Utgiftsområde 24 Näringsliv

anf.17 Carina Adolfsson Elgestam (S):

Herr talman! Nu behandlar vi näringsutskottets betänkande NU1 utgiftsområde 24 Näringsliv. Det är en mycket viktig debatt då det gäller framtidens näringsliv men viktig även utifrån det rådande konjunkturläget. Som vanligt numera kan jag konstatera att tyvärr är inte näringsministern i kammaren i dag heller när vi ska debattera och diskutera en så viktig fråga för svenskt näringsliv. Jag vill, herr talman, inledningsvis yrka bifall till våra reservationer nr 1, nr 5 och nr 6. Förra veckan kunde vi ta del av vad teknikföretagen säger: Industrins produktion rasar under fjärde kvartalet. Det viker nedåt för ordervolym, produktion och efterfrågan på personal. Konjunkturinstitutets barometer för november säger: Barometerindikatorn föll närmare sju enheter i november och indikerar att tillväxten i svensk ekonomi för närvarande är betydligt svagare än normalt. Liksom förra månaden bidrog alla sektorer i näringslivet negativt i november. Småföretagarbarometern visar att småföretagarkonjunkturer fortsätter att dämpas för andra mätningen i rad. Den samlade indikatorn sjunker till 48 från 63 i våras. Det är en större nedgång än vad företagen förutsett. Det är dystra rapporter från näringslivet, och vi från politiken kan inte stå bredvid och titta på. Det Alliansen föreslår i sitt budgetalternativ är en bolagsskattesänkning från i dag drygt 26 procent till 22, till en kostnad av 16 miljarder. På lång sikt kanske det här eventuellt kan vara lönsamt, särskilt för de större företagen. Men för de svenska småföretagen behövs det helt andra åtgärder för att det ska ge resultat här och nu. I en annan proposition som kom nyligen till riksdagen talas det om snabba betalningar. Man ska kunna göra överenskommelser om längre betalningstider. Det är också någonting som gynnar just de stora företagen och kanske inte de små, vilket nog tål för majoriteten här i kammaren att fundera över eftersom det är småföretagen som står för de flesta jobben i landet. Med lägre vinster i småföretagen har en bolagsskattesänkning ingen större betydelse för småföretagen, vilket kan vara värt att notera. Vi socialdemokrater föreslår att arbetsgivarens kostnadsansvar för andra sjuklöneveckan tas bort. Det skulle kunna betyda att många skulle våga utöka sin verksamhet genom att anställa ytterligare en person. I dag kanske man avstår just på grund av sjuklöneansvaret. I praktiken betyder vårt förslag att vi tar bort ansvaret för dag 8 till dag 14, det till en kostnad på 1 ½ miljard - bara för att visa att det kan vara skillnad beroende på vilka åtgärder som vidtas för företagen men också vilka kostnader det har och vad som stimulerar mest. Vidare har man från Alliansens sida beslutat att införa ökade möjligheter för läxhjälp. Förvisso kan det skapa några enmansföretag och kanske några enstaka småföretag, men det är knappast det som bygger landet starkt. Möjligtvis gagnar det några elever vars föräldrar har råd att köpa denna tjänst. Herr talman! Vi socialdemokrater tror på en politik som på ett sammanhållet sätt kan möta de utmaningar vi står inför med en arbetslöshet på över 8 procent mot bakgrund av att varslen bara i oktober månad landade på 10 260 personer. 25 av dem är mina arbetskamrater på den fönsterfabrik där jag har min anställning. För dem skulle en satsning inom byggsektorn naturligtvis betyda oerhört mycket - inte bara för dem utan även för väldigt många andra som i dag är varslade och snart går ut i arbetslöshet. Jag träffade en kvinna för några veckor sedan som är uppfinnare. Hon sade till mig att det här med varsel och arbetslöshet också kan betyda att man vågar ta ett steg till något nytt. Det kan förvisso vara sant. Vi vet att för en del av dem som nu går ut i arbetslöshet kommer det att få katastrofala följder. Att våga ta steget och kanske bli uppfinnare kräver att vi har trygga system och även stödsystem så att man just vågar och får möjligheten. Jag kan känna att det saknas i Sverige i dag, särskilt vad gäller fristående uppfinnare. Det saknas också prioritering av detta i regeringens budget. Vi socialdemokrater har ett förslag om nyföretagargaranti som får betydelse för den som är uppfinnare eller bär på en idé, precis som för P-O. Han är en vanlig industriarbetare som kom på en idé som gör att man skulle kunna öka brandsäkerheten. För honom som har problem med säkerhet och inte har ett stort kapital skulle vår nyföretagargaranti kunna vara en hjälp att kunna starta och driva företag och växa. Vår nyföretagargaranti bygger på att staten går in med säkerhet tillsammans med banken. Herr talman! På kort tid har flera tunga besked kommit om att forsknings- och utbildningsjobb lämnar framför allt de svenska storstadsregionerna. Samtidigt har regeringen lagt ned de samarbetsprogram som vi har och skjutit upp eventuella samarbeten på framtiden och hävdar att näringslivet är ett särintresse, vilket kan vara ganska så förvånande. Det svenska innovationsarbetet bör lyftas upp till högsta politiska nivå, anser vi socialdemokrater. Det bör prioriteras. Detta kommer Ingela Nylund Watz lite senare i sitt anförande att utveckla vidare. Vidare krävs det i det läge som vi är i just nu ökade exportfrämjande åtgärder. Det är också något som vi har med i vårt budgetalternativ. Vi tror att det är nödvändigt för det lilla landet Sverige att få möjlighet att komma ut på nya marknader. Man kan ställa sig frågan angående export: Kan man sälja svenska gamla trasmattor på export? Fundera på det en liten stund! Jag tror att alla som sitter här i kammaren har en trasmatta hemma, även om ni inte har den liggandes på golvet. Den kanske ligger i ett förråd någonstans med någonting insvept i som man är rädd om eller används vid något annat tillfälle där man ska utföra någonting. Det finns ett genuint intresse runt om i världen för konsthantverket som kvinnorna har utfört under hundra år i vårt land, svenska trasmattor. Det kan man faktiskt jobba med på export. Den affärsidén krävde att det kom en dansk kvinna och bosatte sig i Sverige, men hon är inte ensam om att bära på idéer. Just därför är det viktigt att vi satsar på exportfrämjande åtgärder och att vi gör det runt om i våra län, så att det är nära till den som bär på en idé för att han eller hon ska kunna tala med någon som kan hjälpa en på traven. Utöver detta har vi i vårt budgetalternativ satsningar på besöksnäringen, på kapitalförstärkning vad gäller inkubatorsprogram och också på kompetenscentrum. Men tiden här i kammaren medger inte att jag går igenom de förslagen lika grundligt. Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att Sverige är ett unikt land. Svenskarna är kunniga, kreativa och öppna för omvärlden. Nu finns en möjlighet att bygga ett framgångsrikt, jämlikt, jämställt och hållbart samhälle. För att nå dit behöver Sverige dock bli betydligt mer framgångsrikt på en central punkt, jobbskapande. Här har Sverige, trots den starka ekonomin, lyckats sämre än jämförbara länder under de senaste åren. Låt oss se till att stimulera marknaden. När vi stimulerar marknaden växer välfärden, och då kan vi också satsa på våra trygghetssystem. Det är trygga människor som vågar.

anf.18 Jonas Eriksson (MP):

Herr talman! Det går bra för Sverige, i alla fall om man lyssnar till regeringen. Självklart är det så att vi har det mycket bättre i Sverige än vad man har på många andra håll i världen, men sett till vårt lands tidigare utveckling har mycket försämrats under regeringens tid vid makten. Från att ha varit ett föregångsland på många områden har flera länder gått om oss. Det gäller resultaten i skolan och social och ekonomisk välfärd. Och inte minst så här års märker vi av en bristande fungerande infrastruktur. Investeringskvoten i Sverige är låg, och våra satsningar på forskning och utveckling är på väg ned medan andra länder satsar alltmer. Liksom resten av världen behöver vi dra vårt strå till stacken för att minska vår klimatpåverkan och utarmning av den biologiska mångfalden, men även där har vi tappat i rankningslistorna som jämför olika länders klimat- och miljöarbete. Sverige står inför stora utmaningar med ökande arbetslöshet, allt fler långtidsarbetslösa och fler unga än någonsin utan arbete. Jag skulle inte lika enkelt som regeringen säga att det går bra för Sverige. Men, herr talman! Det skulle kunna gå bättre. Visst är det så att vi befinner oss i en lågkonjunktur och i en tid av stor ekonomisk oro. Varslen har duggat tätt i landet och allt fler människor känner osäkerhet inför framtiden. Desto viktigare blir då de mått och steg som regering och riksdag vidtar. Sverige behöver en näringspolitik som gynnar en långsiktigt hållbar utveckling, skapar förutsättningar för nya jobb och ger framtidstro. Vår uppgift i riksdagen och regeringens uppgift måste vara att skapa förutsättningar för de svenska företagen att utvecklas och bli världsledande. Genom att ligga i framkant och erbjuda tjänster och varor som svarar mot samhällets behov och utmaningar och minskar vår klimatpåverkan och genom att värna den biologiska mångfalden och miljön kan svensk industri behålla konkurrensfördelar och vara attraktiv på den globala marknaden. Det skapar förutsättningar för fler arbetstillfällen. Också vår omvärld behöver de varor som vi behöver. Ett fungerande näringsliv, företag och en livskraftig industri behöver också fungerande transporter. Vi är alla medvetna om de stora bristerna i det svenska järnvägsnätet. Därför är Miljöpartiets satsningar på ökade resurser till drift och underhåll av järnvägsnätet och nyinvesteringar av avgörande betydelse för näringslivet och svensk industri. Herr talman! Sverige behöver också andra offentliga gröna investeringar som leder till jobb och stärkt konkurrenskraft. Miljöpartiet föreslår ett industripaket innehållande bland annat en grön innovationsfond, ökad tillgång till riskvilligt kapital till demonstrations- och pilotanläggningar och halverade arbetsgivaravgifter för forskningsintensiva unga företag. Genom den gröna innovationsfonden vill vi stimulera forskning i syfte att utveckla nya miljöanpassade produkter, produktionstekniker och systemlösningar. En svensk satsning på fler demonstrations- och referensanläggningar är också en av de mest angelägna insatserna för att stimulera svenska miljöteknikföretag att både växa och utvecklas. En sådan satsning har goda effekter i hela kedjan från forskning till export och bidrar dessutom till en långsiktig ackumulering av kompetens, investeringar och referenser i Sverige. Miljöpartiet vill också stödja industrin i att energieffektivisera och minska sitt beroende av fossila bränslen. Vi bedömer att det är fullt möjligt att fortsätta med de lyckade PFE-programmen och föreslår också inrättande av ett nytt program, PFO, riktat mot fossila bränslen. Herr talman! Regeringen säger sig ta sin utgångspunkt i företagens vardag. Det tycks dock inte ha lett till några större förbättringar för majoriteten av Sveriges företag, de små företagen. Miljöpartiets förslag gynnar både stor industri och små och medelstora företag. Vi vill att det ska bli enklare att starta och driva företag. Företagens villkor behöver förbättras. Det vill vi göra genom att sänka bolagsskatten, sänka kostnaderna för att hålla anställda och minska företagens administrativa börda. Vi vill bland annat samordna myndigheternas informationsinhämtning och slopa sjuklöneansvaret för företag med upp till 10 anställda. Svensk industri behöver konkurrenskraftiga skatter. Vi stöder därför regeringens sänkning, delvis, av bolagsskatten, men de positiva effekterna blir inte lika stora för de små företagen. Där är kostnaden för att hålla anställda mer betungande. En generell sänkning av arbetsgivaravgiften och dessutom en riktad sänkning till de allra minsta företagen, som Miljöpartiet föreslår, är tillsammans med ett slopat sjuklöneansvar mer efterfrågade reformer hos flertalet företag i Sverige än regeringens bolagsskattesänkning. För att Sveriges ekonomi ska kunna fortsätta att utvecklas och skapa nya jobb behövs även en större trygghet på arbetsmarknaden och fungerande socialförsäkringar. Trygga människor vågar i större utsträckning byta jobb, vilket gynnar rörligheten på arbetsmarknaden och företagens förutsättningar att hitta den arbetskraft de behöver. I de samtal som jag har fört med många företagsledare är det oron för att inte hitta rätt kompetens som varit genomgående. Ett blomstrande näringsliv är därför också intimt sammanbundet med en väl fungerande skola, utbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Som jag tidigare anfört finns det även här en negativ trend som behöver brytas, men det är en fråga för en annan debatt. Avslutningsvis, herr talman, önskar jag yrka bifall till reservationerna 2 och 5.

anf.19 Margareta Larsson (SD):

Herr talman! Sverigedemokraternas syn på näringspolitikens inriktning och utformning sammanfaller i stora delar med regeringens. Vår målsättning är naturligtvis att skapa förutsättningar för Sverige att återigen stå som en stark industri-, innovations- och kunskapsnation. Den utmaning vi har framför oss är därför att få resurser att växa till. Därmed är teknologiska framsteg oerhört viktiga för att få en uthållig, bärkraftig och miljövänlig tillväxt. Det handlar om en ledande exportbransch som står för en stor del av den svenska exporten, men alltför ofta skyms den tyvärr av den växande tjänstesektorn. Det är i och för sig bra att vi har en stark tjänstesektor, men vi får inte tappa mer av vår basindustri som är en viktig motor till tillväxten. Vi har historiskt sett haft god tillgång till billiga råvaror, billig energi och välutbildad arbetskraft. Det har varit avgörande för den starka ställning som industrin i dag har globalt. För många orter i skogslänen och andra delar av landet är basindustrin viktig för sysselsättningen, och det är vi måna om att den ska fortsätta vara. Vi vill också framhålla forskning och utveckling som ett område som fortsättningsvis behöver prioriteras. Utan vår inhemska industri förlorar Sverige kvalificerade arbeten. Samverkan mellan regionala industriforskningsinstitut och regionala industrier behöver därför säkras och stärkas. Vi anser det också nödvändigt att utveckla spetskompetensen inom alltifrån ekologi och miljövård till materialteknik. Ska vi kunna behålla och utveckla den svenska basindustrin behöver den också tillgång till ett fungerande väg- och järnvägsnät och ett utvecklat flyg. Det ska gå snabbt och vara billigt att växla transportsätt, är vår mening. Behovet av kvalificerad arbetskraft och utbildningsinsatser är stort. Vi anser att dessa insatser måste utformas så att studenternas kunskap och kompetens i högre grad motsvarar kraven från den alltmer tekniska basindustrin. Företagen kräver som sagt mer och mer spetskompetens, och utvecklingen går snabbt framåt. För att basindustrin i Sverige ska kunna konkurrera på lika villkor på den internationella marknaden behöver förutsättningarna kartläggas och branschprogram utvecklas i ett långsiktigt perspektiv. Herr talman! Vi menar att företagen är en central del i det svenska samhället. Vi tycker att det är en självklarhet att fortsätta arbeta för en förbättring av företagens villkor. Fler företag måste startas för att Sverige ska kunna utvecklas som nation. Ett viktigt led i detta är att låta en entreprenörsanda genomsyra hela utbildningssystemet. Vi vill se ett friare företagsklimat och mindre byråkratiskt krångel, och vi delar helt motionärernas uppfattning i motion 289. Vi delar också uppfattningen i motion 353 att man bör uppmana regeringen att kartlägga basindustrins villkor och utveckla branschprogram ur ett internationellt perspektiv. Landets basindustri, det vill säga skogs-, pappers-, kemi-, gruv-, järn- och stålindustrierna är nämligen av största vikt för vår tillväxt och vårt välstånd. Jag yrkar bifall till reservation 3.

anf.20 Kent Persson (V):

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 4, 5 och 6 i betänkandet om näringspolitik och utgiftsområde 24 som behandlar en rad områden, bland annat industripolitik, handelspolitik och immateriella frågor. När vi diskuterar näringspolitik måste vi se till helheten och vad vi har för förutsättningar för företag att kunna fungera och växa i landet. Då är det inte bara utgiftsområde 24 som är aktuellt. Den ekonomiska tillväxten och välståndet i Sverige är ett resultat av tillgång till bra och välutbildad arbetskraft, tack vare ett bra utbildningssystem, råvaror såsom skog och malm, och billig energi i form av vattenkraft. Även tillgång till kapital och riskkapital har varit avgörande för framväxten av industrin i Sverige. Vi har dessutom en god infrastruktur som gör att vi kan hantera våra varuflöden på ett bra och rationellt sätt. Det är också viktigt att poängtera att det samarbete som har funnits mellan politik, industri och de fackliga organisationerna har utgjort grunden för och varit en viktig del av svensk industripolitik. Vänsterpartiet vill att vårt land ska fortsätta utvecklas genom innovationer och nytänkande som omsätts i nya varor och tjänster. Då kan vi nå full sysselsättning och utvecklas till en kunskapsdriven nation. Vi måste göra så för att kunna möta den utmaning som globaliseringen innebär för svensk industri. När andra gör billigare och ibland bättre måste vi möta med högre kunskapsinnehåll, resurseffektivare produktion och en produktion av varor och tjänster som utgår från de tre samhällsutmaningar vi står inför: klimatutmaningen, globaliseringen och människans åldrande. Dessa innehåller var för sig en rad olika områden som vi behöver satsa på. Vi måste prioritera de områden som är samhällsviktiga. Vi är en liten nation som är oerhört beroende av vår exportindustri som står för drygt 50 procent av bruttonationalprodukten. Vi har haft och har fortfarande en konkurrenskraftig industri, men den möts hela tiden av utmaningar. Sverige står inför enorma utmaningar. Varslen ökar, framför allt inom basnäringarna skogsindustri, verkstadsindustri och byggsektor. Det är också ett resultat av exportindustrins stora beroende av EU-marknaden. Ungefär 70 procent av vår export går till EU-marknaden, och krisen där ger givetvis återverkningar på arbetsmarknad och företag i Sverige. Teknikföretagens branschutsikter som publicerades nyligen visar på samma branta nedgång som vid krisen 2008-2009. I dag är det ingen som tror att krisen får en snabb vändning, utan det kommer att ta tid. Vad behöver vi göra? Jo, vi behöver stimulera ekonomin så att vi snabbt kan få folk i jobb och hålla industrin och företagen i gång. Det kan vi göra genom att starta upp bostadsbyggande och renovera miljonprogramsområden och slitna skolor. Vi behöver också bygga ut infrastrukturen kraftigt och sätta de planer som finns i sjön. För att möta de stora pensionsavgångarna behöver vi sätta i gång ett generationsväxlingsprogram, ett lärlingssystem. På detta sätt kan vi lindra de effekter som krisen ger. Det gäller också att underlätta för företagen i vardagen. Jag får säga som jag har sagt de tidigare sex gånger jag har stått här: Slopa sjuklöneperioden på 14 dagar för småföretagare med upp till tio anställda. Det är ett krav som Vänsterpartiet har drivit i snart tio tolv år i kammaren. Vi ser att fler och fler partier börjar anamma tankegången att här måste något göras för att underlätta för företagen att anställa. Vi måste också motarbeta de oseriösa företag som finns på marknaden och som tränger undan förutsättningarna för de väl fungerande företag som jobbar dag och natt för att få sin verksamhet att gå ihop. Hela åkeribranschen är hotad och står inför tuffa utmaningar från företag som är mer eller mindre oseriösa. Vi måste också satsa för framtiden och ha en innovationsstrategi som möter de tre stora utmaningarna: klimatförändringarna, globaliseringen och människans åldrande. Låt mig säga något positivt om regeringens proposition. Man har hittat några guldkorn och förstått vad man behöver göra, även om prioriteringen borde vara hårdare. Nu skjuter man liksom av en hagelsvärm och hoppas att träffa något. Man borde tydligt satsa på det som vi står inför och inte på den breda paletten. Vi är en liten nation. Det är viktigt att komma ihåg. I grunden står vi för att vi måste kommersialisera betydligt mer av våra forskningsinsatser. Vi behöver satsa på de forskningsinstitut som i dag finns inom det statliga holdingbolaget Rise. Vi behöver ge Vinnova ett betydligt större uppdrag än vad de har i dag att vara de som leder och håller ihop samverkan mellan akademi, industri och forskningsinstitut. Vi behöver också förstärka Vinnovas satsningar på sina strategiska innovationsprogram. Det handlar bland annat om gruvnäringen och inte minst mjukvarubranschen som är oerhört viktig för att man ska kunna bygga ut och satsa ytterligare på den industriella verksamheten. Vi behöver bättre utnyttja de upphandlingsmöjligheter som stat och kommun har. Det bör framför allt riktas mot sjukvården och landstingen. För att det ska bli möjligt behövs en förstärkning av Vinnova när det gäller upphandling. I dag finns det stora brister när det gäller kunskap och upphandling både i de statliga, kommunala och landstingskommunala verksamheterna. Jag ska också ta upp frågan om kapitalförsörjning. Vänsterpartiet har tidigare drivit frågan om att det behövs en statlig riskkapitalfond av något slag. Vi har nu ändrat uppfattning. Vi tror, som regeringen, att en konsolidering av statens verksamhet när det gäller riskkapital kan vara bra. Regeringen är dock lite för feg. Att slå ihop Almi AB och Innovationsbron AB är bra, men Vänsterpartiet anser att man borde ha tagit ett steg till och lagt in Inlandsinnovation AB i paketet för att få styrka i det. I dag kan vi se att de statliga riskkapitalen går in och överlappar varandra när det är som bäst, men de går dess värre in och konkurrerar med varandra där de inte borde vara. Dessutom saknas de på områden där de borde finnas, det vill säga där det finns brister. Totalt sett finns det gott om riskkapital. Vi har det privata riskkapitalet som agerar där det inte finns några risker, till exempel inom hälso- och sjukvård och skola. Där är riskerna minimala och man kan kapa åt sig vinster i såväl hög- som lågkonjunktur. Det är just mellan det tidiga och det mogna, det man kallar för dödens dal, som man måste gå in med riskkapital. Den enda som kan göra det är staten. Därför behövs det en konsolidering av den statliga verksamheten. Sedan får vi se om det räcker. Om det visar sig att det behövs mer är vi beredda att föreslå ytterligare statligt riskkapital. När vi pratar om de insatser som behöver göras är viktigt att se att det måste vara en miljödriven utveckling för att möta globaliseringen och klimatutmaningen. Vi står inför ett rejält klimathot. Tyvärr lyckades vi inte nå framgång i Dohaförhandlingarna utan fick en förlängning av Kyotoprotokollet. Herr talman! På detta utgiftsområde satsar Vänsterpartiet 753 miljoner mer än vad regeringen ha gjort.

anf.21 Penilla Gunther (KD):

Herr talman! Det sker stora omställningar i världen i dag på många områden. Många länder har ett ökat fokus på att utveckla sitt innovationsklimat och sin konkurrenskraft. Sverige står fortfarande starkt i jämförelser med andra länders innovations- och konkurrenskraft, men samtidigt vet vi att den globala konkurrensen ökar. Vi står inför ett antal globala samhällsutmaningar som klimatutveckling, ohälsa, demografiska förändringar, energiförsörjning, naturresursanvändning och så vidare. Vi behöver en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. I en kristdemokratisk kontext hade det kallats för förvaltarskapstanken. För att möta dessa utmaningar och åstadkomma den hållbara samhällsutvecklingen krävs innovativa lösningar. Det är angeläget att Sveriges position bibehålls och stärks för att säkerställa framtidens jobb, exportintäkter och välfärd. Målet för Alliansens näringspolitik är därför att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag för att därigenom skapa ett inkluderande samhälle för människor. De näringspolitiska insatserna ska även bidra till att uppnå målen i EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning. Alliansregeringen bedriver, som redovisats i budgetpropositionen, en tillväxtpolitik som tar sin utgångspunkt i företagens perspektiv och syftar till att skapa bättre förutsättningar för nystart av företag och tillväxt i befintliga företag. Det gäller generella insatser som kapitalförsörjning, främjande av forskning och utveckling samt innovation och åtgärder för att främja konkurrens samt inte minst regelförenkling för företag. Som ett komplement till de generella insatserna finns även riktade insatser som exempelvis främjande av kvinnors företagande, unga innovatörer, företagande bland personer med utländsk bakgrund, socialt företagande, kulturella och kreativa näringar och inte minst besöksnäringen. Vi kan glädja oss åt att antalet nystartade företag i Sverige förra året ökade med 6 procent mot året innan, och antalet nystartade företag av olika slag uppgick till 73 300. Herr talman! Forskning av hög kvalitet är central för vår välfärd, samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft. För en hållbar utveckling måste vi ha åtgärder för att förbättra kvaliteten på forskningen och nyttiggörandet av forskningsbaserad kunskap. Den nationella innovationsstrategi som regeringen nyligen har beslutat om är ett långsiktigt arbete för att behålla och vidareutveckla Sveriges ledande position vad gäller innovationsklimat och förmåga. Det handlar också om att öka samordningen mellan politikområden och mellan nivåer och samhällssektorer för att effektivisera offentliga insatser och uppnå största möjliga effekt på förnyelse, hållbar tillväxt och samhällsutveckling även i vårt eget land i de offentliga verksamheterna. Förslaget från Innovationsupphandlingsutredningen, som för närvarande bereds i Regeringskansliet, handlar bland annat om åtgärder för att göra offentlig upphandling mer innovationsvänlig. Lagen om offentlig upphandling kan användas på ett bättre sätt än i dag. Jag vet inte om det är en fråga om kunskap hos upphandlarna och inköparna i de offentliga verksamheterna. Det finns till exempel ett antal kriterier för att främja att människor med långvarig arbetslöshet bakom sig kan gynnas i en offentlig upphandling genom sociala kriterier. Det finns mycket att göra på det området. Alliansen har lagt fram en expansiv och framtidsinriktad budget för att stärka svensk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Tack vare att vi har en ansvarsfull politik i ekonomin kan vi satsa för framtiden och samtidigt ha säkerhetsmarginaler om den svenska ekonomin skulle drabbas ännu hårdare av lågkonjunkturen. Att stå upp för en fri marknadsekonomi och ett samhälle där alla ska ges förutsättningar att försörja sig själva är en ansvarsfull politik, enligt min mening. Det handlar om att skapa jobb. Men jobben ska inte skapas av oss politiker. Vi kan bara skapa förutsättningar. Men jobb skapas när enskilda människor och grupper av människor tillsammans i kooperativ, aktiebolag eller andra associationsformer finner det mödan värt att starta eller utveckla företag och förverkliga sina idéer och riskera sina sparkapital. Det privata näringslivet och det enskilda entreprenörskapet har alltid varit, är och kommer att vara grunden för Sveriges välfärd. Men som en del i att Alliansen satsar ytterligare för att stimulera jobb, tillväxt och entreprenörskap vill jag särskilt nämna tre delar. Den första delen handlar om bolagsskatten. Att sänka den från 26,3 procent till 22 procent är ett bra steg för Sverige i jämförelse med andra länder, inte minst i Europa. Jag är övertygad om att det förbättrar förutsättningarna för nya jobb och investeringar i Sverige. Det är också ett stort steg framåt inte minst för de stora företagen. Vi måste ha en breddad kader av olika slags företag och olika storlekar på företag som också skapar en breddad arbetsmarknad. Bolagsskatten är enligt OECD den skatt som är mest skadlig för tillväxten. Goda skattemässiga villkor för investeringar är en förutsättning för att svenska företag ska kunna konkurrera framgångsrikt och bidra till tillväxten. Inte minst läkemedelsindustrin, eller life science som den kallas i ett bredare perspektiv, behöver denna stimulans. Vi behöver fler långsiktiga investerare här i Sverige som har tålamod att satsa minst 10-15 år för att kunna vara med i hela kedjan av forskning, utveckling och kommersialisering av produkter. En högre kapitalintensitet i företagen ökar också produktiviteten, vilket skapar utrymme för högre löner, vilket i sin tur ökar arbetsutbudet och på sikt sysselsättningen totalt. Därför tror jag att bolagsskatten kan vara ett potentiellt viktigt instrument för att påverka företagen i lokaliserings- och investeringsbeslut. Den andra delen handlar om investeraravdraget och just kapitalförsörjningen. Kristdemokraterna, som jag representerar, har länge drivit förslaget om riskkapitalavdrag. Att det nu blev ett investeraravdrag, en annan benämning och så vidare är något som vi ändå tycker är fantastiskt bra. Vi i Alliansen satsar nu gemensamt på att öka tillgången på kapital i främst nystartade och växande företag. Om man investerar som fysisk person får man alltså dra av halva investeringen i sin deklaration. Vi hoppas verkligen att detta ska bidra till att fler vågar satsa, både nystartade företag men också företag som redan finns och behöver ha en utvecklingsmöjlighet. Det är många som faktiskt säger att när man mer eller mindre har fastnat i sin verksamhet efter kanske två, tre eller fyra år handlar det om att få ett nytillskott. Är man inte ett aktiebolag är det naturligtvis svårt. Men där finns det förslag om att vi också i förlängningen genom andra möjligheter ska kunna se till idéburna företag och även till arbetsintegrerande sociala företag. Den tredje delen handlar om en förstärkt rättssäkerhet i skattefrågor för företagare. För att förstärka rättssäkerheten har Skatteverket fått i uppdrag att se över vilka åtgärder verket kan vidta för att förbättra service, information och kommunikation till företag samt även förbättra processföringen för ökad enhetlighet. Detta rättssäkerhetspaket innehåller tre delar. En del är en översyn av systemet med förhandsbesked, en annan är uppdrag till Skatteverket, och en tredje är en utredning om specialisering av skattemål i domstol. En fråga som är otroligt aktuell när det gäller samarbete mellan Skatteverket och småföretagare är inte minst ROT-avdraget. En rad åtgärder är på gång mellan polis, rättsväsen och Skatteverket för att få ned antalet svartarbeten och minska incitamenten för svartarbete, så att de hederligare företagarna inom ROT-sektorn, så att säga, får jobba och utföra sina tjänster och inte förväxlas med dem som har mindre hederliga avsikter. Herr talman! Slutligen skulle jag vilja nämna Alliansens ytterligare åtgärder just när det gäller en höjd ambitionsnivå för investeringar i infrastrukturen. Över 100 miljarder kronor ska satsas. Vi har ett ungdomspaket på 8,1 miljarder kronor för att skapa fler vägar till jobb för unga. Vi satsar också på forskning och innovation med totalt över 11 miljarder kronor. Jag är glad över att tillhöra ett parti inom Alliansen som vill ta ansvar för en utveckling av ett levande näringsliv och därmed också en breddad arbetsmarknad. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

anf.22 Carina Adolfsson Elgestam (S):

Herr talman! Penilla Gunther sade i inledningen av sitt anförande att Sverige står sig starkt gentemot andra länder. Jag är inte säker på att det är någon tröst i vardagen för de 10 260 personer som under oktober månad blev varslade. Jag kan bara notera det. Vidare säger Penilla Gunther att Alliansen har en expansiv budget. Det kan man fundera på med tanke på förslaget om sänkt bolagsskatt. Visst lånar ni för att klara av att sänka bolagsskatten, om det nu är det som blir resultatet här i kammaren när vi röstar? Det är också intressant utifrån att det ger nya jobb för storföretagen. Tidigare har Alliansen kritiserat just Socialdemokraterna för att vi satsar enbart på storföretagen och glömmer småföretagen. Det känns lite grann som att Alliansen fullständigt har glömt bort småföretagen. Mot bakgrund av just småföretagen och vårt förslag om att ta bort arbetsgivarnas kostnadsansvar för andra sjuklöneveckan undrar jag om Kristdemokraterna är beredda att ställa sig bakom detta.

anf.23 Penilla Gunther (KD):

Herr talman! Jag tackar för frågorna. När det handlar om varsel vet vi att totalt över 40 000 personer har varslats under år 2012 i Sverige. Det är någonting som vi naturligtvis gemensamt måste försöka motverka på de sätt vi kan rent politiskt. Det handlar om att ge förutsättningar för både små och stora företag. Det ena motsäger inte det andra. Det handlar om att vi totalt sett ska kunna få en breddad arbetsmarknad. Jag kommer själv från en kommun där vi har varit mycket beroende av en stor fabrik, en stor industri, och där man nästan har glömt bort de små företagen och deras möjligheter att växa och utvecklas och inte minst starta. Jag ser betydelsen av att vi har en politik som gynnar både och. Det finns inget motsatsförhållande i detta. Är bolagsskatten en faktor för att få företag att stanna i Sverige och inte flytta någon annanstans? De flesta varsel i Sverige handlar om varsel i företag som är exportberoende. Då kan man fråga sig vad det beror på. Om företagen har internationella ägare måste vi ställa frågan: Vad är det som gör att företag flyttar utomlands och inte stannar i Sverige? Vi måste ta reda på det. Om en sänkning av bolagsskatten kan medföra att vi får företagen att stanna kvar här måste väl till och med Carina Adolfsson Elgestam tycka att det är bra. Att hjälpa småföretagare när det gäller sjuklöneansvaret tror jag på sikt är något som vi på sikt måste se över för att se vad vi kan göra. Vi vet att det är en tung post för många småföretagare.

anf.24 Carina Adolfsson Elgestam (S):

Herr talman! För mig blir det lite märkligt när Penilla Gunther uttrycker att vi måste ta reda på varför de stora företagen flyttar utomlands. Jag inbillade mig och trodde att man redan hade gjort en konsekvensanalys innan man gick fram med ett sådant förslag och med en så pass stor sänkning - som man inte heller har fullt ut finansierad i sin budget. Det är också intressant när Penilla Gunther säger att det i den kommun hon kommer ifrån finns en stor industri och att de har glömt bort småföretagen. Min erfarenhet utifrån att bo i ett litet samhälle där det finns en, förvisso för detta samhälle stor, industri är att de småföretag som finns runt omkring i kommunen och regionen har oerhört stor nytta av just den stora industrin. Den genererar nämligen en hel del arbete för dem. Det synkar alltså ihop sig. Med anledning av det rent politiska är det bra att Penilla Gunther säger att vi från den politiska sidan måste ge redskap i den konjunkturkris vi faktiskt är inne i nu. Det tycker jag är oerhört positivt. Å andra sidan uttryckte Gunther under sitt anförande att politiken inte ska lägga sig i den jobbskapande verksamheten. Ändå har ni via RUT-avdrag infört möjlighet att göra avdrag för bartender, läxläsning och så vidare. Är inte det ett sätt för politiken att vara med och skapa arbetstillfällen? Jag får inte detta att gå ihop riktigt, får jag ändå lov att säga. Sedan tycker jag avslutningsvis att det är positivt att Kristdemokraterna är beredda att fundera över att ställa sig bakom att vi tar bort kostnadsansvaret för sjuklöneförsäkringen.

anf.25 Penilla Gunther (KD):

Herr talman! När vi pratar om bolagsskatten ska vi vara medvetna om att vi har legat oerhört högt jämfört med andra länder över huvud taget. Vi har sänkt bolagsskatten två gånger tidigare. Den första gången var 1993, och då sänktes den från 30 till 28 procent. Sedan var det 2009, då den sänktes från 28 till 26,3 procent. Om vi ser goda effekter av detta är det självklart värt att se vad vi ytterligare kan göra för att stimulera de stora företagen att faktiskt vara kvar i Sverige. För min del var det alltså snarare en retorisk formulering: Vi måste se efter ännu mer vad som kan göras för att också få svenska investerare att investera i de företag vi har. Hur kan det komma sig att till exempel amerikanska företag köper in sig i svenska läkemedelsföretag? Varför har vi inte svenska investerare som är intresserade av att långsiktigt vara med och utveckla produkter så att företagen stannar kvar i Sverige? Vad är det vi ger för förutsättningar? Det är nämligen nästa sak Carina Adolfsson Elgestam försökte säga: att det handlar om att politiker inte ska eller ska lägga sig i. Nej, jag tror att vi ska skapa förutsättningar för företag och företagare att vara med och ge nya jobb i Sverige. Det är vår uppgift här, och det är vår uppgift även på lokal och regional nivå för den utveckling som är möjlig. Men det handlar faktiskt om att se de möjligheter vi har. Pratar vi om just små och stora företag är det min övertygelse att vi måste hitta förutsättningar för både och.

anf.26 Kent Persson (V):

Herr talman! Jag vill tacka Penilla Gunther för hennes anförande. Det fanns några saker jag reagerade på. Jag tycker att det är positivt att regeringen i sin infrastrukturplan satsar 522 miljarder under en period framöver. Det är ungefär det Vänsterpartiet föreslog för några år sedan, vilket då var orimligt och oansvarigt. Dessutom kan man i finansplanen läsa att regeringen kan tänka sig att lånefinansiera detta. Ja, det är vad Vänsterpartiet har sagt under många år, men då var det oansvarigt. Det är lite intressant hur detta kan ske. För ett år sedan stod jag här i talarstolen och pratade om forskning och innovationer som en viktig del för att möta globaliseringens effekter. Då kom det inte ett ord från regeringens företrädare här i kammaren - inte ett ord. I dag får man höra någonting. Det är bra. Det är alldeles utmärkt. När det gäller bolagsskatten finns det dock ingen forskning som säger att bolagsskatten är avgörande för huruvida företagen ska vara kvar i Sverige eller inte. Det är så många andra saker som gör det, som att det finns forskningsmiljöer och utbildad arbetskraft. Det är inte heller dåligt att svenska företag etablerar sig på andra marknader - i Kina, Brasilien eller Indien. Det är jättebra att de gör det, för att kunna vara med och vara konkurrenskraftiga. Det måste väl ändå vara någonting positivt även för Kristdemokraterna. Samtidigt ska vi veta att det under hela 2000-talets första del var väldigt många utländska investerare som investerade i Sverige, med nya bolag och i svenska bolag - trots bolagsskatten. Det är alltså ren nys; bolagsskatten har ingen som helst inverkan på företagsklimaten eller möjligheten att investera i Sverige.

anf.27 Penilla Gunther (KD):

Herr talman! Kent Persson säger att bolagsskatten inte har någon betydelse för om företagen stannar i Sverige eller inte. Jag delar inte denna uppfattning, speciellt inte i den lågkonjunktur vi befinner oss i. Jag tror att alla skatter har betydelse, och jag tycker inte att vi ska använda skatteinstrumentet mer än nödvändigt för att just finansiera den välfärd vi behöver. Om vi på något sätt kan bidra till att underlätta för industrier och företag att vara kvar i Sverige - det gäller även dem vi redan har i Sverige, som faktiskt också behöver en livskraftighet - har vi gjort dem en tjänst genom en sänkt bolagsskatt. Det ena utesluter i detta fall inte det andra. När Kent Persson pratar om infrastruktur och satsningar har vi också där lite olika åsikter kring vad som är vad och vad som är viktigt. Om jag minns rätt har Vänsterpartiet föreslagit en skatt på inrikesflyg. Är det inte så? Är det inte också så att man har föreslagit en kilometerskatt som drabbar inte minst småföretag i glesbygden, där det fullständigt saknas andra möjligheter än just transporter på väg? Jag tror alltså inte att vi i så fall ska gå in närmare på likheterna när det gäller att vi har ungefär lika inställning till vad som är bra och inte angående infrastruktur, utan vi ska snarare väldigt tydligt se de skillnader som finns oss emellan. När det gäller att få människor att starta och driva företag samt bibehålla de företag som finns i Sverige, och när det gäller att gå från forskning och utveckling och sedan hela kedjan fram till en kommersialisering av en produkt, är det måhända så att jag är lite udda, men jag tycker att det vore bra om vi hade flera företag i Sverige som faktiskt har hela kedjan. Den uppfattningen kanske inte Kent Persson delar.

anf.28 Kent Persson (V):

Herr talman! Det är det jag har stått de senaste tre åren och pratat om här i kammaren - vikten av att se helheten, från den första idén till färdig produkt och kommersialisering. Under de senaste tre åren har jag pratat om detta. Jag har fått väldigt lite gehör från allianspartierna i fråga om det. När bolagsskatten låg på 26 procent var den ungefär genomsnittlig i OECD. Många av våra konkurrentländer, som Tyskland och Norge, har betydligt högre bolagsskatt än vad Sverige hade då. Det är de som är våra konkurrentländer, också på exportmarknaden. Det är alltså inte så som Penilla säger. När det gäller infrastrukturfrågorna är det självklart så att vi har olika uppfattningar. Förbifart Stockholm säger vi nej till. Vi vill inte ha några nya, stora motorvägsbyggen runt om, utan vi vill satsa på järnväg i första hand. Det är en jätteskillnad mellan Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Det är riktigt att vi har föreslagit kilometerskatt. I samband med det har vi också föreslagit hur man ska förhindra de negativa effekterna för företagen ute i landsbygdskommunerna. Det finns också redovisat. Du vet givetvis också att vi har detta paket. När det gäller flyget har vi inte någon flygskatt, utan vi har landnings- och startavgiftsbeskattning, vilket är något helt annat. Det innebär att flygbolag inte kan tanka utomlands för att tanka billigare och slippa bränsleskatten. Vi löser det på detta sätt. Det finns en rad olika delar i de paket som Vänsterpartiet föreslår som skulle underlätta för företagandet i Sverige. Inte minst gäller det sjuklönefrågan för småföretagarna, som vi har tagit upp många gånger. Jag vet att också Kristdemokraterna nu har vaknat till i frågan, vilket jag tycker är alldeles utmärkt.

anf.29 Penilla Gunther (KD):

Herr talman! Vi kan konstatera att åtminstone jag inte förstår hur Vänsterpartiet har tänkt sig att det ska bli med kilometerskatten. Det mest intressanta är att Kent Persson själv representerar en kommun som inte direkt ligger i ett cityområde. Det handlar om människor som är beroende av transporter för att kunna komma till jobbet och för att kunna driva sina företag. En intressant fråga kan vara: Hur skulle kilometerskatten över huvud taget kunna gynna verksamheter som finns utanför storstadsområden eller tätorter? Och hur skulle den kunna bidra till att vi i så fall skulle kunna minska incitamenten för utländska transporter, som inte betalar en krona för våra svenska vägar? Det är kanske en mer intressant diskussion hur vi skulle kunna komma till rätta med det i stället för att detta ska drabba våra medborgare och våra inhemska företag, vilket jag anser att Vänsterpartiets förslag gör. Återigen: Bolagsskatten handlar om att komma lite närmare inte minst en del av de andra medlemsländerna i EU. Vi vet att till exempel England har sänkt sin bolagsskatt i år till 24 procent, och de har aviserat ytterligare sänkningar de närmaste två åren. Jag tror fortfarande att sänkt bolagsskatt är ett bra sätt att stimulera jobb och tillväxt och entreprenörskap. Men det är ett sätt, och det är inte det enda. Vi har som sagt en hel mängd förslag i vårt paket som vi yrkar bifall till.

anf.30 Jessica Polfjärd (M):

Herr talman! Jag tänkte börja med att berätta hur Moderaterna ska lägga upp debatten. Jag kommer att inleda. Därefter kommer Hans Rothenberg att tala om innovationer och export, Jonas Jacobsson Gjörtler om statligt ägande och Boriana Åberg om kvinnors företagande. Jag passar också på att be om ursäkt om jag drar över tiden, herr talman. Men jag är säker på att herr talmannen vill höra hela anförandet. Sverige behöver ett bra företagsklimat där fler tillåts vara entreprenörer. Vi menar att detta är avgörande för svensk ekonomi - om svensk ekonomi ska kunna växa i framtiden, för framtidens arbetstillfällen och för att minska utanförskapet. I den globala ekonomin är tillgång till kunskap och kompetens av största vikt för Sveriges utvecklingskraft och för företagens konkurrenskraft. Därför har regeringen sett till att etablera regionala kompetensplattformar för utbildningsplanering och matchning på kort och lång sikt. Förslaget möjliggör och säkrar kompetensförsörjning i hela landet. Sverige behöver entreprenörer och människor som är företagsamma - människor som har en idé och som vågar tro på sin idé och vidareutveckla den. Sverige behöver människor som vågar ta chansen att vara företagare och som också vågar anställa andra människor och som vågar växa. Politikens roll är därför att skapa stabila förutsättningar för innovation och konkurrenskraft. Det handlar om både generella insatser som kapitalförsörjning, främjande av forskning, innovation och utveckling men också om insatser som är specifikt riktade för att främja till exempel kvinnors företagande, människor med utländsk bakgrund och kulturella och kreativa näringar. Detta är insatser som görs för att främja starten av nya företag och tillväxten av befintliga företag. Herr talman! Målet med regeringens näringspolitik är, bland mycket annat, att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb och fler växande företag. Just nu ser vi varsel, framför allt i de exporterande företagen, på grund av en vikande efterfrågan på våra hemmamarknader, framför allt i Europa. Varsel gör att människor känner oro inför framtiden. Regeringen har lagt fram en ansvarsfull och tydlig budget där vi tar människors oro på allvar. Vi ser till att investera i jobb, skola, infrastruktur och forskning. Det är satsningar - märk väl - som oppositionen tycker är för stora eller för oansvariga. I stället lägger Socialdemokraterna i sin budgetmotion fram förslag på åtskilliga miljarder i höjd skatt samtidigt som satsningarna endast är på några få miljoner. Socialdemokraterna gör i sitt budgetförslag skattehöjningar på 30 miljarder. Det är höjningar som slår hårt mot Sverige i tider av lågkonjunktur. Vi lever i en ny tid med nya utmaningar som kräver nya lösningar. Den globala finanskrisen har slagit hårt mot många av våra europeiska grannländer och lett till svåra ekonomiska situationer för många människor. Som jag sade tidigare får detta även följdeffekter för det svenska näringslivet. Vi behöver fortsätta att fatta beslut för ett innovativt och växande företagsklimat i Sverige där fler ges chans att starta företag. Vi behöver människor som startar företag och företag som genom vår politik tillåts växa. Mellan 2006 och 2011 har sysselsättningen ökat med drygt 200 000 personer, och sysselsättningsgraden har ökat i samtliga åldersgrupper. Det är så vi ger människor möjlighet att gå från utanförskap till sysselsättning, och det är så vi skapar förutsättningar för företagande - något som är absolut avgörande för en god ekonomisk tillväxt. I regeringens budgetproposition återfinns flertalet satsningar på flera områden som är viktiga för vårt näringsliv och företagande och därmed jobben. Sedan 2006 har alliansregeringen varit tydlig och trovärdig i satsningarna på arbetslinjen, där sysselsättning ökar och antalet företag blir fler. Riksdagens ambition är att stärka Sveriges konkurrenskraft och att skapa förutsättningar för fler och växande företag. Vi har utformat ett skattesystem för att Sverige ska bli ett attraktivt land att driva företag i, att investera i och att arbeta i. Därför har vi föreslagit en bolagsskattesänkning med 4,3 procentenheter från 26,3 procent till 22 procent. Rangordnat ur ett tillväxtperspektiv bedömer OECD att bolagsskatten är den skatt som är mest skadlig för tillväxten. OECD argumenterar för sänkt bolagsskatt därför att sänkt bolagsskatt ökar bnp per capita nästan dubbelt så mycket som sänkt inkomstskatt. Framför allt ökar den produktiviteten i tillväxtsektorer. Bolagsskattesatsen påverkar produktion och sysselsättning. Den påverkar multinationella företag i deras investeringar och i deras lokaliseringsbeslut. Den är betydelsefull för företag och för var de väljer att redovisa och beskatta sin vinst. En sänkt kapitalkostnad innebär att fler investeringar blir lönsamma. I Ekots lördagsintervju fick Magdalena Andersson, Socialdemokraterna, frågan om ifall man kommer att höja bolagsskatten. Socialdemokraterna föreslår en lite mindre sänkning, och frågan gällde om de kommer att höja bolagsskatten om de får regeringsmakten. Det kunde inte Magdalena Andersson svara på i Ekots lördagsintervju. Därför ställer jag frågan till Socialdemokraterna i kammaren: Kommer Socialdemokraterna att höja bolagsskatten om ni får möjlighet att regera landet efter 2014? Risken finns annars att man använder samma pengar två gånger. Vi har alltid förordat arbetslinjen framför bidragslinjen. Men det är också en viktig utgångspunkt att arbetslinjen börjar i företagandet. Om vi ska ha jobb att fördela och om det ska finnas anställning för människor är det viktigt att vi driver företag som är lönsamma och som har rätt förutsättningar för att utvecklas. Ett exempel är RUT-avdragen, som har skapat en mängd nya företag och arbetstillfällen, och ROT-avdragen, som har stärkt byggsektorn under en lågkonjunktur. De sänkta arbetsgivaravgifterna för unga skapar nya jobb, och den sänkta momsen för restaurangsektorn har också gett resultat. Både restaurangbranschen och Arbetsförmedlingen rapporterar en ovanligt stor tillväxt av lediga jobb jämfört med tidigare år. Antalet anställda i branschen har ökat betydligt mer än genomsnittet på arbetsmarknaden. Därför är det märkligt att oppositionen säger nej till dessa branscher och till fler anställningar. Det har ifrågasatts att människor har kommit direkt från utanförskap, fått anställning, vita kontrakt och marknadsmässiga löner, och Socialdemokraterna raljerar fortfarande om det. Regeringens ambition är att skapa ett än mer dynamiskt näringslivsklimat och förbättrade förutsättningar för fler företagare och fler entreprenörer att se Sverige som det mest intressanta landet att starta och driva företag i. Vi upphandlar i dag för 500 miljarder kronor per år genom offentlig upphandling. Det är medel som främjar Sveriges innovations- och konkurrenskraft. Syftet är att de ska användas effektivt för att lösa morgondagens samhällsutmaningar. För att lyckas ännu bättre behöver offentliga aktörer i Sverige ha förmågan att efterfråga nya och bättre lösningar vid upphandlingar så att resurserna faktiskt kan bidra till en ökad innovation. Som ett led i processen satsade regeringen 24 miljoner under 2011 och därefter 9 miljoner årligen på att stötta en förbättrad offentlig innovationsupphandling. Avsikten med att främja innovationsupphandlingen är att alltså att stärka den offentliga sektorns långsiktiga effektivitet och utveckling. Samtidigt skapas incitament för att stärka konkurrenskraften i näringslivet och för att lösa stora samhällsutmaningar. Företagsamhet och tillväxt är avgörande för vår gemensamma välfärd. Därför har vi sett ett behov av regelförenklingar för stora och små företagare. Vi har mötts av kritik för att det inte går tillräckligt fort, och vi kan i viss mån hålla med om det. Det är klart att vi gärna skulle se att den här regelförenklingen kunde ske i en snabbare takt. Men kom ihåg att det ändå är första gången som företagarna, och framför allt de små företagen, ser en skillnad i den börda med att lämna uppgifter som de upplever! Det här arbetet fortsätter. Ett nytt regelförenklingsprogram håller på att utarbetas i Regeringskansliet, och även flera myndigheter har i uppdrag att arbeta aktivt för att regelförenklingar ska genomföras. Arbetet med att förenkla vardagen för Sveriges entreprenörer är en självklar och viktig del av jobbpolitiken. Företagartänket måste genomsyra alla våra myndigheter, och där kan vi bli mycket bättre. Vi är redan en bit på väg, men det finns fortfarande saker som vi kan göra bättre. Slutligen vill jag nämna behoven av kapitalförsörjning. Vi vet i dag att många företagare behöver hjälp med finansiering i tidiga skeden och med kommersialisering av kunskapsintensiva idéer. Därför satsar vi på en rad åtgärder där företagare får hjälp med så kallad såddfinansiering och affärsutveckling. Satsningen på inkubatorer uppgår till 150 miljoner kronor per år från 2011, och det handlar om sammanlagt 600 miljoner kronor under hela mandatperioden. Vi har också lagt fram förslaget att slå samman Almi Företagspartner och Innovationsbron AB. Det är organisationer som erbjuder såväl rådgivning som finansiering i olika former, till exempel lån och ägarkapital för sådd och tillväxt, vilket är något som våra företagare initialt behöver. I budgetpropositionen för 2013 presenterar regeringen nya satsningar. Regeringen föreslår satsningar på 23 miljarder på sänkt skatt till pensionärer, infrastruktur, forskning och innovationer, bättre förutsättningar för investeringar och företagande och fler vägar till jobb för unga. Dessa satsningar ska stärka Sveriges tillväxtmöjligheter och motverka att arbetslösheten biter sig fast. Det är lätt att raljera om huruvida det går bra för Sverige eller inte, men jag tror att tonen här hade varit annorlunda om inte regeringen hade fört en ansvarsfull ekonomisk politik. Då hade vi stått här och försökt att lösa den kris som Sverige hade befunnit sig i. I stället slåss vi i dag på marginalen om vilka investeringar vi behöver göra för framtiden. Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna. I detta anförande instämde Jonas Jacobsson Gjörtler, Olof Lavesson, Hans Rothenberg, Cecilie Tenfjord-Toftby och Boriana Åberg (samtliga M).

anf.31 Carina Adolfsson Elgestam (S):

Herr talman! Vi har minskat utanförskapet, säger Jessica Polfjärd. Det känns lite märkligt med tanke på att arbetslösheten i dag är dubbelt så hög som för sex år sedan när ni tog över makten. Jag kan inte låta bli att fundera över hur alla de som är arbetslösa i vårt land känner sig när de hör majoriteten i Sveriges riksdag uttala sig på det sättet i stället för att se dem som människor och individer och se vilken stimulans de behöver för att komma tillbaka till arbetslivet. Jessica Polfjärd står också här i kammaren och försöker skrämma svenska folket, vågar jag påstå, med att om Socialdemokraterna får makten kommer vi att höja skatterna med 30 miljarder. Skulle moderaten Jessica Polfjärd vilja förklara för svenska folket exakt på vilket sätt vi ska höja skatten med 30 miljarder? Jag tror att det skulle vara intressant att höra. Sedan kan jag inte låta bli att lägga till att i denna krisens tid, när det är lågkonjunktur i Sverige och runt om i Europa, vore det kanske bättre att presentera en politik för tillväxt i Sverige här och nu än att försöka skrämma folket med någonting som vi inte får majoritet för i Sveriges riksdag, åtminstone lutar det åt det i dagsläget. Det handlar om vår politik för omställning och tillväxt. Våga anställa, säger också Jessica Polfjärd. Är Moderaterna beredda att stödja vårt förslag om att minska kostnadsansvaret för sjuklöneveckan?

anf.32 Jessica Polfjärd (M):

Herr talman! Jag börjar där Carina Adolfsson Elgestam slutade, det vill säga med frågan om vi är beredda att ställa upp på förslaget om minskat sjuklöneansvar. Kostnaderna försvinner inte i och med att man lägger över kostnaderna på någon annan. Då är min fråga tillbaka till Carina Adolfsson Elgestam: Hur har ni tänkt finansiera detta? Det finns en risk att detta är en kostnad som kommer att slå tillbaka på företagen. Vi kan se i dag att de privata arbetsgivarna i ganska stor utsträckning har en lägre sjukfrånvaro än de offentliga. Kommer detta att bli en delad risk som man själv kommer att behöva betala för att finansiera detta? Hur har ni tänkt att man ska finansiera detta? Det handlar ju om 1 ½ miljard, som Carina Adolfsson Elgestam påpekade i sitt anförande. Det pågår också en parlamentarisk utredning som tittar på detta. Den har fått ett speciellt uppdrag att titta på sjukförsäkringen och lösningar för småföretagare. Den ska presenteras den 31 januari 2015. Regeringen har redan infört ett generellt högkostnadsskydd som gör att företagare, och speciellt små företagare, redan i dag kan kalkylera sina sjukkostnader på ett enklare sätt än förut. Om man har mer än två och en halv gånger den generella kostnaden kan man få kompensation för detta. Det gör att det blir mer förutsägbart och att man som småföretagare har möjlighet att överblicka kostnaderna. Jag ska inte stå här och redogöra för Socialdemokraternas politik. Det vore förmätet av mig. Men om man tittar i Socialdemokraternas budgetförslag kan man se att det innebär ökade kostnader för företagen. Det är precis det vi diskuterar nu. Vi sänker bolagsskatten. Då kan man påpeka att det gäller de stora företagen, men det får också konsekvenser för mindre företag som är underleverantörer till de stora aktörerna och företagen.

anf.33 Carina Adolfsson Elgestam (S):

Herr talman! Jag konstaterar att Jessica Polfjärd inte kan redogöra för på vilket sätt vi socialdemokrater skulle höja skatten med 30 miljarder. Hon säger bara slentrianmässigt att kostnaderna kommer att öka, punkt. Men hur och på vilket sätt kommer det att ske? Vi har finansierat vårt förslag om att sänka kostnaderna för sjuklöneansvaret för företagen och 1 ½ miljard i kostnader fullt ut i vårt budgetalternativ. Det har vi klarat ut till skillnad från regeringens förslag på en sänkning av bolagsskatten med 16 miljarder. Det är inte finansierat fullt ut, utan ni lånar för att klara den finansieringen. Vad gäller utanförskap kan man väl också lägga till att Alliansen har sänkt skatterna totalt med 100 miljarder. Ändå är arbetslösheten dubbelt så hög i landet nu. På vilket sätt har denna sänkning med 100 miljarder då stimulerat tillväxten så att fler har jobb? Angående våra svenska uppfinnare och deras möjlighet att kunna komma i gång och kanske också bli företagare och bidra till tillväxten och mot bakgrund av den nya innovationschecken som Vinnova har fått ansvar för och som Almi, IUC och Coompanion har fått i uppdrag att sköta skulle jag också vilja passa på att ställa en fråga till Jessica Polfjärd: Det här riktar sig ju till redan mogna bolag. Hur kan det komma sig att man inte riktar det också till uppfinnare som är på gång?

anf.34 Jessica Polfjärd (M):

Herr talman! Jag träffade i förra veckan ett antal uppfinnare som hade ett möte där jag var inbjuden. Frågan som dök upp var vad det egentligen är för skillnad mellan en entreprenör och en uppfinnare. Båda två bär ju på en idé om någonting man vill förenkla eller förverkliga som man också vill kommersialisera. Frågan som kom upp var att många känner att ja, de är uppfinnare och duktiga på att uppfinna saker, och nu har man en produkt som man tycker fungerar och verkar hålla. Men problemet är att man tyckte att man hade väldigt lite kunskaper om hur man skulle kommersialisera och också marknadsföra sin produkt. Här finns det alltså en möjlighet att använda sig av de här innovationscheckarna. Svaret är alltså ja. Det är möjligt att det redan finns en produkt i gång, men man behöver också hjälp. Det är precis som Kent Persson från Vänsterpartiet sade tidigare: Vi behöver hjälp med att kommersialisera våra produkter. Här kände uppfinnarna själva att det fanns en brist och ett tomrum i deras egen kunskap om vad de själva behövde. Detta var en av de saker man identifierade, och därför tycker jag att innovationscheckarna fyller ett väldigt viktigt gap i dag för att man just ska kunna kommersialisera och göra sina produkter säljbara på marknaden. Jag tänkte utveckla resonemanget kring bolagsskatten. Att säga att det bara är de stora företagen som tar del av detta tycker jag är ett ganska kortsiktigt resonemang. Jag var själv i Avesta i går och besökte. Där kan man se hur många underleverantörer det finns som är helt beroende av ett stort företag på en liten ort. Vi har även Volvo i Säffle som varslar, och vi ser även där reaktioner i flera led. Jag tror därför att vi måste se på de stora företagen också, och det ska vi inte sätta emot de små företagen. Men jag tror att det är oerhört viktigt att vi också ser vad det bär med sig att ha ett stort företag och en dominerande aktör på en liten ort.

anf.35 Kent Persson (V):

Herr talman! Tack, Jessica - jag fick positiv respons på några förslag här, vilket var kul. Jag reagerade lite grann på att Jessica Polfjärd väldigt tydligt lyfte fram RUT som en del i att skapa sysselsättning. Vänsterpartiet har varit och är kritiskt till RUT och framför allt till det senaste, att det också ska gälla gymnasieelever. Det ska bli intressant att se hur Skatteverket kommer att tolka just RUT för gymnasieelever och de elever som går på idrottsgymnasier eller andra specialgymnasier. Kommer det även att gälla stöd till och utveckling av till exempel slalom? Det kan ju vara någon form av läxläsning. Jag menar att det inte är detta som kommer lyfta Sverige in i framtiden, absolut inte, utan det är i stället de delar som Jessica Polfjärd var inne på när hon sade att regeringen för en ansvarsfull ekonomisk politik som gör att man kan göra den här satsningen på innovationsupphandling, kapitalförsörjning och infrastruktur. Det är bara det att det kommer för sent. Jag stod här förra året och pratade om dessa delar som regeringen tar upp nu. Jag gjorde det även för två år sedan, därför att det här är en så viktig del i en ekonomisk politik om vi ska ha en fortsatt välfärd att kunna fördela över hela Sverige till samtliga invånare. Det är därför dessa delar är så viktiga. Då kan man inte slå sig för bröstet och komma med RUT och läxhjälp till gymnasieelever. Det lyfter absolut inte Sverige inför framtiden, utan det är de andra delarna som vi har talat om nu som är viktiga. Även regeringen har ju vaknat till, och det ska de väl ha en eloge för.

anf.36 Jessica Polfjärd (M):

Herr talman! Jag får återgälda genom att tacka för berömmet vi fick av Kent Persson i hans inledningsanförande. Kent Persson från Vänsterpartiet kritiserade också oss för att vi har för breda satsningar, det vill säga att vi satsar på för mycket. Det talades om en hagelskur av reformer och att kanske behöva smalna av lite. Jag tror dock att det är det som är styrkan i vårt förslag. Vi har förslag som gynnar jobb och som ger inträde på arbetsmarknaden. RUT-avdraget har gjort väldigt mycket. Två av tre som i dag anställs i branschen kommer direkt från utanförskap och får ett första arbete. Vi behöver även satsa på innovationer och utveckling och på det som senare kan leda till Nobelpris, men vi behöver ha den här bredden. Det är det som är styrkan i förslaget, tycker jag. Sedan kan man naturligtvis raljera kring detta och fråga huruvida man ska skära det på gymnasienivå, om det ska gälla bartender eller inte. Detta är dock inte kärnan i RUT-avdraget, utan det handlar om att vi i dag har en möjlighet att köpa tjänster på en marknad där det finns flera utförare och där fler, framför allt kvinnor, startar företag. Det handlar om företagande, och det är det som är kärnan. Det handlar inte om vem som använder det eller hur, utan det handlar om att det finns en möjlighet. Man kan välja bort det, men möjligheten finns fortfarande, och det har skapat många nya arbetstillfällen. Jag tror att det är viktigt att man diskuterar rätt saker. Vänstern har av ideologiska skäl varit emot ett RUT-avdrag från början, och nu vill man också vara med och ratta lite till i det. Jag tror dock att det här är en ganska etablerad reform som underlättar vardagen för många människor som lever i en stressad miljö. Detta i sig tror jag också har en positiv inverkan på arbetskraftsutbudet.

anf.37 Kent Persson (V):

Herr talman! Jag vet inte vilka ideologiska skäl som Jessica Polfjärd tänker på när hon pratar om RUT-avdraget. För oss handlar det om prioritering. Vi har använt pengarna till att utöka personalen inom förskolan och inom hemtjänsten. Jessica Polfjärd vet lika väl som jag att det finns enorma brister inom kommunsektorn, framför allt inom äldreomsorgen och förskolorna. Det är att prioritera. Vi har inte pengar till allting, som Jessica Polfjärd tycks tro, utan det handlar om prioritering. Det handlar också om att man har en företagslinje som underlättar för företagen att anställa. Vänsterpartiet menar att sjuklöneansvaret de 14 första dagarna ska slopas helt för småföretag med upp till tio anställda. Jag har varit ute och träffat enmansföretag som skulle vilja anställa eftersom de har så mycket jobb, men de vågar inte göra det därför att det finns en baksida på myntet, nämligen sjuklönekostnaden och det ansvaret, vilket gör att man inte vågar. Här finns en alldeles utmärkt reform att göra som faktiskt skulle kunna betyda väldigt mycket för en enskild småföretagare. Jag funderar: Varför inte anta det? Nu finns det ju fler partier som anammar det här på ett eller annat sätt, så vi börjar kunna få en majoritet här i riksdagen för att göra en förändring som skulle betyda väldigt mycket för småföretagare.

anf.38 Jessica Polfjärd (M):

Herr talman! Kent Persson vill använda pengarna som han får in på RUT-avdraget till någonting annat, men det vi har sett är att det är en ganska självfinansierande reform. De skatteintäkter man får in finansierar subventionen. Det finns inte pengar om inte reformen är i gång. De pengarna kan du inte ta och lägga på någonting annat. Du säger också att det finns brister i kommunerna och att det borde man vara väl medveten om. Ja, en del av kritiken som ofta förekommer gäller just äldreomsorgen. Här har vi sett att många äldre utnyttjar RUT-avdraget för att själva köpa den tjänst som annars var hänvisad till att bli både bedömd och utförd av kommunens verksamheter. Här finns det i dag en uppsjö av utförare som de direkt kan teckna avtal med. Jag slipper därmed att bli biståndsbedömd utan kan själv bedöma mina egna behov och köpa den tjänsten. Som jag sade tidigare har vi en parlamentarisk utredning som pågår. Den tittar på småföretagarnas förutsättningar och villkor när det gäller sjuklöneansvar och trygghetsvillkor. Där utgår jag från att både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna deltar. Vi får se vad utredningen kommer fram till. Det är ett steg på vägen att man ändå har gett förutsättningar för småföretagarna att vara medvetna och få en förutsägbarhet i sina sjuklönekostnader. Det tycker jag är gott.

anf.39 Eva Flyborg (FP):

Herr talman! Det känns tryggt och bra att ha herr talmannen tillbaka i huset igen efter den stora balunsen i går vid Nobelfestligheterna. Herr talman! Jag kan i mångt och mycket instämma i de föregående allianstalarnas inlägg i debatten. Det var bra inlägg från oppositionspartierna. Jag tycker att de tar situationen på allvar. De hade en hel del kloka tankar om sakernas tillstånd. Det är väl inte i varje debatt man berömmer oppositionen för att de i varje fall till del har kloka tankar. För mig och Folkpartiet är ett bra entreprenörs- och företagsklimat avgörande för att vårt lands ekonomi ska kunna växa och vara livskraftig. Begreppet entreprenör är större än begreppet företagare. En entreprenör är någon som ser nya affärsmöjligheter, nya kombinationer och nya marknader. Vi måste ha ett samhällsklimat som uppmuntrar till entreprenörskap. Utan alla tänkande och kreativa människor skulle Sverige inte överleva. Det är därför så positivt att entreprenörskap och entreprenöriellt lärande numera löper som en röd tråd genom hela det svenska utbildningssystemet från Snilleblixtarna till Ung Företagsamhet. Entreprenörskap går ofta vidare i företagande. En person som har nya idéer om hur man tillgodoser behov förverkligar ofta sina idéer just genom företagande. Vi, det vill säga Folkpartiet och Alliansen, arbetar aktivt för att människor ska tycka att det är lika naturligt att starta företag som att ta anställning. En viktig förutsättning för ett ökat nyföretagande är förstås en positiv och öppen attityd. Det ska vara lika fint att tjäna ihop 1 miljon på företagsamhet som att vinna det på Triss eller Lotto. Fundera alla i denna kammare på om det verkligen är så i Sverige i dag. Är det lika fint att tjäna ihop 1 miljon på företagande som att vinna det på Lotto? Samtidigt måste det finnas ett gott ekonomiskt klimat med bra skatteregler som utformas så att vårt land är ett intressant land att investera och arbeta i. Statens insatser ska komplettera näringslivets behov och inte snedvrida konkurrensen. Företagsfrämjande insatser får heller aldrig tränga undan privata tjänster och utförare utan bara vara just kompletterande. Herr talman! Utmaningar och orosmoment för Sverige saknas sannerligen inte. Den internationella konkurrensen är stenhård, och det är oroliga ekonomiska tider med mörka moln på himlen. Trots att varslen nu ökar så har Sverige har klarat sig förhållandevis bra. Vi har blivit internationellt rosade och prisade för hur klokt och framgångsrikt vi sköter vår ekonomi. Många andra länder i vår närhet dras med gigantiska underskott och brottas med nedskärningar, ekonomiskt kaos och stigande arbetslöshet. I dagens läge är det därför oerhört viktigt med en näringspolitik som är utformad så att den bidrar till att ytterligare stärka den svenska konkurrenskraften och skapa fler jobb i fler och växande företag nu men också på sikt. Paradoxalt nog står vi dessutom inför en gigantisk generationsväxling inom såväl privat näringsliv som offentlig sektor, vilket inom en snar framtid kommer att ge en arbetskraftsbrist. Herr talman! Regeringen jobbar hårt på att förbättra och lyfta den svenska skolan och yrkesutbildningarna så att människor har kompetens och utbildning att axla ansvaret inom industrin, omsorgen och servicesektorn när så behövs. Ett efterlängtat lärlingssystem och introduktionsanställningar för unga kompletterar. Här vill jag gärna nämna kamraterna på den fackliga sidan som på många håll arbetar konstruktivt och nära med företagen för ett hållbart resultat. Näringspolitik är många saker. Man kan kanske tycka att den är som ett politikens Kinderägg. Det handlar om människors utbildning, möjlighet till anställning och inte minst den viktiga forskningen, så här dagen efter Nobelprisutdelningen. Det handlar om infrastruktur som binder samman landet och gör export möjlig, rimliga skatter, regelförenklingar, energipolitiken, som är en av pelarna i landets utveckling, den internationella konkurrensen, exportmöjligheter, tillgången till riskvilligt kapital, goda språkkunskaper med mera. Allt detta och mycket mer ingår därför i regeringens tillväxtpolitik, som syftar till fler, starkare och växande företag. Allt hänger samman. Herr talman! När folkpartiledaren Bertil Ohlin var handelsminister i Sverige, för övrigt den bästa statsminister Sverige aldrig hade, myntade han begreppet de välståndsbildande krafterna, vilket syftade på företagen som byggde Sveriges välstånd. Så gör de än i dag. Ett fritt och starkt näringsliv ger människor arbete, trygghet och ett socialt sammanhang. Dessa krafter är grunden för all den politik vi tar för given och som kallas välfärd. De ger Sverige exportintäkter som gör att vi kan bygga broar, vägar, järnvägar, skolor och sjukhus. De gör så att hjulen rullar och belysningen på hockeyrinkar och fotbollsplaner tänds. De gör så att vi har det varmt och skönt i detta just nu kalla och mörka land. Att vara företagare är att förverkliga en idé och vara kreativ. Men samtidigt som man bygger sitt företag så bygger man också landet. Det är därför politiken måste inriktas på att underlätta för företagaren och hans och hennes växtkraft. Om man jämför näringslivet med en blomma ska den generella politiken vara myllan den växer i och själva näringspolitiken som Bykobakt, ja, växtnäringen ni vet. Låt därför många blommor blomma. En trädgård är vackrast där variationen är stor. Som politiker gäller det att se till det stora i det lilla och bereda väg för det och inte stå i vägen eller försvåra. Herr talman! Volvo startades på en servett på en kräftskiva där Assar Gabrielsson och Gustaf Larson tecknade ned det som än i dag utgör grunden för denna världskoncern. I förra veckan presenterade företaget en storsatsning i Göteborg och Västsverige. Det är 35 miljarder som ska investeras de närmaste åren. Det är denna och liknande investeringar som bygger inte bara bilar utan hela Sverige. Herr talman! Oppositionen har alla sina egna och sinsemellan olika alternativ för Utgiftsområde 24 Näringsliv. Inget är dock lika bra som regeringens. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna. I detta anförande instämde Anna Steele (FP) och Hans Rothenberg (M).

anf.40 Carina Adolfsson Elgestam (S):

Herr talman! Eva Flyborg talar sig varm för bland annat den utbildningssatsning som regeringen har gjort. Mot bakgrund av det kan man lite förvånad med tanke på delvis att ni minskar antalet högskoleplatser. Men ni har också förslaget om att man skulle korta gymnasieutbildningen och göra den ettårig. Jag har lite svårt att se det som en satsning på utbildning inför framtiden. De eventuella elever som skulle gå den utbildningen ska konkurrera på arbetsmarknaden tillsammans med de studenter som har gått en treårig utbildning. Man kan fundera på möjligheterna när arbetsgivaren sitter framför dessa unga människor och ska göra en anställning. Är det verkligen en satsning på utbildning för framtiden som Folkpartiet diskuterar i det sammanhanget? Jag vill komma tillbaka till det Eva Flyborg omnämnde som kloka tankar från oppositionen. Vi får väl tacka särskilt för det. Mot bakgrund av det skulle jag vilja ta upp det som är vårt förslag kring nyföretagargaranti. Det finns en hel del personer runt om i vårt land som går och bär på en idé och kanske till och med har en ritning eller ett förslag på det som ska utvecklas men behöver lite puff och hjälp på vägen och kanske framför allt saknar kapital och säkerhet. Det är bakgrunden till vårt förslag om nyföretagargaranti. Skulle Folkpartiet vara berett att ställa sig bakom vårt förslag till nyföretagargaranti, just för att få i gång tillväxten?

anf.41 Eva Flyborg (FP):

Herr talman! De olika formerna av utbildningar kräver en debatt i sig. Det känner Carina Adolfsson Elgestam till väl. Låt mig bara säga så här: Olika längd på utbildningar svarar upp mot behovet efter att en hel del ungdomar hoppar av gymnasiet helt, klarar inte av det och vill inte gå kvar. Just de står för en stor del av den ungdomsarbetslöshet som vi ser i dag och som biter sig fast, där man sedan inte kommer in på arbetsmarknaden utan hoppar av helt. En ettårig utbildning gör att man stannar kvar till exempel i utbildningssystemet och får en lagom dos utbildning som industrin också efterfrågar i vissa fall, att man har en kortare gymnasieutbildning. Det kan vara med en yrkesinriktning eller något annat. Det taggar också i detta med lärlingssystem, som jag tror att Carina Adolfsson Elgestam efterlyste - eller möjligtvis var det Kent Persson som nämnde det. Det var i alla fall en god idé. Jag förstår att oppositionen måste försöka hitta något att klanka på, för det är inte lätt i det här goda budgetbetänkandet. Man måste se det som en helhet. Allt hänger samman, från en ettårig utbildning till ett fyraårigt gymnasium och så vidare. Lärlingsanställningar, provanställningar - den här regeringen gör allt för att hitta lösningar på arbetslösheten, inte minst ungdomsarbetslösheten, också genom att sänka till exempel det ni har kritiserat så hårt, arbetsgivaravgifterna för ungdomars arbete. Allt hänger samman. Jag tar inte åt mig, om det nu var en kritik som riktades mot den ettåriga utbildningen, utan jag ser sammanhanget och förstår oppositionens försök att hitta något att klaga på.

anf.42 Carina Adolfsson Elgestam (S):

Herr talman! Det är nog inget problem att hitta något att tala om här i kammaren, utan problemet är snarare att välja ut vilka av de problem som finns som vi ska lyfta upp här i dag, under den tid som finns avsatt just för vår debatt. Det finns oerhört mycket som går att förändra för att få en ökad tillväxt i landet, inte minst utifrån att stimulera ekonomin, så att fler vågar ta steg och göra investeringar. Det är något som man från Alliansens sida kanske har glömt bort helt och hållet, kan det kännas som. Lite kort tillbaka till den ettåriga utbildningen, som Eva Flyborg säger att industrin har frågat efter. Tänk, jag har inte träffat en enda person i ledande funktion inom industrin som har uttryckt att detta är ett önskemål: Vi behöver ha personer med kortare utbildning. Det är precis tvärtom. Den industri som vi har i dag i Sverige ligger på en sådan nivå att det krävs utbildning. Det krävs en längre utbildning, minst två eller tre år och kanske rent av fyra år. Det krävs oerhört goda kunskaper inte minst i språk, utifrån att industrin i dag har så pass mycket it i alla sina maskiner. Det är oerhört förvånande att höra just den motiveringen. Jag hörde inget om att Eva Flyborg gav någon respons angående vårt förslag om nyföretagargaranti, utifrån att det finns många människor som bär på idéer men som kanske inte har kapital och säkerhet. För dem skulle detta kunna vara en möjlighet att starta ett företag och komma ut på marknaden.

anf.43 Eva Flyborg (FP):

Herr talman! Just de stora avhopp som jag talade om var ett gigantiskt problem i den svenska skolan innan alliansregeringen tog över och började förändra hela skolsystemet. Det tar tid. Man har sagt att det är som att vända en oceanångare. Jag skulle nästan tycka att det är ännu värre, för det tar så oändligt lång tid från det att man först utreder och sedan genomför reformer fram till att skolväsendet uppvisar andra resultat. Det tar mycket lång tid. Problemet var att skolan förut inte förmådde hålla kvar en hel del ungdomar. De orkade inte med tre- eller fyraårigt gymnasium med de akademiska krav som ändå ställs utan gick rakt ut i arbetslöshet. Det är just den delen av arbetslösheten som biter sig fast. Sedan är det svårt att komma till rätta med det. Då är det bra med en ettårig utbildning som gör att man får med sig något av det akademiska men också kan inrikta sig på en praktisk utbildning, gärna tillsammans med företagen, kanske senare i en lärlingsanställning, ungdomsanställning eller vad man vill kalla det. Allt hänger samman. Det är ett steg i den stege som finns för att komma in på arbetsmarknaden. Beträffande olika typer av stödsystem för företagare skulle jag i stället vilja hävda att vi har ett bra system där man kan få mycket stöd, i dessa dagar inte minst från Arbetsförmedlingen, som har fått en rejält utökad verktygslåda med till exempel hjälp för att starta företag och annat, vilket är några av de största enskilda jobbåtgärder som ungdomar klarar väldigt bra - detta som ett delsvar. Från Alliansens och regeringens sida tycker vi att det är mycket bra med de generella insatserna. Det är bättre att till exempel sänka arbetsgivaravgifter för ungdomar och ha en lägre bolagsskatt, så att företag klarar sig bättre generellt, än att ha specifika checkar och sänkningar.

anf.44 Anders Ahlgren (C):

Herr talman! Som Rocky i den här talarstolen ska jag be att få börja med att yrka bifall till utskottets förslag. Sedan vill jag fråga: Vad är den offentliga sektorns roll när det gäller företagande? Min uppfattning som mångårig egen företagare är att det handlar om värdskap, ett värdskap som ger goda förutsättningar för företagande men också skapar bra möjligheter kring företaget i form av infrastruktur, skolor, barnomsorg etcetera. Värdskapet ska medverka till att stärka attraktiviteten i bygden och synliggöra företagens viktiga arbete. Då ökar förutsättningarna att lyckas få en positiv utveckling och också locka till sig ny arbetskraft. Men själva företagandet drivs och utvecklas av modiga entreprenörer som vågar satsa på sin affärsidé. Det är kring starka affärsidéer det skapas nya företag och görs nya affärer. Jag vill citera Företagarnas VD Elisabeth Thand Ringqvist: "Sverige är ett av världens mest konkurrenskraftiga och innovativa länder. Bara i år startas 70 000 nya företag och av fem nya jobb kommer fyra från små och medelstora företag. Det här är ett drömläge. För om varje företag bara växte lite mer, skulle hela Sverige växa mycket mer." Sverige ska vara ett land där det lönar sig att arbeta. Därför vill vi se fler anställda och fler företag som startas och växer. Sverige ska vara ett föregångsland där vi förenar hållbarhet med ett växande näringsliv. Därför måste vi fortsätta arbeta med att förenkla för människor att starta och driva företag. Företagarnas undersökningar visar att människor i dag startar företag av flera olika anledningar och vid flera olika tidpunkter i livet. Hösten har dock varit en tid av ängslan och ovisshet för många människor. Det har jag stor respekt och förståelse för. Som ett av Europas mest exportberoende länder är Sverige extra sårbart i tider av ekonomisk och finansiell oro. När skuldkrisen i stora delar av Europa och USA medför att efterfrågan på exportmarknaden minskar får det stora effekter på vårt eget näringsliv. Den senaste tidens ökning i antalet varsel är effekter av just detta. Det bekymrar oss centerpartister. Samtidigt vet vi, sedan tidigare allvarliga lågkonjunkturer, att antalet varsel inte är synonymt med antalet människor som hamnar som arbetssökande, detta enligt forskning som har genomförts på varsel under hela 90-talet. Vi ser att antalet varsel skiljer sig kraftigt i olika delar av Sverige. Det innebär att det finns arbetsmarknadsområden som har betydligt mindre känning av lågkonjunktur. Men nyhetsflödet från medier och politiker pumpar ut ett budskap om att allt rasar samman. Min uppfattning är att vi tillsammans, oavsett om vi är i majoritet eller i opposition, måste vara försiktiga med orden och inte prata oss till en förlamande oro hos människor. Genom en onyanserad debatt och generaliserande hållning som inte tar hänsyn till de regionala skillnader som finns riskerar vi att förvärra lågkonjunkturens skadeverkningar. Vi ser att i dessa tider blir satsningar på jobb och tillväxt extra viktiga. För att möta den här utvecklingen krävs en aktiv och ansvarsfull näringspolitik. Vi måste på lång sikt stärka konkurrenskraften för att kunna hävda oss i en alltmer global ekonomi. Centerpartiet och regeringen driver precis detta, en aktiv näringspolitik som bidrar till ett hållbart näringsliv och ett framgångsrikt företagande. Herr talman! Låt mig ge några exempel. För att långsiktigt minska den höga ungdomsarbetslösheten föreslår regeringen ett ungdomspaket på totalt 8,1 miljarder under de närmaste tre åren. För att stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv görs satsningar på lärlingsutbildning och gymnasiala yrkesutbildningar. Det är fler utbildningsplatser inom yrkeshögskola, lärlingsvux, universitet och högskolor. Det är ökade arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som förstärkning av nystartsjobb, mer förmedlingsstöd och studiemotiverande insatser. Här ingår en fortsatt satsning på halverad arbetsgivaravgift vid anställning av ungdomar upp till 26 år. Det är åtgärder som på sikt kommer att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Vi är också förhoppningsfulla inför den jobbpakt som regeringen nu diskuterar tillsammans med arbetsmarknadens parter. Det är en pakt med stark inriktning på att trycka tillbaka ungdomsarbetslösheten. Men vi måste naturligtvis också vara självkritiska och inse att mycket mer behöver göras. För att minska ungdomsarbetslösheten till en hållbar nivå anser vi i Centerpartiet att det behövs en ökad kontakt mellan elever och arbetsliv under hela utbildningstiden, en mer effektiv och specialiserad arbetsförmedling, sänkta kostnader för att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och ett trygghetssystem som stimulerar ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Regeringen satsar ytterligare 106 miljarder kronor under perioden 2014-2025 på infrastruktur. På det sättet knyter vi ihop landet och skapar bättre förutsättningar för jobb och växande ekonomi. Nyligen presenterade regeringen en kraftfull satsning på forskning och innovation. Nivån på anslagen ökar med 4 miljarder och innebär långsiktiga satsningar på spetsforskning, särskilda satsningar på energiforskning och förbättrat samarbete mellan forskning och näringsliv. Strategin är starkt förankrad, då den arbetats fram tillsammans med både näringsliv och akademi. Ett gott innovationsklimat lägger grunden för fler jobb, ett mer hållbart samhälle med bättre livskvalitet och tillväxt i alla delar av landet. Vidare föreslås en politik som lägger grunden för att utveckla de gröna näringarna och som kommer att skapa jobb runt om i Sverige, inte minst på landsbygden. Jag vill också uppmärksamma regeringens satsning på reformer för att öka möjligheterna att driva företag och stärka svensk konkurrenskraft. Här vill jag lyfta fram, precis som många andra talare, sänkningen av bolagsskatten och investeraravdraget. Bolagsskatten föreslås nu hamna på en konkurrenskraftig nivå i Europa. Det innebär att vi tar bort en orsak att flytta ut verksamhet från Sverige. I valet av land för kommande investeringar kommer Sverige att finnas med som ett fullgott alternativ. Med bättre förutsättningar för stora och medelstora företag följer också fler affärsmöjligheter för mindre företag. Underleverantörer och servicenäringen kommer att gynnas. När nu Centerpartiets förslag om ett investeraravdrag för privatpersoner blir regeringspolitik kommer fler att ges möjlighet att vara med och investera i företag. Tillgången på kapital är central för att företag ska kunna starta, växa och investera. Med det införda investeraravdraget kan många små företag få hjälp med kapital för fortsatt utveckling. Vi centerpartister tror på de små företagens förmåga att växa, och detta kommer att skapa arbete. Sänkt bolagsskatt tillsammans med investeraravdraget ökar förutsättningarna för att jobb och kapital stannar i Sverige. Herr talman! Så här skapar vi ett hållbart företagsklimat och en ekonomi som ger människor jobb. Det är jobb som i sin tur ger skatteintäkter så att vi kan utveckla en hållbar välfärd.

anf.45 Carina Adolfsson Elgestam (S):

Herr talman! Jag lyssnade noga på vad Anders Ahlgren sade i sitt inlägg. Jag blir nog lite förvånad utifrån det som uttrycktes om sambandet med alla varsel runt om i landet. Visst, det är inte alla varsel som alltid faller ut, fullt ut. Men när det gäller att det skulle vara medierna och en del av oss politiker som är med och blåser upp det här, det vill säga att det är ett minskat antal order i orderböckerna, verkar det lite grann som att vi lever i olika verkligheter, Centerpartiet och vi socialdemokrater eller vi i oppositionen. Jag kan inte låta bli att använda mitt hemlän, Kronoberg, som exempel. Där är det tyvärr flest varsel i hela landet. Bara för att visa på det här som då medierna skulle blåsa upp och svartmåla kan jag säga att det är 1 770 personer hittills i år som har blivit varslade i ett litet län som Kronoberg, som är ganska industriberoende. Eller, rättare sagt, vi har väldigt mycket industrisysselsättning. Vi har också mycket som går ut på export. Det är klart att det finns ett samband med detta. Men det här är ingenting som medierna blåser upp, utan det här är kalla fakta utifrån verkligheten. Sedan kan man gå vidare och titta på det som åtminstone jag betraktar som verkligheten. Det handlar om människor som jag möter i min vardag. När jag går på Storgatan hemma i Lenhovda eller inne i Växjö och möter folk handlar det faktiskt om att det är en ökning av arbetslösheten på ett år, om vi jämför oktober månad.

anf.46 Anders Ahlgren (C):

Herr talman! Enligt den utredning som finns där man har gått igenom varslen under 1990-talet är det två av tio som leder till arbetslöshet. De andra personerna får naturligtvis en stor omställningsdel i det här, men de hamnar på andra jobb. De utvecklar sig själva. De hamnar i utbildning och så vidare. Därför finns det ingen likställighet mellan antal varsel och ökad arbetslöshet. Jag kan göra samma jämförelse med mitt eget län, som är Dalarna. Vi har färre varsel 2012 än 2011. Vi har färre varsel än 2004, och vi har betydligt färre varsel än 2003. Och det här länet, som jag kommer från, består av mycket stor exportindustri. Vi har en omställning på stålsidan som kanske är mer strukturell på det sättet. Men det finns inget riktigt sådant här samband. Det är klart att det påverkar om man varje gång man lyssnar på nyhetsprogram får i sig det här: Nu går det åt pipan. Nu måste vi vara försiktiga. Ändå är det väldigt många som har jobb. De 92 procent som har jobb har mer pengar att röra sig med nu än vad man hade 2006, det vill säga den privata konsumtionen behöver inte bromsa in.

anf.47 Carina Adolfsson Elgestam (S):

Herr talman! Jag får gratulera Dalarnas län som inte har så mycket varsel och inte så hög arbetslöshet. Det är bara att gratulera och hoppas att det smittar av sig på småföretag och så vidare så att de vågar anställa. Jag kan inte låta bli att komma tillbaka till just det här att det skulle vara medierna och vi politiker som skapar en bild av denna oro och att det är minskade flöden vad det gäller orderingången. Just i Kronobergs län är det en ökning av arbetslösheten med 1 150 personer i förhållande till 2011. Det ger en bild av verkligheten och att man kanske inte alltid kan hänga upp politiken på en utredning som redan är gjord när vardagen och verkligheten ser ut på ett helt annat sätt. Då måste man försöka ta in det och skapa en politik som leder till tillväxt. Mot bakgrund av detta och det som Anders Ahlgren sade i sitt anförande om att förenkla för företagen vill jag ställa en fråga även till Centerpartiet om det som vi tycker är en tydlig förenkling för företagen, nämligen att ta bort arbetsgivarens kostnadsansvar för den andra sjuklöneveckan. Vi tror nämligen att fler skulle våga anställa om man tog bort den. Är Centerpartiet, som vill värna gles- och landsbygden där många småföretag finns, beredd att gå fram med ett sådant förslag lite snabbare, till skillnad från Jessica Polfjärd och Moderaterna som vill vänta till 2015? Det är ju uppemot tre år till dess. Vi har inte tid att vänta. Vi behöver fatta beslut nu.

anf.48 Anders Ahlgren (C):

Herr talman! Låt mig säga att jag känner stor sympati och empati för de människor som råkar illa ut och drabbas av arbetslöshet, mister jobbet. Det finns dock en regional skillnad, och den tror jag att vi ska vara uppmärksamma på. Den slår lite olika. Jag har själv erfarenhet av att ha varit regionordförande och varselsamordnare 2008 och 2009. Då jobbade vi för att samordna regionala arbetsgivare och fackliga organisationer och satsade på utbildningsplatser för att motverka de skillnader som finns mellan olika regioner och olika län. När det gäller sjukveckorna vill jag säga att jag som gammal företagare jobbat med det problemet i många år och sett vad det ställer till med. Därför är jag glad att en utredning nu tittar över hur vi ska hantera frågan. Det handlar bland annat om vem som ska betala de 1 ½ miljarderna och hur vi ska hantera det hela långsiktigt. Jag hoppas att utredningen kommer fram till ett bra förslag som också gynnar småföretagare vad gäller sjuklöneveckorna.

anf.49 Ingela Nylund Watz (S):

Herr talman! Det är en intressant debatt som uppstått kring detta utgiftsområde. Den drar åt lite olika håll. Näringspolitikens konstitution innebär naturligtvis att många politikområden är berörda. Självfallet är det så. Jag tänkte ändå försöka börja med att ta upp det som ligger till grund för vår syn på vad som just nu måste göras på det näringspolitiska området. Det handlar om den kontext vi lever i, den omvärld som Sverige finns och verkar i. Det är en orolig omvärld. En varselvåg sköljer över Sverige. Många är oroliga inför julhelgen och undrar om de kommer att ha jobbet kvar, om de vågar fira jul på samma sätt som de brukar eller om de ska dra ned på ambitionerna i år. Jag menar, herr talman, att den kontext som Arbetsförmedlingen gav oss i förra veckan, nämligen att om de prognoser som Arbetsförmedlingen gör stämmer, kommer Sverige att ha ungefär 440 000 arbetslösa 2015, alltså en arbetslöshet på 8 ½ procent. Den kontexten måste innebära att vi samlar alla våra krafter för att se till att vi nu kan stimulera både den inhemska marknaden och hushållens köpkraft samt vidta åtgärder som gör att vi klarar framtida strukturomvandlingar. Det måste ske genom aktiva näringspolitiska insatser, inte minst på forsknings- och innovationsområdet, och genom en aktiv arbetsmarknadspolitik så att enskilda ska kunna gå från ett jobb till ett annat, kanske i en annan bransch. Herr talman! Jag skulle vilja instämma i de yrkanden som Carina Adolfsson Elgestam har framfört. Med det sagt tänkte jag gå över till det som jag hoppas ska bidra till debatten, där det för övrigt har gjorts många intressanta inlägg, nämligen genom att fokusera, för det första, på det som vi kallar för strategisk samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle och, för det andra, på regeringens innovationsstrategi. När det gäller strategisk samverkan vill jag hävda att politiken måste spela en aktiv roll och bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt. Jag tror inte att det egentligen skiljer så mycket mellan partierna i det avseendet, även om vi viktar politikens insatser något olika. Det gäller för oss politiker att skapa långsiktigt stabila spelregler för forsknings- och innovationspolitiken. Jag menar att regeringen dess värre har missat en unik chans att skapa långsiktiga förutsättningar för akademin och näringslivet när man mötte vårt erbjudande om en blocköverskridande överenskommelse om forsknings- och innovationspolitiken med isande tystnad. Herr talman! Jag tror inte att det är bra att vi får en ny forsknings- och innovationsproposition vart fjärde år i Sveriges riksdag. Det hade varit bra med en gemensam och lite långsiktigare hantering av forsknings- och innovationspropositionen. Det är olyckligt att vi inte lyckas med det i Sveriges riksdag när man lyckats med det i många andra parlament. I många av våra konkurrentländer har man lyckats kraftsamla och skapa en ökad långsiktighet för näringslivet och forskningen. Här i riksdagen har regeringens ovilja att samla krafterna kring forsknings- och innovationspolitiken ytterligare förstärkts genom att de borgerliga partierna i utbildningsutskottet inte ville ge näringsutskottet möjlighet att i ett sammansatt utskott gemensamt bereda forsknings- och innovationspropositionen. Det är tråkigt, eftersom det hade kunnat skapa förutsättningar att bryta ned lite grann av de motsatsförhållanden som finns mellan den inomakademiska forskningen och det som lite slarvigt kallas för tillämpad forskning. Jag kan se två tänkbara förklaringar till att det blivit så. Antingen har näringspolitiken väldigt låg status i Regeringskansliet eller så har inte insikten om sambandet mellan den inomakademiska forskningen och den mer samhälls- och näringslivsmotiverade forskningen infunnit sig i tillräckligt hög grad hos de borgerliga partierna. Vän av ordning kanske menar att detta inte hör hemma i den här debatten, men jag menar att det i allra högsta grad är relevant eftersom vi kunnat se att de samlade satsningarna på forskning och utveckling i Sverige inte har lett till kommersialisering av nya varor och tjänster i den utsträckning som vore önskvärd. Andra länder kraftsamlar. Sverige halkar efter. Därför har vi föreslagit en rejäl satsning på strategisk samverkan mellan näringslivet, akademin och samhället. Vi vill kraftsamla kring några områden som skulle kunna generera nya innovationer, nya varor och tjänster och därmed nya jobb. Arbetet ska enligt vår uppfattning ledas av statsministern. Herr talman! Regeringens oförmåga att samla berörda aktörer i Sverige kring en ny strategi för innovation och tillväxt bekräftas också av att näringsministern inte velat eller vågat föra den nya innovationsstrategin till riksdagen för förankring, debatt och beslut. Det minskar, tyvärr, dess legitimitet. Kanske hade den vid en riksdagsbehandling kunnat förses med fler konkreta, uppföljningsbara mål än vad den nu innehåller. Enligt de uppgifter jag fått ska arbetet med innovationsstrategin ledas av en tjänstemannagrupp på Näringsdepartementet. Det förminskar dess betydelse. Det duger inte.

anf.50 Hans Rothenberg (M):

Herr talman! Målet för näringspolitiken är för oss moderater och för Alliansen att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag för att därigenom bryta utanförskapet. De näringspolitiska insatserna ska även bidra till att uppnå målen i EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning. Staten ska utgöra ett komplement till marknaden, och den främsta anledningen till att låta staten agera aktör är att stimulera marknadens naturliga funktioner och motverka marknadsmisslyckanden. Detta gäller oavsett om vi pratar statligt ägda företag, statligt riskkapital eller diverse innovationssatsningar. Innovationer, företag och arbetstillfällen kan inte kommenderas fram, men de kan stimuleras fram genom att man tar bort de onödiga hinder som finns. Ett sådant hinder var den förmögenhetsskatt som tidigare jagade friskt kapital ut ur landet och hindrade nytt kapital att komma in i Sverige. Denna skadliga skatt är nu ett minne blott tack vare en orange allians. Ett annat hinder där ribban kan sänkas är bolagsskatten som kan sänkas från 26,3 procent till 22 procent. Det föreslår också regeringen nu. För att ytterligare öka incitamenten aviserar regeringen att det också ska införas ett investeraravdrag. Det är viktigt att förbättra tillgången till kapital, och dessa reformer sänder en tydlig signal till omvärlden om att i Sverige är och skall det vara förmånligt att etablera sig och verka på lång sikt. Det är också en tydlig signal till företag i Sverige att det ska vara långsiktigt tryggt att fortsätta verka här. Herr talman! Innovationer börjar ofta med forskning. Regeringen satsar därför 4 miljarder kronor på forskning och innovation för att långsiktigt stärka Sveriges ställning som en framstående forskningsnation. Totalt omfattar satsningen 11 ½ miljarder under åren fram till 2016. Därmed skapas förutsättningar för att Sverige fortsatt ska kunna vara en konkurrenskraftig kunskapsnation, där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och bidrar till hög tillväxt, stark innovationskraft och högkvalificerade jobb. Budgetpropositionen för 2013 omfattar därför stärkt basfinansiering för universitet och högskolor satsning på spetsforskning forskningsanläggningarna ESS och Max IV i Lund och en särskild satsning på life science-området. Dessutom tillförs energiforskningen ytterligare drygt 1 miljard kronor under åren fram till 2016. Därefter permanentas nivån för energiforskning på 1,4 miljarder kronor per år. Mer om detta kommer att debatteras i kammaren vid annat tillfälle. Alla innovationer spirar ändå inte ur den akademiska forskningen. De flesta innovationer som kommersialiseras springer direkt ur näringslivet. Därför har regeringen tagit fram En innovationsstrategi för Sverige . Den är avsedd att möta globala samhällsutmaningar och skapa konkurrenskraft och jobb i en global kunskapsekonomi. Bland annat möjliggör ett starkt innovationsklimat att människor och aktörer genom att bli mer innovativa också bidrar till lösningar av stora samhällsutmaningar, såväl i Sverige som globalt. Det möjliggör även att företag och miljöer, genom att bli mer innovativa, skapar värde, ökar sin konkurrenskraft och attraherar kompetens, investeringar och samarbetsparter från hela världen. Sverige är inte en isolerad ö, Sverige är mitt i en global värld där gränserna är alltmer utsuddade. Det är också viktigt att offentliga verksamheter och deras partnerskap med privata och idéburna organisationer blir mer kreativa och att de levererar samhällstjänster med hög kvalitet. Herr talman! Det finns de bland oppositionspartierna som hävdar att det inte går så bra för Sverige som det borde. Det vore väldigt bra om det gick ännu bättre för Sverige, men beskrivningen att det inte går bra för Sverige skulle jag vilja säga inte är något annat än uttryck för ren verklighetsrevisionism, då Sverige i själva verket överpresterar i förhållande till omvärlden, i förhållande till många av våra viktigaste konkurrenter och medspelare på den globala marknaden. När det blåser snålt i Sveriges omvärld har vi här hemma de nödvändiga musklerna som gör det möjligt att satsa på det som andra länder bara kan drömma om. Som tidigare sagts kan inte innovationer kommenderas fram, men väl stimuleras fram genom att näringslivet och den akademiska världen får förutsättningar att vara kreativa utan övertro på politiska lösningar. Budgetpropositionen för 2013 är ett kraftfullt bevis på att regeringen tar innovationer på allvar och också ger redskapen som kan göra det möjligt att försäkra sig om framtidens välfärd. Det är en försäkring som jag härmed yrkar starkt bifall till. I detta anförande instämde Cecilie Tenfjord-Toftby (M).

anf.51 Ingela Nylund Watz (S):

Herr talman! Tack Hans Rothenberg för ett intressant anförande! Jag tror att vi ur näringsutskottsperspektiv faktiskt i ganska mycket har gemensamma uppfattningar, inte minst när det handlar om synen på hur innovationer springer ur företagen, precis som du sade i ditt anförande. Just därför är det väldigt tråkigt att vi i det här sammanhanget, med den nya forsknings- och innovationspropositionen, inte har lyckats föra de av riksdagens olika utskott som ansvarar för de här frågorna närmare varandra. Jag hade hellre sett en annan ordning, precis som jag sade i mitt anförande. Jag tänkte återkomma och ställa någon fråga kring den innovationsstrategi som regeringen har antagit. Jag har läst den, och jag har sett hur man har kommenterat den från väldigt många olika håll. Det är en väldigt välskriven vision, som innehåller väldigt få konkreta och ännu färre uppföljningsbara mål. Jag undrar om det kanske inte i själva verket är därför som näringsministern inte har velat föra den till kammaren för behandling, debatt och beslut. Jag skulle vilja fråga Hans Rothenberg om han tycker att det hade varit en styrka för det svenska innovationsklimatet om vi i Sveriges riksdag parlamentariskt hade kunnat få behandla en innovationsstrategi som kanske ska ta sikte på 20-30 år framåt, eller om han är nöjd med att det är en tjänstemannagrupp på Näringsdepartementet som ansvarar för att hålla ihop arbetet för närvarande.

anf.52 Hans Rothenberg (M):

Herr talman! Tack för att vi fick möjlighet att prata vidare om innovationsstrategin. Det här är ett arbete som påbörjades för närmare två år sedan, ett arbete som regeringen har drivit som väl är ett alldeles utomordentligt exempel på hur samverkan kan fungera som allra bäst. Här har politiken tagit initiativ till en övergripande strategi som är långsiktig fram till åtminstone 2020. Man har bjudit in akademiska representanter. Man har bjudit in organisationer från näringsliv och från den akademiska världen. Man har också bjudit in företag. Här har vi Triple Helix: politiken, akademin och näringslivet. Det här gedigna arbetet pågick i ett och ett halvt år, och det har varit många goda avstämningar däremellan. När jag träffar många av dem som har varit med under den här processen får jag en bild av att det här var ett väldigt lyckat arbete. Det är en strategi som till skillnad från konkreta handlingsplaner innehåller visioner. Att sätta upp konkreta mål som är alltför långt fram i tiden är inte riktigt en strategis mening. Strategin ska ligga till grund och vara ett redskap för hur vi ska föra näringspolitik som genererar framtidens innovationer, som ska vara ett redskap för hur forsknings- och innovationspolitiken även inom utbildningsområdet ska kunna drivas framåt. Målsättningen är att öka kommersialiseringsgraden. Då är det alldeles utmärkt att regeringen har tagit fram detta. Liksom många andra strategier som nuvarande alliansregering och även tidigare regeringar har tagit fram har den inte kommit till riksdagens bord, men det gläder mig att Ingela Nylund Watz gärna skulle vilja instämma i den.

anf.53 Ingela Nylund Watz (S):

Herr talman! Jag har inte sagt att jag skulle vilja instämma i den. Jag har sagt att det står väldigt många bra saker i den. Jag hade faktiskt också önskat att vi hade fått den till riksdagen för behandling, därför att jag tror att det hade varit en styrka för det svenska långsiktiga innovationsklimatet att söka en så bred uppgörelse som möjligt om en strategi för innovationer i vårt land som ska sträcka sig 20 år framöver. Jag kan inte tolka Hans Rothenbergs anförande på annat sätt än att Hans Rothenberg är nöjd med den ordning som nu gäller, nämligen att det är en tjänstemannagrupp på Näringsdepartementet som ansvarar för att implementera och följa upp det som står i innovationsstrategin som är mera av en vision än en strategi. Låt mig återvända till frågan om vision eller strategi. Jag tror att Hans Rothenberg väl känner till hur flera andra länder, inte minst de som vi konkurrerar allra mest med i Europa, har hanterat motsvarande arbete med att försöka sätta en dagordning för hur man ska förfina arbetet utifrån de förutsättningar som finns, till exempel i Storbritannien och Nederländerna. Där har man gjort precis det vi gärna hade sett, nämligen skapat en ökad långsiktighet, gjort breda blocköverskridande överenskommelser och satt upp mer fokuserade mål och konkreta handlingsplaner än den förhållandevis okonkreta vision som regeringen har antagit. Delar inte Hans Rothenberg min uppfattning att det hade varit en styrka för långsiktigheten i det svenska innovationsklimatet om vi hade fått en sådan ordning i Sverige som man har valt i andra länder? Jag menar att eftersom vi inte har gjort som på andra håll riskerar vi att halka efter än mer.

anf.54 Hans Rothenberg (M):

Herr talman! Det finns inte en lösning som fungerar bäst överallt. Det finns många lösningar som fungerar på ett riktigt sätt i rätt sammanhang. Det finns många goda lösningar som vi kan plocka från andra delar av världen. Vad man har valt i Storbritannien och i Holland är en lösning. Vad man har valt i de kreativa och expansiva regionerna Los Angeles, Austin och São Paulo är en annan. Det som slår mig när jag hör Ingela Nylund Watz argumentera för en starkare politisk förankring av en innovationsstrategi, att vår syn på hur innovationer och politiken skulle spela en roll, utgör en övertro på att politiken sätter och styr agendan för det som faktiskt ska åstadkommas ute i det fria samhället. Akademierna ska tänka fritt. Fri forskning är något som vi alla värnar om, och näringslivet ska ha de bästa förutsättningarna att utifrån sina egna idéer och egen kraft också kunna verka under konkurrenskraftiga villkor. Därför anser vi att det är viktigt att skapa generellt goda förutsättningar för företagande, för investeringar, för etableringar och för nyskapande idéer i Sverige, inte att det är politiken som ska komma in med ett ovanifrånperspektiv. Det är bra att Sveriges regering har antagit en innovationsstrategi, att den togs fram på kort tid. Vi ska också vara klara över att en forskningsproposition som läggs fram med längre intervaller än nuvarande fyra år skulle ge ett demokratiskt underskott. Om propositionen läggs fram vart tionde år kommer ett antal riksdagar att inte fatta beslut. Jag tycker att det är en bra ordning med forsknings- och innovationsproposition vart fjärde år, och strategin ska vara regeringens rörliga redskap.

anf.55 Jonas Jacobsson Gjörtler (M):

Herr talman! Jag tänkte säga några korta ord om företag med statligt ägande och nämna de tre bolag där regeringen här föreslås få ett bemyndigande att minska det statliga ägandet. Staten är, som bekant, en av Sveriges största företagsägare med 58 bolag, varav 43 helägda och 15 där staten är delägare. Tre av bolagen är börsnoterade. Den statliga företagsportföljen värderades 2011 till över 580 miljarder kronor. De helägda bolagen hade nästan 100 000 anställda. Ägandet medför ett stort och viktigt ansvar. Det är regeringen som förvaltar företagen på riksdagens uppdrag, men företagen ägs gemensamt av hela svenska folket. Det är därför viktigt att staten är en aktiv och professionell ägare. Förvaltningen av den statliga bolagsportföljen kommer vi att debattera i ett separat betänkande till våren. Jag tänker inte här gå på djupet i just den delen. Jag kan konstatera att en del i att vara ansvarsfull värdeskapande och aktiv ägare är att löpande gå igenom bolagens inriktningar, samhällsuppdrag, mål och riktlinjer. En annan och lika viktig del är att löpande utvärdera bolagens roll och deras funktion i förhållandet till det statliga ägandet och också pröva skälen till fortsatt statligt ägande i varje enskilt fall. Vår syn på det statliga ägandet är pragmatisk, och vi tycker att det är rimligt att pröva den i varje enskilt fall. Det går inte att säga att det alltid är bra att staten äger företag, och det går inte heller att säga att det alltid är dåligt. Frågan om ägandet måste prövas löpande. Prövningen görs dels utifrån en grundläggande uppfattning om vikten av staten som en neutral aktör på marknaden, dels utifrån synen på varje enskilt bolag kopplat till eventuella särskilda samhällsuppdrag. För oss är det självklart att en av statens viktigaste uppgifter är att ange ramar och spelregler för näringslivet, att se till att det finns fungerande lagstiftning, ett rättsväsen och att marknaden fungerar. Det är inte rimligt att staten både sätter spelregler och dömer av hur marknaden fungerar samtidigt som staten är en aktör på marknaden. Om ett bolag verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens och inte har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag menar vi att det är rimligt att tänka sig att företaget bör säljas. Försäljningen bör dock ske vid ett tillfälle när det bedöms vara gynnsamt för skattebetalarna. Herr talman! I det här betänkandet föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i tre bolag, nämligen Aktiebolaget Bostadsgaranti, Lernia AB och Vectura Consulting AB. Skälen är huvudsakligen de allmänna och principiella motiv som jag nämnde nyss. Inget av de tre aktuella bolagen har något särskilt samhällsuppdrag, och samtliga tre verkar på marknader där det finns fungerande konkurrens och där det finns andra aktörer. Regeringen gör löpande analyser av de statliga bolagen och prövar skälen för statligt ägande. En sådan genomgång har gjorts i de nu aktuella fallen. Några skäl för staten att kvarstå som ägare har då inte framkommit. Det är inte möjligt och det är inte heller lämpligt att här och nu ange exakt i vilken ordning eller exakt när och hur de tre bolagen ska säljas. Det bör prövas i varje enskilt fall utifrån det enskilda bolagets förutsättningar och utifrån den situation som finns på den marknad där bolaget verkar. På så sätt kan en försäljning genomföras så affärsmässigt bra som möjligt och på ett sätt som värnar skattebetalarnas intressen. Det riksdagen föreslås göra är därför att ge regeringen ett bemyndigande att sälja hela eller delar av de aktuella bolagen när tillfället är det rätta. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.

anf.56 Boriana Åberg (M):

Herr talman! Mina allianskolleger har berättat om många av regeringens satsningar för att främja entreprenörskap och företagande. Jag ska inte upprepa dem trots att de tål att upprepas. Förutom de generella insatserna för företagande har regeringen även gjort omfattande satsningar för att stärka kvinnors företagande. Det är viktigt för Sverige att fler kvinnor vågar ta steget att bli företagare. Under många år har det premierats att vara anställd, och företagande har setts som något suspekt. Tack och lov finns inte denna inställning längre. Tillväxtpotentialen för det kvinnliga företagandet i vårt land fortsätter att vara stor. Trots detta är företagandet generellt lågt i Sverige. Andelen företag som drivs av kvinnor är strax under 30 procent. Denna andel måste bli högre. När fler företag drivs av kvinnor ökar dynamiken och förnyelsen i näringslivet. Fler kvinnor som är företagare betyder ökad konkurrenskraft för Sverige, ökade skatteintäkter och hållbar ekonomisk tillväxt. Att vara företagare öppnar nya karriärvägar och skapar möjligheter för kvinnor att använda sin kapacitet, kompetens och kreativitet på nya sätt. Det innebär också att kvinnan förfogar friare över sina arbetstider och sin arbetsplats samt att hon kan tjäna pengar, investera dem och se hur företaget utvecklas. Enligt Tillväxtverket skulle det innebära 75 000 nya företag med 278 000 nya jobb om kvinnors företagande fortsätter att öka tills företagandet blir lika vanligt som bland män. När alliansregeringen införde valfrihet inom välfärden tog många kvinnor chansen och blev företagare. I dag har 69 procent av Sveriges företag i välfärdsbranscherna en kvinnlig vd eller ägare. Det är inte konstigt; 80 procent av alla som arbetar inom skola, vård och omsorg är kvinnor, och det är fantastiskt att de väljer att satsa på dessa branscher som de har så stora kunskaper om. Herr talman! Under hösten gjorde jag ett tiotal besök inom sjukvård och äldreomsorg som drivs i privat regi i min valkrets Södra Skåne. De flesta av den personal som jag träffade hade erfarenheter av både privat och offentlig verksamhet. De uttryckte att de hade mycket mer inflytande över sin arbetssituation nu, att det var kortare beslutsvägar och att de trivdes bättre. Dessutom hade man större möjlighet att vidareutbilda sig och göra karriär inom det privata. Det egna initiativet togs till vara på ett bättre sätt. Kvinnorna som jag träffade var oroliga för vad debatten om förbud för vinster inom välfärden skulle utmynna i. De upplevde att kvinnliga entreprenörer var ifrågasatta och granskade på ett annat sätt när de efter många år som offentligt anställda valde att starta eget. Det har talats mycket om att begränsa och till och med förbjuda vinster inom välfärdssektorn. Menar man då att dessa kvinnor som har tagit lån med sina hem som säkerhet ska driva en verksamhet som inte går runt? Vinst i verksamheten möjliggör vidareutbildning, utveckling och nya investeringar i företaget. Att begränsa självständigheten och vinstmöjligheten hos företagare inom välfärdssektorn blir därmed ett direkt angrepp mot kraften i kvinnors företagande. Det är självklart att vi ska ställa höga krav på de tjänster som finansieras med våra skattepengar oavsett om det handlar om skola, sjukvård eller äldreomsorg och oavsett om utföraren är offentlig eller privat. Det är viktigt att medborgarna har flera alternativ att välja bland, och också alternativet att välja bort en verksamhet som ger dålig service. Men utan möjligheter till vinst kommer företagen att försvinna, och med dem försvinner möjligheten till valfrihet för medborgarna. Herr talman! Alliansregeringen för en konsekvent politik som främjar företagande såväl bland kvinnor som bland män. Med fler och växande företag kommer många människor som i dag står utan inkomst att få en möjlighet till egen försörjning. Fler kommer att få ta del av de personliga vinsterna med att starta företag, såsom personlig tillfredsställelse, möjlighet att tillämpa egna idéer och en ökad självständighet. Framför allt kommer fler och växande företag att bidra till att skapa fler arbetstillfällen och öka tillväxten på lokal, regional och nationell nivå. Det ska fortsatt vara lönsamt och stimulerande att vara företagare i Alliansens Sverige. Vi vill fortsätta att arbeta för att stärka kvinnors företagande i vårt land genom att ytterligare förbättra och förenkla möjligheten att starta, driva och utveckla verksamhet. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet. I detta anförande instämde Jonas Jacobsson Gjörtler, Jessica Polfjärd och Hans Rothenberg (alla M).

anf.57 Carina Adolfsson Elgestam (S):

Herr talman! Kvinnors företagande och vikten av att fler kvinnor startar och driver företag - så långt tror jag att vi kan vara helt överens. Jag skulle möjligtvis vilja lägga till att den processen inte startade 2006. Däremot har det nog varit en ganska tydlig process, inte minst kopplat till forskning om kvinnors företagande, de senaste 15-16 åren. Och det har gjorts satsningar just för att vi ska gå mot ökad jämställdhet vad gäller kvinnors företagande. Däremot finns det någonting som skrämmer mig lite grann när jag lyssnar på Boriana Åberg. Det är sättet att beskriva kvinnors företagande precis som att kvinnor bara skulle driva företag inom välfärdssektorn, vård, skola och omsorg. Det är inte sant. Det är en myt, vågar jag påstå. Jag kan också hänvisa till forskare som mycket tydligt har tagit fram och kan påvisa detta. För att bara ta några exempel finns det kvinnor som driver försäkringsbolag, kvinnor som driver båtföretag, kvinnor som driver asfaltföretag - bara för att visa på mångfalden. Kvinnor startar och driver företag eller tar över företag inom minst lika många branscher som männen. Det är oerhört viktigt att ha det med sig och inte tro att kvinnor bara driver företag inom välfärdssektorn. Det finns däremot något som är ett stort problem för kvinnor, som kvinnor lyfter fram. Senast förra veckan träffade jag en ung kvinna i 30-årsåldern som driver minst tre företag, och hon sade: För mig är det största problemet trygghetssystemen, framför allt att vi inte har någon föräldraförsäkring för företagare.

anf.58 Boriana Åberg (M):

Herr talman! Jag kan instämma med Carina Adolfsson Elgestam i att kvinnor driver företag inom många sektorer och inom alla branscher. Poängen med mitt anförande var att kvinnor ifrågasätts när de driver företag inom välfärdssektorn och att de vinster som de förtjänar där ifrågasätts. Inte minst Socialdemokraterna har varit emot privata alternativ i vården och omsorgen och för en begränsning av vinsterna. Men välfärdstjänster kan inte bedrivas bara av välvilja utan vinstintresse. Det är ingen som vill att livsmedelshandlaren som säljer den livsnödvändiga maten ska göra det utan vinst. Vi ska vara stolta över de kvinnor - och män, för den delen - som startar eget, blir framgångsrika och tjänar pengar på välfärdstjänster, något som tidigare var ett monopolområde för staten, landstinget och kommunerna. Professionellt arbetssätt, god organisation och hushållning med resurser gör vinster i välfärdsföretagen möjliga. Man kan driva en verksamhet till lägre kostnader än den offentliga och samtidigt erbjuda bättre kvalitet.

anf.59 Carina Adolfsson Elgestam (S):

Herr talman! Tidigare i debatten uttryckte Anders Ahlgren att vi från oppositionen och medierna svartmålade angående alla varsel. Jag skulle nog vilja säga att det Boriana Åberg gör här i kammaren är att svartmåla kvinnors företagande och koppla ihop det med vinster i välfärden. Om Boriana Åberg åsyftar att vi socialdemokrater tycker att inflytande över hur våra skattemedel används i privata företag bör vara en rättighet kommer väl domstolen Sverige, det vill säga väljarna, att så småningom ge sitt svar. Men man ska inte ålägga Socialdemokraterna att tycka att vinster i företag är ett problem Självklart tror vi på företagande, och företagen ska få göra vinster. Men det är skillnad på att ha insyn i hur man använder våra skattemedel. Framför allt ska man se till att pengarna stannar i vårt land. För att återgå till kvinnors företagande, myter och stora hinder: Av redovisningen i regeringens budget över till exempel tillgången på kapital ser vi att det är ett problem för kvinnor, kvinnorna får inte lika behandling. Av de lånemedel som Almi tillhandahåller är det 33 procent som tillfaller kvinnor. Det tycker jag är ganska allvarligt och undrar om Alliansen och Moderaterna är beredda att kämpa för och se till att vi får en bättre ordning där och ett bättre bemötande av kvinnor avseende kapitalförsörjning i deras företag.

anf.60 Boriana Åberg (M):

Herr talman! Jag sade tydligt att det handlar om valfrihet för medborgarna när det gäller fler företag och vinster inom välfärdssektorn. Jag är glad att Carina Adolfsson Elgestam har uppmärksammat frågan om kvinnligt företagande och kvinnors villkor. Alla de generella satsningar som görs på företagande och som mina allianskolleger nämnde, som kapitalförsörjning, forskning, ungdomspaket på 8 miljarder kronor, lärlingsutbildning, halverad arbetsgivaravgift för ungdomar, innefattar såväl manliga som kvinnliga företagare. Jag saknar kvinnoföretagarperspektivet i Socialdemokraternas anföranden. Jag saknar det perspektivet också i den praktiska socialdemokratiska politiken, inte i den teoretiska. Man talar sig varm för jämställdhet mellan kvinnor och män, lika villkor för kvinnor och män, lika inkomster. Men när det väl kommer till kritan brukar Socialdemokraterna med sin praktiska politik motverka just detta. Ni var emot RUT när det infördes som gagnar så många kvinnor som driver företag inom välfärdssektorn. Ni var emot sänkningen av momsen inom restaurangbranschen, och ni var emot sänkningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år. Alla de insatserna skapar jobb och gynnar företagande. Vad gäller för Socialdemokraterna?

anf.61 Börje Vestlund (S):

Herr talman! En sak som inte omnämnts i den här debatten så mycket är exporten. Hans Rothenberg var inne på och diskuterade den lite grann, men det kanske är vår allra viktigaste fråga i det läge som vi just nu befinner oss i. Det förtjänar att påminnas om att vi är ett litet exportberoende land. Hade vi inte vår industri som exporterade, våra företag som exporterade, och numer allt fler tjänsteföretag som exporterar, skulle vi inte ha kunnat bygga den välfärd vi har. Därför är frågan hur vi ska arbeta på de nya tillväxtmarknaderna i allra högsta grad viktig. Vi har sett under en längre tid att exporten inte har ökat; exporten har minskat. Det gör den i och för sig i många andra delar av världen också, men det har varit lite värre i Sverige. Jag tycker inte att vi bara ska prata om nackdelar i en sådan här debatt, men det förtjänar att kommas ihåg att en sådan fråga som export är väldigt viktig oavsett vilket parti vi representerar. Dess bättre har vi i den här kammaren en ganska stor samsyn i handelspolitiken. En sak som vi tycker borde ha funnits med i budgetförslaget, men som tyvärr inte finns med, är en ökad satsning på små och medelstora företag för att de ska kunna komma i gång med exporten. Det handlar om regional exportrådgivning, och det handlar om att ta fram program för små och medelstora företag. Jag tycker inte riktigt att man kan se det i budgetpropositionen. Det handlar vidare, mina vänner, om att öka främjandeverksamheten inte minst på de nya tillväxtmarknaderna även om dessa också har problem. Till och med de giganter som alltid nämns i det här sammanhanget - Kina, Indien och Brasilien - har problem på sina exportmarknader. Visst är detta ett stort problem. Vi menar att det borde göras någonting mer för de små och medelstora företagen när det gäller exportmarknaden. Sist vill jag nämna EU:s inre marknad. Den är oerhört viktig för att vi ska kunna fortsätta att lyckas vara en ledande industrination. Problemet är bara att detta har blivit en samtalsklubb där man pratar och pratar och pratar, och det händer mindre och mindre och mindre i EU:s medlemsländer. Det finns jättebra förslag som diskuteras på handelsministermöten och som säkert diskuteras i många parlament. Sedan fattar parlamenten beslut men ingen följer upp vad som händer. I den här kammaren debatterade vi tjänstedirektivet för tre fyra år sedan. Då hade vi en relativt stor samsyn, vi hade avvikande uppfattning på ett par små punkter. Herr talman! Det är dags att i näringspolitiken i Sverige ta krafttag för att öka exporten så att vi inte behöver se fler år, fler månader med en minskad exportmarknad.

anf.62 Erik A Eriksson (C):

Herr talman! Sverige behöver fler insatser som bidrar till en långsiktigt hållbar ekonomi. Sverige behöver en aktiv och ansvarsfull näringspolitik. I synnerhet i dessa tider av oro och varsel måste vi göra allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft och stimulera till fler arbetstillfällen i vårt gamla land. Delar av oppositionen har framfört sina synpunkter här i debatten. Vi har ett antal förslag som vi är stolta över. Låt mig nämna investeraravdraget, eller riskkapitalavdraget som det också kallas. Det är en viktig budgetframgång för alla oss som förstår att det är ett starkt näringsliv och ett bra företagsklimat som är grunden för Sveriges välstånd. Det är ett gammalt centerförslag, kan man säga, men det är fler partier som har drivit den här frågan tidigare. Jag är glad att alliansregeringen nu lägger fram det här förslaget. Det är någonting som kan hjälpa i första hand de små företagarna, som kan växa och bli större. När fler får chansen att investera i små och växande företag kommer jobben på sikt att öka i Sverige. Det är otroligt viktigt. Sedan regeringen presenterade sin budget för snart tre månader sedan har kritiken mot sänkningen av bolagsskatten tagit, tycker jag, för stort utrymme. Den påstås främja endast stora företag, stora bolag. Förslaget om ett investeraravdrag har man nästan glömt bort att kommentera. Därför nämner jag det nu. För det första är investeraravdraget en stor framgång för driftiga entreprenörer i hela Sverige. Det kommer att underlätta kapitaltillförseln till små och medelstora företag och växande företag och på sikt även öka investeringar och jobb i Sverige. För det andra verkar det som att delar av oppositionen har missat att med bättre förutsättningar för stora och medelstora företag följer fler affärsmöjligheter även för mindre företag. Det är här satsningen på mindre företag kommer in, allteftersom efterfrågan på underleverantörer ökar och behovet av servicetjänster stiger. Därför är en sänkt bolagsskatt viktig också ur ett småföretagarperspektiv. Sänkt bolagsskatt tillsammans med investeraravdraget ökar förutsättningarna för att jobben och kapitalen ska stanna i Sverige. Det är bland annat så vi kan skapa ett hållbart företagsklimat. Med hjälp av en skattelättnad på 15 procent av investeringen stimulerar vi kapitalsatsningar i små företag. Vi stärker möjligheten att gå från idé till handling genom att starta och utveckla nya företag. Investeraravdraget innebär att privatpersoner som köper andelar i mindre företag i samband med nystart eller nyemission får göra ett avdrag i sin deklaration på hälften av underlaget upp till ett belopp av 650 000 kronor. Skattelättnaden blir då maximalt 195 000 kronor per person och år, som kan bidra till att fler företag kan startas. I dag kan nystartade och mindre, växande företag ha svårt att hitta extern finansiering av sin verksamhet. Detta är extra tydligt i Småortssverige och i landsbygden, varifrån jag med flera kommer. Det är vanligt att företag startas via privata lån från familj, släkt och vänner, och just i tillväxtfasen är lån från närstående en viktig finansieringskälla. I det skedet kan det vara till hjälp att få låna även små summor. Vi menar att det är viktigt att bredda detta. Därför är förslaget så pass viktigt för det som jag trycker på här. Genom att gynna direktinvesteringar i småföretag stärker vi på sikt förutsättningarna för fler jobb och växande företag i hela landet. Tillgången på kapital är central om det ska bli tillväxt i landsbygderna med grön ekonomi och bioekonomi men även tillväxt bland underleverantörer till exempelvis fordonsindustrin, pappersindustrin och de gröna näringarna, skogsindustrin, som är så pass viktiga för vårt gamla land.

anf.63 Jonas Eriksson (MP):

Herr talman! Det är en angelägen fråga som har lyfts fram i anförandet, hur vi kan stimulera ökade investeringar i landet. Men just det förslag som vi har fått berättat om här har fått oerhört mycket kritik under remissrundan. Endast en handfull av de 40 som lämnade remissvar var positiva, medan stora tunga aktörer har riktat tydlig och skarp kritik, bland annat Branschorganisationen för revisorerna, FAR, och Ekonomistyrningsverket. Hur ser du på kritiken som har riktats mot utformningen av förslaget?

anf.64 Erik A Eriksson (C):

Herr talman! Tack till Jonas Eriksson som ger mig chans att förklara och svara på frågan! Låt mig allra först säga att jag ofta tycker att det är vanskligt att kritisera ett förslag innan vi ens sett effekten av det, även om vi förstås behöver ha instanser som ger synpunkter. Vi har ju olika instanser som ger synpunkter innan vi fattar beslut om en lag i Sveriges riksdag. Jag hade som utgångspunkt i mitt anförande småföretagarna och deras bekymmer och möjligheter att utvecklas, att komma närmare möjligheten att utveckla sitt företag och bygga det vidare med riskvilligt kapital. Vi skulle kunna vända på det och granska dem som har svarat på remissen och gett förslaget kritik. Hur många av dem har haft en F-skattsedel och stått på en bank och bett om att få ett lån på kanske 20 000 eller 30 000 kronor för att dra i gång sin verksamhet? Den syn vi har på företagande i Sverige är ganska centralt. Självklart ska vi lyssna på den kritik som eventuellt finns och också ta reda på vad kritiken egentligen tar sin utgångspunkt i. Är det att man är kritisk till att göra en snabb förändring? Det kan vara en del i det. Men om det är en kritik rent generellt mot att förändra det regelverk som ligger är jag den första att säga: Välkomna att skaffa en F-skattsedel och möta de problem, de utmaningar och de bekymmer som finns med att starta ett företag och driva det! Att starta det kanske inte är det svåraste men att orka hålla det flytande och framför allt att komma åt det riskvilliga kapitalet. Detta är min kommentar kortfattat.

anf.65 Jonas Eriksson (MP):

Herr talman! Vi kanske har lite olika syn på remissförfarandet och svaren som man får in via remissförfarande. Jag tror att man ska lyssna på dem, och här har kritiken varit väldigt bred. Bland de 40 som har svarat är det endast en handfull som har ställt sig positiva. Det är tunga remissinstanser, våra egna myndigheter, som har riktat skarp kritik mot förslaget och menar att det inte träffar rätt. Jag tror att vi har samma ambitioner, du och jag, att göra det lättare för de små företagen att vara verksamma och att få fler människor att investera i företagande i Sverige. Men det är viktigt att de åtgärder som vi beslutar om i regering och riksdag är träffsäkra, och det är också någonting som vi är överens om. Att då gå fram med ett förslag som möter så mycket kritik känns inte så seriöst, enligt min mening.

anf.66 Erik A Eriksson (C):

Herr talman! Då är frågan vilka förslag vi ska lägga fram om vi märker, särskilt på de orter som flera av oss kommer ifrån, att det riskvilliga kapitalet inte når fram, att det inte finns en fristående sparbank eller några riskkapitalister som det finns här i Stockholms centrum. Om inte dessa människor når fram och möter den efterfrågan som finns måste vi lägga fram förslag som gör att vi kan bryta en trend som är negativ. Vi lyssnar alltid på remissinstanser, och självklart ska vi ta dem på allvar. Men låt oss pröva ett förslag som vi ändå ser kan ha effekt. Vi vet att det finns människor som har kapital, som inte får ränta på banken i dag men som genom det här systemet skulle kunna få en möjlighet att förena nytta med nöje, att kunna förstärka sitt eget kapital men också kunna förstärka möjligheterna för ett företag att växa. Låt oss se vidare på det här. Framför allt skulle jag vilja se effekterna av det innan vi talar om exakt hur det ska vara. Det finns hela tiden regelverk som byggs ut. Vi har till exempel ett mycket effektivt skatteverk i Sverige, och det ska vi vara glada över. Det är till för att vi ska ha en hög skattemoral i landet, och det är viktigt. Men vi måste också kunna se hur vi hjälper dessa företagare som blir klämda av regelverk, ibland regelverk som genomförs utan att vi har fattat beslut om dem här i kammaren. Jag hoppas och tror hårt på att det här kan vara ett av de förslag som är bra för småföretagarna i hela vårt land.

anf.67 Krister Örnfjäder (S):

Herr talman! Jag har tagit del av den här diskussionen under fyra timmar, och företrädare för regeringspartierna har vid ett antal tillfällen använt olika argument. Ett exempel som har varit återkommande är sänkningen av restaurangmomsen, och jag blir lite förvånad när man använder just den som ett bra exempel på en lyckad satsning. I mitt hemlän var Alliansens samtliga partiföreträdare för några veckor sedan med på gemensamma presskonferenser där de beskrev hur lyckat det här är, ungefär samma tongångar som vi har hört här i dag. De kunde peka på att den här satsningen har gett 6 000 arbetstillfällen. Och det ska man inte förakta. Men jag vill å andra sidan inte säga att det är en lyckad satsning om man tänker sig den här situationen: Regeringen har tillsammans med sina kamrater i riksdagen anslagit 5,2-5,3 miljarder och 6 000 har blivit anställda. Räknat per arbetstillfälle blir det 900 000 kronor. Eftersom finansministern i så många andra sammanhang säger att statens resurser är begränsade och att man därför måste vara väldigt aktsam med dem tänker jag som så: 900 000 per arbetstillfälle - fanns det inte något annat sätt som hade kunnat ge ett bättre utfall än att sänka restaurangmomsen? Om jag hade lagt motsvarande pengar på kommunala arbetstillfällen hade det blivit betydligt fler än 6 000. Förmodligen hade det blivit åtminstone tre gånger så många.