Proposition 2007/08:12 Vissa kapitalskattefrågor

Regeringens proposition
2007/08:12
Vissa kapitalskattefrågor Prop.
2007/08:12
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 11 oktober 2007
Fredrik Reinfeldt
Anders Borg
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås förändringar när det gäller fysiska personers
möjligheter att utan skattekonsekvenser överlåta tillgångar till underpris
till ett företag som personen själv eller någon närstående är delägare i.
Reglerna bör EG-anpassas mot bakgrund av EG-domstolens dom i målet
X och Y (mål C–436/00, X och Y mot Riksskatteverket, REG 2002 I–
10829). Regeringen föreslår därför att reglerna utvidgas till att gälla även
överlåtelser till vissa utländska juridiska personer inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet.
För att den svenska skattebasen inte ska urholkas bör även den s.k. tioårsregeln
i 3 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) göras effektivare.
Tioårsregeln innebär att begränsat skattskyldiga är skattskyldiga under
tio år efter det att personen flyttat från Sverige för kapitalvinster vid
avyttring av andelar i bl.a. svenska aktiebolag och vissa andra delägarrätter
och andelar. Regeln föreslås utvidgas till att gälla även utländska
delägarrätter och andelar.
Vid sammanläggning eller delning av svenska investeringsfonder ska
en kapitalvinst inte tas upp till beskattning och en kapitalförlust ska inte
dras av. Denna regel föreslås utvidgas till att gälla även kapitalvinster
och kapitalförluster vid sammanläggning eller delning av vissa utländska
investeringsfonder.
Vid avyttring av marknadsnoterade andelar ska, enligt gällande regler,
fysiska personer beskattas i inkomstslaget kapital. Skatten uppgår till
30 procent. Av neutralitetsskäl föreslås att samma regler ska gälla även
för andelar som varit marknadsnoterade men som är föremål för avnotering
i samband med ett förfarande om t.ex. inlösen och fusion.
1

Enligt gällande regler är belopp som betalas ut på grund av en kapitalförsäkring
skattefria och premier som betalas in får inte dras av. Skattefriheten
gäller också belopp som utbetalas vid återköp av en försäkring.
Vid överlåtelse till någon annan än försäkringsgivaren ska dock kapitalvinstbeskattning
ske. Det innebär att en vinst ska tas upp till beskattning
och en förlust ska dras av. För att skapa neutralitet mellan återköp och
andra avyttringar föreslås reglerna för avyttring av kapitalförsäkringar
ändras så att en kapitalvinst är skattefri och en kapitalförlust inte får dras
av även då avyttring sker till någon annan än försäkringsgivaren.
Prop. 2007/08:12
2
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.
Prop. 2007/08:12
3
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................ 4
2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)......... 5
3 Ärendet och dess beredning ........................................................... 11
4 Vissa kapitalskattefrågor................................................................ 11
4.1 Överlåtelse av tillgångar till underpris ............................ 11
4.2 Kapitalbeskattning efter utflyttning (tioårsregeln) .......... 16
4.3 Kapitalvinst eller förlust vid sammanläggning eller delning
av utländska investeringsfonder ...................................... 20
4.4 Beskattning av kapitalvinst i samband med
avnoteringsförfarande...................................................... 23
4.5 Kapitalvinst respektive kapitalförlust vid avyttring av
kapitalförsäkring.............................................................. 25
5 Offentligfinansiella konsekvenser.................................................. 28
6 Författningskommentar.................................................................. 28
Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor
........................................................................... 31
Bilaga 2 Lagförslagen i promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor
............................................................................................. 32
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser till promemorian Vissa
kapitalbeskattningsfrågor..................................................... 37
Bilaga 4 Lagrådsremissens förslag till lagtext.................................... 38
Bilaga 5 Lagrådets yttrande................................................................ 44
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 oktober 2007.... 45

1 Förslag till riksdagsbeslut
Prop. 2007/08:12
4
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Prop. 2007/08:12
5
2 Förslag till lag om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att 3 kap. 19 §, 8 kap. 14 §, 24 kap. 14 §, 42 kap. 15 a §, 48 kap.
15 och 18 §§ och 53 kap. 2 och 6 §§ samt rubriken närmast före 53 kap.
2 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 44 kap. 40 §, samt närmast
före 44 kap. 40 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
19 §TPF
1
FPT
Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på
sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid
något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de
föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande
vistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten
skall tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsvarar
en kapitalvinst och som enligt 51 kap. 3 och 4 §§ skall tas upp i inkomstslaget
näringsverksamhet.
Skattskyldigheten enligt första
stycket omfattar
1. andelar i svenska aktiebolag,
svenska handelsbolag och svenska
ekonomiska föreningar med undantag
för andelar i privatbostadsföretag,
2. konvertibler, konvertibla
vinstandelsbevis och konvertibla
kapitalandelsbevis som getts ut av
svenska aktiebolag,
3. köp- och teckningsoptioner
som utfärdats i förening med skuldebrev
av svenska aktiebolag, och
4. terminer och optioner som
avser sådana tillgångar som anges
i 1–3.
Skattskyldigheten enligt första
stycket omfattar delägarrätter
enligt 48 kap. 2 §, andelar i
svenska handelsbolag och i utlandet
delägarbeskattade juridiska
personer. Andelar i investeringsfonder
omfattas dock inte.
Om ett utländskt aktiebolag tidigare
har varit svenskt, skall vid
tillämpningen av andra stycket det
som sägs om ett svenskt aktiebolag
även gälla det utländska aktiebolaget
till och med det femte året
efter det år då bolaget upphörde
att ha fast driftställe i Sverige,
Vid tillämpningen av denna paragraf
gäller att
1. delägarrätter som getts ut av
ett utländskt företag eller andelar i
en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person bara omfattas om
de förvärvats under tiden som den
skattskyldige har varit obegränsat
TP
1
PT Senaste lydelse 2006:619.

Prop. 2007/08:12
6
dock längst till och med det tionde
året efter det år då bolaget upphörde
att vara svenskt. Vad som
sägs i detta stycke gäller på motsvarande
sätt en utländsk ekonomisk
förening som tidigare varit
svensk.
skattskyldig i Sverige, och
2. delägarrätter och andelar
som har ersatt delägarrätter eller
andelar som avses i 1 skall anses
förvärvade vid samma tidpunkt
som det ursprungliga förvärvet.
Vad som sägs i tredje stycket
tillämpas inte i fråga om delägarrätter
som getts ut av ett utländskt
företag eller andelar i en i utlandet
delägarbeskattad juridisk
person som har ersatt svenska
delägarrätter och andelar i
svenska handelsbolag.
8 kap.
14 §
Ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkring är skattefria.
Av 44 kap. 40 § framgår att en
kapitalvinst vid avyttring av en
kapitalförsäkring inte skall tas
upp.
24 kap.
14 §TPF
2
FPT
Andelen skall vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av följande
förutsättningar:
1. Andelen är inte marknadsnoterad.
2. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det
ägda företaget motsvarar tio procent eller mer av röstetalet för samtliga
andelar i företaget.
3. Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget
eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller
organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.
Andelen skall anses vara marknadsnoterad
även om marknadsnoteringen
har upphört i anslutning
till inledandet av ett förfarande
om inlösen, fusion, likvidation
eller konkurs.
Andelen skall anses vara marknadsnoterad
även om marknadsnoteringen
har upphört i anslutning
till inledandet av ett förfarande
om inlösen, fusion, fission,
likvidation eller konkurs.
En andel i ett privatbostadsföretag anses inte näringsbetingad.
42 kap.
15 a §TPF
3
FPT
Utdelning och kapitalvinst på följande aktier och andelar tas upp till
fem sjättedelar:
TP
2
PT Senaste lydelse 2003:224.
TP
3
PT Senaste lydelse 2006:619.

Prop. 2007/08:12
7
– aktier i svenska aktiebolag,
– andelar i svenska ekonomiska föreningar som inte är kooperativa,
och
– andelar i utländska juridiska personer, om inkomstbeskattningen av
den utländska juridiska personen är jämförlig med inkomstbeskattningen
enligt denna lag av ett svenskt företag, som inte är en kooperativ förening,
med motsvarande inkomster.
Första stycket tillämpas inte om
– företaget är marknadsnoterat,
– företaget har varit marknadsnoterat
men marknadsnoteringen
har upphört i anslutning till inledandet
av ett förfarande om inlösen
, fusion, fission, likvidation
eller konkurs,
– företaget under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser
eller under något av de fyra föregående räkenskapsåren, direkt eller genom
dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på tio
procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad
utländsk juridisk person,
– företaget är ett privatbostadsföretag,
– andelarna är kvalificerade, eller
– en kapitalvinst skall tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet
enligt 49 a kap.
Ett företag anses marknadsnoterat om någon andel i företaget är marknadsnoterad.
44 kap.
Undantag från skatteplikt för
kapitalförsäkringar
40 §
En kapitalvinst som uppkommer
vid avyttring av en kapitalförsäkring
skall inte tas upp.
48 kap.
15 §TPF
4
FPT
För marknadsnoterade delägarrätter får omkostnadsbeloppet bestämmas
till 20 procent av ersättningen vid avyttringen sedan utgifter i samband
med denna dragits av. Detta gäller dock inte terminer och optioner
och inte heller sådana teckningsrätter, fondaktierätter, inlösenrätter och
säljrätter som avses i 13 §.
Första stycket tillämpas även på
delägarrätter om de har varit
marknadsnoterade men marknadsnoteringen
har upphört i
anslutning till inledandet av ett
TP
4
PT Senaste lydelse 2005:1142.

Prop. 2007/08:12
8
förfarande om inlösen, fusion,
fission, likvidation eller konkurs.
18 §TPF
5
FPT
Sammanläggning eller delning av investeringsfonder enligt 8 kap.
1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder skall inte leda till att kapitalvinster
tas upp hos delägarna.
Efter en sådan ombildning anses som anskaffningsutgift för de nya andelarna
det sammanlagda omkostnadsbelopp som skulle ha använts om
de äldre andelarna hade avyttrats. Om en fond delas och den skattskyldige
får andelar i mer än en nybildad fond, skall det sammanlagda omkostnadsbeloppet
fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa
nybildade fonders värde vid delningen.
Vad som sägs i första och andra
styckena gäller även sådana utländska
investeringsfonder som
har bildats i enlighet med rådets
direktiv 85/611/EEG av den
20 december 1985 om samordning
av lagar och andra författningar
som avser företag för kollektiva
investeringar i överlåtbara värdepapper
(fondföretag)TPF
6
F, PT senast
ändrat genom Europaparlamentets
och rådets direktiv 2005/1/EGTPF
7
F, PT
och som hör hemma i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
om sammanläggningen
eller delningen har skett i
enlighet med lagstiftningen i den
berörda staten.
53 kap.
UÖverlåtelser till svenska aktiebolag,
svenska ekonomiska föreningar
eller svenska handelsbolagU
UÖverlåtelser till aktiebolag, ekonomiska
föreningar, svenska handelsbolag
eller i utlandet delägarbeskattade
juridiska personerU
2 §
Bestämmelserna i 3–5 §§ gäller
om en fysisk person överlåter en
tillgång utan ersättning eller mot
ersättning som understiger såväl
tillgångens marknadsvärde som
Bestämmelserna i 3–5 §§ gäller
om en fysisk person överlåter en
tillgång utan ersättning eller mot
ersättning som understiger såväl
tillgångens marknadsvärde som
TP
5
PT Senaste lydelse 2004:66.
TP
6
PT EGT L 375, 31.12.1985, s. 3 (Celex 31985L0611).
TP
7
PT EUT L 79, 24.3.2005, s. 9 (Celex 32005L0001).

Prop. 2007/08:12
9
omkostnadsbelopp till ett sådant
svenskt aktiebolag, en sådan
svensk ekonomisk förening eller
ett sådant svenskt handelsbolag
som överlåtaren eller någon närstående
till överlåtaren, direkt eller
indirekt, äger andelar i.
omkostnadsbelopp om överlåtelsen
sker till ett företag som hör
hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet,
och företaget är ett aktiebolag, en
ekonomisk förening, ett svenskt
handelsbolag eller en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person,
som överlåtaren eller någon närstående
till överlåtaren, direkt eller
indirekt, äger andelar i.
Bestämmelserna i 3–5 §§ gäller
också om ett svenskt handelsbolag
som har en fysisk person som delägare
överlåter en näringsfastighet
eller näringsbostadsrätt utan ersättning
eller mot ersättning som
understiger såväl tillgångens
marknadsvärde som omkostnadsbelopp
till ett sådant svenskt aktiebolag,
en sådan svensk ekonomisk
förening eller ett sådant svenskt
handelsbolag som den fysiska
personen eller någon närstående
till honom, direkt eller indirekt,
äger andelar i.
Bestämmelserna i 3–5 §§ gäller
också om ett svenskt handelsbolag
som har en fysisk person som delägare
överlåter en näringsfastighet
eller näringsbostadsrätt utan ersättning
eller mot ersättning som
understiger såväl tillgångens
marknadsvärde som omkostnadsbelopp
om överlåtelsen sker till ett
företag som hör hemma i en stat
inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet, och företaget
är ett aktiebolag, en ekonomisk
förening, ett svenskt handelsbolag
eller en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person som den fysiska
personen eller någon närstående
till honom, direkt eller
indirekt, äger andelar i.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller dock inte överlåtelser som omfattas
av bestämmelserna i 6–8 §§.
6 §
Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller om en fysisk person överlåter en
tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger tillgångens
marknadsvärde till
1. en utländsk juridisk person
som överlåtaren eller någon närstående
till överlåtaren, direkt eller
indirekt, äger andelar i, eller
1. en utländsk juridisk person
som hör hemma i en stat utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
och som överlåtaren
eller någon närstående till överlåtaren,
direkt eller indirekt, äger
andelar i, eller
2. ett sådant svenskt aktiebolag,
en sådan svensk ekonomisk förening
eller ett sådant svenskt handelsbolag
som en utländsk juridisk
person som avses i 1, direkt eller
indirekt, äger andelar i.
2. ett sådant aktiebolag, en sådan
ekonomisk förening, ett sådant
svenskt handelsbolag eller en i
utlandet delägarbeskattad juridisk
person som en utländsk juridisk
person som avses i 1, direkt eller
indirekt, äger andelar i.

Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller också om ett svenskt handelsbolag
som har en fysisk person som delägare överlåter en näringsfastighet eller
näringsbostadsrätt utan ersättning eller mot ersättning som understiger
tillgångens marknadsvärde till
Prop. 2007/08:12
10
1. en utländsk juridisk person
som den fysiska personen eller
någon närstående till honom, direkt
eller indirekt, äger andelar i,
eller
1. en utländsk juridisk person
som hör hemma i en stat utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
och som den fysiska
personen eller någon närstående
till honom, direkt eller indirekt,
äger andelar i, eller
2. ett sådant svenskt aktiebolag,
en sådan svensk ekonomisk förening
eller ett sådant svenskt handelsbolag
som en utländsk juridisk
person som avses i 1, direkt eller
indirekt, äger andelar i.
2. ett sådant aktiebolag, en sådan
ekonomisk förening, ett sådant
svenskt handelsbolag eller en i
utlandet delägarbeskattad juridisk
person som en utländsk juridisk
person som avses i 1, direkt eller
indirekt, äger andelar i.
U
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2. De nya bestämmelserna tillämpas på avyttringar och överlåtelser
samt sammanläggningar och delningar som skett efter den 31 december
2007.
3. De nya bestämmelserna tillämpas på utdelning som lämnats efter
den 31 december 2007.
3 Ärendet och dess beredning
Prop. 2007/08:12
11
Den ökade internationaliseringen jämte rättsutvecklingen – inte minst på
EG-området – medför att det finns behov av lagändringar på kapitalbeskattningens
område.
Inom Finansdepartementet utarbetades under våren 2007 en promemoria
innehållande förslag till förändringar av bl.a. möjligheterna för fysiska
personer att till underpris överlåta tillgångar till utländska juridiska
personer inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1 och promemorians
lagförslag finns i bilaga 2.
Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna
finns i bilaga 3. En remissammanställning finns tillgänglig i
Finansdepartementet (dnr Fi2007/4031).
I propositionen behandlas promemorians förslag.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 13 september 2007 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 5. Regeringen behandlar Lagrådets synpunkter i författningskommentaren,
avsnitt 6. I förhållande till lagrådsremissens förslag har
även gjorts vissa redaktionella och språkliga förändringar i lagförslagen.
4 Vissa kapitalskattefrågor
4.1 Överlåtelse av tillgångar till underpris
Regeringens förslag: Möjligheten för fysiska personer att till underpris
överlåta tillgångar till svenska företag som överlåtaren äger andelar
i utan att beskattas, utvidgas till att även omfatta överlåtelser till
vissa utländska företag som hör hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat
sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Juridiska fakultetsnämnden
vid Stockholms Universitet menar att det är osäkert hur effektiv
en fortsatt tillämpning av bestämmelserna utanför EES-området kommer
att bli och förordar att flera alternativ för införande av en utflyttningsskatt
bör övervägas för att lösa dessa problem på längre sikt. Skatteverket
anser att bestämmelserna i 53 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL
snarast bör ersättas med en generell regel om uttagsbeskattning av aktier
i samband med utflyttning från Sverige. Svenska Bankföreningen och
Svenska Fondhandlarföreningen anser att förslaget bör förtydligas så att
reglerna omfattar överlåtelser till utländska bolag.
Skälen för regeringens förslag: I 53 kap. IL finns bestämmelser för
de fall en fysisk person överlåter tillgångar till ett pris som understiger

Prop. 2007/08:12
12
såväl tillgångens marknadsvärde som omkostnadsbelopp (underpris) till
ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt
handelsbolag (ett svenskt företag) som överlåtaren eller någon närstående
till denne direkt eller indirekt äger andelar i. Om tillgångarna, t.ex. aktier,
överlåts till ett svenskt företag ska tillgångarna anses avyttrade mot en
ersättning som motsvarar tillgångens omkostnadsbelopp eller marknadsvärdet
om det är lägre. Detta innebär att det är möjligt att överföra orealiserade
värden till det förvärvande företaget utan att det leder till någon
beskattning vid själva överlåtelsen. Enligt nuvarande bestämmelser är det
endast möjligt att skjuta upp beskattningen av en värdeökning på detta
sätt om tillgångarna överlåts till ett svenskt företag.
Om tillgången i stället överlåts till en utländsk juridisk person eller till
ett svenskt företag som direkt eller indirekt ägs av en utländsk juridisk
person är det däremot inte möjligt att skjuta upp beskattningen av värdeökningen
enligt nuvarande regler. I sådant fall ska i stället tillgångarna
anses vara överlåtna mot en ersättning som motsvarar dess marknadsvärde.
En värdeökning kommer då att beskattas vid överlåtelsen.
Syftet med den särskilda regleringen för överlåtelser till en utländsk
juridisk person är att en orealiserad värdeökning på tillgångar som har
uppkommit fram till överlåtelsen inte ska undgå svensk beskattning. De
nuvarande bestämmelserna gör alltså skillnad på om överlåtelsen sker
inom Sverige eller om den sker till ett företag som hör hemma i utlandet.
Reglerna i 53 kap. IL infördes först i den numera upphävda
3 § 1 h mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. I samband med
införandet av inkomstskattelagen (prop. 1999/2000:2, bet.
1999/2000:SkU2, SFS 1999:1229) överfördes bestämmelserna till
53 kap. IL.
I Regeringsrättens avgörande RÅ 2002 not. 210 prövades dessa bestämmelser
i förhållande till bestämmelserna om etableringsfrihet och fri
rörlighet för kapital i EG-fördraget. De faktiska förhållandena i målet var
följande. De fysiska personerna X och Y, som var svenska medborgare
med hemvist i Sverige, avsåg att till ett pris motsvarande omkostnadsbeloppen
, vilka understeg marknadsvärdena, överlåta sina aktier i X AB till
Z AB. Z AB var dotterbolag till Y SA, ett belgiskt bolag. X AB och
Y SA ägdes på samma sätt och till lika delar av X, Y och ett maltesiskt
företag, i vilket X och Y inte hade några ägarintressen. Skatterättsnämnden
fann att ifrågavarande överlåtelser av aktier skulle behandlas som om
överlåtelserna skett mot ersättningar motsvarande marknadsvärdena, dvs.

att skillnaden mellan anskaffningsvärdet och marknadsvärdet skulle tas
upp till beskattning. Regeringsrätten beslutade att inhämta förhandsavgörande
från EG-domstolen.TPF
1
FPT Den tilltänkta överlåtelsen av aktierna i X AB
skulle göras till ett svenskt aktiebolag, Z AB, som ägdes av det belgiska
bolaget Y SA. Regeringsrätten valde emellertid att fråga EG-domstolen
även beträffande fallet att överlåtelsen skulle göras direkt till det utländska
bolaget, dvs. Y SA. EG-domstolen ansåg att det stred mot etableringsfriheten
enligt artiklarna 43 och 48 samt mot den fria rörligheten för
kapital enligt artiklarna 56 och 58 i EG-fördraget att överlåtaren utestängs
från möjligheten att skjuta upp beskattningen av övervärdet på de
TP
1
PT Dom av den 21 november 2002 i mål C-436/00, X och Y, REG 2002 I-10829.
överlåtna aktierna när beskattningen skulle ha skjutits upp vid motsvarande
överlåtelse till ett svenskt bolag som inte ägs av utländsk juridisk
person. Även situationen där denna omedelbara beskattning aktualiserades
när aktierna i de svenska bolagen avyttrades direkt till det utländska
bolaget ansågs strida mot EG-rättens krav på fri rörlighet.
Prop. 2007/08:12
13
Regeringsrätten uttalade att EG-domstolens dom innebär att det inte är
förenligt med gemenskapsrätten att i ett fall som det förevarande utestänga
klagandena från möjligheten att skjuta upp beskattningen av övervärdet
på de aktuella aktierna. Regeringsrätten ändrade Skatterättsnämndens
förhandsbesked och ansåg att aktierna skulle anses ha avyttrats mot
ersättningar motsvarande omkostnadsbeloppen.
I uppdraget till 2002 års Företagsskatteutredning (dir. 2002:28) ingick
bl.a. att undersöka frågan om bestämmelserna i 53 kap. IL var förenliga
med EG-rätten. Utredningen har i slutbetänkandet Vissa företagsskattefrågor
(SOU 2005:99) lämnat förslag till förändringar med anledning av
domen från EG-domstolen. Betänkandet har remissbehandlats.
EG-domstolens avgörande har medfört att reglerna i 53 kap. IL om att
ett övervärde i de tillgångar som överlåts ska beskattas vid en överlåtelse
till utländska juridiska personer, medan någon beskattning inte ska ske
vid en överlåtelse till svenska företag, inte längre kan upprätthållas.
Reglerna bör därför, i likhet med vad Företagsskatteutredningen funnit,
justeras.
I Företagsskatteutredningens slutbetänkande diskuterades om bestämmelserna
bör behållas när överlåtelsen görs till en person som inte hör
hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
eller om alla gränsöverskridande transaktioner ska behandlas enligt
samma regelverk som inhemska transaktioner. Företagsskatteutredningen
fann att alternativet med att behandla alla transaktioner lika i här aktuella
hänseenden är att föredra och föreslog att 53 kap. IL anpassas efter detta.
Det främsta skälet till detta var enligt Företagsskatteutredningen att regelverket
bör vara neutralt även vid den faktiska tillämpningen.
Ett flertal remissinstanser, bland annat Skatteverket och Kammarrätten
i Stockholm, anförde att det är viktigt att skyddet av den svenska skattebasen
tillgodoses vid utformandet av nya regler. Av denna anledning
avstyrkte Skatteverket Företagsskatteutredningens förslag om att utvidga
förvärvssfären även till utländska juridiska personer som inte hör hemma
i en stat inom EES.
Som framgår ovan kan den nuvarande begränsningen av möjligheten
att överlåta tillgångar till underpris utan beskattningskonsekvenser inte
längre upprätthållas. För att EG-anpassa de aktuella reglerna i 53 kap.

IL,
föreslår regeringen därför att reglerna ändras så att beskattning av övervärde
ska få skjutas upp även vid överlåtelse av tillgångar till underpris
till en utländsk juridisk person men bara om denne är hemmahörande i en
stat inom EES. Den fysiska personens anskaffningsutgift för andelarna i
det förvärvande bolaget räknas upp med ett belopp motsvarande skillnaden
mellan omkostnadsbeloppet för tillgången (eller marknadsvärdet om
det är lägre) och ersättningen enligt 53 kap. 2 och 5 §§ IL. Vid avyttringar
av kapitaltillgångar till underpris till eget eller närståendes bolag i
tredje land bör däremot beskattning ske i enlighet med nu gällande regler.

Prop. 2007/08:12
14
Frågan är därmed hur den fria rörligheten för kapital enligt artikel
56.1 EG-fördraget, som inte bara gäller mellan medlemsstater utan även
mellan medlemsstater och tredje land, påverkas. Frågan om fri rörlighet
av kapital till och från tredje land har endast varit föremål för prövning i
EG-domstolen vid ett tillfälle.TPF
2
FPT I det fallet var frågan om det är förenligt
med bestämmelserna om fri rörlighet att, i förväg, kräva tillstånd/deklaration
som villkor för utförsel av pengar ut ur EU. Det går
dock inte att av den domen dra några generella slutsatser om räckvidden
av friheten för kapitalrörelser gentemot tredje land. Någon praxis från
EG-domstolen rörande nationella skattereglers förenlighet med rörligheten
för kapital mellan medlemsstater och tredje land finns inte. För närvarande
finns det några mål i EG-domstolenTPF
3
FPT där frågan kan bli föremål
för domstolens prövning.
Starka ändamålsskäl talar för att utrymmet för att rättfärdiga restriktioner
för kapitalrörelser bör vara betydligt större i förhållande till tredje
land än vad som är fallet inom EES. Den fria rörligheten för kapital i förhållande
till tredje land utgör en ensidig liberalisering från unionens sida.
Förhållandena på den inre marknaden karaktäriseras av gemensamma
regler som antas av gemensamma institutioner och som tolkas och
tillämpas på ett enhetligt sätt. Medlemsstaternas förhållande till tredje
land saknar samtliga dessa gemensamma och varaktiga element. Syftet
med den fria rörligheten för kapital i förhållande till tredje land måste
således antas vara väsentligt mindre långtgående än vad som gäller för
EU:s inre marknad samtidigt som behovet av åtgärder för att undvika
skatteflykt och oönskad skatteplanering samt av att säkerställa att den
svenska skattebasen inte urholkas är större. Med hänsyn härtill föreslår
regeringen att endast avyttringar till företag inom EES ska undantas från
omedelbar beskattning. Regeringen följer dock EG-rättens utveckling på
området för det fall det uppkommer anledning att återkomma i frågan.
Reglerna föreslås omfatta överlåtelser till sådana utländska juridiska
personer som hör hemma i en stat inom EES och som motsvarar svenska
aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar eller är en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person. Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen
anser att förslaget bör förtydligas så att reglerna
omfattar överlåtelser till utländska bolag.

Mot bakgrund av behovet att
skydda den svenska skattebasen är det angeläget att inte utvidga reglerna
mer än vad som är nödvändigt för att de svenska reglerna ska uppfylla
EG-rättens krav. Regeringen anser därför inte att det finns anledning att
utvidga reglerna till andra utländska juridiska personer än sådana som
motsvarar de svenska juridiska personer som omfattas av reglerna i dag.
Bolagsformer som motsvarar svenska juridiska personer, som t.ex. aktiebolag,
är också de vanligaste bolagsformerna i Europa.
Några remissinstanser, bl.a. Skatteverket, anser att generella regler för
beskattning vid utflyttning bör övervägas. För att skydda den svenska
skattebasen behövs kompletterande regler i samband med att den fysiska
personen flyttar ut från Sverige. Företagsskatteutredningen diskuterade i
TP
2
PT Se dom av den 14 december 1995 i de förenade målen C-163/94, C-165/94 och C-250/94
Sanz de Lera, REG 1995 I-4821.
TP
3
PT Bl.a. mål nr. C-101/05, A mot Skatteverket.
Prop. 2007/08:12
15
sitt slutbetänkande om en utvidgning av möjligheten att skjuta upp beskattningen
kan kombineras med uppskov. Ett sådant förslag skulle vara
mer ändamålsenligt vad gäller skyddet av den svenska skattebasen. Upparbetade,
orealiserade kapitalvinster på exempelvis andelar i svenska
bolag skulle, på samma sätt som enligt dagens regler, tas upp till beskattning
direkt vid utflyttningen. En sådan utflyttningsskatt skulle emellertid
behöva kombineras med möjlighet till uppskov. Beskattning skulle utlösas
i samband med avyttring av andelarna och eventuell värdenedgång på
tillgångarna skulle beaktas vid uttagandet av den slutliga skatten. Uppskovet
skulle inte behöva kombineras med krav på ställande av säkerhet.
Ett sådant förslag bör därmed inte strida mot EG-rättens krav på proportionalitet
vid olikbehandling av en gränsöverskridande överlåtelse jämfört
med en inhemsk transaktion. Stöd för denna uppfattning finns bland
annat i EG-domstolens praxis.TPF
4
FPT Även EG-kommissionen har gett uttryck
för en sådan ståndpunkt vid ett flertal tillfällen, bland annat i ett meddelande
från 2006.TPF
5
FPT
Regeringen delar remissinstansernas bedömning att generella regler för
beskattning vid utflyttning bör övervägas. Den föreslagna ändringen av
reglerna i 53 kap. IL ska därför ses som en temporär lösning. Frågan om
generella regler för beskattning vid utflyttning måste dock beredas vidare
, bl.a. måste övervägas vilka regler som krävs för att säkerställa
effektiviteten av ett sådant system. Även kommissionens nyligen inledda
arbete när det gäller utflyttningsbeskattning m.m. bör beaktas. Sådana
överväganden bedöms alltför omfattande för att omfattas av detta
lagstiftningsärende. Regeringen anser dock att det finns skäl att återkomma
till saken och att frågan om generella regler vid flytt från Sverige
bör utredas vidare.
Lagförslaget
Förslaget föranleder ändringar i 53 kap. 2 och 6 §§ IL.
TP
4
PT Dom av den 7 september 2006, i mål C-470/04, N, REG 2006 I–07409.
TP
5
PT Meddelande från Kommissionen till Rådet, Europaparlamentet och Europeiska
ekonomiska och sociala kommittén. Utflyttningsbeskattning och behovet av samordning av
medlemsstaternas skattepolitik. Bryssel den 19.12.2006, KOM (2006) 825 slutlig.

4.2 Kapitalbeskattning efter utflyttning (tioårsregeln)
Regeringens förslag: Begränsat skattskyldiga blir skattskyldiga upp
till tio år efter utflyttning från Sverige för kapitalvinster även vid avyttring
av utländska delägarrätter och andelar i en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person. Detta gäller bara kapitalvinster som uppkommer
vid avyttring av delägarrätter och andelar som förvärvats under
den tid som personen varit obegränsat skattskyldig i Sverige.
Även en kapitalvinst vid avyttring av delägarrätter som getts ut av
utländska företag och andelar i utländska företag som har trätt i stället
för de andelar som förvärvades när personen var obegränsat skattskyldig
i Sverige omfattas.
Skattskyldigheten i Sverige kvarstår vid avyttring av delägarrätter
samt andelar i företag som vid förvärvet var svenska men som övergått
till att bli utländska när personen upphört att vara obegränsat
skattskyldig i Sverige.
Prop. 2007/08:12
16
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Förslaget i promemorian innebar dock att även andelar i investeringsfonder
skulle omfattas av tioårsregeln.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig
tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Kammarrätten i Göteborg
menar att den föreslagna utvidgningen torde medföra kontrollproblem
och att det därför kan ifrågasättas om utvidgningen kommer att få
avsett genomslag i praktiken. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet anser att utvidgningen, mot bakgrund av reglernas temporära
karaktär, endast bör omfatta avyttringar av andelar i företag hemmahörande
inom EES-området som förvärvats under tiden som den skattskyldige
varit obegränsat skattskyldig i Sverige. Fakultetsnämnden anser
vidare att det måste utredas ytterligare i vilken utsträckning den föreslagna
lydelsen kan tillämpas enligt de gällande skatteavtalen. Sveriges
Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna), Fondbolagens Förening,
Skattebetalarnas Förening, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen
och Sveriges advokatsamfund avstyrker promemorians
förslag. Aktiespararna och Fondbolagens Förening anser att det, mot
bakgrund av syftet med ändringen, är en alltför ingripande åtgärd att
utvidga beskattningen till alla utländska aktier och övriga delägarrätter,
inklusive utländska fonder. Aktiespararna och Fondbolagens Förening
anser i stället att tioårsregeln bör begränsas så att den inte ska gälla för
svenska börsaktier. Fondbolagens Förening pekar vidare på att vissa
utländska fonder som inte är av samma typ som svenska fonder, s.k.
mutual funds, inte är några bolagsbildningar och därför inte är ”utgivna
av utländska företag”. Olika regler kan därför komma att tillämpas för
olika typer av utländska fonder.

Skattebetalarnas Förening menar att
effekten av ingångna skatteavtal till stor del gör förslagen verkningslösa
och att förslaget därför inte bör genomföras. Även Sveriges advokatsamfund
menar att skatteavtalens utformning hindrar regeln från att bli effektiv.
Näringslivets Skattedelegation (NSD), i vars yttrande Svenskt Näringsliv
och Stockholms Handelskammare instämmer, anser att undantaget
från skattskyldighet för delägarrätter som förvärvats efter att den skatt
Prop. 2007/08:12
17
skyldige upphört att vara obegränsat skattskyldig i Sverige och som utgivits
av ett utländskt företag m.m. även ska omfatta delägarrätter som inte
har utgivits. NSD anser vidare att inte bara delägarrätter och andelar i utländska
juridiska personer som anskaffats under annan tid än då den
skattskyldige var obegränsat skattskyldig i Sverige ska undantas från den
begränsade skattskyldigheten utan att samtliga andra delägarrätter och
andelar i svenska juridiska personer som förvärvats efter det att den fysiska
personen upphörde att vara obegränsat skattskyldig i Sverige ska
undantas. Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen
anser att för det fall någon utvidgning över huvud taget ska göras så ska
den endast avse utländska motsvarigheter till sådana instrument som
omfattas av regeln i dag. Sveriges advokatsamfund anser att en justering
av tioårsregeln endast bör omfatta utländska juridiska personer med
koppling till Sverige under den tid som den fysiska personen varit obegränsat
skattskyldig i Sverige. FAR SRS tillstyrker förslaget men anser att
endast vinst som föreligger vid tidpunkten för utflyttning ska beskattas i
Sverige. Sveriges advokatsamfund anser att Sverige inte bör beskatta
värdestegringar som uppkommit efter en fysisk person flyttat från Sverige.
Skälen för regeringens förslag
Bakgrund
Enligt den nuvarande utformningen av 3 kap. 19 § inkomstskattelagen
(1999:1229, IL) är en begränsat skattskyldig fysisk person skattskyldig
för kapitalvinster vid avyttring av särskilda uppräknade delägarrätter och
fordringsrätter utgivna av svenska aktiebolag, svenska handelsbolag eller
svenska ekonomiska föreningar samt även, under vissa förutsättningar,
andelar i europabolag och europakooperativ som flyttat sitt säte från
Sverige. Den skattskyldige ska beskattas i Sverige för kapitalvinsten vid
avyttringen om han under något tillfälle under det år avyttringen sker
eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller
stadigvarande vistats här.
Bestämmelsen om skattskyldighet för begränsat skattskyldiga personer
för kapitalvinster på andelar i svenska företag infördes år 1983 i den
upphävda 53 § 1 mom. a kommunalskattelagen (1928:370), (prop.
1982/83:144, bet. 1982/83:SkU51, SFS 1983:452). I samband med införandet
av IL placerades bestämmelsen i 3 kap. 19 §. Bakgrunden till att
bestämmelsen infördes var att säkerställa svensk beskattning av kapitalvinster
som uppkommer när en fysisk person avyttrar aktier i samband
med en utflyttning. Innan reglerna infördes förekom det att den som
flyttade ut sköt upp beskattningen av kapitalvinsten till dess han var
begränsat skattskyldig här och då var han inte längre skattskyldig för
kapitalvinsten i Sverige.
Regeln i 3 kap. 19 § IL har på senare tid tappat en del av sin effektivitet,
bland annat som en konsekvens av X och Y-domenTPF
6
FPT.

Avgörandet
innebär, se avsnitt X4.1X ovan, att delägare i svenska företag, utan att
beskattning uppkommer, kan avyttra sina andelar direkt eller indirekt till
TP
6
PT Dom av den 21 november 2002 i mål C–436/00, X och Y, REG 2002 I–10829.
utländska företag till ett pris under marknadsvärdet. Om andelarna i det
utländska företaget avyttras efter att personen har flyttat från Sverige, har
Sverige, enligt nuvarande regler, inte rätt att beskatta den uppkomna
kapitalvinsten i Sverige eftersom reglerna endast täcker situationer då
svenska tillgångar och fordringsrätter, t.ex. andelar i svenska aktiebolag,
avyttras av begränsat skattskyldiga personer.
Prop. 2007/08:12
18
Regeringen anser att det är angeläget att den svenska skattebasen inte
urholkas. Tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL bör därför ändras för att möjliggöra
en effektivare beskattning av kapitalvinster. Regeringen föreslår
därför att tioårsregeln utvidgas till att även omfatta kapitalvinster vid
avyttring av utländska delägarrätter och andelar i en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person som har förvärvats under tiden som den fysiska
personen varit obegränsat skattskyldig i Sverige.
Enligt den nuvarande utformningen av 3 kap. 19 § IL innehåller bestämmelsen
en uppräkning av olika delägar- och fordringsrätter som
omfattas. Vid reglernas tillkomst var syftet att förhindra skatteundandragande
då fysiska personer flyttade till utlandet inför en förestående avyttring
av andelar i svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar och
handelsbolag (prop. 1982/83:144). Reglerna har därefter vid flera tillfällen
kompletterats med ytterligare delägar- och fordringsrätter, bland
annat lades konvertibla skuldebrev och köp- och teckningsoptioner till år
1985 (prop. 1984/85:193) och konvertibla vinstandelsbevis samt optioner
och terminer utökade uppräkningen i samband med 1990 års skattereform
(prop. 1989/90:110). Vid tillkomsten av en ny aktiebolagslag anpassades
terminologin till denna genom att konvertibla skuldebrev ströks,
medan konvertibler och konvertibla kapitalandelsbevis lades till (prop.
2005/06:39).
Utvecklingen på värdepappersmarknaden har varit omfattande under
den tid som reglerna har varit i kraft. Såsom framgått är syftet med reglerna
i 3 kap. 19 § IL att förhindra oönskade skatteplaneringstransaktioner
i samband med utflyttning från Sverige. Utifrån syftet med reglerna
måste det ifrågasättas om den nuvarande – och till sin omfattning begränsade
– uppräkningen av olika tillgångar och fordringsrätter är effektiv.
En aspekt på detta är att risken är stor för att den inte täcker in alla olika
hybrider och konstruktioner som ständigt utvecklas på finansmarknaden.
För att göra regeln effektiv bör även utländska motsvarigheter till de nu
uppräknade instrumenten omfattas. Dessutom bör en justering av reglerna
ske för att undvika att vissa värdepapper oavsiktligt faller utanför
tillämpningen av reglerna i 3 kap. 19 § IL, samt för att anpassa reglerna
till utvecklingen på värdepappersmarknaden. Det föreslås därför att i
stället för den nuvarande uppräkningen i paragrafen, görs en hänvisning
till definitionen av delägarrätter i 48 kap. 2 § IL.

I detta sammanhang uppkommer dock frågan om samtliga delägarrätter
enligt definitionen i 48 kap. 2 § IL bör omfattas. Flera remissinstanser,
bl.a. Aktiespararna och Fondbolagens Förening, anser att det är en alltför
ingripande åtgärd att utvidga beskattningen även till fonder.
Fondbolagens Förening och Näringslivets Skattedelegation pekar även på
att behandlingen kan bli olika för olika fonder då vissa utländska fonder
inte är av samma typ som svenska fonder och att andelarna därför inte
kan anses vara utgivna av utländskt företag. Svenska Bankföreningen och
Svenska Fondhandlareföreningen anser att för det fall någon utvidgning
över huvud taget ska göras så ska den endast avse utländska motsvarigheter
till sådana instrument som omfattas av reglerna i dag. FAR SRS och
Sveriges advokatsamfund anser att endast värdestegringar som uppkommit
före flytten från Sverige bör beskattas.
Prop. 2007/08:12
19
Av definitionen i 48 kap. 2 § IL framgår att med delägarrätter avses,
förutom de andelar och fordringsrätter som ingår i uppräkningen i 3 kap.
19 § IL, även optioner och terminer avseende aktieindex samt andelar i
investeringsfonder. Det framgår vidare att även andra tillgångar med
liknande konstruktion eller verkningssätt ska ingå vid bedömningen av
om tillgången utgör en delägarrätt. Om tioårsregeln utvidgas till att inkludera
samtliga tillgångar enligt delägarrättsdefinitionen innebär det att
även andelar i investeringsfonder kommer att omfattas. Det är enligt
regeringens mening viktigt med enhetliga regler som är enkla att förutse
och tillämpa för såväl enskilda som myndigheter. Mot bakgrund av vad
som anförts i avsnitt X4.1X om när det gäller behovet att utreda frågan om
generella regler vid flytt från Sverige anser dock regeringen, i likhet med
vad remissinstanserna anför, att någon utvidgning till investeringsfonder
inte bör göras i nuläget. För ett sådant ställningstagande talar också att
det finns risk för att lydelsen, om den inkluderar investeringsfonder, kan
diskriminera mellan olika utländska investeringsfonder beroende av om
de är att anse som ”utgivna av utländskt företag” eller inte. Regeringen
anser däremot inte att det finns anledning att inskränka området i förhållande
till vad som gäller i dag. Mot denna bakgrund föreslår regeringen
sammanfattningsvis att samtliga tillgångar som omfattas av definitionen
delägarrätt, utom såvitt avser andelar i investeringsfonder, ska omfattas
av den nya lydelsen i 3 kap. 19 § IL.
Andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska
personer omfattas inte av definitionen av delägarrätter i 48 kap.
2 § IL. Enligt förslaget ska andelar i svenska handelsbolag också fortsättningsvis
falla in under bestämmelsen i 3 kap. 19 § IL och även andelar i
en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Detta framgår av den föreslagna
nya lydelsen. För att förhindra ett kringgående av reglerna ska
även andelar som har trätt i stället för sådana andelar i utländska företag
genom exempelvis andelsbyte eller fusion omfattas av de nya reglerna.
Några remissinstanser, bl.a. Skattebetalarnas Förening och Sveriges
advokatsamfund, anför att skatteavtalens utformning hindrar regeln från
att bli effektiv. Skattebetalarnas Förening anser att förslagen därför inte
bör genomföras. Regeringen anser dock inte att skatteavtalens utformning
påverkar bedömningen av behovet att utvidga tioårsregeln.

Tioårsregeln
är en intern svensk beskattningsregel. Det ligger i skatteavtalens
natur att tillämpningen av interna regler kan komma att påverkas av det
aktuella skatteavtalet. De svenska beskattningsanspråken enligt 3 kap.
19 § IL har i vissa fall begränsats genom bestämmelser i skatteavtal.
Sverige har skatteavtal med cirka 80 stater. Många av dessa avtal har
tillkommit före införandet av tioårsregeln. Sedan tioårsregeln infördes
1983 har det dock varit svensk förhandlingspolicy att ha bestämmelser i
skatteavtalen som ger Sverige rätt att i utflyttningsfallen beskatta kapitalvinster
vid avyttring av aktier och andra tillgångar. Sådana bestämmelser
finns därför i flera skatteavtal som Sverige har ingått sedan införandet av
tioårsregeln.
Regeringen är medveten om att det även i andra fall kan förekomma att
3 kap. 19 § IL inte blir tillämplig då en person flyttar från Sverige. Mot
bakgrund av vad som anförs ovan i avsnitt X4.1X om att det finns anledning
att utreda mer generella regler vid flytt från Sverige anser dock regeringen
att det i nuläget inte är bör lämnas något förslag till ytterligare
utvidgningar av reglerna.
Prop. 2007/08:12
20
Tionde bolagsdirektivet – gränsöverskridande fusioner
I oktober 2005 utfärdades ett nytt bolagsrättsligt direktiv, Europaparlamentets
och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om
gränsöverskridande fusioner (tionde bolagsdirektivet), EUT L 310,
25.11.2005, s. 1, Celex 32005L0056. Tionde bolagsdirektivet reglerar
fusioner mellan bolag hemmahörande i olika medlemsstater. Det tionde
bolagsdirektivet ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den
15 december 2007. När det tionde bolagsdirektivet ska genomföras i
svensk rätt kommer detta att få betydelse för tillämpningen av de föreslagna
reglerna i 3 kap. 19 § IL. Exempelvis skulle följande situation
kunna uppkomma.
En person, som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, äger andelar
i ett svenskt bolag. Personen flyttar ut från Sverige och upphör att
vara obegränsat skattskyldig här. Vid en tidpunkt efter utflyttningen från
Sverige fusioneras det svenska bolaget med ett utländskt bolag på ett
sådant sätt att det nya bolaget får sitt säte utanför Sverige. Andelarna i
det nya bolaget övergår därmed till att bli utländska andelar. Eftersom
fusionen äger rum efter att den skattskyldige flyttat från Sverige sker
således förvärvet av de utländska aktierna vid en tidpunkt då den skattskyldige
inte längre är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige. Samma
effekt som den beskrivna uppkommer när ett svenskregistrerat europabolag
eller europakooperativ flyttar sitt säte till ett annat land och andelarna
därmed övergår till att bli utländska. Det är viktigt att även dessa
situationer täcks in av den nya lydelsen i 3 kap. 19 § IL. Regeringen
föreslår därför att ändringen i paragrafen utformas så att reglerna även
omfattar situationer då svenska delägarrätter och andelar övergår till att
bli utländska vid en tidpunkt då personen inte längre är obegränsat skattskyldig
i Sverige.
Lagförslaget
Förslaget föranleder ändringar i 3 kap. 19 § IL.
4.3 Kapitalvinst eller förlust vid sammanläggning eller
delning av utländska investeringsfonder
Regeringens förslag: Vid sammanläggning eller delning av vissa utländska
investeringsfonder ska en kapitalvinst inte tas upp till beskattning
och en kapitalförlust ska inte dras av.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker
eller har inget att erinra mot förslaget. Sveriges Aktiesparares
Riksförbund (Aktiespararna) och Fondbolagens Förening, anser dock att
hänvisningen till UCITS-fonder medför att utvidgningen blir alltför begränsad
och att neutralitet inte uppnås mellan svenska och utlandsregistrerade
fonder. I stället anser de att en hänvisning bör göras till
1 kap. 1 § 8 lagen (2004:46) om investeringsfonder. Även Svenska
Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen anser att ickeUCITS-fonder
bör omfattas av bestämmelserna.
Prop. 2007/08:12
21
Skälen för regeringens förslag: Kapitalvinst som uppkommer vid
sammanläggning eller delning av investeringsfonder ska inte tas upp till
beskattning enligt 48 kap. 18 § IL. För att kapitalvinstbeskattning ska
underlåtas krävs att sammanläggningen eller delningen skett i enlighet
med bestämmelserna i lagen (2004:46) om investeringsfonder (IFL). För
att sammanläggning av investeringsfonder ska kunna ske, krävs enligt
8 kap. 1 § IFL att tillstånd till sammanläggningen lämnats av Finansinspektionen.
Tillstånd till en sammanläggning ska lämnas om (1) åtgärden
kan anses förenlig med fondandelägarnas intressen, (2) de fonder som
ska läggas samman har placeringsinriktning och fondbestämmelser som
är likartade samt (3) sammanläggningen inte är olämplig från allmän
synpunkt. I paragrafen finns också motsvarande bestämmelser avseende
delning av investeringsfonder. Av 44 kap. 2 § IL framgår att vad som
sägs om kapitalvinster i bland annat 48 kap. IL, på motsvarande sätt
gäller för kapitalförluster. Därav följer således att en förlust som uppkommer
vid en sammanläggning eller delning av investeringsfonder som
uppfyller kraven i IFL, inte får dras av.
När de civilrättsliga reglerna infördes som möjliggjorde sammanläggning
och delning av investeringsfonder, infördes även regler avseende
den skattemässiga hanteringen av andelsägaren i den numera upphävda
lagen (1993:541) om inkomstbeskattning vid ombildning av värdepappersfond,
(prop. 1992/93:206, bet. 1992/93:NU31, rskr. 1992/93:3). Vid
tillkomsten av IL överfördes bestämmelsen till 48 kap. 18 §. Den civilrättsliga
svenska fondlagstiftningen baseras i stora delar på rådets direktiv
85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och
andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara
värdepapper (fondföretag), det så kallade UCITS-direktivet (EGT
L 375, 31.12. 1985, s. 3, Celex 31985L0611). Direktivet avser att harmonisera
medlemsstaternas regler för öppna fondföretag, dvs. företag
vars enda syfte är att företa kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper
med kapital från allmänheten. Fondföretaget ska tillämpa principen
om riskspridning samt ge andelsägarna en möjlighet att få sina andelar
återköpta eller inlösta av fonden.

Direktivet medger att fondföretaget
organiseras antingen på kontraktsrättslig grund (t.ex. svenska investeringsfonder)
, genom trustlagstiftning eller på associationsrättslig
grund (t.ex. luxemburgska SICAV).
Enligt direktivet ska respektive medlemsstat utse behörig myndighet,
dvs. den myndighet som ska svara för auktorisation och tillsyn av fondföretagen.
I Sverige är Finansinspektionen behörig myndighet.
Prop. 2007/08:12
22
UCITS-direktivet innehåller inte några regler avseende sammanläggning
eller delning av UCITS-fonder. Fondföretag omfattas inte heller av
rådets tredje bolagsrättsliga direktiv, det så kallade fusionsdirektivetTPF
7
FPT
eller det tionde bolagsrättsliga direktivet om gränsöverskridande fusionerTPF
8
FPT som träder i kraft senare i år, varför sammanläggningar och delningar
av investeringsfonder i dagsläget är ett oharmoniserat område
inom EU.TPF
9
FPT
Den 29 mars 2006 meddelade Regeringsrätten en dom (överklagat förhandsbesked)
som behandlade skattekonsekvenser vid sammanläggning
av utländska investeringsfonder (RÅ 2006 ref. 38). I domen behandlades
frågan om sammanläggning av utländska fondföretag i skattehänseende
ska jämställas med sammanläggning av svenska investeringsfonder enligt
reglerna i 48 kap. 18 § IL. De utländska fonderna som skulle sammanläggas
var bildade i enlighet med UCITS-direktivet och sammanläggningen
hade godkänts av behörig myndighet i det aktuella landet (Luxemburg)
. Fonderna som skulle läggas samman hade olikartad placeringsinriktning
och var bildade på associationsrättslig grund, de utgjorde
s.k. SICAV.
Regeringsrätten fann i målet att även om fonderna hade olikartad placeringsinriktning
, och sammanläggningen därmed inte skulle ha godkänts
av svenska Finansinspektionen, så skulle beskattning av kapitalvinsten
underlåtas i enlighet med bestämmelserna i 48 kap. 18 § IL mot
bakgrund av EG-rättens regler om likabehandling. Regeringsrätten ansåg
att eftersom den luxemburgska motsvarigheten till svenska Finansinspektionen,
Commission de Surveillance du Secteur Financier, hade
godkänt sammanläggningen så fanns det ingen anledning att göra en
teoretisk prövning av huruvida den svenska Finansinspektionen skulle ha
kommit till samma slutsats. Beslut som fattas av utländska kontrollmyndigheter
i enlighet med UCITS-direktivet ska gälla på samma sätt som
om beslutet fattats av en svensk myndighet. Regeringsrättens avgörande
innebär därmed att beskattning av kapitalvinsterna hos andelsägarna inte
ska ske vid sammanläggningen av de utländska fondföretagen.
Mot bakgrund av att Regeringsrätten har uttalat att de svenska reglerna
om skattefrihet vid kapitalvinst i 48 kap. 18 § IL även ska tillämpas vid
sammanläggning eller delning av utländska fondföretag, bör skattereglerna
ändras så att denna situation uttryckligen omfattas. Av detta följer
att kapitalförlust vid sammanläggning eller delning av utländska fondföretag
bildade i enlighet med UCITS-direktivet inte heller ska få dras
av. Skattefriheten gäller under förutsättning att sammanläggningen eller
delningen har skett i enlighet med lagstiftningen i den berörda staten.
Av denna anledning föreslås ett tillägg i 48 kap.

18 § IL där det anges
att en kapitalvinst som har uppkommit i samband med sammanläggning
TP
7
PT Rådets tredje direktiv 78/855/EEG av den 9 oktober 1978 grundat på artikel 54.3 g i
fördraget om fusioner av aktiebolag, EGT L 295, 20.10.1978, s. 36, Celex 31978L0855.
TP
8
PT Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om
gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar, EUT L 310, 25.11.2005, s. 1,
Celex 32005L0056.
TP
9
PT EG-kommissionen har tagit fram en vitbok (Vitbok om förbättrade ramar för den inre
marknaden för investeringsfonder, Bryssel den 15.11.2006, KOM(2006) 686 slutlig) där
kommissionen presenterar sin avsikt att införa ett tillägg till UCITS-direktivet om fusion av
UCITS-fonder.

eller delning av fondföretag inte ska tas upp hos delägarna om 1) fondföretagen
bildats i enlighet med UCITS-direktivet och 2) sammanläggningen
eller delningen har skett i enlighet med den berörda statens lagstiftning
. I enlighet med reglerna i 44 kap. 2 § IL ska vad som sägs om
kapitalvinst i 48 kap. IL gälla på motsvarande sätt för kapitalförluster. Av
detta följer att kapitalförluster vid sammanläggning eller delning av utländska
fondföretag inte får dras av.
Prop. 2007/08:12
23
Några remissinstanser, bl.a. Sveriges Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna)
, och Fondbolagens Förening, anser att utvidgningen inte
bör begränsas till fondföretag som bildats i enlighet med UCITS-direktivet.
Utländska fondföretag som bildats i enlighet med UCITS-direktivet
står bl.a. under tillsyn av myndighet, motsvarande den svenska Finansinspektionen,
i sitt hemland och kan anses motsvara svenska investeringsfonder.
EG-rättens krav kan därmed anses vara uppfyllt för det fall även
UCITS-fonder omfattas av reglerna. Regeringen anser inte att det finns
anledning att utvidga reglerna utöver vad som följer av EG-rätten.
Lagförslaget
Förslaget föranleder ändringar i 48 kap. 18 § IL.
4.4 Beskattning av kapitalvinst i samband med
avnoteringsförfarande
Regeringens förslag: Vid avyttring av andelar som varit marknadsnoterade
, men som är föremål för avnotering i anslutning till inledandet
av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation eller konkurs,
ska en kapitalvinst beskattas enligt samma skattesats som gäller
för marknadsnoterade andelar. Vid kapitalvinstberäkningen får omkostnadsbeloppet
bestämmas till 20 procent av ersättningen vid avyttringen
sedan utgifter i samband med denna dragits av (schablonmetoden).
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Promemorian innehöll dock inte något förslag om att omkostnadsbeloppet
ska få beräknas enligt den s.k. schablonmetoden.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig tillstyrker
eller har inget att erinra mot förslaget. Skatteverket anser att eftersom ett
bolag även kan upphöra genom delning enligt 24 kap. aktiebolagslagen
(2005:551) bör även sådan delning omfattas. Verket anser även att eftersom
beskattning föreslås ske enligt de regler som gäller för marknadsnoterade
bolag bör även möjligheten att använda sig av den s.k. schablonmetoden
finnas.
Skälen för regeringens förslag: Vid avyttring av marknadsnoterade
andelar ska fysiska personer beskattas i inkomstslaget kapital. Den statliga
inkomstskatten uppgår till 30 procent beräknat på överskottet i inkomstslaget
kapital.

Prop. 2007/08:12
24
Beskattningsreglerna för ägare i fåmansföretag har nyligen reformerats.TPF
10
FPT I samband med detta arbete sänktes skattesatsen på utdelning och
kapitalvinst vid avyttring av onoterade andelar från 30 procent till
25 procent (fem sjättedelar av kapitalvinsten eller utdelningen ska tas
upp till beskattning), 42 kap. 15 a § IL.
Marknadsnoterade andelar avnoteras som regel i samband med ett
tvångsförfarande efter ett offentligt erbjudande om uppköp, när det uppköpande
företaget uppnått ett innehav om mer än 90 procent av kapitalet
och rösterna i det företag som köps upp. Motsvarande gäller för det fall
att avnotering sker under ett förfarande om likvidation, konkurs eller
fusion. Vid avyttring av marknadsnoterade andelar som avnoteras i samband
med en sådan händelse, har de nya reglerna således medfört att
skattesatsen för fysiska personer sänkts från 30 procent till 25 procent.
Det kan inte anses motiverat att ha olika skattesatser vid avyttring av
marknadsnoterade andelar och andelar som varit marknadsnoterade men
som är föremål för avnotering i samband med ett förfarande om inlösen,
fusion, likvidation eller konkurs. Det finns också en risk för att inlåsningseffekter
skapas eftersom det kan vara skattemässigt fördelaktigt att
invänta en avnotering efter exempelvis ett offentligt uppköpserbjudande.
Bestämmelsen bör därför ändras.
Under 2003 infördes regler om skattefria kapitalvinster vid avyttring av
så kallade näringsbetingade andelar inom bolagssektorn (prop.
2002/03:96, bet. 2002/03:SkU14, rskr. 2002/03:166, SFS 2003:224). För
att en andel ska uppfylla kravet på att vara näringsbetingad ska det
handla om en andel som inte är marknadsnoterad, om andelen är marknadsnoterad
krävs det att det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets
samtliga andelar i det ägda bolaget motsvarar 10 procent eller mer av
röstetalet för samtliga andelar i företaget eller att innehavet av andelen
betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget (24 kap. 14 § IL). Avyttring
av andelar som inte utgör näringsbetingade andelar beskattas i
bolagssektorn med en skattesats om 28 procent.
Vid tillkomsten av bestämmelsen om näringsbetingade andelar (prop.
2002/03:96, s. 97) uttalade den dåvarande regeringen att det inte ansågs
motiverat att marknadsnoterade andelar som inte utgör näringsbetingade
andelar, på grund av avnotering ska kunna säljas eller lösas in utan beskattning
av en kapitalvinst. Motsvarande gäller för det fall att avnotering
sker under ett förfarande om inlösen i andra fall, likvidation, konkurs
eller fusion. Av denna anledning infördes ett andra stycke i 24 kap.
14 § IL där det anges att andelen ska anses vara marknadsnoterad även
om marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledandet av ett
förfarande om inlösen, fusion, likvidation eller konkurs.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att reglerna för fysiska
personer som avyttrar marknadsnoterade aktier under ett avnoteringsförfarande
anpassas för att överensstämma med motsvarande regler
inom bolagssektorn. Det föreslås därför att andelar som avnoteras i samband
med t.ex. ett uppköpsförfarande även fortsättningsvis ska anses
marknadsnoterade.
TP
10
PT Prop. 2005/06:40, bet. 2005/06:SkU10, rskr. 2005/06:116, SFS 2005:1136.
Skatteverket anser att eftersom ett bolag även kan upphöra genom delning
enligt 24 kap. aktiebolagslagen (2005:551) bör även sådan delning
omfattas. Den föreligger inte någon anledning för att särskilja avnotering
som sker i samband med en delning, dvs. en fission. Regeringen delar
därför Skatteverkets bedömning i detta avseende. Även andelar som
avnoteras i samband med ett fissonsförfarande bör således omfattas. I
samband med detta bör även 24 kap. 14 § andra stycket IL ändras så att
fission inkluderas.
Prop. 2007/08:12
25
Skatteverket anser vidare att den s.k. schablonmetoden bör få användas
vid beräkning av omkostnadsbeloppet när andelar avyttras under ett avnoteringsförfarande
. Regeringen delar Skatteverkets uppfattning. Förslaget
innebär att den som avyttrar andelar under ett avnoteringsförfarande
kommer att bli beskattad på samma sätt som den som avyttrar marknadsnoterade
andelar. Starka skäl föreligger därför för att den s.k. schablonmetoden
ska få användas även när det gäller sådana avyttringar. Förslaget
bör därför kompletteras med en möjlighet att använda sig av den s.k.
schablonmetoden för den som avyttrar andelar under ett avnoteringsförfarande
.
Lagförslaget
Förslaget föranleder ändringar i 24 kap. 14 §, 42 kap. 15 a § och 48 kap.
15 § IL.
4.5 Kapitalvinst respektive kapitalförlust vid avyttring av
kapitalförsäkring
Regeringens förslag: En kapitalvinst vid avyttring av en kapitalförsäkring
ska vara skattefri och en förlust vid en avyttring ska inte få
dras av.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker
eller har inget att erinra mot förslagen. Skatteverket pekar på att
eftersom det inte är helt säkert att kapitalförsäkringar alltid är en annan
tillgång så medför den föreslagna placeringen i 52 kap. att det är tveksamt
om den föreslagna lydelsen omfattar t.ex. det fall unitlinked försäkringar
med vissa aktieslag skulle visa sig beskattas som delägarrätter.
Sveriges Försäkringsförbund anser att bestämmelserna bör kompletteras
med en hänvisning till även andra försäkringar som omfattas av lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Skälen för regeringens förslag: Belopp som betalas ut på grund av
kapitalförsäkringar är skattefria och premier som betalas för kapitalförsäkringar
får inte dras av. Skattefriheten för ersättningar på grund av
kapitalförsäkring framgår av 8 kap. 14 § IL. Denna skattefrihet omfattar
också belopp som utbetalas vid återköp av en försäkring.
Vid sparande i en kapitalförsäkring erlägger den skattskyldige inte
skatt på faktiskt utgående ränta, kapitalvinst och utdelning (se prop.
1992/93:187 s. 166). I stället schablonbeskattas försäkringskapitalet

enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Livförsäkringsföretagen
är skattskyldiga för avkastningsskatten i stället för försäkringstagaren
utom i de fall då försäkringen är meddelad i en försäkringsrörelse
som bedrivs i utlandet. Skatteunderlaget är ett beräknat kapitalunderlag
multiplicerat med en genomsnittlig statslåneränta och
skattesatsen är 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget.
Prop. 2007/08:12
26
Kapitalförsäkringar kan avyttras antingen genom återköp till försäkringsgivaren
eller genom försäljning m.m. till annan än försäkringsgivaren.
Regeringsrätten har i en dom från 2003 (RÅ 2003 ref. 1) gällande ett
överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden, slagit fast att kapitalvinstbeskattning
ska ske om en kapitalförsäkring avyttras till annan än
försäkringsgivaren. Skatterättsnämnden uttalade i det överklagade förhandsbeskedet
att i avsaknad av ett särskilt undantag för skatteplikt för
vinster eller förluster vid avyttring av kapitalförsäkringar vid avyttring
till annan än försäkringsgivaren (dvs. i annat fall än återköpssituationen),
ska resultatet av en avyttring beräknas enligt de allmänna reglerna för
kapitalvinster i 44 kap. IL. En beskattningsbar kapitalvinst uppkommer
därvid om överlåtelsepriset vid avyttringen överstiger omkostnadsbeloppet,
dvs. de premier som den skattskyldige erlagt.
Regeringsrättens dom har kommit att medföra en valfrihet för den
skattskyldige genom att rätten till avdrag är beroende av vem försäkringen
avyttras till. Om den avyttras till försäkringsbolaget (återköp) är
vinst skattefri och förlust får inte dras av, medan vinst ska beskattas och
förlust får dras av om förvärvaren är någon annan än försäkringsgivaren.
Som en konsekvens av detta har sättet att tillgodogöra sig en försäkrings
värde kommit att variera beroende på om avyttringen av försäkringen
kommer att medföra en vinst eller en förlust. Avyttring till annan än
försäkringsgivaren används i princip bara då försäkringens marknadsvärde
understiger omkostnadsbeloppet. Den skattskyldige har då rätt till
avdrag för kapitalförlusten. Överstiger i stället försäkringens marknadsvärde
de premier som erlagts av den skattskyldige, utnyttjas i stället
möjligheterna till återköp, vilket innebär att vinsten blir skattefri.
Skatteverket har till regeringen inkommit med en hemställan den
26 februari 2007 om ändring av beskattningsreglerna vid avyttring av
kapitalförsäkring. Skatteverket anför i sitt förslag att samma regler bör
gälla vid avyttring av kapitalförsäkring till annan som vid avyttring till
försäkringsgivaren (återköp), dvs. kapitalvinst ska inte tas upp till beskattning
och kapitalförlust ska inte dras av.

Vid Skatteverkets kontroller
av de överlåtelser som skett har det framkommit att avyttring av kapitalförsäkring
till annan än försäkringsgivaren ofta sker i syfte att skapa
förluster som säljaren kan dra av. Detta sker främst genom avyttringar
inom familjen men även andra tillvägagångssätt förekommer. En person
kan t.ex. anlitas av ett företag för att agera köpare av en kapitalförsäkring,
men står i princip ingen risk för förlust, eftersom villkoren är utformade
så att köparen slutligen alltid garanteras ett visst belopp. Så
snart försäkringen sålts begär köparen återköp och betalar säljaren med
delar av det från försäkringsgivaren erhållna beloppet. Skatteverket uppskattar
att yrkade avdrag till följd av förlust vid försäljning av kapitalförsäkringar
uppgick vid 2004 års taxering till ca 1,3 miljarder kronor.
Regelsystemet har således kommit att innefatta en faktisk asymmetri
med en valfrihet som medför möjligheter för innehavare av kapitalför
säkringar att företa rent skattebetingade transaktioner. En sådan valfrihet
har inte varit åsyftad. I samma riktning talar det faktum att kapitalförsäkringar
belagts med avkastningsskatt. Syftet med att löpande beskatta
avkastningen av försäkringskapital är att åstadkomma neutralitet i förhållande
till direkta sparformer. Avkastningsskatten är trots att den är
schabloniserad avsedd att ersätta skatt på faktisk utgående ränta, utdelning
och kapitalvinst (se prop. 1992/93:187 s. 166). Det nu sagda talar
för att en kompletterande beskattning enligt kapitalvinstreglerna vid
överlåtelse av en kapitalförsäkring inte borde komma i fråga (se t.ex.
prop. 1928:102 s. 229, jfr s. 208 f. och SOU 1989:33, del II, s. 215). En
konsekvens av detta är att en kapitalförlust inte borde få dras av.
Prop. 2007/08:12
27
Eftersom den faktiska asymmetrin i beskattningen bör åtgärdas föreslås,
i likhet med vad Skatteverket hemställt, att en kapitalvinst vid avyttring
av en kapitalförsäkring alltid ska vara skattefri och att en förlust vid
sådan avyttring inte ska få dras av oavsett vem som förvärvar försäkringen
. I likhet med vad som gäller för ersättningar som betalas ut på
grund av kapitalförsäkringar bör principerna för beskattning av vinster
och förluster på kapitalförsäkringar gälla för samtliga inkomstslag. De
föreslagna reglerna kommer därför även att omfatta inkomstslaget näringsverksamhet.
Även om det framför allt är fysiska personer som innehar
kapitalförsäkringar så förekommer det att juridiska personer innehar
sådana försäkringar. Förslaget innebär således en skattemässig likabehandling
av avyttringar till försäkringsgivaren (återköp) och avyttringar
till annan.
Mot denna bakgrund föreslås att en ny bestämmelse införs. Mot bakgrund
av Skatteverkets synpunkter såvitt avser bestämmelsens placering
bör denna placeras i 44 kap. 40 § IL. Det framgår av reglerna i 15 kap.
1 § andra stycket IL att reglerna i 44 kap. IL även ska tillämpas i
inkomstslaget näringsverksamhet. Av 44 kap. 2 § IL framgår vidare att
vad som sägs om kapitalvinst gäller på motsvarande sätt för kapitalförluster.
Sveriges Försäkringsförbund anser att de föreslagna ändringarna i inkomstskattelagen
bör kompletteras med en hänvisning till även andra
försäkringar som omfattas av lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel. Till skillnad mot kapitalförsäkring får pensionsförsäkring
överlåtas eller återköpas endast i särskilt reglerade situationer och dessutom
avser rätten att överlåta eller återköpa olika situationer (58 kap.
17 och 18 §§ IL). Försäkringstagarens möjlighet att välja mellan att
överlåta eller återköpa en pensionsförsäkring är således mycket begränsad.

Mot denna bakgrund föreslås inte några särskilda regler som undantar
andra försäkringar än kapitalförsäkring från kapitalbeskattning.
Lagförslaget
Förslaget föranleder ändringar i 8 kap. 14 § IL samt att en ny bestämmelse
införs i 44 kap. 40 § IL.
5 Offentligfinansiella konsekvenser
Prop. 2007/08:12
28
Propositionen innehåller några förslag som utgör en anpassning till gällande
rätt på kapitalbeskattningsområdet. Förslagen till ändrade regler
om omedelbar beskattning vid avyttring av andelar till utländska juridiska
personer och ändringen i reglerna om kapitalvinst vid sammanläggning
eller delning av utländska fondföretag utgör EG–rättsliga anpassningar
av lagstiftningen till vad som är gällande rätt till följd av
rättspraxis. Utvecklingen till följd av avgöranden från Regeringsrätten
och EG-domstolen har resulterat i att den aktuella skatteregeln i praktiken
blivit verkningslös och att reglerna förlorat i effektivitet. Av liknande
skäl föreslås en utvidgning av reglerna om kapitalvinstbeskattning efter
utflyttning (tioårsregeln).
Förslagen om slopad avdragsrätt vid avyttring av kapitalförsäkring
samt ändringen av skattesats av kapitalvinst på andelar som avnoterats i
samband med uppköp eller liknande, avser att ta hand om situationer där
omotiverad och oönskad olikformighet i den skattemässiga behandlingen
har uppstått.
De ändringar som föreslås utgör således redan nu gällande rätt i stora
delar eller avser att upprätthålla avsedd beskattning. Med hänsyn härtill
kan förslagen inte anses ha någon påverkan på de offentliga finanserna.
Förslagen medför inte heller ökade kostnader eller ökad arbetsbörda för
Skatteverket eller de allmänna förvaltningsdomstolarna. Förslagen förväntas
inte heller få några särskilda effekter för småföretagen eller för
jämställdheten.
6 Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
3 kap.
19 §
Andra stycket ändras genom att den tidigare uppräkningen av tillgångar
och förpliktelser ersätts med en hänvisning till de delägarrätter som finns
definierade i 48 kap. 2 § samt andelar i svenska handelsbolag och i utlandet
delägarbeskattade juridiska personer. Den tidigare begränsningen
till tillgångar och förpliktelser som givits ut av svenska bolag eller
svenska juridiska personer slopas. Ändringen medför därmed att bestämmelsen
kommer att omfatta även begränsat skattskyldigas kapitalvinster
som uppkommit vid avyttring av tillgångar och förpliktelser som
utgivits av utländska företag, i utlandet delägarbeskattade juridiska
personer och ekonomiska föreningar. Av andra meningen framgår dock
att andelar i investeringsfonder inte omfattas.
Tredje stycket ges en ny lydelse. Enligt första punkten begränsas Sveriges
beskattningsrätt enligt första och andra styckena till såvitt avser
sådana delägarrätter utgivna av ett utländskt företag eller andelar i en i
utlandet delägarbeskattad juridisk person till att avse sådana som har
förvärvats av den skattskyldige under tiden som den skattskyldige var
obegränsat skattskyldig i Sverige. Enligt andra punkten ska även delägar

rätter och andelar som har trätt i stället för de ursprungliga delägarrätterna
eller andelarna på grund av exempelvis andelsbyten, fusion eller
liknande inkluderas vid tillämpningen av paragrafen. Värdepapper som
trätt i stället för de ursprungliga delägarrätterna eller andelarna ska anses
förvärvade vid tidpunkten då de ursprungliga värdepappren förvärvades,
dvs. då den skattskyldige var obegränsat skattskyldig i Sverige.
Prop. 2007/08:12
29
Fjärde stycket innebär att utländska delägarrätter eller andelar i en i
utlandet delägarbeskattad juridisk person som har ersatt svenska delägarrätter
eller andelar i ett svenskt handelsbolag vid en tidpunkt då den
skattskyldige inte längre var obegränsat skattskyldig i Sverige, ska hanteras
enligt huvudregeln i paragrafens första och andra stycke. Detta stycke
tar bl.a. sikte på fall där en gränsöverskridande fusion har medfört att ett
svenskt företag har blivit utländskt.
8 kap.
14 §
Ett nytt andra stycke införs där en hänvisning görs till den nya bestämmelsen
i 44 kap. 40 §.
24 kap.
14 §
I paragrafens andra stycke läggs fission till. Ändringen innebär att en
andel ska anses vara marknadsnoterad om den tidigare varit marknadsnoterad
men noteringen har upphört i samband med ett fissionsförfarande.
42 kap.
15 a §
En ny femte strecksats har lagts till i andra stycket där det framgår att
andelar i ett företag ska anses marknadsnoterade även om marknadsnoteringen
har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om
inlösen, fusion, fission, likvidation eller konkurs.
44 kap.
40 §
Paragrafen är ny. Av paragrafen framgår att en kapitalvinst vid avyttring
av en kapitalförsäkring inte ska tas upp till beskattning. En motsvarande
kapitalförlust får inte dras av.
48 kap.
15 §
Ett nytt andra stycke har lagts till. Av stycket framgår att den s.k. schablonmetoden,
dvs. att omkostnadsbeloppet får bestämmas till 20 procent
av ersättningen vid avyttringen sedan utgifter i samband med denna dragits
av, får tillämpas även på delägarrätter som har varit marknadsnoterade
men marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledande av
ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation eller konkurs.
18 §
Ett nytt tredje stycke har lagts till. Av detta stycke framgår att skattefrihet
enligt paragrafen även omfattar kapitalvinst vid sammanläggning eller

delning av sådana utländska investeringsfonder som bildats enligt det så
kallade UCITS-direktivet och där fonden hör hemma i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Sammanläggningen eller
delningen ska ha skett i enlighet med lagstiftningen i den stat där fonden
har hemvist. Det innebär att det, beroende på det aktuella landets lagstiftning,
t.ex. kan krävas att tillstånd getts av en tillsynsmyndighet i den
berörda staten eller så kan det vara tillräckligt att vissa villkor är uppfyllda.
Det avgörande vid tillämpningen av paragrafen är att sammanläggningen
eller delningen uppfyller de villkor som hemviststaten uppställer.
En motsvarande kapitalförlust får inte dras av, 44 kap. 2 §.
Prop. 2007/08:12
30
Lagrådet föreslog att det i tredje stycket skulle anges att första och
andra styckena gäller även för motsvarande sammanläggning eller delning
. Formuleringen ”motsvarande sammanläggning eller delning” riskerar
dock, enligt regeringens uppfattning, att medföra en onödig osäkerhet
om vilka situationer som avses. De enda sammanläggningar och delningar
som avses är sådana som sker i enlighet med de villkor som uppställs
enligt lagstiftningen i hemvisstaten. Regeringen anser därför att
detta uttryckligen bör anges i lagtexten.
53 kap.
2 §
I första och andra styckena har orden svenska och svenskt tagits bort och
i stället har lagts till att förvärvaren ska vara ett företag som hör hemma i
en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Företaget ska
vara ett aktiebolag, en ekonomisk förening, ett svenskt handelsbolag eller
en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Därigenom gäller bestämmelsen
oavsett om förvärvaren är ett svenskt företag eller ett motsvarande
utländskt subjekt som hör hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet, jfr. 2 kap. 2 §.
6 §
I paragrafen har orden svenska och svenskt tagits bort och i stället har
orden ”som hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet”
lagts till. Därigenom gäller bestämmelserna om omedelbar
beskattning vid avyttring av kapitaltillgångar endast om förvärvaren är en
utländsk juridisk person i en stat som inte ingår i Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet i vilken överlåtaren eller någon närstående till
överlåtaren, direkt eller indirekt äger andelar.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas på
avyttringar och överlåtelser samt sammanläggningar och delningar som
skett efter den 31 december 2007 samt på utdelning som lämnats efter
den 31 december 2007. Detta innebär bl.a. att de nya bestämmelserna
tillämpas på sådana fissionsförfaranden m.m. som avses i 24 kap. 14 §,
42 kap. 15 a § och 48 kap.

15 § och som inletts före årsskiftet men där
själva avyttringen, överlåtelsen eller utdelningen skett först efter den
31 december 2007.
Prop. 2007/08:12
Bilaga 1
31
Sammanfattning av promemorian Vissa
kapitalbeskattningsfrågor
Mot bakgrund av rättsutvecklingen i bland annat praxis, föreslås i promemorian
ett flertal anpassningar på kapitalbeskattningsområdet.
I syfte att EG-anpassa de svenska skattereglerna föreslås att möjligheten
för fysiska personer att till underpris överlåta tillgångar till ett svenskt
företag som överlåtaren äger andelar i utan att beskattas, ska utvidgas till
att även omfatta överlåtelser till utländska juridiska personer inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet.
För att de svenska skattereglerna ska bli effektivare föreslås att den så
kallade tioårsregeln ska utvidgas till att även omfatta utländska delägarrätter
och andelar som förvärvats vid en tidpunkt då den skattskyldige var
obegränsat skattskyldig i Sverige. Detta innebär att begränsat skattskyldiga
under en tioårsperiod blir skattskyldiga i Sverige för vinster vid
avyttring av vissa utländska delägarrätter och andelar.
Som en följd av EG-rättens krav på likabehandling föreslås att kapitalvinster
och förluster vid sammanläggning eller delning av utländska
investeringsfonder ska omfattas av skattereglerna som gäller för svenska
investeringsfonder. Det innebär att om utländska fonder, bildade enligt
det så kallade UCITS-direktivet, sammanläggs eller delas så ska en kapitalvinst
inte tas upp till beskattning och en kapitalförlust inte dras av.
En sammanläggning eller delning ska godkännas av tillsynsmyndigheten
i utlandet.
I syfte att skapa neutrala skatteregler vid vissa uppköpsförfaranden inom
bolagssektorn föreslås att vinst vid avyttring av andelar som avnoteras i
anslutning till ett förfarande om inlösen, fusion, likvidation eller konkurs,
ska beskattas som om andelen fortfarande varit marknadsnoterad.
För att minska möjligheten till omotiverade skattefördelar föreslås att en
kapitalvinst vid avyttring av en kapitalförsäkring ska vara skattefri och
en förlust vid en avyttring inte ska få dras av.

Prop. 2007/08:12
Bilaga 2
32
Lagförslagen i promemorian Vissa
kapitalbeskattningsfrågor
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om i fråga om inkomstskattelagen
(1999:1229)
dels att 3 kap. 19 §, 8 kap. 14 §, 42 kap. 15 a §, 48 kap. 18 § och
53 kap. 2 och 6 §§ samt rubriken närmast före 53 kap. 2 § ska ha följande
lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 52 kap. 1 a § samt ny rubrik
närmast före 52 kap. 1 a § av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
19 §
Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på
sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid
något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de
föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande
vistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten
skall tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsvarar
en kapitalvinst och som enligt 51 kap. 3 och 4 §§ skall tas upp i inkomstslaget
näringsverksamhet.
Skattskyldigheten enligt första
stycket omfattar
1. andelar i svenska aktiebolag,
svenska handelsbolag och svenska
ekonomiska föreningar med undantag
för andelar i privatbostadsföretag,
2. konvertibler, konvertibla
vinstandelsbevis och konvertibla
kapitalandelsbevis som getts ut av
svenska aktiebolag,
3. köp- och teckningsoptioner
som utfärdats i förening med skuldebrev
av svenska aktiebolag, och
4. terminer och optioner som
avser sådana tillgångar som anges
i 1–3.
Skattskyldigheten enligt första
stycket omfattar delägarrätter
enligt 48 kap. 2 §, andelar i
svenska handelsbolag och i utlandet
delägarbeskattade juridiska
personer.
Om ett utländskt aktiebolag tidigare
har varit svenskt, skall vid
tillämpningen av andra stycket det
som sägs om ett svenskt aktiebolag
även gälla det utländska aktiebolaget
till och med det femte året
efter det år då bolaget upphörde
Vid tillämpningen av denna paragraf
gäller att
1. delägarrätter som utgivits av
ett utländskt företag eller andelar i
en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person bara omfattas om
de förvärvats under tiden som den

Prop. 2007/08:12
Bilaga 2
33
att ha fast driftställe i Sverige,
dock längst till och med det tionde
året efter det år då bolaget upphörde
att vara svenskt. Vad som
sägs i detta stycke gäller på motsvarande
sätt en utländsk ekonomisk
förening som tidigare varit
svensk.
skattskyldige har varit obegränsat
skattskyldig i Sverige, och
2. delägarrätter och andelar
som har ersatt delägarrätter eller
andelar som avses i 1. skall anses
förvärvade vid samma tidpunkt
som det ursprungliga förvärvet.
Vad som sägs i tredje stycket
tillämpas inte ifråga om delägarrätter
som utgivits av ett utländskt
företag och andelar i en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person
som har ersatt svenska delägarrätter
och andelar i svenska handelsbolag.
8 kap.
14 §
Ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkring är skattefria.
Av 52 kap. 1 a § framgår att en
kapitalvinst vid avyttring av en
kapitalförsäkring inte skall tas
upp.
42 kap.
15 a §
Utdelning och kapitalvinst på följande aktier och andelar tas upp till
fem sjättedelar:
– aktier i svenska aktiebolag,
– andelar i svenska ekonomiska föreningar som inte är kooperativa,
och
– andelar i utländska juridiska personer, om inkomstbeskattningen av
den utländska juridiska personen är jämförlig med inkomstbeskattningen
enligt denna lag av ett svenskt företag, som inte är en kooperativ förening,
med motsvarande inkomster.
Första stycket tillämpas inte om
– företaget är marknadsnoterat,
– företaget har varit marknadsnoterat
men marknadsnoteringen
har upphört i anslutning till inledandet
av ett förfarande om inlösen
, fusion, likvidation eller
konkurs,
– företaget under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser
eller under något av de fyra föregående räkenskapsåren, direkt eller genom
dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på tio
procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad
utländsk juridisk person,
– företaget är ett privatbostadsföretag,
– andelarna är kvalificerade, eller

– en kapitalvinst skall tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet
enligt 49 a kap.
Prop. 2007/08:12
Bilaga 2
34
Ett företag anses marknadsnoterat om någon andel i företaget är marknadsnoterad.
48 kap.
18 §
Sammanläggning eller delning av investeringsfonder enligt 8 kap. 1 §
lagen (2004:46) om investeringsfonder skall inte leda till att kapitalvinster
tas upp hos delägarna.
Efter en sådan ombildning anses som anskaffningsutgift för de nya andelarna
det sammanlagda omkostnadsbelopp som skulle ha använts om
de äldre andelarna hade avyttrats. Om en fond delas och den skattskyldige
får andelar i mer än en nybildad fond, skall det sammanlagda omkostnadsbeloppet
fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa
nybildade fonders värde vid delningen.
Vad som sägs i första och andra
styckena gäller även sådana utländska
investeringsfonder som
har bildats i enlighet med rådets
direktiv 85/611/EEG av den
20 december 1985 om samordning
av lagar och andra författningar
som avser företag för kollektiva
investeringar i överlåtbara värdepapper,
(fondföretag), senast ändrat
genom Europaparlamentets
och rådets direktiv 2005/1/EG,
och då tillstånd till sammanläggning
eller delning har lämnats av
en behörig myndighet.
52 kap.
1 a §
Undantag från skatteplikt
1 a §
En kapitalvinst som uppkommer
vid avyttring av en kapitalförsäkring
skall inte tas upp.
53 kap.
UÖverlåtelser till svenska aktiebolag,
svenska ekonomiska föreningar
eller svenska handelsbolagU
UÖverlåtelser till aktiebolag, ekonomiska
föreningar, svenska handelsbolag
eller i utlandet delägarbeskattade
juridiska personerU
2 §
Bestämmelserna i 3–5 §§ gäller
om en fysisk person överlåter en
tillgång utan ersättning eller mot
Bestämmelserna i 3–5 §§ gäller
om en fysisk person överlåter en
tillgång utan ersättning eller mot

Prop. 2007/08:12
35
Bilaga 2
ersättning som understiger såväl
tillgångens marknadsvärde som
omkostnadsbelopp till ett sådant
aktiebolag, en sådan ekonomisk
förening, ett sådant svenskt handelsbolag
eller en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person som
hör hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet
som överlåtaren eller någon
närstående till överlåtaren, direkt
eller indirekt, äger andelar i.
ersättning som understiger såväl
tillgångens marknadsvärde som
omkostnadsbelopp till ett sådant
svenskt aktiebolag, en sådan
svensk ekonomisk förening eller
ett sådant svenskt handelsbolag
som överlåtaren eller någon närstående
till överlåtaren, direkt eller
indirekt, äger andelar i.
Bestämmelserna i 3–5 §§ gäller
också om ett svenskt handelsbolag
som har en fysisk person som delägare
överlåter en näringsfastighet
eller näringsbostadsrätt utan ersättning
eller mot ersättning som
understiger såväl tillgångens
marknadsvärde som omkostnadsbelopp
till ett sådant svenskt aktiebolag,
en sådan svensk ekonomisk
förening eller ett sådant svenskt
handelsbolag som den fysiska
personen eller någon närstående
till honom, direkt eller indirekt,
äger andelar i.
Bestämmelserna i 3–5 §§ gäller
också om ett svenskt handelsbolag
som har en fysisk person som delägare
överlåter en näringsfastighet
eller näringsbostadsrätt utan ersättning
eller mot ersättning som
understiger såväl tillgångens
marknadsvärde som omkostnadsbelopp
till ett sådant aktiebolag, en
sådan ekonomisk förening, ett
sådant svenskt handelsbolag eller
en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person som hör hemma i
en stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet som den
fysiska personen eller någon närstående
till honom, direkt eller
indirekt, äger andelar i.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller dock inte överlåtelser som omfattas
av bestämmelserna i 6–8 §§.
6 §
Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller om en fysisk person överlåter en
tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger tillgångens
marknadsvärde till
1. en utländsk juridisk person
som överlåtaren eller någon närstående
till överlåtaren, direkt eller
indirekt, äger andelar i, eller
1. en utländsk juridisk person
som hör hemma i en stat utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
som överlåtaren eller
någon närstående till överlåtaren,
direkt eller indirekt, äger andelar i,
eller
2. ett sådant svenskt aktiebolag,
en sådan svensk ekonomisk förening
eller ett sådant svenskt handelsbolag
som en utländsk juridisk
person som avses i 1, direkt eller
indirekt, äger andelar i.
2. ett sådant aktiebolag, en sådan
ekonomisk förening, ett sådant
svenskt handelsbolag eller en i
utlandet delägarbeskattad juridisk
person som en utländsk juridisk
person som avses i 1, direkt eller
indirekt, äger andelar i.

Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller också om ett svenskt handelsbolag
som har en fysisk person som delägare överlåter en näringsfastighet eller
näringsbostadsrätt utan ersättning eller mot ersättning som understiger
tillgångens marknadsvärde till
Prop. 2007/08:12
Bilaga 2
36
1. en utländsk juridisk person
som den fysiska personen eller
någon närstående till honom, direkt
eller indirekt, äger andelar i,
eller
1. en utländsk juridisk person
som hör hemma i en stat utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
och som den fysiska
personen eller någon närstående
till honom, direkt eller indirekt,
äger andelar i, eller
2. ett sådant svenskt aktiebolag,
en sådan svensk ekonomisk förening
eller ett sådant svenskt handelsbolag
som en utländsk juridisk
person som avses i 1, direkt eller
indirekt, äger andelar i.
2. ett sådant aktiebolag, en sådan
ekonomisk förening, ett sådant
svenskt handelsbolag eller en i
utlandet delägarbeskattad juridisk
person som en utländsk juridisk
person som avses i 1, direkt eller
indirekt, äger andelar i.
U
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2. De nya bestämmelserna tillämpas på avyttringar och överlåtelser
samt sammanslagningar och delningar som skett efter den 31 december
2007.
3. De nya bestämmelserna tillämpas på utdelning som lämnats efter den
31 december 2007.
Prop. 2007/08:12
Bilaga 3
37
Förteckning över remissinstanser till promemorian
Vissa kapitalbeskattningsfrågor
Efter remiss har yttranden inkommit från Riksdagens ombudsmän JO,
Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Jönköpings län, Domstolsverket,
Kommerskollegium, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,
Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Statskontoret,
Konkurrensverket, Sveriges Försäkringsförbund, Aktiespararna,
FAR SRS, Fondbolagens Förening, Föreningen Svenskt Näringsliv,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Skattebetalarnas förening,
Stockholms Handelskammare, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen
och Sveriges advokatsamfund
Därutöver har Peter Sundgren yttrat sig över promemorian.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från
att lämna några synpunkter: Internationella Handelshögskolan i Jönköping
och OMX.

Prop. 2007/08:12
Bilaga 4
38
Lagrådsremissens förslag till lagtext
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att 3 kap. 19 §, 8 kap. 14 §, 24 kap. 14 §, 42 kap. 15 a §, 48 kap.
15 och 18 §§ och 53 kap. 2 och 6 §§ samt rubriken närmast före 53 kap.
2 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 44 kap. 40 §, samt närmast
före 44 kap. 40 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
19 §TPF
18
FPT
Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på
sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid
något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de
föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande
vistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten
skall tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsvarar
en kapitalvinst och som enligt 51 kap. 3 och 4 §§ skall tas upp i inkomstslaget
näringsverksamhet.
Skattskyldigheten enligt första
stycket omfattar
1. andelar i svenska aktiebolag,
svenska handelsbolag och svenska
ekonomiska föreningar med undantag
för andelar i privatbostadsföretag,
2. konvertibler, konvertibla
vinstandelsbevis och konvertibla
kapitalandelsbevis som getts ut av
svenska aktiebolag,
3. köp- och teckningsoptioner
som utfärdats i förening med skuldebrev
av svenska aktiebolag, och
4. terminer och optioner som
avser sådana tillgångar som anges
i 1–3.
Skattskyldigheten enligt första
stycket omfattar delägarrätter
enligt 48 kap. 2 §, andelar i
svenska handelsbolag och i utlandet
delägarbeskattade juridiska
personer. Andelar i investeringsfonder
omfattas inte.
Om ett utländskt aktiebolag tidigare
har varit svenskt, skall vid
tillämpningen av andra stycket det
som sägs om ett svenskt aktiebolag
även gälla det utländska aktiebolaget
till och med det femte året
efter det år då bolaget upphörde
Vid tillämpningen av denna paragraf
gäller att
1. delägarrätter som getts ut av
ett utländskt företag eller andelar i
en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person bara omfattas om
de förvärvats under tiden som den
TP
18
PT Senaste lydelse 2006:619.

Prop. 2007/08:12
Bilaga 4
39
att ha fast driftställe i Sverige,
dock längst till och med det tionde
året efter det år då bolaget upphörde
att vara svenskt. Vad som
sägs i detta stycke gäller på motsvarande
sätt en utländsk ekonomisk
förening som tidigare varit
svensk.
skattskyldige har varit obegränsat
skattskyldig i Sverige, och
2. delägarrätter och andelar
som har ersatt delägarrätter eller
andelar som avses i 1 skall anses
förvärvade vid samma tidpunkt
som det ursprungliga förvärvet.
Vad som sägs i tredje stycket
tillämpas inte i fråga om delägarrätter
som getts ut av ett utländskt
företag eller andelar i en i utlandet
delägarbeskattad juridisk
person som har ersatt svenska
delägarrätter och andelar i
svenska handelsbolag.
8 kap.
14 §
Ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkring är skattefria.
Av 44 kap. 40 § framgår att en
kapitalvinst vid avyttring av en
kapitalförsäkring inte skall tas
upp.
24 kap.
14 §TPF
19
FPT
Andelen skall vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av följande
förutsättningar:
1. Andelen är inte marknadsnoterad.
2. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det
ägda företaget motsvarar tio procent eller mer av röstetalet för samtliga
andelar i företaget.
3. Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget
eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller
organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.
Andelen skall anses vara marknadsnoterad
även om marknadsnoteringen
upphört i anslutning till
inledandet av ett förfarande om
inlösen, fusion, likvidation eller
konkurs.
Andelen skall anses vara marknadsnoterad
även om marknadsnoteringen
upphört i anslutning till
inledandet av ett förfarande om
inlösen, fusion, fission, likvidation
eller konkurs.
En andel i ett privatbostadsföretag anses inte näringsbetingad.
42 kap.
15 a §TPF
20
FPT
TP
19
PT Senaste lydelse 2003:224.
TP
20
PT Senaste lydelse 2006:619.

Prop. 2007/08:12
Bilaga 4
40
Utdelning och kapitalvinst på följande aktier och andelar tas upp till
fem sjättedelar:
– aktier i svenska aktiebolag,
– andelar i svenska ekonomiska föreningar som inte är kooperativa,
och
– andelar i utländska juridiska personer, om inkomstbeskattningen av
den utländska juridiska personen är jämförlig med inkomstbeskattningen
enligt denna lag av ett svenskt företag, som inte är en kooperativ förening,
med motsvarande inkomster.
Första stycket tillämpas inte om
– företaget är marknadsnoterat,
– företaget har varit marknadsnoterat
men marknadsnoteringen
har upphört i anslutning till inledandet
av ett förfarande om inlösen
, fusion, fission, likvidation
eller konkurs,
– företaget under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser
eller under något av de fyra föregående räkenskapsåren, direkt eller genom
dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på tio
procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad
utländsk juridisk person,
– företaget är ett privatbostadsföretag,
– andelarna är kvalificerade, eller
– en kapitalvinst skall tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet
enligt 49 a kap.
Ett företag anses marknadsnoterat om någon andel i företaget är marknadsnoterad.
44 kap.
Undantag från skatteplikt för
kapitalförsäkringar
40 §
En kapitalvinst som uppkommer
vid avyttring av en kapitalförsäkring
skall inte tas upp.
48 kap.
15 §TPF
21
FPT
För marknadsnoterade delägarrätter får omkostnadsbeloppet bestämmas
till 20 procent av ersättningen vid avyttringen sedan utgifter i samband
med denna dragits av. Detta gäller dock inte terminer och optioner
och inte heller sådana teckningsrätter, fondaktierätter, inlösenrätter och
säljrätter som avses i 13 §.
Första stycket tillämpas även på
delägarrätter om de har varit
marknadsnoterade men markTP
21
PT Senaste lydelse 2005:1142.

nadsnoteringen har upphört i Pro
anslutning till inledandet av ett
förfarande om inlösen, fusion,
fission, likvidation eller konkurs.
p. 2007/08:12
Bilaga 4
41
18 §TPF
22
FPT
Sammanläggning eller delning av investeringsfonder enligt 8 kap.
1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder skall inte leda till att kapitalvinster
tas upp hos delägarna.
Efter en sådan ombildning anses som anskaffningsutgift för de nya andelarna
det sammanlagda omkostnadsbelopp som skulle ha använts om
de äldre andelarna hade avyttrats. Om en fond delas och den skattskyldige
får andelar i mer än en nybildad fond, skall det sammanlagda omkostnadsbeloppet
fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa
nybildade fonders värde vid delningen.
Vad som sägs i första och andra
styckena gäller även sådana utländska
investeringsfonder som
har bildats i enlighet med rådets
direktiv 85/611/EEG av den
20 december 1985 om samordning
av lagar och andra författningar
som avser företag för kollektiva
investeringar i överlåtbara värdepapper
(fondföretag)TPF
23
FPT, senast
ändrat genom Europaparlamentets
och rådets direktiv 2005/1/EGTPF
24
F, PT
och då tillstånd till sammanläggning
eller delning har lämnats av
en behörig myndighet.
53 kap.
UÖverlåtelser till svenska aktiebolag,
svenska ekonomiska föreningar
eller svenska handelsbolagU
UÖverlåtelser till aktiebolag, ekonomiska
föreningar, svenska handelsbolag
eller i utlandet delägarbeskattade
juridiska personerU
2 §
Bestämmelserna i 3–5 §§ gäller
om en fysisk person överlåter en
tillgång utan ersättning eller mot
ersättning som understiger såväl
tillgångens marknadsvärde som
omkostnadsbelopp till ett sådant
Bestämmelserna i 3–5 §§ gäller
om en fysisk person överlåter en
tillgång utan ersättning eller mot
ersättning som understiger såväl
tillgångens marknadsvärde som
omkostnadsbelopp om överlåtelTP
22
PT Senaste lydelse 2004:66.
TP
23
PT EGT L 375, 31.12.1985, s. 3 (Celex 31985L0611).
TP
24
PT EUT L 79, 24.3.2005, s. 9 (Celex 32005L0001).

Prop. 2007/08:12
Bilaga 4
42
svenskt aktiebolag, en sådan
svensk ekonomisk förening eller
ett sådant svenskt handelsbolag
som överlåtaren eller någon närstående
till överlåtaren, direkt eller
indirekt, äger andelar i.
sen sker till ett svenskt eller utländskt
företag som hör hemma i
en stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet, och
företaget är ett aktiebolag, en
ekonomisk förening, ett svenskt
handelsbolag eller en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person,
som överlåtaren eller någon närstående
till överlåtaren, direkt eller
indirekt, äger andelar i.
Bestämmelserna i 3–5 §§ gäller
också om ett svenskt handelsbolag
som har en fysisk person som delägare
överlåter en näringsfastighet
eller näringsbostadsrätt utan ersättning
eller mot ersättning som
understiger såväl tillgångens
marknadsvärde som omkostnadsbelopp
till ett sådant svenskt aktiebolag,
en sådan svensk ekonomisk
förening eller ett sådant svenskt
handelsbolag som den fysiska
personen eller någon närstående
till honom, direkt eller indirekt,
äger andelar i.
Bestämmelserna i 3–5 §§ gäller
också om ett svenskt handelsbolag
som har en fysisk person som delägare
överlåter en näringsfastighet
eller näringsbostadsrätt utan ersättning
eller mot ersättning som
understiger såväl tillgångens
marknadsvärde som omkostnadsbelopp
om överlåtelsen sker till ett
svenskt eller utländskt företag som
hör hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet,
och företaget är ett aktiebolag,
en ekonomisk förening, ett
svenskt handelsbolag eller en i
utlandet delägarbeskattad juridisk
person som den fysiska personen
eller någon närstående till honom,
direkt eller indirekt, äger andelar i.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller dock inte överlåtelser som omfattas
av bestämmelserna i 6–8 §§.
6 §
Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller om en fysisk person överlåter en
tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger tillgångens
marknadsvärde till
1. en utländsk juridisk person
som överlåtaren eller någon närstående
till överlåtaren, direkt eller
indirekt, äger andelar i, eller
1. en utländsk juridisk person
som hör hemma i en stat utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
och som överlåtaren
eller någon närstående till överlåtaren,
direkt eller indirekt, äger
andelar i, eller
2. ett sådant svenskt aktiebolag,
en sådan svensk ekonomisk förening
eller ett sådant svenskt handelsbolag
som en utländsk juridisk
person som avses i 1, direkt eller
indirekt, äger andelar i.
2. ett sådant aktiebolag, en sådan
ekonomisk förening, ett sådant
svenskt handelsbolag eller en i
utlandet delägarbeskattad juridisk
person som en utländsk juridisk
person som avses i 1, direkt eller
indirekt, äger andelar i.

Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller också om ett svenskt handelsbolag
som har en fysisk person som delägare överlåter en näringsfastighet eller
näringsbostadsrätt utan ersättning eller mot ersättning som understiger
tillgångens marknadsvärde till
Prop. 2007/08:12
Bilaga 4
43
1. en utländsk juridisk person
som den fysiska personen eller
någon närstående till honom, direkt
eller indirekt, äger andelar i,
eller
1. en utländsk juridisk person
som hör hemma i en stat utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
och som den fysiska
personen eller någon närstående
till honom, direkt eller indirekt,
äger andelar i, eller
2. ett sådant svenskt aktiebolag,
en sådan svensk ekonomisk förening
eller ett sådant svenskt handelsbolag
som en utländsk juridisk
person som avses i 1, direkt eller
indirekt, äger andelar i.
2. ett sådant aktiebolag, en sådan
ekonomisk förening, ett sådant
svenskt handelsbolag eller en i
utlandet delägarbeskattad juridisk
person som en utländsk juridisk
person som avses i 1, direkt eller
indirekt, äger andelar i.
U
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2. De nya bestämmelserna tillämpas på avyttringar och överlåtelser
samt sammanslagningar och delningar som skett efter den 31 december
2007.
3. De nya bestämmelserna tillämpas på utdelning som lämnats efter den
31 december 2007.
Prop. 2007/08:12
Bilaga 5
44
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-09-24
Närvarande: f.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och
justitierådet Lars Dahllöf.
Vissa kapitalskattefrågor
Enligt en lagrådsremiss den 13 september 2007 (Finansdepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag
om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren
Petra Andersson.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
I remissen föreslås ett antal ändringar på kapitalskatteområdet, bl.a. att - i
likhet med vad som gäller i fråga om svenska investeringsfonder -
kapitalvinst inte skall leda till beskattning och kapitalförlust inte dras av
vid sammanläggning eller delning av vissa utländska investeringsfonder
48 kap. 18 §
Genom den föreslagna nya bestämmelsen i tredje stycket avses att reglerna
i paragrafen om sammanläggning eller delning av svenska investeringsfonder
också skall gälla i motsvarande situationer beträffande
utländska investeringsfonder som bildats i enlighet med det s.k. UCITSdirektivet.
I fråga om svenska fonder hänvisas i paragrafens första stycke
till bestämmelserna i 8 kap. 1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder,
varav följer att sammanläggning eller delning bl.a. förutsätter tillstånd av
Finansinspektionen.
UCITS-direktivet saknar bestämmelser om sammanläggning eller delning
av fonder. Mot den bakgrunden förefaller sammanläggningar eller
delningar av fonder enligt direktivet kunna var möjliga utan att det – som
i Sverige – i det särskilda fallet krävs tillstånd av behörig myndighet. Det
torde inte finnas skäl att utesluta sådana sammanläggningar eller delningar
från tillämpningen av reglerna i paragrafen. Lagrådet föreslår att
den nya bestämmelsen ges följande, mer allmänna utformning.
”Vad som sägs i första och andra styckena gäller även motsvarande
sammanläggning eller delning av utländska investeringsfonder som har
bildats i enlighet med rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december
1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag
för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag),
senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG.”

Prop. 2007/08:12
45
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 oktober 2007
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Olofsson, Odell, Bildt,
Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Erlandsson, Carlgren,
Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Sabuni, Billström,
Adelsohn Liljeroth, Tolgfors
Föredragande: statsrådet Borg
U
Regeringen beslutar proposition 2007/08:12 Vissa kapitalskattefrågor.