Energipolitiska frågor

anf.99 Ann-Kristine Johansson (S):

Herr talman! Nu är det dags för ytterligare en energidebatt. Denna gång handlar det om ett antal motioner från allmänna motionstiden. Utskottsmajoriteten avstyrker samtliga, och det föranleder oss socialdemokrater att ha ett antal reservationer. Jag börjar med att yrka bifall till reservationerna 1, 5 och 13. Omställning av samhället i en mer hållbar riktning är en utmaning men också en möjlighet. Det krävs kraftfulla miljö-, klimat- och energiåtgärder som skapar förutsättningar för människor att ta miljöansvar i sin vardag. Genom investeringar i infrastruktur, bostäder och förnybar energi blir det enklare för människor och företag att göra klimatsmarta val samtidigt som fler jobb skapas. Det är en vinna-vinna-situation. Socialdemokraternas mål för den svenska energipolitiken är att trygga tillgången på el och annan energi med en energiproduktion som är långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig på en gränsöverskridande marknad, och vi ska ha överskott av el. Jag inledde vår energidebatt nu i december med att säga att vi socialdemokrater anser att all svensk energi kan på sikt komma från förnybara energikällor. Det är en fråga om vilja och politiskt mod. Se bara tillbaka på vår svenska energipolitiska historia. Vi har något att leva upp till, vi som i dag sitter i riksdagen. Det krävs av oss att våga lyfta blicken och se hur vi tillsammans kan ge stabila spelregler och långsiktiga visioner om ett hållbart energisystem. Därför vill jag än en gång lyfta fram frågan om behov av blocköverskridande energiöverenskommelser. Men den viljan finns ju inte hos sittande regering, tyvärr. Jag tror det är dåligt för både den svenska industrin liksom hushållen och energibranschen att vi inte lyckas att komma överens. Som jag inledde med att säga vill vi på sikt att all energi ska komma från förnybara energikällor. Därför krävs det högre mål, ökad ambition och satsning på energiforskningen. Vi har redan nu nått målet som är uppställt för 2020 på 50 procent förnybart. Detta visar att det går bara den politiska viljan finns. Vi socialdemokrater vill höja målen. Men det krävs, som jag sade, stabila, långsiktiga spelregler. I detta betänkande hanteras ett antal motioner om bland annat biogas där vi tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet önskar en biogasstrategi och att det fastställs nationella mål för den årliga biogasproduktionen. Vi nämner också havsbaserad vindkraft där de hinder som finns behöver lösas snabbt. Bland annat handlar det om landanslutningar, och där har Svenska kraftnät kommit med intressanta lösningar. Redan 2010 kom en utredning med förslag till hur man ska underlätta just för havsbaserad vindkraft. Regeringen måste agera. När det gäller solenergi så vill vi socialdemokrater att Energimyndigheten får i uppdrag att se över nuvarande insatser och regelverk för att öka solenergins andelar. Vi i Sverige ligger alldeles för långt efter länderna i Europa som har ungefär samma solinstrålning som vi. Vi har i tidigare motioner nämnt behov av planeringsmål för solenergi. Herr talman! Just nu händer det spännande saker. Det är Energimyndigheten som startat en egen utredning för att se över ett långsiktigt hållbart energisystem. Det är något som vi från Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet efterlyst sedan länge. Det är bra, för vi behöver mer kunskap och samma grund att stå på för att se vilka vägar som går att gå. Det kommer också att underlätta för att vi ska kunna sätta oss ned tillsammans över blockgränserna bland myndigheterna, näringsliv och organisationer och tillsammans fundera på hur vi löser framtidens behov. Vilka möjligheter finns, och vilka är problemen? Myndighetens utredning är efterlängtad och jag tror att den kommer att ge oss redskapen vi efterfrågar. Sedan är det bland andra vi här i riksdagen som ska besluta om vilka vägar vi ska gå. Herr talman! I övergången till ett förnybart energisamhälle kommer alltmer av produktionsenheterna att vara lokalt ägda och småskaligt uppbyggda. Utmaningarna här är att förankra kunskap lokalt, skapa en folkrörelse kring förnybar energi, samt att bygga ut det smarta nät som stöttar bland annat småskalig elproduktion. För att nå mer av lokalt engagemang och både småskaliga lösningar som storskaliga krävs ett antal politiska beslut som till exempel gör att man kommer till rätta med uttagsskatten för vindkraftskooperativ. En annan viktig fråga är nettodebitering. Jag förutsätter att regeringen snarast kommer fram med ett förslag. Nettodebiteringen är spännande och ger möjlighet för dig och mig att bli än mer engagerade i energiproduktion och energianvändning. En fråga man ställer sig är hur regeringen och dess företrädare i utskottsmajoriteten tänker när vi nu redan har uppnått målet för förnybar energi. Vad vill ni göra nu och framöver till 2020? Kommer det nya kraftfulla mål, eller ska marknaden få fritt utrymme utan politiska visioner och mål? Det går alldeles för sakta, och det finns för dålig ambition från regeringens sida när det gäller energipolitiken. Jag brukar säga när jag är ute på debatter att det är tur att vi har EU:s energipolitik, annars hade vi ingenting att göra i näringsutskottet. Vi måste också öka takten och intresset för energieffektiviseringen. Det är den smartaste grejen att göra när det gäller energiområdet. Det handlar om att spara energi och använda den på smartaste sätt. Vi politiker ska stimulera och uppmuntra energieffektivisering. Vi har till exempel hela bostadsområdet. Här finns mycket mer att göra. Vi måste bygga om bostäderna från miljonprogrammet på ett miljöriktigt och hållbart sätt för att minska energiförbrukningen. Nya hus ska byggas med lågenergimetoder och lågenergiförbrukning. Alla möjligheter att skapa ett mer resurssnålt, miljöanpassat och kostnadseffektivt energisystem genom att effektivisera energianvändningen är väldigt stora. Vi vet att potentialen är stor i Sverige. Därför vill vi från Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet se införandet av vita certifikat som ställer krav på elleverantörerna att bidra till att införa effektivisering. Vi tror det behövs fler verktyg i verktygslådan för att nå framgång. Energimyndigheten konstaterar att Sverige inte kommer att nå målet 20 procent effektivare användning 2020. Vad drar regeringen för slutsatser av det? Vad drar utskottsmajoriteten för slutsatser av det? Är det att vänta och se, eller kommer det åtgärder? Tiden springer ifrån oss om vi ingenting gör. Herr talman! Det är många frågetecken kvar när det gäller regeringens agerande för vår framtida energipolitik, både när det gäller förnybarhetsmålet och energieffektiviseringen. (Applåder) I detta anförande instämde Ingemar Nilsson, Börje Vestlund och Karin Åström (alla S).

anf.100 Lise Nordin (MP):

Herr talman! Sedan riksdagen senast debatterade energipolitiken har SOM-institutet presenterat nya siffror över svenska folkets åsikter om kärnkraften. Mätningen visar att motståndet håller i sig. Det är till och med fler som vill avveckla nu än förra året. 48 procent vill avveckla och 36 procent vill behålla eller bygga ny. Denna folkvilja ger oss politiker ännu ett skäl att skynda på utbyggnaden av förnybar energi och satsningar på energieffektivisering. Att använda energi smartare och därmed kunna minska energianvändningen är den viktigaste pusselbiten i energiomställningen. Det är det snabbaste, billigaste och miljöbästa sättet att fasa ut miljödåliga alternativ. Och potentialen för energieffektivisering är enorm. Den statliga Energieffektiviseringsutredningen har visat på en lönsam potential att spara 35 terawattimmar. Det är mer än hälften av vad kärnkraften levererar. Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 klargjort att målet om 20 procent minskad energiintensitet till år 2020 kommer att bli svårt att nå. Analysen är gjord utifrån dagens politik. Samtidigt pågår arbetet med EU:s energieffektiviseringsdirektiv som ställer krav på att Sverige skärper upp arbetet med energieffektivisering. Energimyndigheten menar att det behövs en fördubbling av insatser för att nå målet. Även den internationella energibyrån IEA har nyligen uppmanat den svenska regeringen att öka energieffektiviteten. Men regeringen har inte svarat med några förslag. Tvärtom har man de senaste åren i budgeten skurit ned stödet till hushåll och företag att använda energin smartare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslår gemensamt att regeringen ska ompröva förslaget om vita certifikat. Det är ett system som använts framgångsrikt i flera länder såsom Italien, Frankrike, Storbritannien och Danmark. Vita certifikat låter energiföretagen leverera mer nytta och mindre energi. Med ett sådant system får energiföretagen uppdraget att erbjuda sina kunder åtgärder för att effektivisera sin energianvändning. Detta är ett system som har varit så framgångsrikt att EU-kommissionen nu föreslår att det införs i fler länder. Det är förvånande att regeringen hittills har sagt nej utan att presentera några egna förslag. Ingen gynnas av en politik för energislöseri. Herr talman! Vindkraften byggs ut snabbt i både Sverige och världen. Utbyggnaden skapar nya gröna jobb och är en viktig pusselbit för att nå målet om 100 procent förnybar energi. Men den positiva utvecklingen i Sverige har börjat sakta ned på grund av ett antal hinder på vägen. Generellt är svenska folket mycket positivt till att bygga ut vindkraft. Nio av tio vill att vi fortsätter att bygga ut vindkraften som i dag. Men alltför ofta blir det lokala kontroverser där det ska byggas vindkraftverk eftersom människor i orterna inte inkluderas. För att ta till vara den potential som finns i vindkraften är det nödvändigt att öka allmänhetens deltagande och därmed acceptans för vindkraft i närmiljö. Ett sätt att uppnå detta är att erbjuda dem som bor i närheten av planerade vindkraftverk rätten att bli delägare genom att köpa andelar i vindkraftverket. Detta har varit mycket framgångsrikt i Danmark, där det mesta av vindkraften i dag faktiskt ägs av privatpersoner till skillnad från i Sverige. Herr talman! Det här betänkandet behandlar även frågan om biogas. Den största utmaningen i att nå ett helt förnybart energisystem är troligen transportsektorn. Ett hållbart transportsystem innebär att fler resor görs med kollektivtrafik och att mer gods transporteras på järnväg, samtidigt som vi utvecklar fler förnybara drivmedel. Biogas är det miljöbästa bränslet som i dag finns att tillgå. Om gödsel, avloppsslam och andra organiska substanser som annars läcker växthusgasen metan samlas in och görs till biogas får man dubbel klimatnytta. Runt om i Sverige finns det många spännande projekt kring biogas. Men medan enskilda kommuner och regioner går före sitter regeringen med armarna i kors. Sverige saknar i dag en nationell strategi för biogasen. Regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta gör ingen verklig klimatnytta om det inte följs upp med konkret politik. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet presenterar i dag ett gemensamt förslag om att regeringen ska ta fram en biogasstrategi och konkreta åtgärder för hur vi kan nå en ökad biogasproduktion. Till sist: Den förnybara energin gör miljönytta först när den ersätter miljösämre alternativ som kärnkraft eller fossil energi. I dagens betänkande finns också en motion från Miljöpartiet som kräver ett stopp för utvinning av fossil energi i Sverige. Planerna på utvinning av bland annat skiffergas behöver avbrytas om Sverige ska ha en konsekvent och tydlig linje i klimatfrågan. En tydlig politik för förnybar energi förutsätter också en tydlig politik bort från de fossila energislagen. Herr talman! Jag står bakom alla Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservationerna 1, 3 och 13. I detta anförande instämde Jonas Eriksson (MP).

anf.101 Anna Hagwall (SD):

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 2 och 4. Några av de viktigaste frågorna vi har framför oss gällande produktion och uttag av energi är bland annat långsiktig planering gällande investeringar, konkurrens och global samhällsnytta för att skapa en stabil och säker leverans av el. Men en viktig aspekt som inte får glömmas bort är även elkunden, som i slutändan får bekosta kalaset vid eventuella felaktiga beslut. Vi måste börja se att el är något positivt, särskilt när övergången sker från produktion av fossila bränslen. Vi behöver även inse att all produktion av el och energi har för- och nackdelar. Det är lätt att stå här och vurma för sin vision och målsättning, men just visioner och kostnader har historiskt inte alltid gått att sammanföra på ett optimalt sätt. Just kostnader och dess påverkan på konkurrensen är något som vi behöver vara realistiskt medvetna om. Vi ser enorma investeringsprojekt i Europa gällande den decentraliserade infrastrukturen och utbyggnaden av intermittent energiproduktion. Men kostnader på tusentals miljarder är inte det enda problemet i ett europeiskt perspektiv. Vi ser i dag resultatet av bland annat det olyckliga beslutet att avveckla tysk kärnkraft, nämligen stora subventioner för intermittenta energislag och energitoppar som belastar kringliggande nationers elnät, men störst är bristen på reglerkraft. Dessutom går det nu europeiska rykten om att även kärnkraften ska kunna regleras. Så länge vi inte kan lagra överskott av energi kommer Europa att lida brist på reglerkraft. Om jag får tala i termer av ädla metaller kommer nordisk regler- och balanskraft att klassas som elguld, och detta är något som vi ska värna om för den nordiska marknaden och dess konkurrenskraft. Givetvis ska vi ha europeiska elförbindelser, för även vi kan behöva balansera vårt behov och exportera vid gynnsamma tillfällen. Men försiktighet bör råda att göra en full utbyggnad av dessa kontinentala förbindelser, så länge vårt elnät inte klarar full överföringskapacitet från norr till söder, för att inte ett högre europeiskt energipris ska drabba svenska elkonsumenter, och då särskilt i den södra delen. Herr talman! Vi har i Sverige en av världens absolut bästa energimixer gällande både utsläpp och balansering och dessutom ett mycket gott år för export av el. Detta kan vi tacka både kärnkraften och vattenkraften för. Vi måste se det som vår skyldighet att värna om dessa energislag för att säkerställa god konkurrens- och exportkraft. Vi måste ge våra företag och den tunga basindustrin alla tänkbara medel för att värna om jobben och göra det attraktivt att verka och producera i Sverige. Kärnkraften står för en betydande del av vår elproduktion, och vi, men även näringslivet, ser behovet av att säkerställa detta och att bygga ny kärnkraft. Vi ser vikten av ökad forskning och utveckling inom alla delar, till exempel när det gäller nya generationens verk men även inom slutförvar. Detta genererar en trygg och stabil grund för framtida investeringar i Sverige men även en kunskap för export. Vi skulle kunna diskutera alla energislags positiva och negativa effekter i dagar men att avveckla just kärnkraften som baskraft, minska vattenkraften som är både bas och reglerkraft, fasa ut fossila bränslen och satsa enorma summor på europeiskt elnät och intermittenta energislag kommer att få konsekvenser. Att göra allt detta på en gång utan det påverkar konsumenterna ser vi som orimligt. Ska vi dessutom göra oss beroende av olja och gas från utomeuropeiskt politiskt instabila stater och konkurrera med eventuell billig skiffergas från USA gör vi en blunder både miljömässigt och ekonomiskt. Herr talman! Vi måste ställa rimliga krav som inte stryper utvecklingen, miljönyttan och konkurrensen. Därför menar vi att prioriteten ligger i att säkerställa ett samarbete med närliggande nationer, bygga ut vår infrastruktur och satsa på forskning och utveckling gällande energi, miljö och kärnteknik. Detta möjliggör det viktigaste, nämligen att fasa ut fossila bränslen för minskade koldioxidutsläpp.

anf.102 Kent Persson (V):

Herr talman! Jag skulle kunna göra det enkelt för mig och bara säga att jag ansluter mig till vad Ann-Kristine Johansson och Lise Nordin sade i sina anföranden. Jag delar i stort deras uppfattning. Jag ska dock säga några ord. Jag yrkar bifall till reservation 1 som handlar om biogas och ny målsättning och till reservation 13 som handlar om energieffektivisering och vita certifikat. Herr talman! Att klimatutmaningen är vår tids ödesfråga har vi hört världens ledare uttala vid olika tillfällen de senaste åren - och inte nog med det. De har också talat om vikten av att vidta kraftfulla åtgärder för att minska de klimatpåverkande växthusgaserna. Detta var också vår statsminister Fredrik Reinfeldt tydlig med inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn, men efter det har det varit mycket tyst från honom. Förra året publicerade Världsbanken en prognos för hur medeltemperaturen skulle kunna utvecklas till 2050 om inget görs eller om vi fortsätter som i dag. Den kan höjas med fyra grader. Det är problematiskt redan vid två graders höjning. Det är inte bra som det ser ut i dag med den klimatförändring vi har. Då förstår ni själva effekterna vid fyra graders klimatförändring. Herr talman! I den svenska debatten har jag många gånger hört från dem som tycker att vi ligger bra till, att vi är bäst i klassen, att vi är ett föredöme när det gäller klimatomställning och att vi har nått långt. Ytterligare åtgärder och större krav skulle inte vara effektiva eller kostnadseffektiva och det skulle inte heller ha någon större påverkan på de globala utsläppen. Det är en farlig inställning. I Sverige har vi väldigt bra förutsättningar att skapa ett samhälle med 100 procent förnybar energi, vilket Vänsterpartiet har föreslagit. Tänk er att en stad i Kina med en befolkning motsvarande Sveriges skulle anamma vår energipolitik, lägga till lite och höja kraven. Jag är övertygad om att vi skulle hylla det, jubla och tycka att det var jättebra. Men det påverkar inte de totala utsläppen ett dugg om inte vi heller gjort det. Om vi gör det eller om Kina gör det spelar ingen roll för det totala. Men här har vi möjligheten, så varför ska vi då inte göra det? Vi har nyss fått besked om att vi har nått vårt mål när det gäller förnybar energi. Vi har passerat 50 procent och ligger på 51 procent, och det är åtta år kvar till 2020. Det är givetvis väldigt bra, tycker jag och Vänsterpartiet. Frågan är dock vad regeringen vill göra de kommande åtta åren. Vad har ni för förslag? Är ni nöjda nu även om vi har förutsättningarna att gå mycket längre och göra det kostnadseffektivt? Vänsterpartiet har föreslagit att vi ska ta fram en plan för 100 procent förnybar energi och visat på det. Vi har lagt fram konkreta förslag i riksdagen i vårt budgetbetänkande som vi behandlade i höstas när det gäller solenergi, forskning, smarta nät, vindkraftens utbyggnad och den havsbaserade vindkraften. Vi har med det i texten här, och vi har det som motivreservationer också. Det går att göra mycket mer om man bara vill, och vi vill. Men det gäller också att ha förmågan att fatta politiska beslut, och det är den borgerliga regeringens stora problem. Ni är inte överens internt om vad ni ska göra. Egentligen finns det en majoritet i riksdagen för att gå mycket snabbare fram inom en rad områden, så det är synd. Vi förlorar tid och tempo. Vi har lagt fram förslag i riksdagen tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet vad gäller energieffektivisering. I dag brottas Energimyndigheten med direktivet att vi ska energieffektivisera med 1 ½ procent årligen. Jag har sett rapporten; det är inget färdigt förslag. På det sätt som Energimyndigheten laborerar med direktivet blir det mycket tricksande med siffror för att göra det så lätt som möjligt för svenskt vidkommande. Besparingsbetinget i rapporten skulle inte på långa vägar uppnå de intentioner med direktivet som funnits. Det blir ett tricksande med statistik. Till exempel anser man i rapporten att vi ska tillgodoräkna oss 25 procent av sparbetinget för det vi har gjort mellan 2009 och 2013. Det kan man diskutera om vi ska göra. Man exkluderar dessutom hela trafiksektorn för att få ned volymen. Det känns inte bra. När det var på tapeten sade Maud Olofsson gång på gång att energieffektivisering är den biligaste, mest effektiva och bästa miljöåtgärd vi kan vidta. Jag delar den uppfattningen. Det var en klok inställning. Varför vidtas då inga åtgärder? Varför försöker man skjuta upp frågan om vita certifikat som är ett klart och tydligt exempel på hur vi kan gå vidare och ställa krav på att våra energileverantörer ska vidta åtgärder och hjälpa till? Kan det vara så svårt? Herr talman! Varför vill inte den borgerliga regeringen gå med på detta förslag? Ni har sagt att det finns andra åtgärder, att ni ska vidta andra åtgärder. Men ni har inte på någon punkt preciserat vilka åtgärder det är. Därför vidhåller vi med bestämdhet att vita certifikat är en viktig del av energieffektiviseringsåtagandet.

anf.103 Mats Odell (KD):

Herr talman! I det här betänkandet behandlar utskottet 30 motionsyrkanden om olika energipolitiska frågor från den allmänna motionstiden 2012. Yrkandena handlar om allt möjligt. De handlar om biogas, vindkraft, solenergi, vågkraft, fastprissystem, energieffektivisering och vissa övriga energipolitiska frågor. Jag kommer inte att gå in på samtliga dessa energislag här i dag. Jag tror att det är klokt att börja med ett helikopterperspektiv innan vi dyker ned i de olika energislagen. Sverige är i många avseenden mycket lyckligt lottat när det gäller tillgången på råvaror och andra förutsättningar för en hållbar energiproduktion. Riksdagen har beslutat att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Andelen förnybar energi i transportsektorn ska år 2020 vara minst 10 procent. Vi har också fastställt ett mål om 20 procent effektivare energianvändning till år 2020. Som vi har hört här i dag vill flera partier gå längre och försöka få med sig riksdagen på målet 100 procent förnybar energiproduktion. Jag menar att detta under överskådlig tid knappast är möjligt att förena med den välfärdsnivå och den näringsstruktur som Sverige har. Regeringens målsättningar är mer realistiska att uppnå. Sveriges välfärdsproduktion vilar i väldigt hög grad ytterst på förädlingen av våra viktiga naturresurser skogen och malmen. Genom hela den förädlingsprocessen handlar det nästan uteslutande om en synnerligen elintensiv industri som ska gå dygnet runt året runt, oavsett om det blåser eller om det är vindstilla, om solen har gått upp eller har gått ned, om den är i moln eller lyser från en klarblå himmel. Då ska det finnas elektricitet. Vad det handlar om när det gäller förnybar energi är att det är intermittent energi - i alla fall i dagens läge - som inte uppfyller dessa krav. Sverige är ett land som är oerhört beroende av vår basindustri. Det är över 100 kommuner i Sverige som är helt beroende av elpriset, genom att de har så mycket elintensiv industri. Det är inte ansvarsfullt att försöka göra gällande att detta är möjligt. Flera talare har sagt: Varför gör ni ingenting? Detta har vi ju lagt fram förslag om - det är bara att genomföra! Det är hyckleri, skulle jag vilja säga. Vi hade Energimyndighetens nya generaldirektör Erik Brandsma i utskottet den gångna veckan. Han sade tydligt på frågan om det går att uppnå 100 procent förnybart: Ja, det kan gå på mycket, mycket lång sikt. En del säger att detta är lätt och enkelt och att regeringen bara ska få ändan ur vagnen och ge något uppdrag till någon myndighet, så blir det klart. Det är inte en trovärdig politik. Detta är en stor utmaning. Vi har utmaningar på det här området och behöver, som flera har sagt, skruva upp ambitionsnivån på några områden för att nå framför allt energieffektiviseringsmålet. Som ni alla vet pågår det också ett arbete som jag strax ska återkomma till. För att börja med biogas: En av de största energiutmaningarna i fråga om behovet av en storskalig energiomställning ligger i just transportsystemet. Vi har en elproduktion som i princip är helt koldioxidfri. Det handlar om att transportsystemet är den stora boven i sammanhanget. Där har vi målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. I juli förra året tillsatta regeringen en särskild utredare som har till uppgift att ta fram handlingsalternativ och förslag på åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp och fossilberoende. I det arbetet kan biogas spela en viktig roll. Regeringen har också gett särskilt stöd till biogas för att uppmuntra ökad produktion, distribution och användning. Nu vill som sagt Socialdemokraterna och Miljöpartiet se en nationell biogasstrategi. Då ska vi komma ihåg att regeringen redan år 2009 gav Energimyndigheten i uppdrag att i samråd med Statens jordbruksverk och Naturvårdsverket utveckla en långsiktig strategi som bidrar till ökad användning av biogas. Det kallar jag biogasstrategi. Det uppdraget har alltså redan getts. Detta är förslag som beaktas i den fortsatta processen. Vi tror nämligen att en biogasstrategi ska inkluderas i arbetet med att uppnå en fossiloberoende fordonsflotta. Däremot är det knappast särskilt smart att föregripa utredarens arbete genom att bryta ut just frågan om en särskild biogasstrategi. Det skapar förvisso sysselsättning men tyvärr i form av dubbelarbete. Vindkraften är en prioriterad del av regeringens energipolitik med förnybara energikällor. Utöver stimulanser genom elcertifikatssystemet har regeringen gett stöd till teknikutveckling och marknadsintroduktion av storskaliga vindkraftstillämpningar och stöd till bland annat kommuner och länsstyrelser för att genomföra planeringsinsatser för vindkraften. De kraftfulla åtgärder som regeringen har vidtagit till stöd för vindkraften har också gett stort resultat. Vindkraftsproduktionen i Sverige ökade till exempel år 2011 med 74 procent jämfört med år 2010. Vi kan också konstatera att utbyggnaden av den landbaserade vindkraften går snabbt. Den havsbaserade vindkraften utvecklas däremot inte i samma snabba takt, till viss del naturligtvis beroende på att kostnaderna där är betydligt högre när det gäller byggnation och framför allt anslutning till nätet. Vi anser på goda grunder att stöden till förnybara energikällor ska vara så generella som möjligt. Miljöpartiet lyfte, som vi hörde, fram frågorna om vindkraftsutbyggnad, och tycker också att det finns ett behov av folklig acceptans. Men, herr talman, Miljöpartiets metod är att försöka styra ägandet i vindkraften genom att 20 procent ska ägas av de boende i området - oavsett om människor vill äga vindkraft eller inte och oavsett om de vill ha vindkraft i sitt närområde eller inte. Jag gillar ägarspridning. Men detta är en form av tvångsägarspridning som är ganska illa genomtänkt, att sporadiskt tvinga på medborgare i slumpvisa, drabbade områden att plötsligt börja äga vindkraft kan knappast vara en långsiktigt hållbar strategi ens för ägarspridning. Frågan är då vad man ska ha i stället. Vi anser att vi ska behålla det kommunala veto som finns. Det leder sammantaget med andra åtgärder till att vindkraften i första hand lokaliseras till områden där det finns en acceptans för vindkraft, vilket är en viktig dimension, om man vill värna möjligheten att bygga ny vindkraft i Sverige. Så till solenergi, herr talman. Målsättningen är att ställa om svensk energiproduktion till större andel förnybart, och då är solenergin en bidragande del, även solen skiner betydligt mindre här än i andra delar av Europa och världen. Den kommer ju fram ibland och kan säkert bidra - det är alldeles uppenbart. Sedan 2009 finns också ett särskilt statligt stöd för att främja installation av solceller. Det huvudsakliga styrmedlet för förnybara energikällor är elcertifikatssystemet, som bygger på att de mest kostnadseffektiva investeringarna ska göras först. Vår uppfattning är att de statliga forsknings- och investeringsstöden ska inriktas på att få fram system som kan minska kostnaderna för att producera solenergi och därigenom förbättra solenergins möjligheter att konkurrera med andra energislag. Herr talman! Allra sist ska jag säga någonting om energieffektivisering. Riksdagen har satt upp ett mål om energieffektivisering där energianvändningen 2020 ska vara 20 procent effektivare jämfört med 2008. Precis som vid tidigare riksdagsbehandlingar ställer vi oss tveksamma till införandet av system med så kallade vita certifikat som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern förespråkar. Energimyndighetens egna slutsatser i delanalysen av införandet av direktivet om energieffektivisering är att förstärkning av befintliga styrmedel i regel är att föredra framför helt nya styrmedel eftersom det finns erfarenhet av det nuvarande systemet. Det spelar roll inte minst för att tiden för genomförandet av energieffektiviseringsdirektivet är kort. Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motionsyrkanden. (Applåder)

anf.104 Ann-Kristine Johansson (S):

Herr talman! Jag lyssnade noga på Mats Odells anförande, och det var intressant. Jag kan konstatera att det var högt tonläge ett tag, och jag undrade: Vad är nu detta? När det gäller våra förslag om att vi vill se mer av förnybar energi var Mats Odell orolig för den elintensiva industrin. Han nämnde bland annat ett antal kommuner. Jag vill ställa en fråga till Mats Odell: Hur ser du på elprisområdena och inte minst på område 4 där det finns en hel del elintensiv industri som drabbas av höga elpriser? Här kan jag också ta fram Riksrevisionens svidande kritik av regeringen, som skriver följande: Regeringen bidrar till höga elpriser. Regeringens svaga styrning av Svenska Kraftnät har drivit upp priserna. Jag skulle vilja ha en kommentar till det. När det gäller Socialdemokraternas önskemål om mer förnybar energi konstaterar vi, vilket jag hoppas att Mats Odell tycker är bra, att Energimyndigheten ska utreda ett hållbart energisystem. Där ska man ta upp hur mycket mer som kan effektiviseras, hur mycket mer som kan tillgodoses med förnybara energikällor - potential, kostnader och samhällsekonomisk nytta, hur försörjningstryggheten kan säkras och hur balansfrågan löses och så vidare. Allt detta är bra underlag för Mats Odell och mig att ta ställning till när det kommer. Hur löser vi detta i framtiden? Jag tror nämligen att vi är helt överens om att vi måste ha en trygg elförsörjning för industri, hushåll och alla i Sverige. Till sist vill jag ställa följande fråga till Mats Odell. Vi har nu nått målet om 50 procent förnybar energi. Jag hörde inget i Mats Odells anförande - jag kanske missade det - om vad han och Kristdemokraterna anser framöver. Ska vi vara nöjda med 50 procent, eller kommer det kraftfulla åtgärder?

anf.105 Mats Odell (KD):

Herr talman! Beträffande tonläget reagerar jag på att man, om uttrycket tillåts, slår blå dunster i ögonen på folk om att det är lätt att åstadkomma 100 procent förnybar energi. Detta är nämligen inte sant. Det är inte lätt om vi ska ha kvar förädling av skogen och malmen i Sverige. Kan Ann-Kristine Johansson förklara för mig hur basindustrin i Värmland ska gå när solen har gått i moln eller när det har blivit vindstilla om vi har avvecklat kärnkraften, alltså om 40 procent av elproduktionen är borta och ska ersättas med intermittent energi som är beroende av väder och vind? Hur går det för den värmländska skogsindustrin och för alla de stora företag som finns i Ann-Kristine Johanssons egen hemvalkrets? Fundera på det. Vilken el är det som Ann-Kristine Johansson erbjuder med sitt alternativ? Vilken el är det som Kent Persson erbjuder i sin hemvalkrets som också har en hel del basindustrier? Jag tycker inte att ni redovisar detta. Det är för lättvindigt. Det är mycket trosvisst och fint på något sätt. Men detta är allvar. Det handlar om hundratusentals människors arbetstillfällen. Om detta blir för dyrt kommer våra exportsiffror att gå ned eftersom vi inte får i väg dessa produkter. Det är det som oroar mig. Elprisområde 4 ska naturligtvis bort i och med att vi nu har en investeringsplan för att bygga ut sydvästlänken. Därmed täpper man till de problem som uppstod när Barsebäcksverket stängdes och priserna blev högre. Vad händer när man har uppnått 50 procent förnybar energi? Det får man naturligtvis diskutera. Jag tror att vi kan gå vidare. Det som jag reagerar mot är att man tror att det är lätt att åstadkomma 100 procent förnybar energi.

anf.106 Ann-Kristine Johansson (S):

Herr talman! Jag håller med Mats Odell om att det inte är lätt att nå 100 procent förnybar energi. Men man måste ha en målsättning, en vision och en önskan. Vi anger inte något årtal, utan jag tog i mitt anförande upp, om Mats Odell lyssnade på mig, Energimyndighetens utredning om ett hållbart energisystem. Det är det som vi väntar på, och det är det som vi har efterlyst, alltså att regeringen skulle ha tillsatt en utredning för att se över hur framtiden ser ut - vilka behov och möjligheter som finns. Energieffektivisering är en stor grund i det hela. Men vi står still och stampar. Vi når inte målet på 20 procent 2020. Det framgår av Energimyndighetens långtidsprognos, och många andra sakkunniga har sagt det. Jag vill höra lite mer om Mats Odells syn på hur vi når framåt. Vi har ett förslag om vita certifikat. Men det kanske finns andra verktyg som Mats Odell ser. Jag är bekymrad över värmländsk skogsindustri när det gäller energipriser men också när det gäller konkurrens om råvaran. Så visst är det många frågor som skogsindustrin framöver har problem med och som man behöver jobba med. Men jag tror att det kan vara mer problem med regeringens höga ambition att exportera el. Om ni får som ni vill och det byggs ny kärnkraft undrar jag: Hur dyr är ny kärnkraftsel om du jämför med den i dag befintliga? Jag ser också ett stort problem när det gäller ambitionen att koppla ihop oss med övriga Europa och exportera mer el. Då kommer priserna också att öka. Till sist: Riksrevisionens svidande kritik av regeringen bidrar till höga elpriser. Kan jag få kommentarer till det?

anf.107 Mats Odell (KD):

Herr talman! Jag ska börja med Riksrevisionens kritik. Den gäller från 1996, när Ann-Kristine Johanssons parti hade ansvar för politiken, fram till 2012. Jag håller med om att det finns en kritik som varje regering måste ta till sig. Man säger att regeringen inte har styrt tillräckligt utan att Energimyndigheten själv har vidtagit vissa uppstramande åtgärder. Men på det hela taget är slutsatserna att det är en effektiv verksamhet men att det har tagit för lång tid med tillståndsgivning och annat. Där är det olika myndigheter på länsnivå och så vidare som också hamnar i skottgluggen. När det gäller export vet Ann-Kristine Johansson att vi under förra året har exporterat, om jag minns rätt, ungefär tre gånger så mycket el som vindkraften ger i Sverige. Det subventioneras av varenda elkonsument i detta land. Men vinsterna av detta hamnar i fickorna på dem som exporterar vindkraften. Man kan nog säga att vindkraften i Sverige i huvudsak exporteras. Den behövs inte i energibalansen eftersom vi har vattenkraften, kärnkraften och kommunala kraftvärmeverk som oftast är bioeldade. Det har varit tillräckligt under det gångna året. Resten har exporterats. Det har varit den dyrare vindkraften, om man tittar på energibalanserna, som har exporterats. Vad jag menar är att det är felaktigt att tala om att vi har ett elöverskott i Sverige och att vi nu kan stänga ned produktionsanläggningar. Men vi har även ett lastbilsöverskott, och det exporterar vi. Att exportera miljövänlig koldioxidfri elektricitet till grannländerna är en fantastisk affärsidé om man har ledningar. Det borde vara mer miljövänligt än att exportera diesellastbilar. Men på något sätt är det fulare att exportera elektricitet. Det förstår jag faktiskt inte. (Applåder)

anf.108 Kent Persson (V):

Herr talman! Det var en engagerad Mats Odell i talarstolen. Det uppskattar jag mycket. Det finns anledning att kommentera en del. Jag hade också tänkt ta upp Riksrevisionens kritik när det gäller elpriserna och regeringens agerande. Men den debatten är över, tycker jag nog. Däremot sade Mats Odell något med anledning av energieffektiviseringsdirektivet och det jobb som Energimyndigheten håller på med samt den rapport där man säger att det inte behövs några ytterligare styrmedel. De befintliga ska alltså finnas kvar, och man ska låta dem verka. Det är inte riktigt sant. Om man läser lite längre ser man att det står att det även behövs nya styrmedel för att målet ska kunna uppnås. I rapporten pekar myndigheten på någonting till industrin och även andra delar. Det där var alltså inte riktigt rätt. Det talas om subventioner till vindkraft. Det är inte vindkraften i sig man subventionerar. Vi har elcertifikatssystemet, och det belastar elpriset. Om man tittar på vilka som har dragit nytta av elcertifikatssystemet ser man att nummer ett är bioenergi, nummer två vatten och nummer tre vindkraft. Man måste vara försiktig när man går ut och säger att vindkraften subventioneras. Bioenergin subventioneras, och vattenkraften subventioneras. Den behöver knappast subventioneras med tanke på dess vinster. Sedan kommer vindkraften med en liten andel av detta. Det är så det ser ut.

anf.109 Mats Odell (KD):

Herr talman! Jag uppskattar också Kent Perssons saklighet i långa delar - dock inte i allt, till exempel när det gäller att det är lätt att uppnå 100 procent förnybart. Men på det stora hela känns det alltid bra att diskutera med Kent Persson. Faktum är att jag sade i mitt anförande att det lär behövas mer när det gäller energieffektivisering. Jag konstaterade också att Energimyndigheten i februari i år presenterade en rapport med anledning av effektiviseringsdirektivets genomförande i Sverige. Rapporten tar upp frågan om hur Sverige ska kunna klara kravet på 1,5 procents årlig energibesparing mellan 2014 och 2020. Enligt myndigheten beräknar man att det finns ett årligt beting på effektivisering på ungefär 2,7 terawattimmar. Som Kent Persson säkert känner till anser man att detta mål i huvudsak kan uppnås genom befintliga styrmedel, åtminstone fram till 2020, om de revideras på ett sådant sätt att deras effekter förstärks. Jag läser nu innantill ur myndighetens eget material. De anser dock att åtminstone ett nytt styrmedel utöver dessa krävs för att nå målet. Myndigheten har skickat ut sin rapport på remiss så sent som i mars i år. Jag tycker att det är anständigt att vi nu avvaktar ett underlag. Detta kommer sedan också Näringsdepartementet att skicka ut på remiss. På så sätt får vi en belysning av vad som är det mest effektiva för att åstadkomma detta, som Kent Persson och jag är överens om bör genomföras för att se till att vi når målet till 2020 för energieffektivisering.

anf.110 Kent Persson (V):

Herr talman! Jag tog upp i mitt anförande upp energieffektiviseringsdirektivet och hur långt man har kommit i sitt arbete. Detta bygger på att man kan tillgodoräkna sig 25 procent från 2009 fram till 2013. Man ska tillgodoräkna sig någonting som man har gjort tidigare. En del av detta är rådgivningen. Det finns anledning att fundera både en och två gånger över rapporten, vilka slutsatser Energimyndigheten kommer att dra och vilka rekommendationer de sedan kommer att ge till regeringen. Jag är tveksam till att vi kommer att uppnå speciellt mycket med detta sätt att räkna. Men nog om detta. Det talas mycket om det här med 100 procents förnybar energi och om det är möjligt eller inte. Jag noterade att Mats Odell nämnde ordet hyckleri. Om man inte har några målsättningar eller visioner om ett samhälle som tar klimatutmaningarna och de prognoser som Världsbanken och även andra har nämnt på allvar så vet jag inte riktigt vad vi ska göra. Vänsterpartiet tar detta på allvar. Det är därför vi säger att vi måste ta fram en plan för 100 procent förnybar energi. Vi tycker att vi har goda möjligheter att göra det med de förutsättningar som vi har när det gäller förnybar energi och när det gäller energieffektivisering. IEA säger så här om solenergi: 2008 hade man en prognos för att världens installation av solenergi skulle utgöra 8 procent 2050. Nu gör man bedömningen att den kommer att utgöra 12 procent - alltså mer än kärnkraften.

anf.111 Mats Odell (KD):

Herr talman! Jag är noga med vad jag betraktar som hyckleri. Det är nämligen att försöka slå blå dunster i ögonen på någon att säga att det går snabbt och lätt att åstadkomma detta. Det är hyckleri. Generaldirektören säger att det kan gå på mycket lång sikt. Jag talar om ett eskatologiskt perspektiv, om Kent Persson vet vad det är. Jag tror i alla fall att detta kan vara möjligt på lång sikt, om man kan hitta reglerkraft för att klara av växlingarna i väder och vind. Problemet uppstår när mer intermittent energi kommer in i systemet. När det gäller de smarta näten, som vi hittills har trott skulle kunna användas för att tjäna oss och spara energi i hemmen, är de senaste signalerna, som jag tror att också Kent Persson har nåtts av, att man konstaterar att de smarta näten kanske blir precis tvärtom. De kommer kanske att komma hem och stänga av våra elförbrukande apparater för att klara av att solen går i moln eller det blir vindstilla. Folk kan bli permitterade från jobbet när det slutar blåsa. Det samhället tycker jag inte att Sverige ska hamna i när vi redan i dag har en i princip koldioxidfri elproduktion. Det är inte värt att kasta ut barnet med badvattnet enbart för uppfattningen att kärnkraften så fort som möjligt ska stängas av. Där skiljer sig våra uppfattningar, och det bästa blir på något sätt det godas fiende.

anf.112 Lise Nordin (MP):

Herr talman! När man hör Mats Odell går det inte att låta bli att begära replik trots rosslig hals. Jag förstår att regeringen känner sig pressad när Energimyndigheten fastslår att energieffektiviseringsmålet inte tycks nås med dagens politik. Internationella energibyrån var nyligen i Sverige och bedömde att Sverige skyndsamt behöver ta fram en plan för vilken elproduktion som ska ta vid när dagens kärnkraftsreaktorer enligt IEA måste tas ur drift mellan 2022 och 2030. De har skarp kritik mot att Sverige saknar en plan för den framtida elproduktionen. Jag tycker att det är oseriöst att Mats Odell kompenserar bristen på politik med felaktigheter om andra partiers politik. Det är ganska svårt att utläsa i debatten vad Alliansen har för energipolitik. Vi har precis hört Mats Odell från Kristdemokraterna säga att vindkraften inte behövs i Sverige. Nyligen beslutade Centerpartiet på sin stämma att deras mål är 100 procent förnybar energi. Vad jag hör i denna kammare är det bara Folkpartiet och Sverigedemokraterna som säger att de vill bygga ny kärnkraft i Sverige. Det är oklart vad som är regeringens energipolitik. Jag ska svara på den felaktighet om vindkraften som Mats Odell nämnde när han sade att Miljöpartiet vill tvinga närboende människor till vindkraft att bli delägare. Då har du läst väldigt fel i vårt förslag. Det står tydligt att vi föreslår att Sverige precis som Danmark inför en garanti för närboende. De ska ha rätten att köpa in sig i vindkraftverk om de så önskar. Ett sådant system har gjort att det i dag är privatpersoner som till stor del är ägare av vindkraftsproduktionen i Danmark. Det tycker Miljöpartiet är positivt. De exempel som finns runt om i Europa visar att i de länder där det är privatpersoner som är ägare av den förnybara energin går också utbyggnaden mycket snabbare, och människor är mycket mer positiva till den förnybara energin än i Sverige.

anf.113 Mats Odell (KD):

Herr talman! När det gäller energieffektivisering tyckte jag att vi redde ut det hela. Det finns nu ett arbete på gång hos Energimyndigheten, som har skickat ut sitt förslag på remiss. Det kommer så småningom också att remitteras av Näringsdepartementet, och det handlar alltså om hur man ska klara av att uppnå målet för energieffektivisering. Att Alliansen skulle ha en oklar politik på området håller jag inte alls med om. Vi har gjort en energiöverenskommelse som har tre ben, som både handlar om förnybart och om möjligheten att ersätta de aggregat som tas ur drift med nya, säkrare och effektivare. Det är en överenskommelse vi har, och den står på egna ben. Jag kan inte förstå att det skulle vara någon oklarhet runt detta. Jag beklagar om jag tolkade Miljöpartiets ägarpolicy när det gäller vindkraft på ett felaktigt sätt. Det var inte min mening.

anf.114 Lise Nordin (MP):

Herr talman! Vad gäller frågan om energieffektivisering är det klart att regeringen hittills har sagt nej till vita certifikat. Vi är väldigt många som väntar på vad regeringens alternativ i så fall är. Jag hoppas att vi inte behöver vänta alltför länge. Vad gäller regeringens energiöverenskommelse är det kanske inte förvånande att Miljöpartiet tycker att den är oklar, men till och med den internationella miljöbyrån, IEA, sade nyligen att den inte ger någon som helst vägledning till vilken elproduktion som behöver ta vid. Det är hög tid att nu ge de beslut och signaler som behövs för att investeringar i exempelvis förnybar energi görs, så att vi successivt kan ersätta de gamla kärnkraftsreaktorerna med de alternativ som finns. Mats Odell har i tidigare replikskiften sagt att Energimyndigheten vid besöket i näringsutskottet i förra veckan sade att det skulle krävas väldigt lång tid för att nå 100 procent förnybart. Det hörde jag inte alls. Vad jag hörde väldigt tydligt, vilket jag håller med Energimyndigheten om, var att vi nog inte kommer att nå 100 procent förnybar energi till 2020. Det håller jag alltså med om, men Energimyndigheten tittar nu på hur snabbt vi kan nå 100 procent förnybar energi. Där finns det flera oberoende studier som visar att det vore möjligt till år 2030, vilket skulle vara ungefär i fas med när dagens gamla kärnkraftverk behöver tas ur drift. En sak håller jag med Mats Odell om, och det är att det inte är lätt att nå 100 procent förnybar energi. Jag är dock övertygad om att det är lättare än att bygga ny kärnkraft, och det visar ju erfarenheter runt om i världen. I Europa finns det bara två försök att bygga ny kärnkraft, och det är i Frankrike och Finland. Både byggena är kraftigt försenade, och prislappen är mycket högre än man tidigare trodde. Det finska bygget Olkiluoto 3 har nu en prislapp som är tre gånger så hög som när man började bygga. Det innebär att kärnkraftselen från ny kärnkraft kommer att vara dyrare än elen från vindkraft. Jag och Miljöpartiet tycker att det viktigaste i den svenska energipolitiken är att få ett tydligt mål om 100 procent förnybar energi.

anf.115 Mats Odell (KD):

Herr talman! Jag tycker att det är synd att Lise Nordin i de alternativ hon erbjuder när hon snabbt vill avveckla kärnkraften så konsekvent bortser från de stora nackdelarna för ett land som är så beroende av en elintensiv basindustri. Allt detta går tydligen inte att avveckla till 2020 - jag tycker att det är klädsamt att det erkänns - men inte heller i ett längre perspektiv har Lise Nordin visat på vad det är vi ska ha för reglerkraft. Hur ska detta fungera om 100 procent ska vara förnybart, om det inte är till exempel en storskalig utbyggnad av vattenkraften som finns i bakfickan? Jag tror inte att det är så, utan jag tror att Lise Nordin ärligt strävar efter detta. Det är ett mål jag respekterar till fullo, men jag kan inte gå med på de lättvindiga beskrivningar av att detta är inom räckhåll som ges av flera här i oppositionen, som frågar varför regeringen inte sätter i gång med detta. Låt oss gärna diskutera mål, men vi måste faktiskt också diskutera medlen och hur lång tid det tar innan målen kan uppnås.

anf.116 Cecilie Tenfjord-Toftby (M):

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna. Sveriges energipolitik ska försäkra att vi har en säker och hållbar elproduktion till konkurrenskraftiga priser. Tillgång till energi är en förutsättning för det välfärdsamhälle vi eftersträvar. I dag har vi att hantera 30 motionsyrkanden från den allmänna motionsperioden. Motionärerna tar upp angelägna frågor som innehåller de flesta av de kraftslag som finns i dagens Energisverige. Det är upplyftande att engagemanget är så stort i Sveriges riksdag - även från de ledamöter som i sin vardag inte hanterar energifrågorna. Parallellt med att vi har denna debatt i kammaren är flera förslag på väg fram som kommer att få konsekvenser för Sveriges energiframtid. Herr talman! Biogasens framtid i Sverige har vi debatterat vid ett flertal tillfällen, och det finns i dagsläget ett uppdrag att ta fram en biogasstrategi, vilket Mats Odell nämnde i sitt anförande. Jag ser många fördelar med biogas. Den är närproducerad, vilket betyder att det är kort väg mellan producent och konsument. Jag tror att biogasen kommer att spela en viktig roll i framtidens Energisverige, tillsammans med andra förnybara kraftkällor. I budgeten för 2013 finns det satsningar på biogas - 280 miljoner kronor. De ska räcka från 2013 till 2016. Det är inte bara i näringsutskottets budgetförslag vi hittar satsningar på biogas; även landsbygdsprogrammet lyfter fram biogasens vikt för utvecklingen, och där finns också medel att söka för biogasproduktion. Utredningen om en fossiloberoende fordonsflotta kommer troligtvis även den att få en positiv påverkan på biogasens framtid. Just hur denna utredning kommer att se ut vet vi i dagsläget inte, men utredarna ska lämna sitt förslag senast den 31 oktober i år. En försmak kommer vi i utskottet att få den 25 april, då vi ska arrangera ett seminarium om det pågående arbetet med att ta fram en fossiloberoende fordonsflotta. Herr talman! Vindkraft är en av de kraftkällor som har vuxit mest de senaste åren. År 2012 uppgick den installerade effekten till 7 terawattimmar. Jag säger "installerade", för det innebär inte att vindkraften alltid producerar 7 terawattimmar; den gör det när det blåser som bäst. Det påpekas från vissa motionärer att utvecklingen nu planar ut. Med dagens låga energipriser är detta inte speciellt anmärkningsvärt, då investeringarna i all energiproduktion just nu är lägre än under tider med höga elpriser. För mig tyder det på att marknaden fungerar som den ska, eftersom efterfrågan faktiskt är det som ska styra tillgången. Vi har ett system med gröna elcertifikat i Sverige som garanterar att det ekonomiskt mest lönsamma förnybara kraftslaget byggs ut först. Systemet har varit mycket gynnsamt för utbyggnaden av till exempel vindkraft i Sverige. Fram till nu är det den landbaserade vindkraften investerarna har varit mest intresserade av, men nu dyker också intresset för havsbaserad vindkraft upp. Även om potentialen är stor är det i dagsläget svårt att få ekonomi i nya projekt, men som sagt: Med låga elpriser är det inte speciellt anmärkningsvärt. Vad gäller den framtida finansieringen av havsbaserad vindkraft är det viktigt att Sverige samarbetar med sina grannländer, som har gemensamma intressen i hur vi på bästa möjliga sätt ska kunna utnyttja det som finns av ren energi i våra nära-hav-områden. I våra kommuner i dag förs det livliga diskussioner om var den landbaserade vindkraften gör bäst nytta. Det är en förutsättning för vindkraftens framtid att vi framhåller att ny energiproduktion självklart ska vara bra för klimatet, men den ska även vara bra för den sociala hållbarheten bland våra invånare. Invånarnas uppfattning måste respekteras. Därför är det kommunala självbestämmandet viktigt. Det ställer även krav på vindkraftsexploatörerna på att föra en nära dialog med politikerna i våra kommuner och även med de närboende. På så sätt kan vindkraftsutvecklingen genomföras på bästa möjliga sätt och till bästa möjliga nytta för klimatet och vårt samhälle. Herr talman! Nu är våren här, och vi känner solen återvända även till oss här uppe i det kalla Norden. Solen erbjuder oanade möjligheter när det gäller vår energiförsörjning. Teknikutvecklingen har tagit fart, och vi har i dag som konsumenter tillgång till relativt billiga produkter. Stödet för installation av solceller har förlängts, och till och med 2016 satsar regeringen 210 miljoner kronor. Under ett antal år har mycket gynnsamma stödordningar funnits tillgängliga i flera europeiska länder. Det är stödordningar som har gynnat den befintliga tekniken men inte gynnat framtagandet av nya produkter. Feed in-systemet i Tyskland har ökat andelen solel. Det är i sig bra, men det har även förorsakat balansproblem i elnäten. Nu ser vi att även den tidigare så konkurrenskraftiga tyska solcellsproduktionen förlorar i konkurrensen med kinesiska solcellstillverkare. Som frihandelsförespråkare ser jag inte den konkurrensen som negativ, men det var kanske inte det som de tyska skattebetalarna hade tänkt sig att deras pengar skulle gå till. Jag är övertygad om att solenergi kommer att komma starkt även i Sverige, men jag är inte intresserad av att lägga svenska skattebetalares pengar på att gynna det kinesiska näringslivet. Vi ska investera i forskning och utveckling. Med satsningarna på den svenska energiforskningen, som uppgår till 1,3 miljarder kronor per år de kommande tio åren, är jag övertygad om att solenergin kommer att vara en viktig framtidsbransch. Herr talman! Som född och uppvuxen vid det norska storhavet är inte vågornas kraft något nytt för mig. Desto mer spännande är den teknik som nu tas fram för att utnyttja energin från dessa ständiga rörelser. Vågkraftspotentialen i Sverige är bra, fast kanske inte bäst i Europa. Men Sverige är, och ska vara, med om att fram den teknik som behövs. Energimyndigheten är i dag medfinansiär till ett forskningsprojekt på den svenska västkusten, och ytterligare utvecklingsstöd kan sökas från EU. När tekniken mognat och vågkraften är redo att leverera el in i det svenska elnätet kommer även denna förnybara energikälla att få ingå i vårt elcertifikatssystem. Herr talman! Att använda el är inte negativt, men vi ska använda den el vi har på ett bra sätt och till rätt saker. Därför är det arbete som pågår med att ta fram förslag på hur Sverige ska uppfylla EU:s energieffektiviseringsdirektiv angeläget. Sverige är ett land med mycket industri, och det ska vi vara oerhört tacksamma för. Det är en industri som använder mycket el. Att hushålla med sin elförbrukning är en konkurrensfördel för industrin. I det här sammanhanget vill jag uttrycka en besvikelse över att våra PFE-program inte vann gehör på EU-nivå, men jag är helt övertygad om att Energimyndigheten kommer att ta fram ett nytt program som är lika attraktivt för näringslivet, levererar lika bra resultat och är hållbart även lagstiftningsmässigt. På så sätt får vi ett robust och förutsägbart system. Det är vad industrin efterfrågar. Det finns många utmaningar inom energieffektiviseringen, men jag håller inte med om att den sparade kilowattimmen alltid är den bästa. För ett tag sedan var jag med i en debatt där något mycket anmärkningsvärt blev sagt. Personen i fråga uttryckte glädje över att vi den veckan hade blivit ett mycket energieffektivare land då en stor pappersmassatillverkare hade beslutat att stänga sin verksamhet i Sverige. Detta är inte väl sparade kilowattimmar. Jag skulle vilja se att de kilowattimmarna blev förbrukade i Sverige även i framtiden. Att stänga en industri som skapar viktiga arbetsplatser är inte mitt eller Moderaternas sätt att bli klokare elförbrukare på. Herr talman! Sverige behöver ett energisystem som är tillförlitligt och hållbart och som kan leverera el till konkurrenskraftiga priser. Vi i Alliansen har en politik för detta. Vi har genom vår överenskommelse sagt vad vi vill ha. Vi vill ha ett energisystem som med sina tre ben, vattenkraft, nya förnybara energikällor och kärnkraft, för Sverige framåt. Oppositionen säger att den är överens. Det återspeglas inte i dagens betänkande. Man kan också fundera på vad S egentligen sade på sin kongress. I sitt framtidskontrakt konstaterar S att Sverige är ett av världen mest kärnkraftsberoende länder. Samtidigt skriver de att industrins konkurrenskraft och en bibehållen effekt i energisystemet ska säkras genom mer förnybar energi och energieffektiviseringar. Det är nog så viktigt, men något konkret besked om villkoren för framtidens baskraftsförsörjning ges inte vare sig när det gäller vattenkraften eller möjligheten att vid behov bygga nya reaktorer. Hur har Socialdemokraterna tänkt sig framtidens basproduktion av el? Om jag undrar, vad gör inte då vår elintensiva industri som är helt beroende av en säker kraftförsörjning året om, sju dagar i veckan, 24 timmar om dygnet? Alliansen står bakom dagens betänkande, och vi står bakom Sveriges energipolitik. (Applåder) I detta anförande instämde Jonas Jacobsson Gjörtler, Olof Lavesson och Hans Rothenberg (alla M).

anf.117 Lise Nordin (MP):

Herr talman! Alliansregeringen har på energiområdet haft en tendens att tillsätta utredningar i frågor som man inte har presenterat konkreta politiska förslag kring. Ett sådant exempel är biogasen. Som bland annat Mats Odell nämnde har Energimyndigheten gjort en utredning om biogasen. Det som blir extra besvärligt för alliansregeringen är när utredningen pekar ut ett konkret förslag som borde införas. Ett förslag som pekades ut av Energimyndigheten är metanreduceringsstöd, alltså ett produktionsstöd där gårdsbaserad biogasproduktion får en viss ersättning för att man gör en klimatvinst och använder ett substrat som gödsel som annars släcker metan för att producera biogas som kan ersätta fossila drivmedel. Metanreduceringsstödet har varit ett tydligt förslag fån Energimyndigheten, men regeringen har inte återkommit med ett sådant förslag. Regeringen har alltså inte presenterat någon strategi eller satt upp något nationellt mål för biogasen och inte heller genomfört några sådana konkreta förslag. Bland annat Miljöpartiet har metanreduceringsstödet i sin budget. När och jag Cecilie Tenfjord-Toftby för närmare två år sedan i nationella radion debatterade hur biogasproduktionen ska komma i gång minns jag att hon sade att det behövs någon form av produktionsstöd, att regeringen tittar på ett sådant system men att man inte vill ha just det här metanreduceringsstödet. Men tiden går, och regeringen har fortfarande inte presenterat något förslag till produktionsstöd. Jag skulle vilja fråga Cecilie Tenfjord-Toftby även om vindkraftsvetot, som vi är överens om behövs för att det lokala samhället ska kunna ha åsikter som vindkraftsetableringen. Miljöpartiet har en motion om att vindkraftsvetot behöver kompletteras med tydliga kriterier, att kommunen måste ge besked inom viss tid och att rätt ska finnas att överklaga beslutet, precis som i alla andra byggärenden. Jag skulle vilja höra hur Moderaterna ser på det förslaget. Varför vill man inte göra det kommunala vindkraftsvetot rättssäkert med de här förändringarna?

anf.118 Cecilie Tenfjord-Toftby (M):

Herr talman! Lise Nordin är kritisk till att vi inte följer Energimyndighetens rekommendationer i olika utredningar. Om Lise Nordin lyssnade till sig själv skulle hon inse att vita certifikat inte är någon bra idé. Energimyndigheten har vid ett flertal tillfällen avskrivit förslaget med vita certifikat här i Sverige på den grunden att vi har andra kompletterande system som gör att vita certifikat skulle överlappa de system som vi redan har. Jag är fortfarande helt övertygad om biogasen har en framtid i Sverige. Jag är också helt övertygad om att biogasens framtid kommer att beskrivas när vi tar fram förslaget om en fossiloberoende fordonsflotta. Jag ser fram emot att vi nästa vecka, den 25, får möjlighet att ställa frågor direkt till utredarna som håller på att ta fram förslag, även frågor gällande biogas. Jag är, herr talman, mycket glad över att Miljöpartiet nu äntligen här i Sveriges riksdag säger att det kommunala vetot behövs. Jag sätter det kommunala självstyret mycket högt. Jag ser det som ett problem i dag är att vi från riksdagens sida kanske har lämnat över väldigt mycket ansvar men inte backat upp våra kommunala företrädare när det gäller hur man ska fatta besluten och hur man ska argumentera för dem. Jag kan hålla med Lise Nordin om att vi borde se till att processen är rättssäker, men jag håller inte med Lise Nordin om att vi ska se till att vissa grannar får möjlighet att köpa in sig i vindkraftsbolag. Tycker Lise Nordin att det skulle vara rätt att den granne som har finansiella muskler för att klara det får köpa in sig men att den granne som inte har de finansiella musklerna inte ska kunna köpa in sig? Jag tror inte att det skulle lösa några problem. Jag tror att det skulle skapa många fler problem är dem Lise ser i dag.

anf.119 Lise Nordin (MP):

Herr talman! Det är många olika frågor som Cecilie nämner. Låt oss börja med vita certifikat. Energimyndigheten har fastslagit att man i dag inte anser att de behövs därför att de inte skulle rätta till ett marknadsmisslyckande. Jag kan förstå att man gör den bedömningen eftersom regeringen har satt ett så lamt mål för energieffektivisering. Med ett ambitiöst mål för energieffektivisering behövs det fler verktyg, och där har bland annat EU-kommissionen pekat ut att fler länder behöver införa ett system där energiföretagen får uppdraget att hjälpa sina kunder att energieffektivisera. Regeringen har inte presenterat något alternativ. Det gläder mig att Cecilie Tenfjord-Toftby talar väl om biogasen, men nu har alliansregeringen styrt i sju år, och vi har fortfarande inte sett något produktionsstöd för biogasen. Biogasproduktionen kommer inte i gång. Tvärtom nås vi ganska ofta av nyheter att biogassatsningar läggs ned därför att det saknas en nationell politik för biogasen. Frågan om det kommunala vindkraftsvetot hanteras på väldigt olika sätt i kommunerna. Ibland talas det till och med om att det använts som en muta därför att det inte är rättssäkert. Jag önskade att Cecilie Tenfjord-Toftby läste Miljöpartiets motioner lite noggrannare innan hon hänvisar till dem på ett felaktigt sätt. Jag fick inget besked om hur Moderaterna ser på att göra det kommunala vindkraftsvetot rättssäkert. Är det inte rimligt att alla inblandade aktörer, både närboende och de som bygger vindkraft, vet i förväg vilka kriterier som gäller om man får ja eller nej till att bygga vindkraftverk? Är det inte rimligt att kommunen får en tidsram för när man behöver ge besked? I dag skulle en kommun kunna låta ett vindkraftsärende ligga på hög i många år utan att ge besked. Och är det inte rimligt att ett beslut om vindkraft kan överklagas i kommunen, precis som alla andra byggärenden? Det är Miljöpartiets förslag, som jag undrar om Moderaterna kan backa upp.

anf.120 Cecilie Tenfjord-Toftby (M):

Herr talman! Nej, vi kan inte backa upp Miljöpartiets förslag, för det är ett förslag som inte har tillräckligt bra underlag. Det jag skulle vilja se ute i Sveriges kommuner i dag när det gäller vindkraft är att man har en bättre dialog. Jag är övertygad om att en bättre dialog är det som gör att vi får i gång den vindkraftsproduktion som det finns potential för. Sedan är inte jag övertygad om att vi ska ha vindkraft överallt i Sverige. Jag tycker att det är bra att medborgarna får möjlighet att säga "nej, vi vill inte ha vindkraft här". Jag tycker också att det är bra att de har skickat tillbaka frågan till oss här i Sveriges riksdag, för det är inte säkert att det är vindkraft som ska vara den förnybara energikälla som ersätter all annan energi här i Sverige, även om Miljöpartiet skulle önska det. Det finns andra lösningar än att lagstifta om vad människor får och inte får göra. Jag tror på dialogen mellan människor. Jag tror absolut på att vindkraftsbolagen visar intresse för de områden de vill exploatera. Om det finns misstankar om mutor i kommuner hoppas jag verkligen att de polisanmäls. Att muta någon är brottsligt i Sverige i dag. Det är ett brottsligt ärende. Det handlar inte om miljöpolitik - det handlar om brottsrubricering. Man ska inte från näringslivets sida behöva ta hand om saker som hamnar utanför lagen. Vi ska stifta lag här i Sverige, och är det några som bryter mot den lagen ska de tas för det. Jag tror också - och detta är mycket viktigt - att ska vi byta ut befintlig kraft som är smutsig och CO2-förorenande måste vi härifrån Sveriges riksdag ge tydliga signaler ut till våra medborgare i Sverige att vi ska ha ett energisystem som är hållbart ur klimatsynpunkt men som även är hållbart socialt och samhällsmässigt. Det är väldigt viktigt. Det vill våra medborgare vara med på, men de vill inte låta sig överköras av politiker från Sveriges riksdag, vare sig från Miljöpartiet eller från andra.

anf.121 Eva Flyborg (FP):

Herr talman! Utskottet behandlar här ett antal motioner från den allmänna motionstiden, och många är upprepningar och samtliga väl kända sedan långt tidigare. Utskottet avstyrker i detta betänkande återigen samtliga motioner. Låt mig därför använda min tid i dag för en utblick över sakernas tillstånd och några reflexioner med bäring på oppositionens olika motioner och anföranden. Herr talman! När jag växte upp på 1970-talet talades det mycket om hur dålig luften var och hur mycket sämre den skulle bli i framtiden. När jag för första gången reste till London 1977 och såg drottningen vinka vid The Queen's Silver Jubilee och snöt mig i en näsduk blev den alldeles svart av sot, detta på grund av den stora mängden kol i britternas energisystem. Det kan vara på sin plats att påminna sig om just britternas situation, inte minst nu när en av vår tids stora politiker, Margaret Thatcher, gick bort alldeles nyligen och begravs just i dag. Jag tar tillfället i akt och framför min respekt för hennes politiska gärning. Hon var en av Storbritanniens största premiärministrar och en dam som inte bara spräckte glastaket - hon dominerade totalt sin samtid. Men i dag, herr talman, är luftsituationen väldigt annorlunda. Luften vi andas runt omkring oss är betydligt renare än förr. Att det blivit så här beror till allra största delen på att vi har ställt om vårt energisystem till en fossilfri produktion. Borta är till största delen kol- och oljeeldade kraftverk, vilka ersatts framför allt med kärnkraft men också med förnybart. Oljeeldade pannor hemma i villorna byttes, med ekonomiskt stöd från socialdemokratiskt ledda regeringar, till uppvärmning med direktverkande el. Men det gäller att se upp. En god miljö är inte en gång för alla vunnen, utan den måste också underhållas för att kunna bibehållas. Vi kan i framtiden vara tillbaka i en miljö med smutsig luft och smog om vi för en felaktig energipolitik. Exemplet Tyskland förskräcker inte minst av denna anledning. Där ökar nu koldioxidutsläppen igen på grund av panikavstängningen av ren och pålitlig kärnkraft. Detta kommer att stå de tyska skattebetalarna dyrt och miljön ännu dyrare. "Så går beslutsamhetens friska hy i eftertankens kranka blekhet över." Shakespeares Hamlet kunde inte veta hur rätt han skulle få. Herr talman! Som jag så många gånger tidigare fört fram i debatten anser vi i Folkpartiet att kärnkraft är och ska förbli basen i en effektiv, säker och ren svensk energiproduktion. Om 10-15 år måste dock stora delar av den svenska kärnkraften bytas ut - det är vi väl medvetna om. Om vi vill skapa förutsättningar för vår elintensiva basindustri att fortsätta utvecklas och konkurrera på den internationella marknaden behövs hållbara spelregler för utbyggnaden av ny elproduktion. Allianspartiernas historiska energiöverenskommelse har lagt grunden för en sådan långsiktighet. Tankeförbudslagen är borttagen, och vi har gjort det möjligt för det nödvändiga generationsskiftet av svensk kärnkraft. Vi tillåter byggandet av nya reaktorer för att ersätta de gamla, och vi värnar därmed jobb, trygghet och miljön i Sverige. Det är utmärkt att Vattenfall har börjat sondera terrängen för byggandet av nya kärnkraftverk, och jag inväntar att fler följer deras exempel. Men förnybar energiproduktion då, kanske någon frågar sig: Är inte det bra? Låt mig börja med att slå fast att varken jag eller Folkpartiet har något emot förnybar energiproduktion. Tvärtom har jag i flera riksdagsdebatter, i andra debatter och i debattartiklar lyft fram att vi måste ha fler förnybara energikällor, som till exempel vågkraft och saltkraft. Jag tror också att biogasen kommer att ha en positiv inverkan på att få ned utsläppen i fordonsflottan. Jag kör själv en biogasbil sedan många år tillbaka. Vad man däremot måste fundera allvarligt på är de stora, ensidiga och enormt subventionerade satsningar på till exempel vindkraften som äger rum såväl i Sverige som i en del andra länder. Vad innebär detta egentligen? Storskalig vindkraft kommer att ställa gigantiska krav på utbyggnad och ombyggnad av det svenska stamnätet. "Smarta nät" är en omskrivning av just de annorlunda krav som all intermittent kraft ställer på våra kraftnät. Just kostnaderna för att få in det förnybara i våra befintliga elnät är något som jag inte tror att de flesta över huvud taget är medvetna om. Prislappen för detta måste bli föremål för en mer grundlig diskussion. Som jag har tagit upp i tidigare riksdagsdebatter har vindkraften på sju år, mellan 2003 och 2010, enbart genom elcertifikaten fått en subvention som kostat drygt 30 miljarder kronor för de svenska skattebetalarna. Den totala kostnaden för utbyggda mål och ramar med ombyggda elnät kan förmodligen räknas i hundratals miljarder. Tanken svindlar. En stor ökning av intermittent kraft kommer att skapa stora obalanser i energisystemet och leder till att vi kommer att få ett ökat behov av reglerkraft med befarade ökade utsläpp av fossilgaser. Detta samband blir tydligt i till exempel Tyskland. Den tyska kärnkraftsavstängningen har blivit dyr för de tyska konsumenterna. Enligt beräkningar från tyska Siemens kan det kosta upp till svindlande 1 700 miljarder euro att avveckla den tyska kärnkraften. Lite billigare blir det om man får använda gas i stället för kol, som nu förordas. Dessa summor är så gigantiska att man nästan inte kan greppa dem, än mindre inse vilken belastning det blir för medborgarna. De tyska hushållen belastas med ständigt nya pålagor som höjer priset på el alltmer för att man ska klara av att i alla fall på ytan ställa om till förnybart. Tidskriften Forbes har räknat ut att kostnaderna för de tyska elkonsumenterna stiger med 10 procent redan i år, och då ska man minnas att de stiger från en redan mycket hög nivå. Den statliga energimyndigheten Dena räknar med att de tyska konsumenterna kommer att få betala ca 42,5 miljarder euro bara för att anpassa elnätet till förnybara energikällor. Drygt 19 000 kilometer nya ledningar måste byggas, och ca 25 000 kilometer måste anpassas för att möta de nya behoven. Det är också intressant i sammanhanget, herr talman, att notera att Frankrike planerar för ny kärnkraft nära gränsen till Tyskland. Ska den måhända användas för att sälja kärnkraftsel till det så kallade kärnkraftsfria Tyskland? Jajamän - det planeras till och med nya överföringsledningar just på dessa ställen. Herr talman! Dubbel moral är sällan dubbelt så bra. Herr talman! Men händer inte detta bara någon annanstans? Det kan väl ändå inte hända i Sverige? Utsläppen av koldioxid ökar dramatiskt när man stänger av ren och säker kärnkraft. Det vet vi. Även vi i Sverige har provat detta i samband med att den förra S-regeringen stängde av Barsebäcks båda aggregat, 1 och 2. För varje timme med avstängd kärnkraft i Barsebäck gav den ökade användningen av dansk kolkraft enligt SMHI ökade utsläpp i form av till exempel 1 700 kg extra svavel, 860 kg extra kväveoxider och 560 000 kg koldioxid varje timme. Till detta kommer de 25-30 miljarder kronor i skadestånd som vi fått betala och fortfarande får betala till ägarna för att den dåvarande regeringen brutalt stängde av ett väl fungerande elkraftverk. I Tyskland ser det likartat ut nu när konsekvenserna blir möjliga att skönja av den brådstörtade kärnkraftsavvecklingen. Enligt uppgifter från den tyska branschorganisationen Bundesverband der Energie- und Wasserwirtschaft är visserligen fossilanvändningen i Tyskland konstant, men det som döljer sig i statistiken är att både kol och brunkol, det vill säga de allra smutsigaste energislagen, har ökat på bekostnad av gaskraften. Koldioxidutsläppen i Tyskland ökade alltså under 2012 med ca 3 procent. Redan nu kan man alltså se att det har ökat. Man är nu så beroende av kolkraften att det till och med talas om förbud mot att stänga kolkraft. Dessutom planeras 20 nya kolkraftverk. En så kallat grön politik leder alltså direkt till en svart framtid. Det tål att tänka på för dem som vill värna vår egen goda miljö eller ekonomi, jobb och företag. Herr talman! Det är allt det jag nyss har nämnt som man ska ha i minnet när vissa partier i kammaren, speciellt Miljöpartiet och Vänsterpartiet, envisas med att Sverige visst kan avveckla kärnkraften och klara sig med enbart förnybar energi, även om det är på lite sikt. Allt verkar då vara så käckt och bra - lite vind och sol, så räddar vi klimatet i Sverige. Sanningen är den rakt motsatta, vilket jag har visat i detta anförande. Sol och vind kräver gigantiska subventioner för att marknaden ska vilja investera, och det krävs enorma mängder reglerkraft så fort det är molnigt eller inte blåser, vilket flera har talat om tidigare här. Alliansen bygger ut det förnybara - det gör vi med en rasande takt - men vattenkraft och kärnkraft utgör under överskådlig framtid basen för det svenska välståndet, för jobben och för miljön. Svaret på frågan om sol och vind är alltså dess värre fossilbränslen, och då i bästa fall gas. I värsta fall är det kol och olja. En sådan utveckling vill jag inte vara med om i Sverige. Herr talman! Jag var inne på att Frankrike planerar för ny kärnkraft. Det är inte bara där det planeras för ny kärnkraft för att man vill värna om miljön och klimatet. Runt om i världen byggs det ut kärnkraft som aldrig förr. En nyinvesteringsvåg går över världen - 160 reaktorer bara medan vi talar här. Jag började detta anförande med att ta upp Storbritannien. Regeringen där inser att om man ska klara av koldioxidmålet och inte drabbas av ett permanent elunderskott måste man bygga ny kärnkraft. Av landets 16 reaktorer kommer endast en vara i drift om tio år om inget görs. 13 nya reaktorer är planerande eller utpekade för att ersätta de gamla - just för att man tar klimathotet på allvar i Margaret Thatchers anda, eftersom hennes regering fortsatte utbyggnaden av kärnkraft i Storbritannien när den ifrågasattes i andra länder. The lady was not for turning! Allra sist vill jag läsa upp ett citat från en artikel på Newsmill som Lina Palm, energidirektör för Sveriges basindustriers energisamarbete SKGS, som vi alla känner till väl, skrev i slutet av förra året. Hon säger så här: "Världens problem idag är inte för mycket klimatvänlig kärnkraft, det är för mycket klimatskadlig kolkraft." Herr talman! Därför kan jag inte göra annat än att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner. (Applåder) I detta anförande instämde Hans Backman (FP).

anf.122 Lise Nordin (MP):

Herr talman! Eva Flyborg sade i sitt anförande att dagens kärnkraft i Sverige behöver avvecklas inom 10-15 år. Jag tycker att det är jättebra att vi kan vara överens om var debatten ska börja, nämligen att dagens kärnkraftsreaktorer är gamla och att den relevanta frågan är vilken elproduktion vi tycker ska ta vid och ersätta kärnkraften. I denna diskussion är det relevant att se vad ny kärnkraft kostar att bygga. Som jag nämnde tidigare i debatten finns det i Europa bara två försök att bygga kärnkraft, nämligen Finland och Frankrike. Bygget i Finland är nu tre gånger så dyrt som man trodde när man började bygga, och elen från kärnkraftverket Olkiluoto 3 kommer att bli dyrare än elen från vindkraft. På vilket sätt skulle det gynna svensk basindustri att bygga ny, dyr kärnkraft, som kommer att ge dyrare el än vindkraft? Det är för mig en gåta. Eva Flyborg försöker också måla upp bilden av att vindkraften i Sverige är dyr. Kanske har hon missat Energimyndighetens utredning, som pekar på att trots det stöd som ges till vindkraften via elcertifikatssystemet har, totalt sett, vindkraftsutbyggnaden i Sverige lett till lägre elpriser därför att ett större utbud på marknaden leder till sänkta elpriser. Energimyndigheten säger alltså att vindkraftsutbyggnaden har lett till lägre elpriser i Sverige. När man hör Eva Flyborg finns det också anledning att fundera över vad som är regeringens inriktning för svensk elproduktion i framtiden. Centerpartiet, som är det parti som energiministern kommer från, har nyligen på sin stämma beslutat att målet ska vara 100 procent förnybar energi inom en generation. Ett av de partier som Folkpartiet samarbetar med i regeringen gör alltså bedömningen att vi kan nå 100 procent förnybar energi inom en generation. Är Eva Flyborg och energiminister Anna-Karin Hatt så oense om möjligheterna till ett hållbart framtida energisystem?

anf.123 Eva Flyborg (FP):

Herr talman! Lise Nordin måste lyssna på vad jag säger. Det vore ganska konstigt om jag skulle stå här och förorda en avveckling av kärnkraften, vilket Lise Nordin påstod att jag gjorde. Jag sade att den måste ersättas med ny kärnkraft inom 10-15 år. Det är faktiskt något helt annat. Lise Nordin tar upp kostnaden. Det kan man göra, men det är egentligen inte vare sig mitt eller Lise Nordins problem. Det avgör faktiskt marknaden, förutom för det förnybara, som vi ju sätter ett pris på genom att bidra med skattemedel. Det är en helt annan sak. Men alla andra energislag finns på en riktig marknad, och där sätts priset av marknaden, så det är inte något problem vi behöver hantera. Nej, Lise Nordin, det är det förnybara och särskilt vindkraften som ger en osäkerhet. Hur ska svensk basindustri säga när man ska börja det första skiftet på morgonen och till exempel ska producera stål på SSAB? Blåser det i dag? Kan vi producera något, eller ska vi skicka hem alla? Det är inte en hållbar energipolitik, ekonomisk politik eller industripolitik. Kärnkraften brukar Lise Nordin alltid klaga på. Den har tillförlitlighetssiffror som är uppe i 95-98 procent just nu. Det går inte att bli så himla mycket bättre. Sverige var, innan den förra regeringen lade en död hand över hela kärnkraftsindustrin, i topp vad gällde tillförlitlighet och effektivitet i kärnkraftverken. Där börjar vi närma oss nu, och flera är redan i kapp, tack vare det upprustningsprogram som Alliansen med lagstiftning har sett till att man får och kan göra, och därför vill man nu investera. Vindkraften står ofta stilla. Det är det som är problemet. När man behöver energin som mest ger det i stort sett ingenting, och det är det beskedet Lise Nordin och Miljöpartiet vill ge svensk basindustri.

anf.124 Lise Nordin (MP):

Herr talman! Det är fascinerande hur ofta Eva Flyborg kritiserar vindkraften när hennes parti ingår i en regering som vanligtvis talar väl om vindkraften. Jag fick inget svar om hur Eva Flyborg och Folkpartiet ser på att regeringens energiminister tillhör det parti som har satt ett mål om 100 procent förnybar energi. Hur ska den svenska energibranschen kunna veta vad som gäller när de olika partierna i Alliansregeringen ger så olika besked om vilka energikällor man vill se i framtiden? Jag konstaterar också att Eva Flyborg och jag är överens om att dagens kärnkraftsreaktorer är gamla. De behöver tas ur drift inom 10-15 år. Där befinner sig debatten. Vilken elproduktion tycker vi ska ta vid när dagens gamla kärnkraftsreaktorer måste tas ur drift? Jag förstår att det är väldigt provocerande för Folkpartiet att Energimyndigheten på eget initiativ har tagit beslut om att utreda hur Sverige kan nå ett hållbart energisystem. Vår statliga energimyndighet bedömer alltså att det behövs en tydlig plan för vad vi ska göra med dagens energisituation. Och den utredningen kommer att få ge svar på vilka utmaningar och möjligheter som finns med 100 procent förnybar energi. Sedan gäller det frågan om att förnybar energi som solkraft och vindkraft är intermittent, alltså inte levererar hela tiden utan påverkas av väder. Det är en fråga som har utretts av flera forskare. Men varför har allianspartierna i den här debatten om reglerkraft inte någon som helst förankring i vad som diskuteras i forskarsamhället? De försöker enbart sprida bilden av att det skulle vara ett stort problem. Det finns exempelvis en studie från KTH och Lennart Söder där man har tittat på detta. Man klargör att det självklart finns utmaningar med reglerkraften, men det är inte omöjligt att med dagens reglerkraft i form av vattenkraft nå ett elsystem som är 100 procent förnybart.

anf.125 Eva Flyborg (FP):

Herr talman! Lise Nordin vet, som alla vet i Sverige, att vi inom Alliansen har en överenskommelse som gäller. Det är den politik som vi nu genomför. Det är den politik som ser till att det förnybara har byggts ut och fortfarande byggs ut. Lise Nordin brukar ha olika taktiker när hon talar om vindkraften, till exempel. Ibland har den byggts ut väldigt mycket. Det är rekordnivåer, och det är hundratals procent i ökning och så vidare. I andra sammanhang brukar Lise Nordin tala om att vindkraften är på en alldeles för låg nivå. Det behövs andra stödsystem, mer stöd, mer subventioner till vindkraften, eftersom den inte har så stor plats i den svenska energimixen. Det beror hela tiden på vilken tes som Miljöpartiet vill poängtera. Vi har som sagt en överenskommelse, och det är den som genomförs. Det är också ett renlighetskrav, tycker jag, att man kan redovisa olika partiers ställningstaganden, vilket Centerpartiet har gjort. Det är helt okej. Jag gör det för mitt parti. Det är helt okej. Jag tänker på det här med att man redovisar sin åsikt. Det har Miljöpartiet gjort alldeles nyss, i veckan som gick. Man går nu med på att sänkta arbetsgivaravgifter för unga är bra för att få fler ungdomar i arbete. Där kan man tala om ett regeringsalternativ som har kapsejsat, för nu finns det egentligen ingen gemensam politik, i och med de stora kostnader som detta medför. Jag tycker att det är bra, men oppositionen har ingen gemensam politik, vilket vi har, även i energifrågan.

anf.126 Kent Persson (V):

Herr talman! Eva Flyborg börjar sitt anförande med att ta upp Margaret Thatcher och en hyllning till hennes politiska gärningar. Det inbegriper givetvis att hon skickade ut militärer mot strejkande arbetare i Storbritannien, hyllade Pinochet och kallade Mandela för terrorist. Du har möjlighet att ta tillbaka det, när det gäller de delarna. I Storbritannien planerar man att bygga ut kärnkraften i Margaret Thatchers anda. Vi hördes alldeles nyligen i vårt utskott att man menar: Ska vi bygga ut kärnkraften i Storbritannien måste ni garantera att vi får 100 öre per kilowattimme. Jag undrar om vår basindustri skulle acceptera sådant. Det var de premisserna för att man skulle bygga ut. Jag har stor respekt för att Folkpartiet har sin kärnkraftsvänliga politik. Grön politik leder till svart framtid. Det applåderas av vissa av allianspartierna, dock inte Centerpartiet. Det säger en del om vilka problem Centerpartiet har i den här alliansregeringen. Vi kan nu gå in på subventionerna - det är lite intressant. Då pratar Eva Flyborg bara om subventionerna till vindkraft. Men det här elcertifikatet är ju till all förnybar energi. Bioenergin står för merparten. Sedan kommer vattenkraften, som knappast behöver ha något elcertifikat. Vindkraften har ungefär en tredjedel av det här. Det är så det ser ut. Slå ut det per kilowattimme och se vad du ska betala, Eva! Det handlar om 2-3 öre när det gäller vindkraften. Jag har en sista fråga som du måste svara på: Vad händer när inte kärnkraften byggs ut, om man inte lyckas göra det?

anf.127 Eva Flyborg (FP):

Herr talman! Det var många frågor. Vad jag ville göra just i dag var att hylla en stor politiker. Jag har inte sagt något om hennes gärning annat än just när det gäller kärnkraften. Det kan man ha olika åsikter om, och det förstår jag att Kent Persson, som vänsterpartist, har synpunkter på när det gäller strejker och andra saker. Det har jag inte lagt någon synpunkt på. Men en stor politiker var hon, och en fantastisk gärning är det hela. Jag tänkte också på det ur ett jämställdhetsperspektiv. Hon var den enda kvinnan i ledande ställning och som premiärminister på den tiden. Hon blev inte bara det, utan hon dominerade faktiskt nästan totalt scenen och den politiska diskussionen. Det tycker jag är värt att hylla. I utskottet och även annorstädes tycker jag att man kan säga när någon har gjort någonting bra eller uppnått någonting, även om man inte alltid håller med i den politiska meningen. Vad gäller kärnkraftsutbyggnaden i Storbritannien är det så som Kent Persson säger, att de har krävt ett ersättningsgolv. Jag vet inte riktigt vad de kallar det där, men låt oss kalla det för det. Det kan man faktiskt kalla subventioner. Jag går absolut med på det. Den diskussionen för man i Storbritannien. Men det gör vi inte här, Kent Persson. Vill Kent Persson införa ett golv för kärnkraften kan vi absolut prata om det. Det var inte min tanke, men om Vänsterpartiet vill gå den vägen ska vi kunna prata om det. Men låt oss säga att man nu ser att det är en subvention eller ett bidrag - det kan vi kalla det för - det här golvet när det gäller kärnkraftsel. Vad är det som gör att det ena kraftslaget är bättre att subventionera än det andra, om man bortser från en politisk retorik, att man bara gillar eller inte gillar en viss kraftproduktion, som till exempel Miljöpartiet gör? Vad är det som gör att det är okej att ge en subvention i det ena fallet men inte i det andra bara för att man inte gillar kraftslaget?

anf.128 Kent Persson (V):

Herr talman! Margaret Thatcher var inte speciellt framgångsrik när det gällde jämställdhetsarbete för kvinnor i Storbritannien. Man tog flera steg bakåt. Det tror jag att du också är medveten om. 100 öre är kravet. Det handlar om att man ska ha råd att bygga och få avkastning på investerat kapital. Kalla det golv eller vad du vill! Det är ingen subvention. Det är väl inte så konstigt att aktörer vill ha betalt för sina investeringar. Det är självklart att det är så, och då hamnar man på 100 öre. Du hade en fråga till mig som jag har glömt bort, som jag tänkte att jag skulle svara på. Du får gärna upprepa den. Du får ta några sekunder från mig. (EVA FLYBORG (FP): Jag hade ett litet resonemang om varför det är okej med stora subventioner till det förnybara, som vindkraften, men rent tankemässigt kan man inte göra samma sak med till exempel kärnkraften.) Som grundprincip är vi inte för subventioner, utan här handlar det om att man introducerar en ny teknik. Då kan vi under en övergångstid ha stimulansbidrag för den delen. Det har vi sagt, och det har vi varit överens om i stora delar här i riksdagen. Men vad du måste svara på, Eva, är: Vad händer här om marknaden i Sverige inte anser att man har möjlighet att bygga ut kärnkraften utan subventioner? Vad händer då, om vi inte planerar för att få in mer förnybar energi och energieffektivisering? Det är du som måste svara på det. Vi har försökt att göra det.

anf.129 Eva Flyborg (FP):

Herr talman! Nej, det är egentligen inte jag som måste svara, utan marknaden bygger det som är mest effektivt. Skulle det vara vindkraften - Gud förbjude, eftersom den är så ineffektiv - skulle jag egentligen inte ha något emot det. För då skulle det visa sig att den var det bästa alternativet. Nu är det inte så, för den får fruktansvärt höga subventioner och är ineffektiv. Jag har inget emot vind eller vindkraft i sig, men den ger dåligt tillbaka från alla de skattemiljarder som pumpas in. Ja, de pumpas ut ur landet i nästa steg, för vi exporterar vindkraftsenergin, som Mats Odell tidigare pratade om. Det är det som är det stora problemet. Kent Persson kan inte svara på den här frågan, men vi kan spara den till nästa debatt, för vi har samtalat ganska ofta om energifrågor. Han sade så här: Tänk er en stad i Kina! Så fortsatte han med ett exempel på energiomställning mot något miljövänligare och så vidare. Jag kan tänka mig en stad i Kina där man till exempel bryter neodym som är giftigt och som går till vindkraftverken. I oppositionens förslag om ett grönare Sverige ingår det alltså att man är på väg rakt ned i det svarta Sverige i stället. Gifter som man hanterar långt borta är tydligen okej, men man kan inte bryta här hemma i Sverige. Man är ju emot att bryta uran och alla möjliga saker, för det är miljöfarligt. Jag vet att inte Kent Persson kan svara. Därför frågar jag inte utan funderar mer högt. Jag tycker att det är lite konstigt att Kent Persson tycker att man inte ska ha så himla mycket subventioner utom i vissa fall. Det är ett rent politiskt ställningstagande. Det går bra att subventionera det ena men inte det andra, och det är där det blir orimligt. Det är där marknadskrafterna fallerar. Det är där man sätter konkurrensen ur spel. Det kommer inte att gagna vare sig jobben, miljön, konkurrenskraften eller välståndet i Sverige för framtiden - tyvärr.

anf.130 Helena Lindahl (C):

Herr talman! Det känns som om förbandet kommer efter rockbandet den här gången, men vi får försöka spela ändå. När jag föddes i början av 70-talet stod det fossila för över 80 procent av Sveriges energiförbrukning. I dag, mina vänner, står det fossila för mindre än 35 procent, och nästan all vår elproduktion är koldioxidfri. Det visar att Sverige kan klara tuffa utmaningar om vi bestämmer oss för det. Sedan Alliansen tillträdde 2006 har elen från biobränslen ökat med 50 procent och elen från vindkraften med sju gånger. Vi kommer snart att ha nått målet om att hälften av all vår energi ska vara förnybar. Just nu utreder Energimyndigheten olika inriktningar kring det framtida energisystemet. Det tycker jag är bra. Energimyndighetens uppdrag är att löpande analysera energisystemet utifrån vilka investeringar som aktörerna gör. Det kommer att finnas två olika scenarier, det vill säga Energimyndigheten kommer att titta på vad som händer: om det är så att det finns dem som vill investera i ny kärnkraft i Sverige och hur bilden ser ut om de inte gör det, det vill säga ett helt förnybart energisystem. Vid sidan av detta måste vi också forska mer om framtidens klimatsmarta teknik. Därför höjer Centerpartiet och Alliansen nu satsningarna på energiforskningen. Från och med 2013 satsar vi 1,3 miljarder på energiforskning. Det ökar till 1,4 miljarder från och med 2016 då det också permanentas. När det gäller vindkraften är vi i Sverige väldigt beroende av två storskaliga energislag för vår elförsörjning: vattenkraft och kärnkraft. Det gör oss sårbara, för om vattenmagasinen är torra eller kärnkraftsreaktorerna krånglar sticker elpriset i höjden. Vår konkurrenskraft och försörjningstrygghet kräver att vi får in alltmer småskalig, förnybar el. Vindkraftsbranschen har en del ekonomiska problem. Varför höjer då inte regeringen ambitionerna i elcertifikatssystemet? De senaste åren har vi sett internationellt att kostnaden för att bygga vindkraft och solenergi sjunker. Just nu är ersättningen genom de gröna elcertifikaten lägre än tidigare, men det beror på att vi haft en snabbare utbyggnad än vi trodde. Självklart följer vi detta väldigt noga, och när vi kommer till kontrollstationen 2015 ska vi också se över elcertifikatssystemet. Vid kontrollstationen, för dem som eventuellt lyssnar externt och inte vet det, ska vi se över de insatser som vi har gjort på energisidan och utvärdera dem, och jag är ganska säker på att elcertifikatssystemet kommer att fortleva och utökas efter 2015. Vi har också haft en del bataljer med Försvarsmakten när det gäller vindkraften. Det känner många av er här inne till. Konflikten mellan Försvarsmakten och vindkraftsbranschen behöver få ett slut. I höstas gav regeringen därför ett uppdrag till Försvarsmakten som innebär att den måste ta bättre hänsyn till vindkraften som riksintresse. Försvarsmakten ska också tydligt ta ansvar och berätta hur deras verksamhet påverkas av vindkraften. Man ska tydligt informera om i vilka delar av landet det inte finns någon konflikt med försvarsintresset, och man ska tidigt, tydligt och klart motivera sina bedömningar i varje enskilt fall. Regeringen kommer, med energiminister Anna-Karin Hatt i spetsen, att väldigt noga följa hur Försvarsmakten hanterar de uppdrag de fått. När det gäller havsbaserad vindkraft, herr talman, har utvecklingen inte kommit lika långt som för den markbaserade. Den främsta orsaken till det är att kostnaderna är väldigt stora för till exempel anslutningar till elnät. Men jag kan bland annat nämna att Energimyndigheten finansierar ett projekt vid Chalmers tekniska högskola om havsbaserade vindkraftsparker. Det övergripande målet med projektet är att utveckla teknik och kunskap för att bygga framtida havsbaserade vindkraftsparker. Syftet är naturligtvis att minska kostnaderna och energiförlusterna för havsbaserade vindkraftsparker. Herr talman! Jag fortsätter att diskutera vindkraften. Det har varit en del diskussioner när det gäller tröskeleffekter och vindkraften. Svenska kraftnät har haft en intressant roll här. Det har nämligen varit ett problem när man etablerar större markbaserade vindkraftssatsningar när det gäller vem som ska betala anslutningen till stamnätet. Alla aktörer väntar ut varandra, för ingen vill vara den som tar hela kostnaden. Detta är ett problem, eftersom det försenar väldigt många goda vindkraftsprojekt. Svenska kraftnät har därför lämnat in ett förslag till regeringen där de säger att de skulle kunna förhandsbetala anslutningen och att de som sedan ansluter sig till den här satsningen kommer att få delbetala. Detta tycker jag är jättebra. Jag ringde förra veckan för att fråga vad som händer med frågan, och den är på gång och bereds på Näringsdepartementet. Jag utesluter inte heller att detta kan komma att omfatta havsbaserad vindkraft i framtiden. Det kan vara intressant att notera att svenskarna generellt gillar vindkraften. Enligt en SOM-undersökning från Göteborgs universitet 2011 vill 88 procent av alla svenskar satsa lika mycket eller ännu mer på vindkraft som vi gör i dag. Herr talman! För att skapa gynnsamma förutsättningar för utveckling och etablering av solceller på den svenska marknaden har stödet för installation av solceller förlängts till och med 2016 genom att regeringen har avsatt 210 miljoner kronor för detta. Det har dessutom funnits ett stöd för investeringar i solvärme som har kunnat sökas av både privatpersoner och företag. Det upphörde vid årsskiftet 2012, och i dag går det att söka ROT-avdrag för arbetskostnaderna när solvärme installeras. Före årets slut kommer ett förslag på nettodebitering. Vad innebär då nettodebitering? Jo, att elkonsumenter, alltså privatpersoner och varför inte mackägare och bönder, kan producera sin egen elektricitet från sol, vind och biogas - all småskalig produktion. Genom nettodebitering tillåts mikroproducenten kvitta den el som man levererar in på nätet mot den el som man använder. Det här systemet, mina vänner, kommer att uppmuntra fler att producera sin egen el, eftersom skatt och moms försvinner på den el som man producerar för eget bruk. Min förhoppning är att kvittningen kunde ske på årsbasis. Jag kan ta Kent Persson som exempel. Han har solceller på sitt tak hemma. På sommaren är det naturligt så att det finns mycket el att producera och leverera in till nätet, men på vintern går det inte lika bra. En kvittning på årsbasis skulle innebära att Kent Persson kan använda en del av den el han producerar på sommaren flexibelt även på vintern. Det skulle skapa ytterligare incitament, nämligen att man skulle vara mer noggrann med att spara på sin energi. Så kommer vi till frågan om kärnkraft. Kommer det att byggas ny kärnkraft i Sverige? Det vet vi inte. Alliansen har tydligt angett villkoren för ny kärnkraft i Sverige. Den ska stå på egna ben. Det blir inga subventioner av ny kärnkraft, och det kommer inte att bli fler reaktorer eller fler kärnkraftsorter än i dag. Nu är det upp till dem som vill investera i energi att svara på vilka energislag som de vill investera i. Huruvida energiindustrin vill investera i ny kärnkraft eller inte kan bara de svara på. Jag kan ändå konstatera att 2006 stod kärnkraften för nästan 47 procent av vår el. Förra året hade det sjunkit till knappt 38 procent. Över tid har vi blivit allt mindre beroende av kärnkraften. Nu sjunker kostnaden för att bygga ut det förnybara, samtidigt som en hel del kärnkraftsprojekt blir dyrare än tänkt. Ytterst är det investerarna som ska avgöra om de är beredda att bygga nytt. Energiöverenskommelsen är tydlig - kärnkraften ska stå på egna ben utan statliga subventioner. Jag har dock noterat att det nya kärnkraftsbygget i Finland har blivit sju år försenat och 2 ½ gånger dyrare än planerat. Regeringen har ju en vision om att Sverige ska vara klimatneutralt 2050, och 2030 ska vi ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Nu sitter en utredning och jobbar, och den kommer under året att komma med förslag på vad vi behöver göra för att nå dit. Vi gör väldigt mycket. Vi har exempelvis stegvis höjt koldioxidskatten. Vi har ökat forskningen kring energieffektiva fordon. Vi har infört miljöbilspremien och supermiljöbilspremien. År 2012 satsade vi 20 miljoner på supermiljöbilspremien. De pengarna var slut redan i november när ungefär 500 bilköpare hade fått sin premie. Supermiljöbilspremien ger den som köper en riktigt koldioxidsnål bil 40 000 kronor i rabatt när man köper bilen. Över tre år satsar regeringen 200 miljoner kronor på just supermiljöbilspremien. Vi har också stegvis skärpt miljöbilsdefinitionen. Vi har dessutom under hela vår regeringstid befriat biodrivmedlen från skatt och kommer lyckligtvis att fortsätta med det. Just nu inför vi också ett kvotpliktsystem, det vill säga en högre inblandning av biodrivmedel. Centerpartiet skulle även vilja se att vi, till exempel i budgeten i höst, införde en så kallad robinhoodskatt på nya personbilar, där de miljöbästa bilarna får en premie som betalas med en avgift på de bilar som har de sämsta miljöegenskaperna. Sedan måste jag bara få drista mig till att slutligen passa på att önska Skellefteå AIK lycka till i guldmatchen i morgon. I detta anförande instämde Anders Ahlgren och Erik A Eriksson (båda C).

anf.131 Ann-Kristine Johansson (S):

Herr talman! Vi har våra olika supportergäng. Jag har ju Färjestad jag, och de är ju inte med längre. Det är fantastiskt gott, herr talman, att få höra Helena Lindahl stå här i talarstolen och beskriva Centerpartiets syn. Det var gott att höra. Det är mycket som vi kan ställa upp på. Vi har ju haft vår gemensamma överenskommelse - Vänsterpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna - som har gjort att det förnybara har ökat så pass kraftigt genom till exempel elcertifikaten. Vi är ju mamma och pappa till det, som också den nuvarande regeringen driver vidare. Det är bra. När det gäller förnybarhetsmålet anser jag att vi redan har nått 50 procent. Som jag ställde frågan till Mats Odell, vad önskar vi egentligen nu? Vad tänker regeringen göra för att gå vidare? Sedan måste jag ställa en fråga till. När man lyssnar väldigt noga på det Eva Flyborg säger i talarstolen hör man att hon är väldigt kritisk till beslutet att stänga Barsebäck, som Centern, Vänstern och Socialdemokraterna var överens om. Vad anser Helena Lindahl om beslutet att stänga Barsebäck? Är kärnkraften basen för Centern också när det gäller energin framöver?

anf.132 Helena Lindahl (C):

Herr talman! När det gäller Barsebäck - jag går direkt på pudelns kärna - var det Centerns beslut att Barsebäck skulle stängas. Det tråkiga med efterdyningarna tror jag egentligen var att både dåvarande regering och nuvarande regering inte har hunnit med att bygga ut infrastrukturen när det gäller överföringen av elkapaciteten. Är det någonting som man ska fundera på så är det nog den biten. När det gäller Barsebäck var inte jag med på den tiden, men jag tror nog att centerpartisterna som var med då kunde fatta sina beslut på ett riktigt sätt.

anf.133 Ann-Kristine Johansson (S):

Herr talman! Jag håller med om att det måste satsas väldigt mycket mer på överföringskapaciteten framöver. En fråga är: Vad händer när man överlåter beslutet på marknaden? Både Helena Lindahl och flera på den borgerliga sidan säger att det är marknaden som ska bestämma om det ska byggas ny kärnkraft eller inte. Ni bygger ju framtidens energi, som ni säger här, för att få låga elpriser och vad det nu behöver vara och att det då är ny kärnkraft som behövs. Men vad händer om marknaden konstaterar att det är för dyrt när de inte får några statliga subventioner? Det byggs ingen kärnkraft. Vad anser Helena Lindahl att det i så fall innebär?

anf.134 Helena Lindahl (C):

Herr talman! Jag tror att vi där har en nöt att knäcka, både Socialdemokraterna och kanske Centerpartiet, eftersom vi säger att vi vill ha hundra procent förnybar energi samtidigt som kärnkraften ska finnas med under överskådlig tid. Däremot vet jag, och det välkomnar jag, att Energimyndigheten utreder två olika scenarier, därför att det inte är säkert att marknaden kommer att välja kärnkraft. Det kanske är så att man väljer en helt annan väg, och då tycker jag att det är bra att man utreder båda. Det är väl egentligen svaret på frågan.