Alkoholfrågor

anf.66 Christer Engelhardt (S):

Herr talman! Vi ska nu behandla socialutskottets betänkande om alkoholfrågor. Att alkohol är något som engagerar människor vittnar de många kontakter jag, som socialpolitiker med ansvar för det här området, får om. Inte minst vittnar de 55 motionsyrkandena i ärendet från den allmänna motionstiden 2011 och 2012 om vikten av det här ämnet. För den ovana läsaren av detta betänkande kan det tyckas till sitt innehåll vara ganska tunt. Det är en riktig iakttagelse då utskottet har valt att behandla 41 av de 51 motionerna förenklat, det vill säga de har varit uppe under behandling under den pågående mandatperioden. En del är också hänskjutna till den kommande missbruksutredningen. Men, herr talman, det hindrar inte mig från att ändå säga något i den fråga som engagerar människor såväl på ytan som på djupet. Målet för den socialdemokratiska alkoholpolitiken är att minska totalkonsumtionen, förebygga missbruk av alkohol och på så sätt reducera alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Alkohol är en vanlig orsak bakom social utslagning, våld och sjukdomar. Och alltför många barn lever i familjeförhållanden där föräldrar och andra överkonsumerar och missbrukar alkohol. Ett av verktygen för den socialdemokratiska politiken på området är att begränsa tillgången till alkohol, bland annat genom införselregler, åldersgränser, försäljningsmonopol och en aktiv prispolitik. Sedan det svenska medlemskapet i Europeiska unionen har den svenska alkoholpolitiken på många sätt genomgått en förändring till en mer öppen och liberal hållning då det förknippas med närings- och jordbrukspolitik. Men jag tycker att det nu har blivit lättare inom Europeiska unionen såväl att diskutera som att föreslå restriktiva förändringar då EU-nivån börjar öppna sig mer för det folkhälsopolitiska perspektivet när det gäller alkoholen och dess skadeverkningar på grund av en hög konsumtion. Men det är fortfarande trögt i systemet. Trots ändrade förutsättningar att styra över alkoholpolitiken finns det fortfarande många insatser som är möjliga att pröva ur ett svenskt perspektiv. Vi ska slå vakt om Systembolaget, det så kallade detaljhandelsmonopolet. Vi socialdemokrater säger därför nej till gårdsförsäljning då det klart äventyrar Systembolaget. Andra viktiga delar av alkoholpolitiken är tillståndsgivning och kontroll av restauranger. Att begränsa marknadsföringen av alkoholdrycker och att införa varningstexter på alkoholförpackningar bör prövas. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att åldersgränsen är 20 år för att man ska kunna köpa alkohol på Systembolaget. På så sätt skjuter vi upp alkoholdebuten, vilket påtagligt minskar risken för skador av alkohol. Herr talman! De alkoholrelaterade skadorna fortsätter att öka. Bland de unga har sjukvård och alkoholrelaterade diagnoser blivit vanligare sedan början av 1990-talet, och dödligheten bland personer med dessa diagnoser har ökat. Något som starkt oroar oss socialdemokrater är den utveckling som vi nu ser med så kallade border shops, alltså spritbutiker med billig alkohol som öppnar i närheten av vårt lands gränser, och de butiker som nu startar och växer fram på internet. Hemleverans är en del av konceptet, och konsumenten lockas av billiga varor och exklusiva erbjudanden genom aggressiv marknadsföring med löften om att man inte behöver betala skatt och så vidare. I en av våra reservationer i detta betänkande tar vi upp just den här frågan. Den borgerliga regeringen drev 2008 igenom att privatpersoner ska få föra in alkoholdrycker i Sverige också för andra personers räkning. Vi anser att beslutet var felaktigt. Det var en helt onödig EU-anpassning som försvagade den svenska, restriktiva alkoholpolitiken. Vi anser att regeringen bör ompröva beslutet. Det finns en rad privata företag som tar emot beställningar och kör hem alkohol till privatpersoner. Det finns företag som i praktiken inte bara transporterar utan bedriver en förtäckt detaljhandel som undergräver detaljhandelsmonopolet. Finland och Norge har förtydligat sin lagstiftning för att skydda sina detaljhandelsmonopol. Sverige bör, i avvaktan på en omprövning av hela frågan, på samma sätt som våra nordiska grannar förtydliga lagstiftningen och se till att aktörerna följer gällande regler. Flera av de nätaktörer som erbjuder svenskar att köpa alkohol är profilerade lågprisaktörer som lockar kunder genom att inte betala skatt och också felaktigt påstår att kunderna inte heller behöver göra det. Enligt undersökningen vet sex av tio svenskar inte vem som ska betala skatt eller tror att det är säljarens ansvar. Enligt samma undersökning har nästan hälften av dem som handlat öl, vin eller sprit på nätet fått erbjudanden om olika typer av lockpriser och rabatter, vilket är något som jag anser inte är förenligt med den svenska alkohollagen. Folkhälsoinstitutet har dessutom konstaterat att ålderskontroll ofta inte finns i dessa sammanhang. Att strunta i regler och undvika alkoholskatten ger billig alkohol, och merförsäljningen är en motor i den växande näthandeln med alkohol. Herr talman! Vi har länge i Sveriges riksdag varit överens om den restriktiva alkoholpolitiken, men för att en restriktiv alkoholpolitik ska bli effektiv är det viktigt att detaljhandelsmonopolet försvaras, att marknadsföring av alkohol begränsas, att en effektiv ålderskontroll sker vid försäljning och servering av alkohol, att alkohollangning och smuggling beivras, att svensk alkoholskatt betalas vid privatimport, att alkoholnäthandlares aktiviteter i Sverige begränsas, att alkoholskatterna höjs och att Sverige fortsätter att arbeta för höjda minimiskatter på alkohol inom EU samt minskade införselkvoter på alkohol. Vidare bör möjligheterna att införa varningstexter på alkoholförpackningar prövas. Varningstexter har fler fördelar än enbart eventuell information till den tänkta konsumenten. De gör det svårare att smuggla och sälja vidare förpackningar som saknar märkning. Den nationella skattemärkning som EU-rätten tillåter är en åtgärd med liknande effekt. Båda metoderna skulle kunna användas. Vi föreslår också att regeringen prövar nya vägar, exempelvis de nya folkhälsoartiklarna i Lissabonfördraget, för att se över möjligheterna till begränsningar av alkoholreklamen. Sverige kan redan i dag införa hårdare reklamregler utan att det strider mot EU-rätten. Den franska lagen visar att EU-rätten tillåter långtgående reklambegränsningar. Det är också viktigt att prövning av serveringstillstånd ses som en social fråga i kommunerna och inte bara som en näringslivsfråga. En annan fråga som måste lösas är folkölsförsäljningen. Vi föreslår licensplikt för att komma åt den bristande ålderskontrollen. Riksrevisionen noterade i sin granskning förra året av det statliga stödet i alkoholpolitiken att det inte går att hävda att den bidragsstödda verksamheten till kommuner och ideella organisationer gett någon särskild effekt. Riksrevisionen ifrågasätter därför om det är effektivt att staten fortsätter med sitt stöd till lokalt förebyggande arbete, i varje fall så som stödet hittills inriktats, styrts och följts upp. Riksrevisionens kritik bör beaktas. Men lokalt förebyggande arbete är oerhört värdefullt och bör stödjas även i fortsättningen. Däremot måste samhället bli bättre på att koordinera sina insatser, involvera föreningsliv och andra ideella krafter och nå de unga som befinner sig i riskzonen. Alkoholkonsumtionen är en central faktor när det gäller sociala problem och våld bland ungdomar. Levnadsmönster och vanor som grundläggs i tidig ålder följer ofta med och påverkar individen resten av livet. Herr talman! Avslutningsvis anser jag det värt att framhålla att alkoholens negativa inverkan på arbetsliv och produktivitet är stor. I bedömningar av samhällskostnader av alkohol svarar produktionsbortfall ofta för nästan hälften av de totala kostnaderna. Missbruksutredningen uppskattade 2011 att de 68 000 alkoholmissbrukarna i Sverige med behov av särskilt stöd kostar samhället 66 miljarder kronor, varav nästan hälften är produktionsbortfall. En del av produktionsbortfallet kommer från sjukfrånvaro och minskad produktivitet hos personer som är på jobbet. Näringslivet verkar därmed få bära en stor del av alkoholkonsumtionens konsekvenser. En restriktiv alkoholpolitik med monopol, hög skatt och begränsning av det privata vinstintresset i alkoholhandeln blir därför något som även näringslivet som helhet tjänar på. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 4. I detta anförande instämde Lennart Axelsson (S).

anf.67 Magnus Ehrencrona (MP):

Herr talman! Genom det kryphål som uppstod i samband med att Alliansen för några år sedan förändrade reglerna för privatinförsel av alkoholdrycker översköljs svenska folket numera av marknadsföring från diverse aktörer som säljer alkoholdrycker via internet. De har svenskspråkig kundtjänstpersonal och lockar med fraktfri leverans. Det är ingen bra utveckling. Det tycker i varje fall inte vi från den rödgröna sidan. Trots att Alkohollagsutredningen 2009 förespråkade ett förbud har regeringen inte gjort mer än att tillsätta en utredning för marknadsföring samt tillsyn och ålderskontroll vid e-handel och hemleverans. Grundfrågan huruvida dessa aktörer över huvud taget är lagliga ingår inte i utredningen. Det är märkligt. Man brukar inte ha utredningar på andra områden där man inte är riktigt säker på om verksamheten är laglig eller inte. Det måste ju vara en grundläggande aspekt, men vi kanske kan få svar på från allianshåll hur ni ser på om detta är lagligt eller inte. Vi får väl anledning att återkomma till denna debatt under höstens allmänna motionstid. Utredningen presenteras ju i juli. Herr talman! Jag gjorde en sökning på nyhetsartiklar om dessa kommersiella företag som ibland går under benämningen vinklubbar. En av aktörerna som tiotusentals svenskar varit kund hos gick i konkurs vid årsskiftet, enligt uppgift med skatteskulder till svenska staten på runt 40 miljoner kronor. Enligt en handläggare på Skatteverket som intervjuats fick man intrycket att företaget lämnats vind för våg av de ansvariga. Jag tycker att det är märkligt att det kan få rulla på så här när det enligt medieuppgifter var känt hos kronofogden redan 2009 att skatteinbetalningarna inte sköttes. Efter anmälan från nykterhetsrörelsen 2011 har för övrigt utredningar hos myndigheterna startat för att utröna om de kommersiella vinklubbarna över huvud taget bedriver sin verksamhet inom ramen för gällande lagstiftning. I grund och botten menar IOGT-NTO att diskussionen kokar ned till frågan huruvida de är lagliga eller ej. Det är lagligt att hjälpa privatpersoner att föra in alkohol från andra EU-länder genom att sälja transporttjänster, men de anmälda företagen erbjuder inte bara transport utan även rådgivning, reklamation och administration kring köpet. Det har rimligen aldrig varit riksdagens mening att tillåta kommersiell förmedling på det här sättet. Vi har därför en reservation om att lagstifta kring ett förbud mot kommersiell förmedling av alkoholdrycker av andra aktörer än Systembolaget. Herr talman! Vad beträffar frågan om en ny EU-strategi för alkohol skulle jag vilja slå ett slag för att alkoholreklam uppmärksammas. Tv-reklam med alkoholdrycker riktas sedan flera år till en svensk publik genom att de kringgår svensk lagstiftning när de sänder från utlandet. I EU finns emellertid en så kallad effektlandsprincip där det i dag pågår en process, även i det fallet efter en anmälan från nykterhetshåll. Jag tror att det vore en framgångsfaktor för det förebyggande arbetet med att minska de alkoholrelaterade skadorna om regeringen engagerade sig mer i frågor om reklam inom ramen för processen med en ny alkoholstrategi för EU. En del tv-sändningar, som jag nämnde som exempel, är ju från Storbritannien så en samverkan med dem vore en bra början för att få förståelse och acceptans för att reglera detta bättre. Det är ju lite svårt i dag för den enskilde individen att göra en anmälan. Det är rätt snårigt att leta sig in i hur man gör. Herr talman! Frågan om att komma till rätta med mängdrabatt på lådviner eller bag-in-box avfärdas alldeles för enkelt av utskottets majoritet. Faktum är att både Statens folkhälsoinstitut och Systembolaget har uttalat stöd i riktning mot att komma till rätta med detta problem. Det skulle också, enligt underlaget i betänkandet, vara förenligt med EU-rätten. Det kan alltså inte vara något argument. Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 3 och 4.

anf.68 Eva Olofsson (V):

Herr talman! Naturligtvis står jag bakom de reservationer som Vänsterpartiet har lämnat, men jag väljer här att yrka bifall till reservation 3 som gäller att vi bör strama åt privatinförseln av alkohol och att vi bör förbjuda näthandel. Herr talman! Vi har ju en debatt i dag om Sveriges alkoholpolitik. Om en månad står vi här igen och debatterar missbruksvården utifrån den ambitiösa Missbruksutredningen vars 70 förslag krympte rejält när regeringen skulle komma till skott. I de frågorna återkommer jag den 15 maj, sist på kvällen. För många är alkoholen en trevlig måltidsdryck, en avkopplande flaska rött på fredagskvällen eller ett glas vitt vin på sommarverandan eller balkongen, något som förgyller festen, ibland kanske lite för mycket. Den skapar kanske oro när barnen är i tonåren, och de flesta av oss har säkert någon gång upplevt en eller flera obehagliga händelser när det har blivit lite för mycket. Men för en stor grupp människor i vårt land är beroendet av alkohol något som påverkar hela livet, som påverkar familjerelationer, hur barn växer upp i den familjen, hur det fungerar på jobbet och i relationer med vänner. Några har missat det mesta av det här. En miljon människor i vårt land dricker så mycket alkohol att drickandet innebär en hälsorisk. 330 000 är beroende av alkohol. De missbrukar alkohol. 80 000 har ett så tungt beroende att de är vårdade för sina alkoholproblem inom hälso- och sjukvården eller kommunens missbruksvård. Det här visar på att alkohol inte är som vilken annan dryck som helst, utan den ger konsekvenser. Där öl går in går vettet ut är ju ett ordspråk som det faktiskt ligger en hel del i. Det finns också våld och annat kopplat till överkonsumtion av alkohol. Allt det här är bakgrunden till att Vänsterpartiet vill ha en solidarisk och restriktiv alkoholpolitik. Det innebär att tillgängligheten ska vara begränsad, att vi ska ha höga skatter som håller prisnivån uppe. Det viktigaste med begränsad tillgänglighet är att vi har ett systembolag med detaljhandelsmonopol. Vi behöver också strängare regler för privatinförseln, för vi behöver en lägre totalkonsumtion för att få ned den alkoholrelaterade ohälsan och dödligheten på grund av alkoholbruk. Vi behöver ha en minskad alkoholkonsumtion och själva återta rätten att bestämma över alkoholpolitiken. Utifrån ett folkhälsoperspektiv behöver vi återskapa den restriktiva alkoholpolitiken, en politik som måste vara solidarisk och inte egoistisk. Det brukar sägas att det finns politisk enighet kring en restriktiv alkoholpolitik. Jag tycker att det är bra att alla partier i utskottet så här långt står bakom till exempel detaljhandelsmonopolet, men när jag tittar på motioner som behandlas i det här betänkandet hittar jag en rad andra förslag: förslag om testförsäljning av vin och öl i livsmedelsaffärer, förslag om att slopa Systembolagets detaljhandelsmonopol och låta engagerade entreprenörer starta butiker med alkoholhaltiga drycker, förslag om att sälja öl och vin i landsbygdsbutiker, förslag om att sänka åldersgränsen för dem som ska handla på Systemet. Det finns en gemensam partibeteckning bakom alla de här motionerna. Det är Moderata samlingspartiet. Det ställer ju lite frågan vilken alkoholpolitik Moderata samlingspartiet egentligen har. Mot bakgrund av att det finns så starka kommersiella intressen för en friare och ökad försäljning av alkohol tycker vi att det är väldigt viktigt att lyfta fram och slåss för en restriktiv alkoholpolitik och det som forskningen tycker är viktigast. Då är det ju väldigt bra att kunna säga att Systembolagets detaljhandelsmonopol aldrig sedan man började mäta det har haft så stort stöd bland Sveriges befolkning. I en Sifoundersökning ställer sig 73 procent bakom det. Det är det starkaste stöd man har haft hittills. Det andra är som sagt att hålla prisnivån uppe. Vi har fört en debatt här om gårdsförsäljning. Det är något som jag tycker att det är bra att få väldigt konkreta besked om att det inte blir någonting av med. Vi vet ju att regeringens partier egentligen inte är överens. Vi vet att det finns två partier som gärna skulle vilja ha gårdsförsäljning, Moderaterna och Centerpartiet. Medan jag förstår att Folkpartiet och KD är de som har bromsat detta. Det tackar jag dem för. Gårdsförsäljning låter ju trevligt, men det handlar egentligen om att vi riskerar detaljhandelsmonopolet och Systembolaget. Två utredningar har visat på att en gårdsförsäljning, det vill säga att man där man producerar alkohol och bara där också ska kunna sälja just det egna vinet eller ölet, inte går när man är med i EU därför att det strider mot varors fria rörlighet och rätten att konkurrera. Man måste också sälja EU:s vin och öl eller de måste ha rätt att öppna butiker utanför Systembolaget och sälja de produkterna. I den senaste utredningen kom man fram till att det inte heller går att säga att försäljningen bara ska ligga på producentställena. Den får ske på andra ställen, annars funkar det inte enligt etableringsfriheten i EU. Då skulle vi få små spritbutiker i tätorter och i storstäder också. Det här riskerar självklart detaljhandelsmonopolet. Vi har ju det därför att folkhälsan är så viktig i den svenska alkoholpolitiken att vi därför har fått undantaget att behålla vårt systembolag. Att riskera ett av de viktigaste verktygen för en restriktiv alkoholpolitik tycker jag är synnerligen oansvarigt. Jag hoppas verkligen att vi kan vara överens om att det inte blir någon gårdsförsäljning. Vi har ett annat problem nu som både Socialdemokraterna och Miljöpartiet var inne på. Det är näthandeln som bara växer. När jag skrev mitt inlägg damp det ned ett mejl. Det var inte första gången jag fick det. Viva la vida heter det. Leve livet från Vineo.se som tycker att jag ska beställa viner från dem: Köper du Viva la vida får du även våra fruktiga, sammetslena röda aprilviner för bara 895 kronor utan hemleveranskostnad. Då hade de ett större paket som man betalade för. Lagligt, enkelt och bekvämt. Det här är ren marknadsföring. Här säljer man på låga priser, extraerbjudanden och följer inte alls den ansvarsfulla alkoholförsäljning som Systembolaget ju har. Som sades här tidigare infördes denna möjlighet av en borgerlig regering när man lättade upp alkohollagen. Men det finns all anledning att täppa till detta hål, tycker jag. Norge och Finland har gjort det. Det är inte alls tvunget på grund av några EU-regler att låta detta fortsätta på det här sättet. Nu är man uppe i ett åttiotal företag som är registrerade hos Skatteverket. Men det finns också de som kör svart och inte betalar skatt. Vad jag förstår av den utredning som är tillsatt av regeringen vill man öka tillsynen och titta på åldersgränsen. När UNF har låtit ungdomar beställa har flera fått vinleveranser hem utan att de har uppnått åldern 20 år. Man följer alltså inte alls den åldersgräns som vi har i Sverige. Kan Norge och Finland så kan också vi. En restriktiv alkoholpolitik har vi därför att alkoholen inte är vilken dryck som helst. Den skadar hälsa. Risk och missbruk påverkar människor och barns och familjers möjligheter till ett bra liv. Det påverkar hela samhällets sätt att fungera. Det är också en stor samhällskostnad, som påpekades här tidigare. Det kostar i hälsa och livskvalitet, och vi kommer att fortsätta att slåss för en restriktiv alkoholpolitik där vi sätter människors hälsa i centrum. Det bästa vi kan göra nu är kanske att se till att vi har kvar Systemets detaljhandelsmonopol och att vi täpper till det nya sätt att tjäna pengar och marknadsföra alkohol i Sverige som näthandeln är.

anf.69 Metin Ataseven (M):

Herr talman! I dag har vi debatt om alkoholfrågor, som sagt. Det har hänt en hel del inom området de senaste åren. Vi fick en ny alkohollag i början av 2011 och en alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi. ANDT-strategin har långsiktiga mål som regeringen har satt upp. En restriktiv alkoholpolitik ligger till grund för riktpunkterna. Strategins mål handlar bland annat om att tillgången till narkotika, dopning, alkohol och tobak ska minska. Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkoholen. Antalet barn och unga som debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska. Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller är beroende av alkohol ska bli färre. Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol ska minska. Vi ska ha en folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt. Målen med strategin är ett samhälle med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol. Dessa mål är ständigt aktuella och har ingen bortre tidsgräns. Herr talman! En tidig alkoholdebut kan medföra alkoholproblem och missbruk senare i livet. Därför satsar regeringen på att skjuta upp alkoholdebuten för ungdomar och minska den skadliga alkoholkonsumtionen. Det handlar om att jobba långsiktigt och med förebyggande insatser. ANDT-strategin är en femårig samlad strategi där regeringens mål är att öka förutsättningarna för långsiktighet, ökad samordning och samverkan mellan myndigheter och andra aktörer. Regeringen har också som prioriterat mål i ANDT-politiken att öka kunskaperna om marknadsföring av alkohol samt dess effekter på konsumtionen. Därför har regeringen beslutat om kommittédirektivet Tillsyn av marknadsföring av alkoholdrycker och tobak samt tillsyn och ålderskontroll vid e-handel och hemleverans av alkoholdrycker . Det är en pågående kartläggning och probleminventering om marknadsföring av alkoholdrycker, tobak, e-handel och hemleverans av alkoholdrycker. Utredaren ska kartlägga omfattningen av marknadsföringen av alkohol och inriktningen på denna. Utredaren ska också analysera vilka brister som finns i tillämpningen och regelverket för marknadsföringen av alkoholdrycker och se över i vilken omfattning barn och unga exponeras för marknadsföring av alkoholdrycker samt kartlägga vilka metoder som används. Vi kommer att få författningsförslag på hur tillsynen av e-handel och hemleverans av alkohol bör bedrivas och om ålderskontrollen behöver säkerställas. Resultatet av uppdraget ska redovisas senare i år med nödvändiga förslag om ändringar. Herr talman! I Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings senaste rapportering framgår att alkoholkonsumtionen fortsatt minskar och att berusningsdrickandet har minskat bland Sveriges ungdomar i nionde klass och i gymnasiet. Det är glädjande att det går åt rätt håll, men det är också viktigt att man fortsätter att sätta in stödåtgärder mot ungdomar som brukar alkohol och visar tendenser till missbruk så att de blir hjälpta i tid. Skolan fyller här en mycket viktig funktion när det gäller att synliggöra och hjälpa de ungdomar som är på väg att hamna i en skadlig alkoholkonsumtion. De flesta konsumenter av alkohol uppskattar alkoholdrycker och dricker dem med måtta, men vi ska inte bortse från att alkoholen samtidigt är ett av våra största folkhälsoproblem. Ju mer alkohol som konsumeras av befolkningen i vårt land, desto fler sjukdomar, olyckor och sociala problem får vi som en direkt konsekvens. Målet för regeringen är därför att minska den totala konsumtionen av alkohol. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla motioner. (Applåder)

anf.70 Eva Olofsson (V):

Herr talman! Jag skulle vilja fråga om de motioner som jag talade om. Det är moderata personer som står bakom alla dessa. Är de udda röster i Moderata samlingspartiets alkoholpolitik, eller står de för en linje som är partiets alkoholpolitik där man slopar detaljhandelsmonopol och börjar sälja lite fritt här och där i livsmedelsbutiker? Man gör det då till en näringslivsfråga där entreprenörskap verkar bli det som blir gällande. Som en koppling till detta kan jag instämma i mycket av det som sades här tidigare om att minska skadorna och användningen. Det gäller inte minst att minska totalkonsumtionen; det är en viktig modell. Jag har lite svårt att få detta att gå ihop med gårdsförsäljning. Jag skulle vilja ställa frågan: Var står Moderaterna där? Kan vi lita på att det inte kommer något förslag om gårdsförsäljning från regeringen? Det är helt tydligt att det skulle äventyra Systembolaget. De utredningar som har gjorts på området har varit tydliga.

anf.71 Metin Ataseven (M):

Herr talman! Vi är tydliga med att vi vill behålla detaljhandelsmonopolet precis som det är. Vi vill ha en restriktiv alkoholpolitik så att vi kan minska skadorna i framtiden. När det gäller gårdsförsäljning är det på intet sätt tänkt att det ska ta bort detaljhandelsmonopolet. Vi vill ha det hela säkert, och vi värnar detaljhandelsmonopolet.

anf.72 Eva Olofsson (V):

Herr talman! Jag tycker att det är bra att Metin Ataseven uttrycker så tydligt att ni står bakom en restriktiv alkoholpolitik. Ju fler som gör det, desto bättre. Men jag har lite svårt att se vart gårdsförsäljningen tar vägen. Delar ni inte de synpunkter som kom i de två utredningarna om att gårdsförsäljning inte går att införa på det sätt som man har tänkt sig när man talade om det? Det finns regler i EU som gör att man inte kan begränsa försäljningen, och detta skulle kunna äventyra Systembolagets detaljhandelsmonopol. Är det verkligen värt det? Den andra frågan gäller näthandeln. Det finns direktiv för att titta över detta. Ålderskontrollen fungerar inte, som jag sade förut. Det görs ohämmad reklam som vi får på alla möjliga sätt. Näthandeln växer. I de direktiv som finns för utredningen tas inte alls upp att man ska titta på lagligheten. Om man vill ha en restriktiv alkoholpolitik är det kanske dags att också täppa till den expanderande näthandeln. Det gäller direkta vinstintressen av att sälja så mycket alkohol som möjligt. Detta sprids nu i form av mejl, på sociala medier, brev i brevlådan och annat som jag har fått och som jag antar att många andra också får.

anf.73 Metin Ataseven (M):

Herr talman! Vi har en utredning på gång som handlar om tillsyn och marknadsföring av alkoholdrycker, tobak, tillsyn av ålderskontroll och e-handel. Det blev tillåtet att ta in alkohol för annans eller egen räkning den 1 juli 2008, och det är inga problem med själva tillåtenheten. Det som har varit problemet är att vi inte har kunnat utöva en bra tillsyn och upprätthålla ålderskontrollen. Det är det som utredaren kommer att se över och förhoppningsvis hitta en bra lösning för.

anf.74 Barbro Westerholm (FP):

Herr talman! Först yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Alkoholfrågan är en del av ANDT-politiken. Det blir ibland konstigt när vi separerar alkohol, narkotika och tobak från varandra. De hänger nära ihop när det gäller åtgärder för att förebygga, minska bruk och så vidare. För många ungdomar är tobaken inkörsporten. Det är därifrån resan fortsätts med alkohol, och sedan går man vidare till dopningspreparat och narkotika. Det gäller att täppa till så tidigt som möjligt i den här kedjan. Folkpartiets politik på det här området är tydlig: Vi ska ha en restriktiv alkoholpolitik, försöka senarelägga alkoholdebut, minska konsumtionen, skapa respekt för alkoholen som ett vanebildande ämne och nå storkonsumenter - i dag faktiskt en del äldre kvinnor, och det har vi debatterat tidigare här i riksdagen - och göra insatser där alkoholskatten är ett viktigt inslag. Systembolaget ska vi naturligtvis värna, värna, värna som en verkligt viktig del av alkoholpolitiken. Systembolaget står för kvalitet. Jag har säkert sagt flera gånger tidigare här i kammaren att vi har utländska gäster som går till Systembolaget, för där kan man få viner till bra pris som är av bra kvalitet. Opinionssiffrorna visar att svenska folkets förtroende för Systembolaget är väldigt stort, väldigt stort jämfört med vad svenska folket tycker om till exempel oss politiker eller journalister - något att tänka på. Det finns massor av siffror på i hur stor andel av befolkningen och i vilka åldersgrupper som man ser riskbeteenden. Det tänker jag inte gå in på i den här diskussionen utan mer säga att det var tillfredsställande att riksdagen 2010 tog beslut om ANDT-politiken för implementering och att vi bygger vidare på den. Det innebär att de 260 miljoner per år som satsas går till dem som arbetar på fältet. Vi tar här beslut om lagar och pengar till satsningar, men det är ute bland vanliga människor som arbetet ska bedrivas av kommuner, landsting, Folkhälsoinstitutet, och en mycket stor betydelse har också det civila samhället, ungdomsorganisationer, skolor och så vidare. Det här är någonting som vi ska vidareutveckla och göra det i tiden. Insatser som kan stämma i dag kanske inte alls stämmer när det gäller morgondagens unga och äldre människor. Samhället förändras hela tiden. Det är ganska få områden som tas upp i motionerna. Miljöpartiet lyfter fram att Sverige ska bli aktivare i EU. Men vi är väldigt aktiva både i EU och i Världshälsoorganisationen. Vi har stort förtroende där. Det är ett antal länder som avundas oss att vi etablerade Systembolaget en gång i tiden och som skulle önska att de kunde göra detsamma. I fråga om marknadsföring, e-handel och dylikt känner jag att jag byter plats i tankarna med oppositionen. Om jag satt i oppositionen skulle jag dundra på och säga: Det här måste ni göra någonting åt. Men nu sitter jag i ett av regeringspartierna, och vi har en utredare. Ska vi gå fram med förändringsförslag måste vi ha ett bra underlag, och då kan vi inte bara stå och dundra på barrikaderna. Det är därför som vi har satt till den här utredningen. Jag tycker inte man ska ha förutfattade meningar om var den ska landa. Jag har skrivit artiklar om bag-in-boxarna, om fyra liter till priset av tre och annat. Men det var när jag inte visste att det var omöjligt att höja priset och vilka konsekvenser det skulle ha. Systembolaget sköter sig här, och skattesatsen är satt efter inköpspriset. Men punktskatten då, ska vi inte ta det? Men när juristerna djupdyker i det visar det sig att vi skulle få betala mer för till exempel mjölkförpackningar. Jag kan se de barnfamiljer som skulle höja hurrarop för det bara för att vi skulle göra någonting åt bag-in-boxarna. Jag tror inte att det skulle vara en gångbar väg. (Applåder)

anf.75 Eva Olofsson (V):

Herr talman! Det mesta Barbro Westerholm tycker om alkoholpolitiken håller vi i Vänsterpartiet med om. Men Barbro Westerholm duckade när det gäller näthandeln ganska rejält. Utredaren har inte alls fått i uppdrag att titta på lagligheten utan på tillsynen och åldersgränserna, såvitt jag förstår. Barbro får gärna rätta mig. Vad som har hänt är att näthandeln växer. Nu är det ett åttiotal företag som i alla fall är registrerade, ett antal kör svart. IOGT har som vi alla vet anmält detta till polisen, och ärendet ligger i Citys åklagarkammare. Man ser det här som olagligt. Det var inte tänkt att det här skulle bli en näthandelsindustri med vinstintressen. Det var tänkt att privatpersoner skulle kunna ta hem någon flaska till sig eller för att ge till vänner. Men det har blivit en näthandelsindustri med tydliga vinstintressen, och man gör reklam väldigt aggressivt. Jag vet att Barbro Westerholm och Anders Andersson i min hemtidning Göteborgs-Posten skrivit en artikel om näthandel, "Näthandeln hotar alkoholpolitiken". I artikeln ifrågasatte de om detta kunde vara lagligt. Är det inte så att det behövs en utredning som tittar på om det här är lagligt? Ska vi inte täppa igen hålet till näthandeln? Får vi en växande näthandelsindustri kommer det att bli svårt att hävda folkhälsoargumentet för att ha ett detaljhandelsmonopol.

anf.76 Barbro Westerholm (FP):

Herr talman! En utredning kommer att ta med alla fakta på papper som vi alla kan ta del av. Utredare har alltid möjlighet att gå vidare om man snubblar över mer och genom sina skrivningar ge fingervisningar om vad som behöver göras. Det är det underlaget som jag behöver. Anders Andersson och jag står för vår artikel, och jag ser att Anders nickar här, om de problem som vi ser. Nu gäller det att täppa igen här. Men vi lever i en global värld med nätet överallt, och det här är inte så där alldeles snutet ur näsan att juridiskt klara ut. Jag vill se vad utredarna kommer fram till, och sedan får vi se hur vi går vidare.

anf.77 Eva Olofsson (V):

Herr talman! Nu brukar det vara så att om det ska komma skarpa förslag från en utredare i den kanske mest kontroversiella frågan ska direktivet komma från regeringen, i alla fall om regeringen vill ha ett resultat åt det hållet. Jag misstänker snarare att man inte kunde få enighet om att lägga in en utredning av detta i direktiven. Den fråga som jag skulle vilja ställa till Folkpartiet och Barbro Westerholm är: Vill inte ni se över laglighetsfrågan? I er artikel skrev ni att ni i högsta grad tycker att det här är ett hot mot vår restriktiva alkoholpolitik och att man borde göra någonting åt det. Lägga fram ett skarpt förslag, om utredaren inte har fått den uppgiften, brukar faktiskt inte en utredare göra.

anf.78 Barbro Westerholm (FP):

Herr talman! Jag tycker fortfarande, med en åsnas envishet, att utredarens resultat ska vi ha på bordet. Sedan får vi antagligen vart parti för sig ta ställning till hur vi går vidare. Folkpartiet är för en strikt alkoholpolitik och vill inte se någon vilda västern på det här området. Det är vad jag kan säga här och nu i dag.

anf.79 Christer Engelhardt (S):

Herr talman! Barbro Westerholm avslutade sitt anförande med att hon hade talat färdigt i den här frågan för den är gången. Det var hon noga med att poängtera. Jag hoppas verkligen att Barbro Westerholm återkommer många gånger i de här frågorna och lägger fram sin syn på dem, för mycket av det som Barbro Westerholm tog upp i sitt anförande är vi mycket överens om. Det gläder mig att Barbro Westerholm är så tydlig på den här punkten. Det är också trevligt att det finns en allians inom Alliansen mellan Folkpartiet och Kristdemokraterna i frågan om näthandel och de förslag som genomfördes 2008. Barbro Westerholm sade: Vore jag i opposition skulle jag dundra på. Men nu är inte Barbro Westerholm i opposition utan i majoritet, och då kan hon tydligen inte dundra på lika mycket. Trots allt har Barbro Westerholm dundrat på i form av artikeln. Jag tycker att det är bra om man fortsätter att dundra på även om man inte är riktigt överens inom regeringen i de här frågorna. Det var också det vi gjorde i opposition när man från borgerligt håll drev igenom detta. Det gjorde man därför att det var så otroligt bråttom, hävdade man då. Jag förde själv debatten med den ansvariga ministern i frågan och försökte bromsa in i detta men möttes av att vi kommer att dömas till skadestånd och tvingas att betala stora skadestånd redan från dag ett. Man var därför tvungen att skynda på. Efteråt kom det ett utslag som tydde på att vi egentligen inte hade behövt göra den här förändringen. Så nog har vi dundrat på. Jag skulle vilja ställa frågan till Barbro Westerholm: Hur tycker Barbro Westerholm att vi bör hantera frågan? Man borde kunna backa och vara tydlig från en utredares håll när förslaget läggs på bordet.

anf.80 Barbro Westerholm (FP):

Herr talman! Nu fortsätter åsnan med att säga att hon vill läsa vad utredaren kommer fram till. Vi ser själva vad som pågår på nätet och så vidare. Sedan får vi gå vidare med hur vi sätter ned fötterna. På vilket sätt kan vi sätta ned fötterna? Jag skulle önska att det blev en bred överenskommelse om hur vi ska kunna gå vidare, för saker och ting ska ju också hålla över val. Men jag är inte beredd i dag att säga hur de här fötterna kommer att placeras, för jag är inte ensam om att bestämma det. Däremot tror jag inte att Christer Engelhardt tror att jag tvivlar på hur jag vill ha det med alkoholpolitiken. Jag är ganska envis också. Somliga frågor kräver väldigt många beslut för att komma i mål, men de kommer i mål. Sedan vet jag att jag inte är Metusalem.

anf.81 Christer Engelhardt (S):

Herr talman! Det är tydligt att Barbro Westerholm har en åsnas envishet. Men jag skulle kunna säga: Sent ska syndaren vakna. Man har drivit igenom något, som man sedan insåg att man egentligen inte behövde göra, därför att man hade så väldigt bråttom. Men jag hoppas verkligen att majoriteten kommer till besinning i den här frågan och att den verkligen landar på ett bra sätt, för det är definitivt inte bra som det är i dag. Det har också alliansen inom Alliansen mellan Folkpartiet och Kristdemokraterna egentligen redan konstaterat. Fortsätt vara envis, Barbro Westerholm, men åt rätt håll i den här frågan! Jag skulle vilja ta upp en annan fråga med Barbro Westerholm. Det handlar om detta med mängdrabatten. Barbro Westerholm var inne på i sitt anförande, och det är också något som jag har fått signaler om, att nöten är ganska svår att knäcka. Socialutskottet var inbjudet till IOGT-NTO. När vi satt där runt bordet och pratade togs bland annat upp att det trots allt finns en möjlighet när det gäller mängdrabatt att lägga på en extra avgift om man kan hävda att man specialdestinerar pengarna till särskilt ändamål. Då skulle man till exempel kunna ha det som en intäkt för alkoholforskning inom det här området. Jag skulle vilja höra hur Barbro Westerholm tänker kring detta. Finns möjligheten att lägga på en avgift som gör att man minskar den så kallade mängdrabatten och kan specialdestinera pengarna till exempelvis alkoholforskning? Det skulle vara intressant att veta hur Barbro Westerholm ser på det förslaget och om det skulle kunna gå igenom.

anf.82 Barbro Westerholm (FP):

Herr talman! När det gäller det snabba beslutet - ja, den juridiken var knölig - är jag inte så säker på att det var fel när det fattades. Sedan detta med specialdestinerade skatter. När jag var på Socialstyrelsen, vilket var väldigt länge sedan, i mitten av 80-talet, försökte vi lägga en ettöring på cigaretter som skulle riktas till folkhälsoarbete och forskning. Sedan har vi i alla sammanhang på tobakssidan försökt få till en specialdestinerad peng. Men det har inte gått under vare sig socialdemokratisk regering eller alliansregering, från början av 90-talet med socialdemokratisk regering fram tills vi fick makten 2006, så vi får nog hitta på någon ny strategi för att få regeringsmakten, alla färger, att böja sig för att göra enligt ett sådant förslag. Jag skulle inte alls ha något emot att vi gick in på sådana här specialdestinerade avgifter för att kunna driva folkhälsoarbete vidare. Men det har blivit nej från alla finansministrar och så vidare sedan jag mötte frågan - jag tror att det var 1984.

anf.83 Rickard Nordin (C):

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Det är glädjande att det ändå finns en så pass stark samsyn över partigränserna kring alkoholpolitiken i Sverige. Vi kan visserligen skilja oss i vissa detaljfrågor, för det känns ändå som detaljfrågor i sammanhanget. Det märker vi också i dagens debatt, när vi läser betänkandet och lyssnar på debatter sedan tidigare. Vi är ändå relativt överens om att vi ska ha en restriktiv alkoholpolitik, en politik där vi minskar de medicinska och sociala skadorna som orsakas av alkohol genom att förhindra skadlig alkoholkonsumtion och skadliga dryckesvanor. Men den svenska alkoholpolitiken är inte längre bara svensk. Den styrs ganska mycket av EU och internationella förordningar, som vi också har hört här i debatten från många håll. Vi i Centerpartiet skulle gärna se att vi inom EU försöker höja minimiskatterna på alkohol så att vi får upp golvet i många andra länder. Det talas bland annat om bordershops. Jag vet att det finns färjebolag som öppnar butiker vid tyska gränsen, dit de skickar ned svenskar och mer eller mindre konkurrerar med Systembolaget. Det intressanta är att vi gör samma sak i Sverige. Vi gör precis likadant mot Norge med våra butiker som finns i Strömstad exempelvis. Det är klart att den norska politiken inte är jätteglad åt det. Det här är något som vi måste arbeta med gemensamt över gränserna, inte bara inom EU utan också med Norge och andra länder, för det är ganska oroande. Det är också oroande när man hör på nyheterna, så sent som den här veckan, att Danmark ska minska sin skatt på alkohol för att konkurrera med den tyska lågskattepolitiken. Det är inte den vägen vi ska gå i första hand. Vi vill att de som har lägst skatter på alkohol i EU gärna ska öka skatterna mot vår nivå snarare än att vi ska sänka skatten mot deras. Regeringen har ett ganska kraftfullt åtgärdsprogram från 2012 vad gäller alkohol, narkotika, dopning och tobak, och 260 miljoner kronor per år är avsatta för långsiktiga satsningar. Ett av de intressantaste pågående projekten är just den utredning om marknadsföring och e-handel som vi har talat ganska mycket om i dag. Alkoholreklamen har fördubblats de senaste åren, mestadels via utlandssänd tv och internet. Här är känslan att lagstiftningen inte riktigt hänger med. Det gäller att vi skyddar barn och unga men också vuxna från en del av denna alkoholreklam. Inte minst när det gäller sociala medier är det oerhört knepigt att se hur vi ska få detta att fungera på ett bra sätt. Jag ser fram emot utredarens förslag på dessa punkter, och jag hoppas att vi återkommer till dem i kammaren. Lagändringen från 2008, som det också talas om i betänkandet och som det hänvisas till i flera reservationer, ska också följas upp. Det handlar om att föra in alkohol för annan persons räkning för privat konsumtion. När beslutet togs konstaterade man att det var en ganska liten del. Vi har dock sett att det har etablerats flera e-handelsföretag. Då är det viktigt att utvärdera och inte minst kontrollera den tillsyn och ålderskontroll som ska göras i samband med dessa företags transport av alkohol. Det är också viktigt att kontrollera hur försäljningen och konsumtionen generellt sett påverkas av detta. Det är därför glädjande att utredaren har fått i uppdrag att titta på många av dessa frågor. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag ganska snart. Vi talar ofta om utredningen som något som ligger långt fram i tiden, men den 1 juli i år är det deadline. Jag tror att vi alla med spänning ser fram emot vad utredaren kommer fram till, och jag misstänker att vi då återkommer i debatten. (Applåder)

anf.84 Christer Engelhardt (S):

Herr talman! Rickard Nordin sade i sitt anförande att Systembolaget enligt samma modell som bordershops etablerar sig nära norska gränsen, vilket säkert inte gillas av den norska regeringen. Systembolagets roll i Sverige är dock inte att etablera sina butiker vid norska gränsen för att locka norrmän att handla på Systembolaget. Den synen har Systembolaget definitivt inte när det gäller att etablera butiker. Det finns en tydlig inriktning på att det ska finnas en systembolagsbutik i varje kommun, och det är de tillgänglighetskriterier man har. Det står inget om att man ska rikta sig mot norska konsumenter. Rickard Nordin sade också att vi har en stor samsyn i politiken och att det är detaljfrågor som skiljer oss åt. Ja, det är det nog, och en sådan detaljfråga, i Rickard Nordins ögon, är gårdsförsäljningen. Det är den fråga som Centerpartiet är mest aktivt inom regeringen att driva. Varför är det så, Rickard Nordin? Vi känner väl till alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, och vi ser hur barn som växer upp i familjer som konsumerar och missbrukar alkohol far illa. Ändå är den viktigaste alkoholpolitiska frågan för Centerpartiet att fyrtiotalet aktörer ska få rätt att via gårdsförsäljning sälja egenproducerat vin och öl direkt till konsumenten. Är detta verkligen det viktigaste för Centerpartiet när vi talar om betydligt allvarligare problem i bakvattnet av alkoholkonsumtionen?

anf.85 Rickard Nordin (C):

Herr talman! Centerpartiets allra viktigaste fråga är att vi vill främja måttfulla dryckesvanor och arbeta för nykterhet bland minderåriga, gravida och trafikanter. Vi vill också att alkoholkonsumtionen generellt sett ska minska. Det står klart och tydligt i våra dokument och på vår hemsida. Det är dock ingen stor debattfråga eftersom vi är ganska överens om det här inne, och då kommer kanske gårdsförsäljningen fram på ett annat sätt. Läser man vårt partiprogram, våra dokument och vår hemsida är det dock tydligt att det stora intresset inte ligger där. Centerpartiet tycker att privata företag som vill ha en viss försäljning av egenproducerad alkohol i samband med studiebesök, föreläsningar eller annan upplevelseverksamhet ska ges möjlighet till det. Vi beklagar att vi inte har fått med oss hela regeringen på det, men så fungerar regeringspolitiken. Det goda som har kommit ur denna diskussion är att Systembolaget har möjliggjort för kunder att beställa dessa produkter. Systembolaget har ju inte ett totalt utbud. Debatten har alltså gjort det lättare för företagen i och med att Systembolaget har ändrat sig i viss mån, vilket vi tycker är ett steg i rätt riktning. Så till Systembolaget och handeln mot norska konsumenter. När det öppnades en ny systembolagsbutik i Strömstad häromåret löd en tidningsrubrik: Systembolaget bygger monsterbutik i Strömstad. Det är en av de systembolagsbutiker som har störst omsättning. Hade butiken varit bara för Strömstadskonsumenterna hade det kanske varit en eller två kassor, inte åtta nio stycken. För mig är det tydligt att man också riktar sig mot norska konsumenter eftersom de är en stor kundgrupp.

anf.86 Christer Engelhardt (S):

Herr talman! Här gör vi olika bedömningar av Systembolagets roll när det gäller att etablera butiker. Jag hävdar fortfarande att man inte gör det för att gynna norska konsumenter. Jag har varit inne på Centerpartiets hemsida och läst det som handlar om alkoholpolitiken, och jag tycker inte att gårdsförsäljningen är någon liten fråga. Den har lika mycket utrymme som de andra så kallade viktiga delarna som Rickard Nordin tog upp i sin replik. Där står också att Centerpartiet vill jobba för högre minimiskatter inom EU, vilket Rickard Nordin också sade i sitt anförande. Det är bra. Samtidigt står det att Centerpartiet jobbar för sänkt alkoholskatt i Sverige. Hur ser Rickard Nordin på detta med högre minimiskatter inom EU men sänkt alkoholskatt i Sverige? Jag får inte den ekvationen att gå ihop. Matlandet Sveriges ambassadörer har skrivit hyllningsartiklar om gårdsförsäljning. Det är på denna debattnivå Centerpartiet lägger sig i alkoholpolitiken när man till varje pris försöker driva igenom frågor om gårdsförsäljning. Det är beklagligt att det är det största ropet Centerpartiet har när vi åter står inför stora sociala och medicinska skadeverkningar i bakvattnet av alkoholkonsumtionen. Centerpartiet måste jobba upp sig argumentationsmässigt. Om vi nu är så överens om den restriktiva alkoholpolitiken har Centerpartiet ett jobb att göra i denna fråga.

anf.87 Rickard Nordin (C):

Herr talman! Jag tycker att fler borde läsa Centerpartiet hemsida. Då kan man se att gårdsförsäljningen är punkt 8 av 8. Längst ned står det att Centerpartiet vill verka för införande av gårdsförsäljning av alkoholdrycker. Det finns sju ganska intressanta punkter utöver denna, varav punkt 1 är att behålla Systembolaget som statligt monopol. Där är det knepigt, men å andra sidan har vi en utredning från 2010 som säger att det finns en möjlighet för dem som tillverkar alkoholprodukter yrkesmässigt att med tillstånd genomföra försäljning av begränsade kvantiteter. Christer Engelhardt får nog räkna lite på statistiken om han tycker att denna fråga tar lika mycket plats som allt det andra. Vi har problem med illegal försäljning av alkohol. I min hemstad är langning och att man tar det över gränsen för att det är så mycket billigare ett stort problem. Vi vill inte ha en generell sänkning av alkoholskatten, men vi tycker att det finns vissa möjligheter när det gäller vin och öl. Här kan man titta över hur det skulle slå mot den illegala försäljningen och hur vi kan göra det bättre. Detta ingår dock i ett stort paket och kan inte göras enskilt. Det krävs att vi har med oss polisen och att vi har betydligt bättre lagstiftningsresurser så att vi kan påverka den illegala försäljningen på andra sätt också. Det finns alltså ganska många olika saker. Man måste läsa det i sin helhet, och det tycker jag att fler kan gå in och göra på vår hemsida.

anf.88 Anders Andersson (KD):

Herr talman! Vi debatterar nu ett ämne som socialt och medicinskt hör till de absolut största och kanske mest komplexa. Alkohol är inte vilken vara som helst. Jag har personligen varit engagerad i det förebyggande alkohol- och drogarbetet som är byggt på en solidariskt restriktiv grundsyn i alkoholpolitiken. Detta engagemang har jag sedan tonåren och, i princip varje vecka, också som riksdagsledamot. I den här debatten skulle jag vilja fokusera på en spännande trend som finns bland ungdomar och som tidigare berördes i ett anförande. Det finns mycket kloka ungdomar som säkert har en hel del att lära oss som har passerat den åldersgruppen. Jag vill lyfta fram en rapport som för mig och många ideellt arbetande i det förebyggande alkoholarbetet känns som ett extra glädjeämne. 2012 års drogvaneundersökning från CAN visar att färre skolelever dricker alkohol och att de väntar med alkoholdebuten. Alkoholkonsumtionen är den lägsta sedan 1970-talet. Vem vågade tro det för tio år sedan? När jag själv var tonåring på 70-talet var det ingen som vågade se och tro att den utveckling som vi har haft skulle vara möjlig att uppnå långsiktigt. Drogvaneundersökningen är ett kvitto på glädjande signaler om att ungdomar blir allt klokare när det gäller den egna hälsan och livsstilen. Undersökningen visar också att tusentals ungdomar - som en extra bonus för att de är nyktra - slipper råka ut för olyckor och slipper oskyddat och oönskat sex och slipper bråk och en hel del av det stök som följer med en hög alkoholkonsumtion. De alkoholrelaterade skadorna för dessa ungdomsgrupper har halverats sedan år 2000. När uppmärksammar vi denna utveckling? Det är alldeles för sällan. De alkoholrelaterade skadorna för den ungdomsgrupp som finns på högstadiet och gymnasiet har halverats sedan år 2000. Orsaken är ganska enkel, kommer CAN fram till. Det är att allt färre unga dricker. CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, har genomfört skolenkäter om drogvanor alltsedan 1971. Det är en europeiskt och internationellt historisk undersökning som ligger till grund för den vetenskap som finns. Det är elever i årskurs 9 på högstadiet och årskurs 2 i gymnasiet som är tillfrågade. Hälsotrenden i dagens samhälle bidrar säkert till en positiv del i detta utrednings- och utvecklingsarbete. Det är en allmän hälsotrend. Förutom hälsotrenden finns det ett brett ideellt engagemang i olika organisationer som jobbar med barn och ungdomar. Vi ska inte heller bortse från de aktiva föräldrar som vill ge en god uppväxt till dagens ungdomar. Men kampen mot alkohol och andra droger måste ständigt fortgå. Det är något vi måste ha fokus på, och det är därför den debatt vi har i dag är viktig. Jag är glad över att vi nu kan konstatera att det förebyggande arbetet mot alkohol, tobak och narkotika - som har intensifierats under alliansregeringen och som vår barn- och äldreminister Maria Larsson har varit oerhört angelägen om att lyfta fram som en av de viktiga framtidsfrågorna - har givit resultat. Den antagna ANDT-strategin, som vi hänvisar till i utskottets betänkande, sträcker sig nu till 2015. Arbetet med ANDT-strategin bedrivs i nära samarbete mellan kommuner och landsting, framför allt mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård och ett starkt engagemang från de idéburna organisationerna. Alla är viktiga och alla kan bidra till att behålla utvecklingen och se till att fler ungdomar och även äldre får bättre hälsa. Herr talman! Bland de frågor som uppmärksammas i regeringens alkoholpolitiska arbete finns utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker. Under de senaste tre åren har investeringarna i alkoholreklam mer än fördubblats. De uppgick 2011 till över 800 miljoner kronor. Därför välkomnar jag att den utredning som nu pågår har fått ett tydligt uppdrag av regeringen att analysera om det finns några brister i tillämpning eller regelverk när det gäller marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter och att vid behov lämna nödvändiga förslag inklusive förslag om ändringar i alkohollagen. Utredaren ska också enligt regeringens direktiv vid behov lämna förslag på åtgärder som minskar risken för att barn och ungdomar exponeras för lagstridig marknadsföring av alkoholdrycker via de digitala medierna. Utredaren ska vidare lämna nödvändiga författningsförslag om hur tillsyn av e-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsumenter ska bedrivas och hur ålderskontrollen ska säkerställas. Utredningen kommer med ett slutbetänkande den 1 juli 2013, som tidigare har påpekats i debatten. Jag har förhoppningen att utredningen ska kunna ge oss ett underlag för en fortsatt aktiv, solidarisk och restriktiv alkoholpolitik, underlag för att ta ett aktivt samhällsengagemang byggt på solidaritet och en restriktiv alkoholpolitik som skyddar människor och ger bättre livskvalitet och hälsa. Till sist, herr talman: Vi har nu alkoholpolitisk debatt samtidigt som det i Riksdagshuset pågår olika möten för Nordiska rådet. Nordiska rådet fattade vid plenarsessionen i november i Helsingfors beslut kring tobak och alkohol som var tydliga rekommendationer, där vi slår fast forskarresultat och också markerar att en aktiv och solidariskt byggd alkoholpolitik, med ett systembolagsmonopol och en aktiv prispolitik, är viktig. En annan del, när vi nu har ett nordiskt perspektiv i Riksdagshuset denna dag, är att jag vill peka på den försöksverksamhet som genomförts i 28 kommuner i Norge, där krogarna förkortade sina öppettider med en timme. Det ledde till kraftigt minskade våldsbrott i de aktuella kommunerna. Jag tycker att det är viktigt att vi tar lärdom från våra olika nordiska grannländer. För att vinna svenska erfarenheter och se vilka hälso- och trygghetseffekter som kan uppnås skulle det enligt min mening vara intressant med en frivillig försöksverksamhet med kortare serveringstider i ett antal svenska kommuner. Min förhoppning är att Sveriges Kommuner och Landsting kan samordna en sådan frivillig försöksverksamhet där vi kunde ta erfarenheter också från Sverige och använda dem för att skapa ökat välbefinnande och bättre hälsa. Med de synpunkterna, herr talman, ber jag att få yrka bifall till förslaget i betänkandet från socialutskottet.

anf.89 Eva Olofsson (V):

Herr talman! Även jag tycker, precis som Anders Andersson, att det är glädjande att ungdomar dricker mindre alkohol och börjar senare. Lite oroande är det kanske att en del av dem i stället använder mer cannabis. Det jag skulle vilja fråga Anders Andersson om gällde de tydliga direktiven. Jag tänkte börja med att citera ur den artikel som Anders Andersson och Barbro Westerholm skrev i Göteborgs-Posten 2011. "Kan ändra EU:s inställning till monopolet" är en underrubrik, och det står: "Vi känner en stark oro för om ett svenskt detaljhandelsmonopol i fortsättningen kommer att kunna anses EU-rättsligt motiverat om näthandeln tillåts expandera okontrollerat. Det svenska detaljhandelsmonopolet utgör i dag en inskränkning i den inre marknadens princip om fri rörlighet för varor. Inskränkningar är tillåtna av folkhälsoskäl om dessa är konsekventa, sammanhängande och proportionerliga i förhållande till målet. Men det skulle sannolikt bli mycket svårt att få EU-domstolen att acceptera att Sverige utestänger aktörer med hänvisning till folkhälsoskäl, om ett stort antal privata nätbutiker samtidigt tillåts verka." Min fråga är naturligtvis om Anders Andersson fortfarande tycker så eller om han har ändrat inställning. Den andra frågan är om inte Anders Andersson och Kristdemokraterna tycker att vi ska skärpa lagstiftningen vad gäller näthandel över huvud taget. Är Anders Andersson nöjd med att vi tittar på marknadsföring och tillsyn och att man håller åldersgränserna? Är det verkligen tillräckligt?

anf.90 Anders Andersson (KD):

Herr talman! Eva försöker fånga frågorna, och det gör du på ett bra sätt. Jag vill säga att jag fortfarande tycker precis som Barbro och jag skrev. Det är en uppfattning som jag har och drivs av. Jag vill också instämma i de kommentarer som Barbro har givit tidigare i debatten. I de här frågorna kan man alltid ha en reflekterande hållning efter ett beslut. Däremot vet vi som har varit med i politiken att det inte alltid är så enkelt att rulla tillbaka tiden och så att säga starta om igen. Utifrån de förutsättningar som vi har nu vill jag säga att vi som kristdemokrater har varit aktiva i regeringen för att få till direktiv som markerar att vi ska ha ett regeringsuppdrag där man analyserar om det finns brister i tillämpning eller regelverk när det gäller marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter och vid behov lämna nödvändiga förslag inklusive förslag till ändringar av alkohollagen. Dessa företag skulle inte ha något att göra i Sverige om det inte vore se att de kunde ha en marknadsföring som jag precis som du får del av och som jag upprörs över varje gång det kommer i mejlboxen. Det är därför som jag anser att det är oerhört viktigt framöver att vi ser till att analysera vad vi kan göra för att upprätthålla den solidariska alkoholpolitiken och den restriktiva linje som vi har. Då har utredningen fått en rad tydliga uppdrag, och dessa uppdrag är faktiskt att lämna förslag, inklusive ändringar, när det gäller alkohollagen.

anf.91 Eva Olofsson (V):

Herr talman! Det är naturligtvis mycket bättre än att man inte gör någonting alls. Men vi har fått in aktörer som helt enkelt har direkta vinstintressen av att sälja så mycket som möjligt och som på olika sätt i dag oförblommerat talar om att man ska tjäna en massa pengar på att köpa deras billiga viner. Det är alltså ett rent vinstintresse. Systembolaget har ett alkoholpolitiskt uppdrag och går inte ut med uppmaningar om att man ska köpa tre flaskor till priset av två, att det är rea på deras viner, att man får rabatt om man köper extra mycket eller att man får någon annan sort extra billigt. Det är helt andra aktörer som vi har, men Systembolaget styr vi eftersom det är ett statligt detaljhandelsmonopol. Det är viktigt att vi tar fram det alkoholpolitiska uppdrag som Systembolaget har och som inte de företag som bedriver näthandel har. Jag hoppas att vi tillsammans kan fortsätta att driva frågan om att vi inte ska ha denna form av näthandel, både därför att den bryter mot det som jag ser som den restriktiva alkoholpolitiken och för att den i sin förlängning kan ifrågasätta vårt undantag utifrån folkhälsoskäl.

anf.92 Anders Andersson (KD):

Herr talman! Alkohol är inte vilken vara som helst. Det har vi slagit fast. Det är därför som vi har fattat särskilda beslut. Det handlar om att se till den enskilda människans hälsa och välbefinnande och att se till att människor inte hamnar i de bekymmer som vi vet att vi har haft och fortfarande har kring konsumtionen av alkohol. Vinstintresset är något som vi vill hålla tillbaka och se till att det så att säga inte får styra alkoholpolitiken. Det är därför som jag står upp för Systembolaget. Om det är något som vi har varit angelägna om så är det att inte hota detta. Det är därför som regeringen har lagt två utredningar om gårdsförsäljning åt sidan. De ger inte tillräckliga möjligheter att vidmakthålla Systembolagets detaljhandelsmonopol. Det är en oerhört viktig grundpelare för att vi ska kunna ha den solidariska alkoholpolitiken. Det är också fråga om att kunna upprätthålla en tilltro hos allmänheten att vi har denna ordning eftersom det handlar om Systembolagets service. Systembolaget står för en service men visar också ett socialt ansvarstagande. Det är ett monopolföretag som har en social funktion i samhället som vi inte ska underskatta och som vi alltid ska markera och ta till vara. I den utredning som kommer den 1 juli ska utredaren lämna nödvändiga författningsförslag om hur tillsyn av e-handel och hemleveranser av alkoholdrycker till konsumenter ska bedrivas och hur ålderskontrollen ska säkerställas. Det är ett tydligt uppdrag. Varför finns detta uppdrag? Jo, det finns av den anledningen att om vi inte klarar denna del är vi på väg att riskera den solidariska alkoholpolitik som bygger bland annat på ett monopol för Systembolaget. Det handlar om ungdomars framtid, det handlar om människors hälsa, och det handlar om att visa solidaritet. Det är därför som jag ser fram emot det underlag som jag hoppas att vi får den 1 juli för att kunna ha en fortsatt solidarisk och restriktiv alkoholpolitik.

anf.93 Christer Engelhardt (S):

Herr talman! Anders Andersson får naturligtvis ikläda sig även Maria Larssons roll eftersom hon inte är här och deltar i debatten i dag. Vi har därför inte möjlighet att ställa frågor direkt till henne. Anders Andersson säger att det är glädjande att ANDT-strategin intensifieras. Sedan räknar han upp en hel del frågor kring barn och ungdomar. Det är naturligtvis gott nog. Men jag vet att Kristdemokraterna egentligen vill så mycket mer. Anders Andersson nämnde exemplet med den norska försöksverksamheten att dra ned på krogarnas öppethållandetider och vilka effekter det har gett. Jag tycker att man ser väldigt lite av de vuxnas perspektiv i alkoholdebatten. Man talar mycket om barn och ungdomar, och det är, som sagt, gott nog. Men jag vet att Kristdemokraterna vill mer. Det skulle därför vara intressant att höra lite mer om ANDT-strategin och hur Anders Andersson faktiskt också lyfter fram perspektivet att det finns barn och ungdomar som växer upp i familjer där de vuxna står för en del av den alkoholutveckling som också framöver kan skada barn och unga. Det skulle vara intressant att få Anders Anderssons perspektiv på detta.

anf.94 Anders Andersson (KD):

Herr talman! Självklart har vi som enskilda personer och politiker, och även som enskilda partier, ambitioner som ibland sträcker sig längre än vad vi kan uppnå i en samverkan. När det gäller alkohol- och narkotikapolitiken, de förebyggande insatserna och skapandet av ett samhälle som ser till att människor inte blir beroende av alkohol - alkoholens slaveri, skulle jag vilja säga - är det klart att vi har ambitioner inte bara för ungdomar utan också för vuxna. Jag läste en gång i tiden den alkoholpolitiska utredningen av Olof Burman. Det är nog inte många här i kammaren som minns honom, men han var en alkoholpolitisk utredare någon gång på 60- och 70-talen. Jag blev engagerad av en statlig utredning. Sedan dess har jag insett att vi måste börja med att vända trenderna bland ungdomar. Om vi inte kan se till att få en ungdomsgeneration som börjar se oerhört mycket nyktrare på alkoholen och som ser att livskvalitet inte ligger i att vara berusad varje fredag och lördag kommer samhället inte att fortsätta eftersom dessa ungdomar blir vuxna. Jag satsar mycket på att påverka vuxna människors attityder i alkoholfrågan och att de ska ta ett ansvar för sig själva och sin egen livsstil men också ta ett ansvar för dem som finns i omgivningen. Framför allt bryr jag mig om de 300 000 oerhört utsatta barn som dagligen - i dag, i morgon och tyvärr också i övermorgon - lever i en miljö där vuxna har en hög alkoholkonsumtion som direkt skadar deras möjligheter och utveckling. Men, Christer Engelhardt, jag kan inte förneka att jag är riktigt glad över att vi nu kan se en trend där vi får en ungdomsgeneration som gör ett nytt ställningstagande för en mer restriktiv hållning till alkohol och ser att livet inte består i en överkonsumtion av alkohol. Detta ser jag som kristdemokrat som en viktig del. Jag vill också säga att Maria Larsson som barnminister är minst sagt engagerad, och jag hoppas att hon kan fortsätta att få vara det.

anf.95 Christer Engelhardt (S):

Herr talman! Jag förnekar inte heller att vi ser ett trendbrott, och jag är den förste att välkomna detta. Min tanke var bara att få höra lite mer om bakgrundsarbetet och hur Kristdemokraterna ser på att vi också har en vuxengeneration som har en hög alkoholkonsumtion och hos vilken också barn och ungdomar lever. Det skulle vara intressant att få detta perspektiv. Det talas mycket om barn och ungdomar, vilket är mycket viktigt. Men vi har också en vuxengeneration som vi måste fokusera på. Jag tycker att Kristdemokraterna lite grann gömmer sig i denna fråga. Det var därför intressant att Anders Andersson lyfte fram frågan om att titta på serveringstiderna på krogen. Det var ett konkret exempel, och det var därför som jag sade att jag vet att Kristdemokraterna vill mer. Det skulle vara intressant om det fanns några fler sådana exempel. Men nu har jag fått ett litet svar på detta. Jag skulle också vilja ta upp gårdsförsäljningsfrågan. Det finns ändå en utredning där direktiven har jobbats fram under Maria Larssons ansvar. Två statliga utredningar har sagt att detta inte är möjligt. När Lotty Nordling presenterade resultatet av den senaste utredningen var statsrådet Maria Larsson mycket tydlig med att det som utredaren presenterade låg utanför de direktiv som regeringen hade gett. Om utredningen skulle landa i att det inte är möjligt att förena gårdsförsäljning med Systembolagets detaljhandelsmonopol skulle man informera regeringen om detta. Men det gjorde man inte, utan man valde att lägga fram ett annat förslag som gick utanför direktiven. Men Maria Larsson och Kristdemokraterna säger ändå att frågan bereds vidare och att man ska se på möjligheterna. Det skulle då vara intressant att få veta vad Kristdemokraterna egentligen tycker. Vill ni ha gårdsförsäljning eller inte? Vi har två statliga utredningar som tydligt har sagt att detta inte går. Ändå trilskas man med att man ska fortsätta att utreda frågan.

anf.96 Anders Andersson (KD):

Herr talman! Vi kristdemokrater har varit tydliga med att vi inte vill ha några lagförslag och förändringar av alkoholpolitiken som riskerar Systembolagets monopol. Systembolagets monopol är nämligen en del i folkhälsoarbetet och satsningen på att ha en solidarisk alkoholpolitik. Regeringen har accepterat två utredningar med förslag. Men går det att kombinera detta utan att hota Systembolaget? Hitintills har det inte redovisats några sådana förslag. Jag tror inte att det kommer att finnas några framtida förslag som gör att man kan kombinera det. Det är därför som jag har sagt att det är oerhört mycket viktigare att ha en solidarisk alkoholpolitik med Systembolag både i Kalmar och Oskarshamn och i Stockholm och Visby än att ett antal gårdar på Öland och Gotland får möjlighet att sälja direkt. Du och jag bor i två områden i landet där vi har Öland och Gotland. Jag vet att det finns en stor debatt om detta. Jag personligen är engagerad och är dessutom engagerad i alkoholfrågorna utifrån min livsstil när det gäller alkoholpolitiken. Jag är inte rädd för att en och annan gård skulle sälja alkohol på Öland eller Gotland. Det är inte där som det skulle ske en expansion. Det handlar inte om den enskilda gårdens försäljning. Det är viktigt att i kommunikationen med allmänheten säga att det har jag som kristdemokrat och nykterist inte några problem med. Men jag kan aldrig acceptera en gårdsförsäljning som innebär att Systembolagsmonopolet hotas. Hitintills har varje utredning som kommit fram och varje analys av våra grannländer givit vid handen att det skulle hotas. För mig är det viktigare att behålla den positiva trenden bland ungdomar och se till att vi ger vuxna det stöd i ett restriktivt nyttjande av alkohol som Systembolaget innebär. Det är av den anledningen viktigt att vara tydlig, och jag är tydlig från min sida. Jag vill inte se någon gårdsförsäljning som kan på något sätt hota den solidariska alkoholpolitik vi har.

anf.97 Magnus Ehrencrona (MP):

Herr talman! Jag vänder mig i den här repliken till Kristdemokraterna i egenskap av Alliansens sociala röst, och ni har även ansvariga statsråd på området. Jag har här ett reklamblad från en av dessa nätaktörer. Jag tänker inte säga namnet på den för att inte göra onödig reklam. Det står här: Lagligt, bekvämt, enkelt och fraktfritt. Man har även de bitarna jag talade om i mitt anförande, det vill säga rådgivning, reklamation och administration. Det är en reklamationsrätt på uppemot tolv veckor. Vi från Miljöpartiet tycker att det är anmärkningsvärt att det kan vara tillåtet. Min inledande fråga är: Anser Kristdemokraterna i grund och botten att det är förenligt med lagen att den här typen av aktörer existerar, helt oberoende av utredningen? Vad tycker ni om den utvecklingen?

anf.98 Anders Andersson (KD):

Herr talman! Jag vill ge dig min bakgrund, Magnus. Det är helt rätt analys att vi vill vara en social röst i politiken. Kristdemokraterna vill lyfta fram det sociala perspektivet, människors välbefinnande och människors hälsa. När det gäller vad som händer internationellt, till exempel vad gäller alkoholindustri och alkoholvinstintressen, kan vi se att det finns sådana vinstintressen som nu vill göra sig gällande. Just av den anledningen har vi tillsatt denna utredning. Jag tycker personligen att utredningen har fått tydliga direktiv att analysera om det finns några brister i tillämpning eller regelverk när det gäller marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter och vid behov lämna nödvändiga förslag inklusive förslag till ändringar av alkohollagen. Den sortens aktörer som du nämner och som vi vet finns - och de mejlen dimper ned även i min mejlbox - skulle inte ha någon framgång om vi såg till att vi på ett tydligare och bättre sätt kunde följa upp och ha en tillsyn av e-handeln och hemleverans av alkoholdrycker till konsumenter. Det är därför som jag ser fram emot utredarens förslag. Vi ska vara aktiva med att se till att utifrån det underlag som jag hoppas att vi får kan fatta nya beslut här i Sveriges riksdag som ser till att det är folkhälsan, ungdomars trygghet under uppväxten och människors livskvalitet som är fokus för vår alkoholpolitik.

anf.99 Magnus Ehrencrona (MP):

Herr talman! Det låter lite mellan raderna som att ni från Kristdemokraterna har en öppning att utifrån vad utredningen kommer fram till inte utesluta att man skulle kunna överväga ett förbud, Anders Andersson. Det tolkar jag det som. Du får gärna rätta mig om jag har fel. Ni kanske rent av skulle splittra Alliansen när utredningen kommer fram. Det kan vi inte förutspå. Skulle ni som parti vara beredda att ta strid för en mer restriktiv hållning? Det är min följdfråga.

anf.100 Anders Andersson (KD):

Herr talman! Det är spännande frågor, Magnus, om vi är splittrade i Alliansen och vad vi skulle ägna oss åt. Vi ingår i en alliansregering och uppskattar det samarbete som vi har med övriga tre partier. Som kristdemokrat känner jag att vi på det sättet kan vara med och utveckla en förbättrad folkhälsa och skapa en ökad livskvalitet för människor i Sverige. Det är därför vi ingår i regeringen. Min ambition och förhoppning är att regeringen precis som i tidigare förslag och i utredningsdirektiven ska kunna gemensamt bli tydliga på den här punkten. Vi ska ha en lagreglering som innebär att vi har en tillsyn av e-handel och hemleveranser av alkoholdrycker som bygger på den grundläggande principen om en solidarisk restriktiv alkoholpolitik. Jag hoppas också att de analyser som nu kommer ska visa på att om det finns brister i tillämpning eller regelverk som brister ska man se till att åtgärda detta och att utredningsförslaget kommer med förslag. Det är min förhoppning. Om inte utredningen har den sortens underlag finns det förut och tidigare i historien utredningar som har fått göras om. Jag hoppas att vi inte ska behöva tala om att utredningen ska göras om. Min utgångspunkt med mitt folkhälsoengagemang är att vi ska få ett utredningsförslag vid halvårsskiftet som ger oss underlag för ett gott regeringsarbete och därigenom goda förslag här i riksdagen som kan gynna folkhälsan och se till att alkoholpolitiken behåller den tydlighet vi har haft här i Sveriges riksdag och också i den allmänna debatten. Till sist vill jag säga att jag tror att det finns ett brett stöd bland allmänheten. Här nämndes tidigare i debatten stödet för Systembolagsmonopolet i de olika opinionsmätningarna. Det är en stor majoritet av svenska folket som sluter upp bakom att vi ska visa omsorg om varandra, omsorg om människor som har fastnat i beroende men också omsorg om barn och ungdomar så att de kan växa upp och slippa den otrygghet som alkoholen skapar.