru talman! Självklart ska man sträva efter att minimera antalet överlämningar. De kommer säkert att fungera. Alla är professionella och duktiga, men det blir ändå ett ökat moment av osäkerhet. Det är inte jag som säger det utan det framgår av utredningarna och människor som kan detta bättre än jag. Man ska minimera antalet kockar för att soppan ska bli bra. Därför är det olyckligt med en splittring. Jag ser också problem om någon inte klarar av att uppfylla sitt kontrakt. Vad gör vi då? Ska det hela skötas med hjälp av vite? Hur många flygledare ska sitta standby om något händer? Vilken redundans ska vi ha? Vem ska betala den, om kommuner som nu subventionerar flygplatser ska spara pengar? Då förlorar vi skattepengar på annat håll. Har Edward Riedl tänkt att flygresenärerna ska betala? I så fall på vilket sätt? Vi tycker att det är rimligt att varje transportslag bär sina egna kostnader. Vi här i kammaren råder inte över hur olika kommuner väljer att spendera sina skattepengar. Vi hoppas naturligtvis att de gör det klokt och väljer att satsa på miljövänliga transporter och välfärd i stället för att subventionera flygplatser som inte klarar sig på marknadens villkor.

anf.176 Edward Riedl (M):

Fru talman! Låt oss först se på frågan om överlämningar. Jag förstår fortfarande inte, men vi kanske inte kommer längre i frågan. Det blir inte fler personer eller fler torn. Det kommer även i fortsättningen att vara lika många torn och rimligen lika många personer som kommer att jobba i tornen. De kommer att ha lite olika arbetsgivare. Vi ser redan i dag privata flygbolag, och de har inte samma arbetsgivare. Med er logik, om olika arbetsgivare alltid innebär en risk när man ska prata med varandra, borde ni vilja förstatliga - nu borde jag kanske inte säga för mycket - också flygbolagen och allt annat. Men det blir inte färre kontakter med varandra vid inflygningar. Det är klart att varje överlämning är ett riskmoment, men det blir varken fler eller färre överlämningar beroende på vilken arbetsgivare de olika personerna har. Det är min poäng. Vi ska självklart inte låta flygledare stå standby. Det är som i alla andra yrken; man måste jobba med yrket för att behärska det. Självklart ska inte en kader människor sitta och vänta på om något händer. De som redan jobbar där ska vid en förhöjd risksituation eller liknande gå in. Sådana frågor har med hjälp av säkerhetsklassning och så vidare lösts inom andra områden. Det kan rimligen inte vara svårt att göra här heller. Jag ställer denna sista fråga ändå, fast jag tror att jag inte kommer att få något svar. Nu har jag provat med både Annika Lillemets och Socialdemokraterna. Med det förslag ni har lagt fram tillsammans, vad händer med flygplatserna i Trollhättan, Västerås och Norrköping? Det finns fler flygplaster, men vi börjar med dem. Vad händer med förslaget? Hur ser ni på de flygplatserna? Ska bandet backas för dem, eller är det okej att de har det så? Kritiken är att det är problem med säkerheten, och då tycker ni att det är okej med sämre säkerhet för dem. Politiker från ert håll är emot den reform vi genomförde, som innebär att absolut ingenting ska ändras. Vad händer med Trollhättan, Västerås och Norrköping?

anf.177 Annika Lillemets (MP):

Fru talman! Först var det frågan om överlämningarna. Om man sitter i samma rum i ett samfällt TMA-område blir det lättare än om man sitter på olika håll med olika arbetsgivare. Så är det utan tvivel. Det är inte jag som har hittat på detta, utan det är de som kan verksamheten bättre än jag som varnar. Vi ska undvika fragmentisering. Det är inte ett lämpligt område för en marknad. Vad händer med flygplatserna? Det är upp till kommunerna. Vad vill de satsa sina pengar på? Så är det, helt enkelt. Det är inte något som vi bestämmer här i kammaren. Varje transportslag ska bära sina egna kostnader. Vi är inte beredda att sälja ut ett fungerande system för kortsiktiga vinster i kommuner. Jag skulle vilja veta hur Edward Riedl ställer sig till samordningen med försvaret. Nu vet jag inte om han kan svara. (FÖRSTE VICE TALMANNEN: Nej, det kan han inte svara på.) Det kan han inte svara på. Det var synd. Jag hade gärna velat veta. Men det kanske någon av hans allianskamrater kommer att utveckla närmare.

anf.178 Lars Tysklind (FP):

Fru talman! Det här är en intressant debatt där det ena argumentet har ställts mot det andra. Vi får reda ut vad samfällt TMA innebär. Det är inte fråga om färre torn. Det samfällda TMA-området i Göteborg består av Landvetter, Säve, Trollhättan och Såtenäs flygflottilj. De har naturligtvis egna torn med egna flygledare. Ett samfällt TMA-område innebär inte att de sitter på ett ställe och pratar med varandra och dricker kaffe tillsammans. De sitter på olika ställen. Det är precis som Edward Riedl säger, det vill säga att det är inte fler eller färre överlämningar. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet förutom utskottets ställningstagande under punkt 5, flygtrafikledningstjänst, där jag yrkar bifall till reservation 4, som vi har tillsammans med allianspartierna, och avslag på övriga reservationer. Betänkandet behandlar 16 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2012. Vad vi än säger om det förra tillkännagivandet flyttar man med det här nya tillkännagivandet fram positionerna. Det vore konstigt om vi inte hade invändningar mot det. Jag kommer också att lägga fokus på punkten som behandlar flygtrafikledningstjänst och hur den tjänsten kan utvecklas framåt i Sverige. Jag tycker även att vi från moralisk synpunkt ska prata lite om miljöfrågan, vilket även Edward Riedl tog upp. Inte minst när det gäller flyget är miljön en viktig och central fråga. Fru talman! Sedan september 2010 är marknaden för flygledningstjänst avreglerad och kan upphandlas i konkurrens. Frågan har både före det beslutet och därefter fortsatt att vara föremål för en politisk debatt som många gånger varit lite märklig, speciellt vad gäller den helt centrala frågan om flygsäkerheten. I replikskiftet nyss klargjordes frågan. Det är kanske fel att säga att flygsäkerheten är en icke-fråga, men det är en icke-fråga därför att flygsäkerheten kan bara finnas i ett enda läge. Flygsäkerheten är den absoluta förutsättningen för att bedriva en sådan verksamhet över huvud taget. Det går inte att lägga ett anbud med att det finns lite och billig flygsäkerhet. Flygsäkerheten är en absolut grundförutsättning. Jag tror inte att någon av er skulle gå till flygplatsledningen i Trollhättan eller Västerås och säga att de inte är så säkra som andra. Det är en absurd diskussion. Fru talman! Vid trafikutskottets offentliga utfrågning för 14 dagar sedan fick vi också helt klara besked. Där fanns de tre statliga myndigheterna Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Försvarsmakten representerade samt en del aktörer. ACR, Sveriges regionala flygplatser och Swedavia fanns på plats. Samtliga aktörer gav samfällt besked. Dessa frågor handlar inte om flygsäkerhet. Det är inte vad frågan gäller. Vi kan en gång för alla avföra frågan från debatten. Man får ha andra argument som faktiskt bär. Transportstyrelsen har en central roll som ansvarig myndighet, en garant, genom att ge tillstånd, certifiera och se till att folk har den kompetens de ska ha och upprätthåller kompetensen på sikt. Transportstyrelsen ska se på utrustning och att systemen är funktionella. Transportstyrelsen ansvarar för att ingen får starta en flygning utan att alla mycket strikta krav är uppfyllda. Transportstyrelsen har vidare tillsynsansvaret. Transportstyrelsen framförde också vid utfrågningen att man inte har fått några som helst indikationer, genom händelserapportering eller utförd tillsyn, att flygsäkerheten skulle ha påverkats negativt av konkurrensutsättningen. Det är inte vad frågan gäller. Det vore ju konstigt om den hade påverkats, eftersom exakt samma krav gäller för alla som levererar flygtrafik. Det vore en mycket märklig utveckling om vissa skötte det mer och andra mindre. Sköter man det dåligt är man inte med på banan. Det får bara inte hända. Fru talman! Jag tycker med detta som bakgrund att det är direkt anmärkningsvärt att den samlade oppositionen i sitt majoritetsställningstagande framför att vid avregleringen av flygtrafikledningstjänster "tillmättes dock inte flygsäkerhetsfrågorna högsta betydelse". Det är klart att de alltid tillmäts högsta betydelse. Det är i grunden ett absurt ställningstagande. Jag kan bara än en gång konstatera att den uppfattningen inte delades av någon av de myndigheter och övriga aktörer som deltog vid trafikutskottets utfrågning för 14 dagar sedan. Tvärtom - man bedyrade att det inte var detta frågan gällde. Fru talman! Trollhättan-Vänersborgs flygplats ligger i Vänersborgs kommun, men det är en regional flygplats som ägs av fyra kommuner. Jag känner väl till den och använder den ibland då den ligger i närheten av där jag bor. Den har haft privat flygledning sedan den 1 januari 2012 och var då den fjärde i raden i Sverige. Tidigare hade Västerås, Växjö och Örebro gått över till andra aktörer än Luftfartsverket. Sedan har även andra kommit efter och ska gå över den 1 januari 2014, och det är Kalmar, Norrköping, Skellefteå, Jönköping och Karlstad. Genom att byta leverantör sänkte man sina kostnader med 550 000 kronor för Trollhättan-Vänersborgs flygplats. Det ska sättas in i ett sammanhang där man har en omsättning på 20 miljoner och där flygledning är den absolut högsta enskilda kostnaden. Avtalet med ACR, det privata företaget, kostar knappt 2,5 miljoner. Ska man ens behöva säga att ingen som helst kvalitetssänkning har konstaterats? Varför skulle man göra det? Det är ett kvalificerat, godkänt och certifierat företag. Dessutom kan man konstatera att just Trollhättan-Vänersborgs flygplats ligger granne med Såtenäs flygflottilj och inom Göteborgs samfällda TMA. Detta har fungerat väldigt bra. Som jag sade ingår i det samfällda TMA även Säve och Landvetter. Detta går inte att utläsa på något annat sätt än att Trollhättan-Vänersborgs flygplats är en av de regionala flygplatser där den samlade oppositionen i varierande färger, det vill säga Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, har kommit överens om ett tillkännagivande som innebär att en väl fungerande verksamhet inte får fortsätta. Den ingår trots allt i Göteborgs samfällda TMA. Det känns lite märkligt att ni i de fyra partier som har samlat er bakom tillkännagivandet inte tillsammans också har funderat på vem som ska betala de ökade kostnaderna för våra regionala och kommunala flygplatser när de förhindras att handla upp flygtrafikledning i konkurrens. Västerås flygplats har nämnts vid några tillfällen, och ordförande för styrelsen där heter Lena Söderberg och är socialdemokrat. Jag ska nu citera ur Vestmanlands Läns Tidning, och man kan ju säga att det inte behöver vara sanning. Men jag har ingen anledning att tro att de inte citerar rätt. Där säger Lena Söderberg så här: "Om det handlade om säkerheten skulle jag förstå resonemanget, men det gör det inte. Vi får inte en krona av staten. Då tycker jag att det är en kommunal angelägenhet vem vi väljer." Lena Söderberg konstaterar också att Västerås stad redan lämnat 15 miljoner i driftsbidrag, och de kanske inte tycker att de har större utrymme för det i sin kommunala budget. De sänkta kostnader de har fått är avgörande för den flygplatsen. När det gäller samordning mellan militärt och civilt flyg, så kallad integrerad flygtrafiktjänst, är det också person och kompetens som är avgörande. Skulle det finnas några otydligheter på detta område är de naturligtvis lösbara. Till exempel uttryckte Transportstyrelsen vid den tidigare nämnda utfrågningen att deras roll är att tillvarata olika intressen och balansera vid konflikter. Med andra ord är inte heller detta något långsiktigt argument för att göra en total återreglering. Även miljöfrågan lyfts upp som ett argument tillsammans med flygtrafikledningstjänsten i påståendet att gröna inflygningar skulle försvåras. Det argumentet håller inte heller, eftersom gröna inflygningar är ett generellt koncept som omfattar alla flygledare inom EU. Det är inte någonting som man är med i eller inte är med i, utan det gäller att man är med i det systemet. För övrigt när det gäller miljöargumenten kan vi se på de flygplatser vi har i Sverige att det lokalt pågår ett gediget miljöarbete, så vi ser att det inom flyget finns stora ambitioner att göra vad man kan inom miljösektorn. Det gäller naturligtvis även på internationell nivå när vi pratar om utsläppshandel och så vidare. Sverige jobbar hårt för att det ska bli ett globalt system, för det är det enda som är gångbart i längden när det gäller flyget. (Applåder) I detta anförande instämde Gunnar Andrén (FP).

anf.179 Suzanne Svensson (S):

Fru talman! När det gäller Transportstyrelsen och ett moratorium har vi ju haft en diskussion om vad som är sagt och inte sagt. Departementet påstår att det är så och att man därmed också har tagit det till den 31 december 2014 innan man går in i nästa fas. Man har också pratat om tekniska överlämningar och att man måste kontrollera att det fungerar. Så visst har det med flygsäkerhet att göra. Vad gäller den totala återreglering som Lars Tysklind pratar om förstår jag inte vad han menar. När vi har tittat på det är det 50 procent av flygplatserna som kan fortsätta att göra sina upphandlingar. Ni räknar på ett annat sätt, och ni pratar naturligtvis om Arlanda i fråga om de 97 procenten. Jag måste komma tillbaka till försvaret igen. Där får vi inget svar. Det har gått ett år sedan vi ställde den frågan till departementet. Det gjorde vi tillsammans, och ändå tycker ni att det inte har varit värt att jobba med det. Jag hörde Edward Riedl säga här tidigare att det inte var någon mening att fortsätta det. Men det har ju inte påbörjats, om jag förstod det rätt. Kan Lars Tysklind kanske svara på den frågan?

anf.180 Lars Tysklind (FP):

Fru talman! När det gäller Transportstyrelsens moratorium har det tydligen haglat en del olika synpunkter om vad det egentligen innebär. Men Transportstyrelsen har sin klara uppgift. Ska det in några nya företag som ska ha flygtrafik är det de som ska ge tillstånd och certifiera företagen. Jag antar att de har grepp om vilka moratorier de har gjort och inte gjort. Det handlar naturligtvis om tekniska överlämningar och att de har med flygsäkerhet att göra. Mitt påstående var inte att det inte finns moment som handlar om flygsäkerheten. Men det är ingen skillnad mellan dem som betalar ut lönen. En flygledare som är anställd av Luftfartsverket har samma ansvar som en som är anställd av någon annan. Vi kan jämföra det med legitimationsyrken inom vården. En privatanställd kirurg har inte mindre ansvar än en landstingsanställd kirurg. De har exakt samma yrkesansvar. Det gäller flygledarna också. De sitter inte där som anställda av Luftfartsverket och har mer ansvar än de som är anställda av en privat aktör. När du sitter i tornet har du exakt samma yrkesansvar. Jämförelsen med piloter är ganska bra i sammanhanget. Sedan var det fråga om vilka flygplatser som ska drabbas. Då får vi tolka tillkännagivandet som att det är felskrivet. Precis som Edward Riedl tog upp ingår alla de tre flygplatserna i Trollhättan, Västerås och Norrköping i samfällda TMA. Då är det en helt orimlig tanke att just de tre skulle ha slunkit förbi och ska få fortsätta, när ni dessutom säger att det inte är riktigt säkert på något konstigt sätt. Det är klart att man är orolig både i Västerås och i Trollhättan för att ett sådant här beslut innebär att de får backa sina upphandlingar. Det är en självklarhet.

anf.181 Suzanne Svensson (S):

Fru talman! Om man tittar på ekonomin för landsbygdsflygplatserna, om jag får kalla dem så, ser man att det har rätt stor betydelse hur det ekonomiska bidraget till dem ser ut. Jag känner att ni hela tiden undviker att svara på detta med försvarets behov. Jag skulle vilja ställa den frågan en gång till.

anf.182 Lars Tysklind (FP):

Fru talman! Vi har den integrerade flygtrafiktjänsten i Sverige, och den påverkas egentligen inte av detta. Man delar flygledare. Det svenska försvaret flyger över hela landet. Jag var och talade med flygledarna i Trollhättan, och de säger att det inte finns några problem. De tycker att det fungerar bra, och de ligger ändå granne med en flygflottilj. Återigen vill jag hänvisa till det som Transportstyrelsen sade. De har ju att balansera olika intressen och lösa eventuella konflikter. Det tillhör också deras uppgift i tillståndsprocessen, men det är inget argument för att inte gå vidare. På något sätt har man den konstiga synen att det var så bra, men kostnadsmässigt har det ju blivit en jätteförändring. 550 000 kronor för Trollhättans flygplats är jättemycket pengar. Det kan låta som en struntsumma, men ser man till hela den summa som är upphandlingsbar och utsatt för konkurrens är det 800-900 miljoner. Kan man då göra besparingar på 20 procent är det bara att räkna på vad det innebär för de flygplatser det gäller. Om man tar bort dem som inte får vara med i ert tillkännagivande är det bara 4 procent av passagerarunderlaget kvar. Det är i praktiken en total återreglering, ingenting annat.

anf.183 Anders Åkesson (C):

Fru talman! Låt mig inleda med att yrka bifall till utskottets förslag så när som på punkten 5, där jag självklart i likhet med tidigare allianstalare yrkar bifall till reservation 4. Fru talman! För väldigt många orter och regioner i vårt land är flyget det enda realistiska transportslaget när man ska lite längre, kanske till Stockholm eller Bryssel i sin yrkesutövning, då man ska förmå besökare att i konkurrens med andra besöksmål komma till just min ort eller min del av landet eller kanske om man ska åka direktcharter till Barcelona för att se på fotboll. Kort sagt, för den del av vårt land som ligger lite bortom de tre storstadsområdena är flyget en överlevnadsfråga och en fråga om livskvalitet. I dag har vi en absolut majoritet av flygplatser i landet som ägs och drivs av kommuner och regioner. Utan undantag ligger dessa flygplatser på ställen där just tillgången till flyget möjliggör att platsen, orten eller regionen är en del av en allt större omvärld. Vi talar om orter som Arvidsjaur, Vilhelmina, Kalmar, Växjö och Ängelholm. Att äga och driva en lokal eller regional flygplats - det görs nästan alltid av en kommun - är med något enstaka undantag alltid en förlustaffär. Det innebär att ägaren, en kommun, får underskottsfinansiera driften. Det innebär att man i den kommunala budgeten får prioritera resurser för att kunna nå sin omvärld och bedriva en växande besöksnäring på orten. Resurserna till flygplatsen, som självklart anses livsviktig, konkurrerar med resurserna till skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen och annan primärkommunal verksamhet. Det är ett vanligt dilemma för våra politikerkollegor i primärkommuner, men det gör det för den skull inte enkelt. Fru talman! Givet detta har vi i Sveriges riksdag inga som helst skäl att fatta beslut som gör att ansvaret för att hålla och driva en flygplats på massor av mindre orter i vårt land blir dyrare, svårare och kanske över tiden omöjligt. Vi har inga skäl att fatta några sådana beslut i Sveriges riksdag. Fru talman! Säkerheten har diskuterats mycket här i kväll. Den kommer alltid i första rummet när det gäller transporter över huvud taget och i all synnerhet när vi diskuterar flyg och flygtrafikledning. Därför är det bra att Sverige är ett av de bästa länderna i världen vad gäller flygsäkerhet, och det är en position som vi självklart ska behålla. Det debatten i dag har kommit att handla om är huruvida det faktum att vi har mer än en statlig tjänsteutövare på området flygtrafikledning påverkar säkerheten med att flyga. Jag tycker att vi ska konstatera och vara ärliga och eniga om att konkurrensutsättning av den lokala flygtrafikledningstjänsten inte på något sätt innebär att säkerheten riskerar att försämras. Samma höga säkerhetskrav gäller givetvis för alla leverantörer av flygtrafikledning. Utbildningskraven för flygtrafikledare är reglerade på EU-nivå. Det är mycket omfattande kunskapskrav. Statliga Transportstyrelsen utfärdar certifikat till företag och utövar tillsyn över de företag som uppfyller mycket de stränga säkerhetskrav som finns, och Transportstyrelsen utövar också tillsyn över dem som blivit godkända att utöva flygtrafikledning. Fru talman! Komna så här långt kan vi då konstatera att vi på just denna punkt i betänkandet har en utskottsmajoritetet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet vars förslag i praktiken innebär att vi återreglerar marknaden för lokal flygtrafikledning. Drivkrafterna bakom denna oheliga allians att komma fram till detta för de mindre flygplatserna mycket bekymmersamma ställningstagande har vi kanske fått delvis dissekerade i tidigare inlägg, och de är väldigt olika, men effekten för 30-40 lokala flygplatser i vårt land är icke desto mindre fullständigt förödande. Effekten av detta ställningstagande för återreglering och monopolism riskerar att leda till väsentligt högre kostnader för att äga och driva en flygplats. Det blir precis som jag varnade för i min inledning. Vi har fått beskrivet för oss hur flygtrafikledningstjänsten utgör större delen av kostnaden för driften av en flygplats. Enligt mitt och andras sätt att se det innebär en återreglering ett mycket hårt slag mot de mindre, kommunala och regionala flygplatserna då dessa genom en återreglering skulle förlora möjligheten att kontrollera sina kostnader. I förlängningen kan det innebära att mindre flygplatser får svårt att fortsätta sin verksamhet. De läggs ned. Ambitionen att hela landet skulle leva offrades på monopolismens altare. Fru talman! Än en gång yrkar jag bifall till utskottets förslag så när som på punkten 5, där jag yrkar bifall till reservation 4.

anf.184 Siv Holma (V):

Fru talman! Jag måste börja med att säga att jag nu har lyssnat på många från allianspartierna som talar om att det här är en återreglering. Det här är ingen återreglering. Jag ska återkomma till varför. Jag yrkar avslag på reservation 4 om flygtrafikledningstjänst, som minoritetsregeringspartierna har formulerat. Jag yrkar bifall till reservation 3 om avveckling av Bromma flygplats, som Miljöpartiet och Vänsterpartiet står bakom. Fru talman! Jag instämmer i det mesta som utskottsmajoritetspartiernas företrädare har sagt i debatten om vikten av att inte konkurrensutsätta flygtrafikledningstjänsten på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av, inklusive flygplatser inom samfällda TMA-områden. TMA står för Terminal Control Area, det vill säga kontrollerat luftrum. För dessa ska Luftfartsverket också fortsättningsvis utöva flygtrafikledningstjänsten. Flygsäkerheten när det gäller flygtrafikledningen är, som många har varit inne på, det absolut viktigaste. Sverige har en flygsäkerhet i världsklass. Jag menar att det är viktigt att fortsätta att ha en flygsäkerhet som är en av världens bästa. Trafikutskottet höll den 16 maj en offentlig utfrågning om flygtrafikledningstjänsten där berörda aktörer redogjorde för hur de såg på den fortsatta utvecklingen av marknaden för lokal flygtrafikledningstjänst. Den offentliga utfrågningen resulterade i att jag blev stärkt i uppfattningen att flygtrafikledningstjänsten, som är en form av myndighetsutövning, huvudsakligen ska utföras av en myndighet och inte av privata aktörer. En viktig sak i sammanhanget är att det, när man gör någon form av ansvarsutkrävande, som är ett offentligt åtagande, är enklare än när det är fler. Det tycker jag är ganska självklart. Den civila och militära flygtrafikledningen är samordnad i Sverige, vilket gör det ännu viktigare att inte privatisera verksamheten. Försvarsmakten har i dag inga egna flygtrafikledare utan är beroende av Luftfartsverket för att få sina behov tillgodosedda, och det är viktigt att Försvarsmaktens behov kan tillgodoses i alla beredskapslägen. Det är också på sin plats att poängtera att det är olämpligt att privata företag har tillgång till känslig information om Sveriges försvar. Fru talman! Riksdagen har redan förra året riktat ett tillkännagivande till regeringen om att eventuella ytterligare steg i att konkurrensutsätta inte får ske förrän beredningsarbetet av den statliga utredningen avslutats. Det är viktigt för exempelvis Edward Riedl att komma ihåg. Utredningen hade slagit fast att flygtrafiktjänsten är ett offentligt åtagande. Den föreslog bland annat att det övre luftrummet inte skulle konkurrensutsättas och att Luftfartsverket skulle ha ansvar för bland annat flygtrafikledningstjänsten i det övre luftrummet, lokal flygtrafikledningstjänst för de militära flygplatserna, infrastruktur och beredskapsplanering. Sedan fick regeringen ett uppdrag från riksdagen att efter sin beredning redovisa för riksdagen att regeringen vidtagit åtgärder för att tillförsäkra att fortsatt fullgod flygsäkerhet hade fått högsta prioritet och att de hade tagit hänsyn till Försvarsmaktens behov. Flera har varit inne på att den återkopplingen inte kom. Fru talman! Ett intressant faktum är att regeringen - återigen, kanske man skulle säga - i strid med riksdagens beslut har tillåtit konkurrensutsättning av flygtrafikledningstjänsten på Norrköpings flygplats som ligger inom ett samfällt TMA-område. Edward Riedl attackerar utskottsmajoriteten. Men hur ser Riedl på majoritetsbeslut i riksdagen? Är det någonting som man från en minoritetsregering måste följa? Jag tycker att det är riksdagen som är Sveriges högsta beslutande organ, och riksdagen står över regeringen. Det är uppenbart att vi här har ytterligare ett exempel på att minoritetsregeringen gör sina egna tolkningar av vad riksdagsmajoritetens beslut innebär. Det är dessutom ganska patetiskt när Åkesson och flera andra från borgerliga partier gråter krokodiltårar över att riksdagsbeslutet hotar flygtrafiken på icke-statliga flygplatser, exempelvis i norra Sverige. Det är faktiskt deras egen regering som har försämrat de statliga driftbidragen till kommunala flygplatser i norra Sverige, till exempel Arvidsjaur, Gällivare och Pajala, till förmån för flygplatserna i de södra delarna av landet. Dessutom har jag förstått att de namngivna flygplatserna, som bland annat Åkesson tar upp, inte berörs av kommande aktuella riksdagsbeslut. Vad gäller det kommande beslutet är det klockrent. För säkerhets skull upprepar jag det. Den lokala flygtrafikledningstjänsten på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom TMA-områden ska även fortsättningsvis enbart utövas av Luftfartsverket. Fru talman! Jag ska avsluta med det andra bifallsyrkandet, som jag hade. Det handlar om flygtrafiken på Bromma flygplats. Den är ett av Stockholms största miljöproblem. Den genererar såväl buller som utsläpp av ett flertal föroreningar. Därtill kommer att området är hårt ansträngt av trafikleder. Utöver miljöhänsyn och behov av bostäder i Stockholm tillkommer alltså säkerhetsrisker. Det finns fullgoda flygplatsalternativ i Stockholmsregionen, vilket gör att Bromma flygplats kan ersättas med bland annat Skavsta. Vid en avveckling av Bromma flygplats frigörs byggbar mark till bostäder. Det finns mark för att bygga 4 000 nya bostäder. Eftersom avtalen med Bromma flygplats är skrivna på, vad jag minns, 30 år är det rimligt att uppdra till regeringen att sätta i gång en process där Bromma flygplats avvecklas.

anf.185 Lars Tysklind (FP):

Fru talman! Om jag uppfattade Siv Holma rätt sade hon: Det är ingen återreglering. Vad är det då? Det är fråga ett. Sedan upprepade Siv Holma tillkännagivandet. Det har vi själva läst många gånger. Jag tror att de flesta har läst det. Det är två flygplatser som har haft en annan aktör under en ganska lång tid, eller i alla fall sedan 2012. Det är Trollhättan och Västerås. Vad händer med de två flygplatserna? På något vis backar ni från den frågan och tycker: Nej, de får nog fortsätta så där lite lagom, för det är inte så farligt. Men det måste vara en någorlunda klar linje som ni vill hålla. Annars blir det jättekonstigt. Osäkerhet blir det i alla fall. Det går inte att komma runt att både Trollhättan och Västerås ligger inom samfällda TMA. Nu vet jag inte riktigt om Siv Holma var inne så mycket på flygsäkerheten, men jag kan ändå ställa frågan: Anser Siv Holma att det vi diskuterar i dag har någonting med flygsäkerheten att göra, alltså vem som har flygledning? Kan vi vara överens om att vilken flygledare vi än har måste det vara en certifierad flygledare som faktiskt har ett ansvar, och flygsäkerheten måste alltid ligga på högsta nivå?

anf.186 Siv Holma (V):

Fru talman! När det gäller frågorna om vad som händer med vissa flygplatser, som Lars Tysklind tar upp, skulle jag vilja säga så här: Om regeringen hade gjort sin hemläxa, det vill säga återrapporterat till riksdagen efter att man berett den statliga utredningen, hade många frågor varit besvarade. När jag har läst det här och lyssnat har jag uppfattat det som att det är status quo, alltså att det är oförändrat i förhållande till det som det har varit utifrån utredningen, som kom med de förslagen. Till exempel Lars Tysklinds allianskollega Anders Åkesson talar om Arvidsjaur, Vilhelmina och så vidare. De är absolut inte berörda av det. Det vet jag däremot, för det har jag tagit reda på. Vi hade alltså kunnat vinna väldigt mycket med en regering som hade fullföljt det tillkännagivande som också Lars Tysklind och regeringspartierna var överens om att göra. Men det fullföljdes inte, och det beklagar jag, för om det hade fullföljts hade många av de här frågorna varit besvarade.

anf.187 Lars Tysklind (FP):

Fru talman! Det är inte så att ett tillkännagivande bara försvinner, utan det finns naturligtvis kvar. Men det som är problemet här är att fyra partier - S, MP, SD och V - har valt att gå ett steg vidare och dra slutsatsen att nu är det konkret återreglering som gäller. Det är inte fråga om regeringen. Jag vet inte om det är något slags hämndaktion för att regeringen inte har gjort sin hemläxa, som Siv Holma säger, men i praktiken står det så. Flygplatserna i Norrland är inte inblandade i detta av den enkla anledningen att norr om Stockholm finns det inget samfällt TMA. Det är därför helt grönt för Norrland. Om det är Siv Holmas enda vy i detta behöver vi inte diskutera det vidare. De facto ligger dock både Trollhättan, Västerås och Norrköping inom samfällda TMA:n. Västerås och Trollhättan har i dag privata leverantörer i flygledningen, och det fungerar bra. Ska de behöva ta bort det? Det är egentligen det som är frågan, för det vore ju fullständigt ologiskt om det bara ska vara Luftfartsverket som har flygledning inom samfällda TMA. Då kan man inte ha två flygplatser som fortsätter. Jag tycker att ni är skyldiga dessa flygplatser ett klart besked om vad de ska förhålla sig till. De spekulerar ju i detta nu. Jag läste upp citatet från Västerås. Siv Holma kan höra även med Trollhättan. De spekulerar och följer den här debatten väldigt noga, för det är väldigt betydelsefullt för dem vad det här kommer att utmynna i och vilka kostnader det kommer att bli. Det är alltså ingen obetydlig fråga för dem det gäller i praktiken och i verkligheten. Sedan kan vi alltid hålla på och diskutera vem som har gjort vad inom politiken; det här är ändå den verklighet som de har att hantera. Siv Holma kan stå här och vara arg på regeringen, det accepterar jag, men inte bara för sakens skull, utan att tveka och utan att ge besked om beslut som påverkar så mycket i verksamheten ute i landet.

anf.188 Siv Holma (V):

Fru talman! Den verklighet som vi befinner oss i är en konsekvens av vad den sittande regeringen har undvikit att göra. Jag tycker fortfarande att det är väldigt oklart. Det går ju inte bara att uttrycka det som att det handlar om vilken kompetens man har när det handlar om att till exempel tillgodose Försvarsmakten och dess behov av flygledningstjänster. På den offentliga utfrågningen uttrycktes oro över hur det här skulle bli. Det man hade gjort 1978, det vill säga att man hade slagit ihop det här från att man hade den här samordningen, det sökte man ju svar på också från regeringens sida. Det var ingen som svarade på det, inte heller någon företrädare för partierna i minoritetsregeringen. Det här är konsekvensen av att handläggningen av dessa frågor har skötts så otroligt dåligt, och det som är så intressant är att när man sköter sig illa sägs det vara oppositionens fel - när det faktiskt är regeringen som har ansvaret för att de här frågorna ska fungera på det sätt som är bäst för alla. Allianspartierna var ju med på tillkännagivandet förra året. Ändå vårdades inte den överenskommelsen. Ändå gjorde man inte så att man verkligen såg till att regeringen informerade riksdagen om de här frågorna som man klart och tydligt hade varit överens om.

anf.189 Edward Riedl (M):

Fru talman! När det gäller frågan om militära hemligheter och privata företag kan det vara väl värt att påminna Siv Holma om att det finns rätt många privata företag som har relativt mycket insyn i det svenska försvaret, det av den enkla anledningen att den mesta försvarsmaterielen inte tillverkas av statliga företag utan av företag som Saab, Bofors, Hägglunds och så vidare, och det gör att privata företag har ganska god insyn i försvaret. Däremot har vi en ordning där vi säkerhetsklassar personalen. Olika samhällsskick har valt olika lösningar för det här, men det har funkat relativt bra i västvärlden. Det var svaret på Siv Holmas första fråga. Precis tvärtemot vad Siv Holma påstår är det faktiskt så att vi har flyttat pengar från södra Sverige till norra Sverige när det gäller flyget. Siv Holma har alltså helt fel och är ute och cyklar även här. Det som har hänt är att vi har en ordning där vi upphandlar trafiken där det inte finns möjlighet att på marknadsmässig grund sköta flygtrafiken. På orter som är beroende av flygtrafik men där det inte går att upprätthålla en marknad har vi gett flygplatserna ökat stöd, och det har vi gjort på bekostnad av flygplatser företrädesvis i södra Sverige. Sedan är det så att vi har flyttat över de här pengarna i länsplanerna. Vi har alltså inte tagit bort pengar för flyget, utan vi har gett regionerna möjlighet att prioritera själva. När det gäller överenskommelsen som vi har pratat om flera gånger är det viktigt att poängtera att vi bara kan styra över statliga flygplatser, inte över de kommunala. Då hade vi varit tvungna att stifta lag i kammaren. Men de kommuner som har genomfört upphandlingar är socialdemokratiska kommuner som har tyckt att det här har varit en bra idé. Jag har en fråga till Siv Holma som jag också har ställt till de kamrater som hon genomfört den här reformen med, det vill säga Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet: Vad innebär det här för Trollhättan, Västerås och Norrköping? Om ni nu bestämmer er för att det här är vägen att gå, då måste ni kunna svara dem. Vad innebär detta?

anf.190 Siv Holma (V):

Fru talman! Nu är det så här att riksdagen har inte verkställighetsmakten, utan det har regeringen. Regeringen ska verkställa vad riksdagen fattar beslut om, och den frågan kommer då att få skötas av Riedls minoritetsregering. När det gäller de företag som nämndes som producerar materiel till försvaret är det företrädesvis svenska företag, och det finns säkerhetsklassade personer som jobbar med detta. Men när man gör en sådan här konkurrensutsättning kommer det ju inte bara att vara företag från Sverige eller Norden, utan det är i stort sett hela EU-området som kommer att vara involverat i sammanhanget. Man kan tycka att det inte är något större problem och att man kan lösa allting, men vi fick aldrig något svar på det här när vi för ett år sedan gav ett uppdrag till regeringen att komma tillbaka till riksdagen och redogöra för hur man löst Försvarsmaktens behov i det här sammanhanget. Man gav inget besked alls. När det gäller driftsbidrag till icke statliga flygplatser har jag tittat på de här handlingarna. Jag ser i alla fall ingen ökning av anslaget vad gäller driftsbidragen. Man har gjort om det. Man har slagit ihop det så att driftsbidraget till icke statliga flygplatser ska konkurrera med alla andra. På det sättet hävdar man att det här innebär en förstärkning. Så läser inte jag den lösning som Trafikverket gjorde. Arvidsjaur var till och med i kontakt med mig och uttryckte att detta kommer att bli en försämring, och jag tror på dem.

anf.191 Edward Riedl (M):

Fru talman! Jag sade det inte i mitt förra inlägg, för tiden medgav inte det, men självklart är det så att regeringen ska rätta sig efter en riksdagsmajoritet. På det har vi inga olika synpunkter. Men det Siv Holma missar är det faktum att om man bildar en riksdagsmajoritet i någon riktning, då måste man också kunna berätta vad det är man faktiskt vill. Siv Holma har rätt i att det är regeringen som ska verkställa de beslut som riksdagen fattar. Om det har vi inga olika åsikter, men det kan rimligen vara rätt bra för en regering att veta vad det är ni faktiskt vill, och då kan ni hänvisa till att, jo, det står där. Men om det står där kan väl Siv Holma berätta för dem som lyssnar och framför allt för dem som bor i Trollhättan, Västerås och Norrköping: Vad är det praktiskt som kommer att förändras? Vad är det ni vill Ni fyra partier som får majoritet fattar nu ett beslut. Vad är det ni vill ska hända med de här flygplatserna? Det måste du rimligen kunna svara på. Person efter person från de partier som ni nu har bildat majoritet tillsammans med har duckat för den frågan. Jag skulle vilja att du, Siv, faktiskt berättar vad det är ni vill ska ske. När det gäller den sista biten handlar det om det tillkännagivande vi gjorde för ett år sedan. Vi är helt överens om att det fanns och fortfarande finns en del saker att reda ut. Man kan tycka att regeringen jobbar för långsamt, att den inte gör exakt det man vill och så vidare. Men om man fortfarande tror på reformer - nu vet jag att Vänsterpartiet inte gör det, men det kanske finns något annat parti i den allians ni har bildat mot flyget som gör det - och om man är intresserad av att faktiskt göra någonting vettigt av det här är det rimligen så att man hade kunnat påpeka det i stället och sagt att vi vill att ni löser ut den här frågan. Skynda er! Se till att lösa den konflikt som finns m försvaret. Då hade man kunnat hantera det. Ni väljer tvärtemot att säga nej, stopp, nu räcker det. Ge gärna svaret när det gäller Trollhättan, Västerås och Norrköping!

anf.192 Siv Holma (V):

Fru talman! Jag tycker att Riedl gör det väldigt lätt för sig. Han tycker att det är helt okej att en regering abdikerar från sitt ansvar, och det är inte första gången. Så fort saker och ting inte går enligt minoritetsregeringens önskemål är det någon annans fel - hela tiden. Det ingår ju i ett regeringsansvar att man måste hitta lösningar. Vi som står bakom det här beslutet har inte talat om att några flygplatser ska läggas ned. Det finns alltid lösningar på allting. Jag är väl medveten om att den här lösningen kanske kostar mer. Det har också tagits upp i underlaget. Men jag är beredd på att det blir lite dyrare därför att det finns andra saker som man vinner, till exempel samordning, som jag tycker är oerhört viktigt. I och med att vi har samordnat civila och militära flygledningstjänster tycker jag att det är jättebra. Det är ni som smiter ifrån hela tiden. Ni vill inte diskutera vad det finns för konsekvenser för Försvarsmakten. Ni talar bara om att det är en kompetensfråga. Jag anser inte att det är en kompetensfråga. Som någon sade tidigare, varför ska man laga någonting som inte är sönder? Om vi har en av världens bästa flygledartjänster, varför ska vi inte slå vakt om den och fortsätta att ha det så när det fungerar så väldigt bra? Jag upplever inte att någon av dem som har talat före mig i den här majoriteten har duckat, utan de svarar inte det du vill att de ska svara, det vill säga att några flygplatser ska läggas ned. Det är ni som oroar er helt i onödan. Det är inte tal om att några flygplatser ska läggas ned. Det finns bara i er fantasi.

anf.193 Anders Åkesson (C):

Fru talman! Apropå säkerhet, varifrån försvarsmateriel kommer och Siv Holmas replik om att det ju var svenska företag, Saab, Hägglunds etcetera, finns det skäl att påpeka att den senast införskaffade försvarshelikoptern är amerikansk. Men det var en parentes. Jag blev apostroferad för att gråta krokodiltårar över att flygplatserna i Arvidsjaur, Vilhelmina med flera ställen i norra Sverige och i södra Sverige, på ett 35-tal mindre orter, över tiden självklart hotas av nedläggning när man inte på ett rationellt sätt kan upphandla det som utgör en av de dyraste driftkostnaderna för att bedriva flygsäker flygtrafik. Och regeringen skulle medverka till att omfördela statliga stödpengar till flygplatser från norra Sverige till södra Sverige. Det uppfattade jag, fru talman, att Siv Holma sade från talarstolen i sitt huvudanförande. Då måste jag fråga Siv Holma: Var det rätt? Har jag uppfattat Siv Holma rätt?

anf.194 Siv Holma (V):

Fru talman! När det gäller förändringen av driftbidrag till icke-statliga flygplatser är den uppgift som jag har att grunda mig på vad Arvidsjaur har förtäljt mig. Jag har också undersökt vad resultatet blev när regeringen fattade beslutet. Då gjorde man om hur det här driftbidraget skulle fördelas ut. Man gjorde det till ett länsbidrag, och man använde en summa som var den lägsta möjliga som till exempel Arvidsjaur hade fått under de senaste sex sju åren. Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det är en försämring. Det som jag tycker är så tragiskt i det här sammanhanget, Anders Åkesson, är att din partikamrat Stefan Tornberg har skrivit en debattartikel i Piteå-Tidningen - jag antar att han har fått uppgifterna från dig - där han säger att det här beslutet kommer att hota flygtrafiken i Arvidsjaur, Pajala och Gällivare. Vad jag har förstått i dag, när jag har tagit reda på saker och ting, är att dessa flygplatser icke är berörda av det här beslutet. Vad grundar sig Anders Åkesson på när han säger att dessa flygplatser påverkas av det beslut som riksdagen kan komma att fatta vid nästa voteringstillfälle?

anf.195 Anders Åkesson (C):

Fru talman! För någon timme sedan blev jag ordinerad av en annan ledamot att lugna ned mig lite. Jag får nästan kvittera den ordinationen nu. Vad gäller det statliga stödet, fru talman, är det precis tvärtom. För några år sedan, 2007-2008, omfördelades rätt rejäla medel från södra Sveriges flygplatser till norra Sveriges flygplatser. Jag blev personligen uppringd av väldigt upprörda flygplatsledningar i Växjö, Kalmar med flera som var jättearga över att den borgerliga regeringen omfördelade. Jag tror att det var Åsa Torstensson dessutom. Jag var, fru talman, personligen på plats i Arvidsjaur i våras och har tagit reda på precis det som nu lätt kan riskera att hända därför att Trafikverket tittar på ett nytt fördelningssystem. Det är inte beslutat, fru talman, men det är på gång. Det är bra att Arvidsjaur också uppvaktar ledamoten Holma. Hon kanske till och med skulle åka till Arvidsjaur, besöka dem och sätta sig in i riktigt vad det innebär. Självklart, fru talman, hotas Arvidsjaur, Vilhelmina, Kalmar, Växjö, Ängelholm och 30 lokala mindre flygplatser till om vi genom ett monopolistiskt beslut i Sveriges riksdag återreglerar trafikledningen för flygplatser och reducerar marknaden att agera på, det vill säga den marknad där du kan utöva konkurrens på en ytterst liten bråkdel av den totala flygmarknaden. Självklart påverkar det förutsättningarna i Arvidsjaur, Vilhelmina med flera ställen att orka driva sina flygplatser. Självklart påverkas de av detta.

anf.196 Siv Holma (V):

Fru talman! Arvidsjaur, Pajala, Gällivare och Vilhelmina vet jag inte ingår i den uppräkning som finns i det här riksdagsförslaget. Så är det. Jag kan rekommendera Anders Åkesson att kontakta Stefan Tornberg och göra en liten källgranskning vad gäller detta. Jag förstår inte vad det finns för anledning att oroa dessa flygplatser helt i onödan. Jag tycker att det är bra att Anders Åkesson ändå ger mig lite rätt när han talar om att fördelningssystemet har förändrats, senast det som ska börja gälla 2013. Vad jag har tittat på var ett regeringsbeslut. Jag minns inte exakt datum, men det var i mars. Det är inte så länge sedan. Där framgick det hur man hade kommit fram till detta. Där framgick det också att Trafikverket hade föreslagit förändringar. Det blev ett annat fördelningssystem, och resultatet av detta talar för, som jag förstod det, att man har fått mindre. Varför tar jag upp driftbidraget? Jo, jag menar att driftbidraget kan vara någonting som Anders Åkesson, vars parti finns med i regeringen, kan kompensera utifall det blir fördyringar. Eftersom de som jag har nämnt inte är med i de här sammanhangen men de andra flygplatserna kanske är det, finns alla chanser att göra så att det här blir riktigt bra för de berörda och även för dem som inte är direkt berörda.

anf.197 Tony Wiklander (SD):

Fru talman! Jag ska inleda med att säga att jag i stort instämmer i Suzanne Svenssons inledningsanförande. Däremot har jag här i dag hört väldigt mycket hur man recenserar och misstänkliggör andra partier för deras bevekelsegrunder för sina beslut, i det här fallet gällande konkurrensutsättning av flygtrafikledningen, och det tänker jag inte göra. Jag har inte heller några heliga och ännu mindre några oheliga allianser i det här sammanhanget, utan jag talar för Sverigedemokraterna och ingenting annat. Trots att vi är rätt nya i den här församlingen har vi genom åren sett nog av misslyckade avregleringar och misslyckade konkurrensutsättningar. Jag behöver bara nämna taxi, elbolag och järnvägen så har jag sagt några stycken. Det finns fler exempel. Vi hade för några dagar sedan en hearing i Skandiasalen angående det här, där allehanda experter ställde upp. Jag ställde då en enda fråga, och den ställde jag till i det här fallet konkurrenten till Luftfartsverket; jag tror att de går under beteckningen ACR. Jag frågade lite naivt hur det kommer sig att man kan sänka kostnaderna med 30 procent. Jag tycker att det var en rätt väsentlig fråga att få ett svar på, men det fick jag inte annat än att man lite blekt uttryckte att de var så effektiva. I går, vill jag minnas att det var, kom man också med ett pressmeddelande där man faktiskt fläskade på budet lite grann - nu var det närmare 40 procent. Jag vet inte hur ett företag bär sig åt. Låt oss säga att Luftfartsverket har en del överrock i form av byråkrati. Det är mycket möjligt; jag kan inte deras arbetsform. Den går i så fall att rätta till, men det kan ändå inte vara förklaringen. Även de nya som har sådana ambitioner måste nämligen hålla sig med en viss administration. I annat fall kommer de inte att klara av det. När jag hörde om de 30 procenten kom jag osökt att tänka på DSB, det danska tågbolag som tog över järnvägen nere i Öresundstrakten med ett anbud som låg just 30 procent under övriga anbudsgivare. Det slutade som bekant i katastrof och kostade regionen mycket pengar. Därför kan jag förstå att det första jag hörde om Swedavia var att man krävde en uppbackning, det vill säga att Luftfartsverket om det här nu inte skulle fungera får se till att hålla en reservstyrka. Swedavia tackade mycket artigt nej till det och sade: På det sättet jobbar inte vi. När vi väl hade kommit så långt hade jag inga problem att ta slutlig ställning i det här. Vi menar nämligen inom Sverigedemokraterna att allt faktiskt inte lämpar sig för utförsäljning eller konkurrens. Det finns en del saker samhället faktiskt bör ha kontroll på. Med det sagt yrkar jag bifall till majoritetstexten, det vill säga bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationerna. Jag har en liten grej till. Jag hörde här, fru talman, om piloterna som var anställda i privata bolag och att det fungerade med säkerheten. Jag vill då i korthet nämna att den bästa försäkringen med piloterna är att de är med på planet. Det är inte flygledarna.

anf.198 Jan-Evert Rådhström (M):

Fru talman! Mycket har sagts i den här debatten, och jag tror att förvirringen i många stycken har varit total när vi har hört Suzanne Svensson försöka förklara vad det är som egentligen gäller. Jag börjar med att i talarstolen fråga Suzanne Svensson: Vilka kommunala flygplatser kommer inte att bli berörda inom samfällda TMA:n, så som har sagts ett antal gånger? Jag läser i utskottets ställningstagande för Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det står att "flygtrafikledningstjänsten på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda TMA-områden även fortsättningsvis enbart ska utövas av Luftfartsverket". Då vill jag läsa från ett papper jag har fått från Transportstyrelsen om vilka flygplatser som ingår inom samfällda TMA-områden. Papperet är alltså från Transportstyrelsen. Det står att förutom de statliga flygplatserna, som är elva stycken, är det Västerås, Eskilstuna, Norrköping, Linköping, Skavsta, Säve, Trollhättan, Såtenäs, Ängelholm, Kristianstad, Ljungbyhed och några ytterligare som inte har någon speciellt stor persontrafik. Stämmer detta, Suzanne Svensson, eller stämmer inte det ni säger i ert ställningstagande? Siv Holma vill inte alls kännas vid vad de har beslutat utan överlåter åt regeringen att tolka det tillkännagivande de har gjort. Det är dock väldigt enkelt att tolka, och det vore klädsamt om Siv Holma kunde ta i sin mun att de vill återreglera flygtrafiken på de kommunala flygplatserna. Fru talman! Det har varit ett antal debatter i landet. Suzanne Svensson nämnde också det och ville påstå att jag är ohederlig när jag säger att det äventyrar trafiken på andra flygplatser. Det är precis det jag gör; det är ju dina partikamrater, Suzanne Svensson, som ser en stor fara med det beslut ni fattar här i Sveriges riksdag. Karlstad flygplats är ett exempel. De har i dag upphandlat sin trafik, till en besparing på 1 miljon kronor per år. Det är inget matematiskt trick man måste göra när man kan konstatera att möjligheterna till flygledningskonkurrens försvinner på 96 procent av alla flygplatser med persontrafik i Sverige om era beslut blir verklighet. Det finns inget ACR eller någon annan som vill ta upp konkurrensen på den lilla marknad som är kvar. Vi har två värmlänningar i utskottet, Lars Mejern Larsson och Stina Bergström, som är mycket medvetna om att den privata aktör som finns inte kommer att kunna verka i Sverige. De får i stället gå tillbaka till den dyrare flygtrafikledningstjänsten, vilket innebär 1 miljon i ökade kostnader för värmländska Karlstad flygplats. Man kan väl gratulera, som Edward Riedl sade, till att ha lyckats med den fientliga flygpolitiken så att flygplatser riskerar att läggas ned. Lillemets tog i sitt anförande upp att de inte är beredda att sälja ut ett fungerande system. Kan Lillemets gå upp i talarstolen och säga att det är sämre flygtrafikledning på de flygplatser där det i dag finns en annan aktör? Kan Lillemets påstå att man på vissa ställen i Sverige har sämre flygtrafikledning än där Luftfartsverket sköter den? Jag tycker att det är allvarligt att vi har politiker i denna sal som på detta sätt, så utstuderat, påstår att vissa aktörer är sämre än andra. Det finns bara en nivå vad gäller flygtrafikledning i Sverige, och det är högsta nivån och lika för alla. Fru talman! Jag nöjer mig med att i den kanske viktigaste frågan få svar av Suzanne Svensson: Gäller det som har sagts i trafikutskottet eller inte? Det tror jag att Flygsverige begär. Peter Larsson, vd, för Svenska regionala flygplatser, är väldigt tydlig med vad som kommer att ske med de flygplatser som finns inom samfällda TMA. Har hela Sveriges flygbransch missförstått vad det är som ni håller på att genomföra? Samtidigt begär Siv Holma att det är regeringen som ska tolka vad det är ni vill, men ni har inte ens själva i någon replik denna kväll kunnat tala om vad tillkännagivandet innebär. Jag tycker, fru talman, att den debatt vi haft här i kväll är i det närmaste beklämmande med uteblivna svar och tolkningsföreträden där ni inte kan stå för vad ni faktiskt driver igenom i Sveriges riksdag. Detta är allvarligt, fru talman. I detta anförande instämde Edward Riedl, Anna Rheyneuclaudes Kihlman och Jessica Rosencrantz (alla M), Lars Tysklind (FP), Anders Åkesson (C) och Annelie Enochson (KD).

anf.199 Anders Ygeman (S):

Fru talman! Det finns ett ordspråk som lyder att tomma tunnor skramlar mest. Det är väl ungefär det vi har fått höra här i dag. Det blir en väldigt konstig debatt när den viktigaste flygfrågan gäller ekonomin vid Västerås kommunala flygplats, inte möjligheten att försvara landet med flygstridskrafter, inte säkerheten vid våra svenska flygplatser, inte flygsäkerheten och inte miljön. Även om jag har full respekt för omsorgen om ekonomin vid Västerås kommunala flygplats förstår jag inte prioriteringen. Hur kommer det sig att efter två timmar av debatt är man fortfarande kvar där och inte diskuterar vår möjlighet att försvara landet, inte diskuterar flygsäkerheten inom det samfällda TMA? Det kanske är läge att tillföra lite fakta. I Sverige har vi 52 trafikerade flygplatser. 4 av dem är utsatta för konkurrens i dag och drivs av en annan operatör än Luftfartsverket. 5 ytterligare har varit föremål för upphandling i strid mot det riksdagsbeslut som Jan-Evert Rådhström stödde. Vi vill att de statliga flygplatserna, som till dags dato är tio, och de flygplatser som drivs av försvaret ska fortsätta att ha Luftfartsverket som flygtrafikledningsoperatör. Trots att de i formell mening är konkurrensutsatta inom samfällda TMA är det inte - i och med att vi har moratorium, övergångsperiod eller kalla det vad du vill fram till den 31 januari 2014 - några flygplatser som är utsatta för det. Skälet till det är överlämningarna, som är den kritiska faktorn när det gäller flygsäkerheten. Där finns det teknikfrågor och säkerhetsfrågor som inte är lösta. Det är det, ödmjukt, som ligger bakom vårt ställningstagande. Så länge man inte löst säkerhetsfrågorna och teknikfrågorna vill vi inte gå vidare med konkurrensutsättningen. I den meningen är inte flygplatserna i Trollhättan eller Västerås något problem. De ligger i utkanten av TMA och har försvinnande få överlämningar. Däremot skulle det vara ett problem om vi skulle konkurrensutsätta Lantvetter, Arlanda eller Gotlands flygplats, med den försvarspolitiska betydelse de har. Därför vill jag fråga Jan-Evert Rådhström: Är det okej att konkurrensutsätta Arlanda? Det är väl där du får ihop 70-80 procent av de 96 procent som du nämnde. Är det okej att konkurrensutsätta Gotlands flygplats? Samtidigt som folkpartisterna vill sätta missiler på Gotland ska utländska kunna sköta flygledningen av våra JAS-plan. Vi ser er fälla krokodiltårar över kostnadsbesparingen. Den beror på att Luftfartsverkets pensionsvillkor inte är lösta. Löser ni den frågan är björnparten av kostnadsskillnaden borta. Jag bejakar konkurrensutsättningen av de regionala och kommunala flygplatserna. Det var vi socialdemokrater som inledde den, men vi undantog de samfällda TMA. Vi undantog försvarets flygplatser och de statliga. Det är den utvecklingen vi vill fortsätta med. För oss är flygsäkerheten prioriterad. För oss är möjligheten att försvara landet med flygstridskrafter prioriterad. För oss är miljön och de gröna inflygningarna prioriterade. Därför tar vi denna time-out. (Applåder) I detta anförande instämde Lars Mejern Larsson, Leif Pettersson och Suzanne Svensson (alla S) samt Siv Holma (V).

anf.200 Jan-Evert Rådhström (M):

Fru talman! Det blir lite svårt när man kommer in i kammaren i slutet av en debatt att börja med en fråga som blev avförd för ett par timmar sedan. Flygsäkerheten var vi rörande överens om, samtliga politiska partier. Den frågan är klar. Det är högsta säkerhet som gäller. Det är lite synd att Ygeman tar upp en tråd som redan är fastsydd. Vad gäller att regeringen skulle agera i strid mot vad riksdagen har sagt tror jag att det är på sin plats att många av dem som talat här i dag funderar på vad som har sagts. Ygeman vet om det, för Ygeman var med i diskussionerna. Vi gjorde nämligen upp att vi inte skulle konkurrensutsätta någon av Swedavias flygplatser, de statliga flygplatserna. Men vi har inte makt över de kommunala. Om ni hade tolkat det så att det skulle gälla de kommunala flygplatserna måste jag säga till Ygeman, och jag hoppas att han är så insatt att han vet det, att det skulle ha krävts en lagändring. Då skulle vi ha stiftat lag för att förhindra kommunerna att konkurrensutsätta sina flygplatser. Men det begär inte Ygeman, inte Siv Holma, inte Lillemets eller någon annan. Här råder det ingen tvekan om vad som gäller. Så säger Ygeman att det inte är så farligt med en del flygplatser som ligger i utkanten av TMA.

anf.201 Anders Ygeman (S):

Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag inte var i kammaren i början av debatten. Det beror på att jag deltog i en debatt som även Jan-Evert Rådhström var anmäld till, men han skickade en ersättare. Däremot har jag haft möjligheten att på tåget följa debatten - debatterna sänds ju som tur är numera via webben - och jag har inte hört att någon säkerhetstråd skulle vara fastsydd. Vad händer om Arlanda flygplats konkurrensutsätts och tusentals överlämningar blir till? Jag ställde en fråga till Jan-Evert Rådhström om hur det ser ut med Arlanda. Jag fick inget svar. Jag ställde en fråga om det vore okej att försvarets flygplatser flygleddes av en utländsk operatör som kanske har helt andra säkerhetspolitiska intressen än Sverige. Jag fick inget svar. Debatten fortsätter att handla om Västerås kommunala flygplats ekonomi, inte om flygsäkerheten, om miljön, om vår möjlighet att försvara Sverige. Det är klart att om den främsta prioriteringen för politiken är att slå vakt om ekonomin för Västerås kommunala flygplats är ert ställningstagande logiskt. Om ställningstagandet i stället handlar om hur vi klarar flygsäkerheten framåt, hur vi klarar miljön framåt och hur vi klarar förmågan att försvara Sverige blir debatten mer komplicerad. Om vi socialdemokrater tvingas välja väljer vi flygsäkerheten framför ekonomin för Västerås kommunala flygplats. Om vi tvingas välja väljer vi miljön framför ekonomin för Västerås kommunala flygplats. Om vi tvingas välja väljer vi förmågan att försvara Sverige framför ekonomin för Västerås kommunala flygplats. Kanske är det möjligt att några av dessa frågetecken går att räta ut. Men till dess slår vi vakt om flygsäkerheten, om förmågan att försvara Sverige och om möjligheten att ha en progressiv miljöpolitik genom gröna inflygningar.

anf.202 Jan-Evert Rådhström (M):

Fru talman! Det är allvarligt när Ygeman kan blanda äpplen och päron på detta sätt. Vi har sagt att vi inte ska konkurrensutsätta någon av Swedavias flygplatser. Regeringen ska återkomma med en proposition i frågan. Regeringen bereder detta och är beredd att komma med en proposition. Problemet är att Ygeman och hans vänsterkolleger tar steget att definitivt säga nej även till kommunala flygplatser. Ni tar ett jättekliv till vänster som är förödande för svensk flygfart. Jag hör mer och mer att det tonar in i Sverigedemokraternas uppfattning när ni börjar tala om utländska personer. Det börjar, mina vänner, bli en otäck debatt. Vi talar om att det finns säkerhetsklassad personal, men Ygeman talar om utlänningar. Det är allvarligt. Vi har i dag många nationaliteter som sköter flygtrafikledning. Det är inget problem. Ett problem för Sverigedemokraterna och Ygeman är dock att det kan finnas utländska företag som har uppdrag i Sverige. Men alla som får operera i Sverige är godkända av Transportstyrelsen, och det finns ingen skillnad på säkerhet. Här tycker jag att er närhet till Sverigedemokraterna skönjes alltför tydligt, tyvärr.

anf.203 Anders Ygeman (S):

Fru talman! Jag började mitt anförande med att säga att tomma tunnor skramlar mest, och sällan har jag blivit mer sannspådd än nu. Jag läser högt: "(bet. 2011/12:TU15, rskr. 2011/12:248) klargjort att ytterligare steg av konkurrensutsättning av flygtrafikledningstjänster inte ska ske förrän det pågående beredningsarbetet avseende den avlämnade statliga utredningen SOU 2012:27 är avslutat". Det står inte ett ord om statliga flygplatser och inte ett ord om Swedavia, vilket Jan-Evert Rådhström felaktigt påstod. Vidare påstår Jan-Evert Rådhström att jag sade "utlänningar". Vad har du fått det ifrån? Gå tillbaka och läs protokollet innan du påstår något sådant! Jag sade att de flygplatser som sköter flygledningen till det svenska försvaret, våra JAS-plan, kan komma att kontrolleras av företag som ägs av makter som har andra säkerhetspolitiska intressen. I morgon ska Försvarsberedningen lämna över sin säkerhetspolitiska analys. Har de med det faktum att några av de länder de gör bedömningar av i fortsättningen kan flygleda de svenska JAS-planen? Vad får det för säkerhetspolitiska implikationer? Den frågan är inte klargjord. Innan den är det tänker vi inte riskera något. Vi har haft flera uppvaktningar i utskottet om säkerheten. Det är känt i hela världen att den säkerhetskritiska faktorn är överlämningarna. Ju fler kritiska överlämningar, desto större hot mot säkerheten. Vi är därför inte beredda att gå vidare och konkurrensutsätta fler flygplatser inom samfällda TMA förrän det är klargjort. Det är möjligt att regeringen kan klargöra det, men man har hittills inte gjort det. Så här ser vår prioritering ut: flygsäkerhet och försvarsförmåga.