Proposition 2007/08:1 prop 2007/08 1 d1

MER INFORMATION
Behandling av 2007/08:1
prop2007081d1 (4,4 Mbyte)

Regeringens proposition
2007/08:1
Budgetpropositionen för 2008
Förslag till statsbudget för 2008, finansplan, skattefrågor och
tilläggsbudget m.m.
Regeringens proposition
2007/08:1
Budgetpropositionen för 2008
Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för
budgetåret 2008 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i
enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget.
Stockholm den 13 september 2007
Fredrik Reinfeldt
Anders Borg
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statsbudget för 2008 och föreslår att riksdagen
beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats
till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken, förslag till budgetpolitiska mål och förslag till hur utgifterna 2008 ska fördelas på
utgiftsområden.
Regeringen lämnar också förslag och bedömningar avseende skatteområdet.
Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2007 samt föreslår ändrade anslag
på tilläggsbudget för 2007.
I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2008. I bilaga 2
redovisas en bedömning av den internationella och svenska ekonomins utveckling t.o.m. 2010.
PROP. 2007/08:1
Förslag till statsbudget för 2008
Utgifter
Tusental kronor
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 10 937 659
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11 105 694
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 9 175 600
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 31 380 237
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 1 654 966
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 43 880 510
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 27 702 071
Utgiftsområde 8 Migration 6 145 413
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 50 754 889
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 117 999 388
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42 948 000
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 66 696 808
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 61 760 699
Utgiftsområde 14 Arbetsliv 1 195 617
Utgiftsområde 15 Studiestöd 20 297 353
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 46 373 839
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10 109 728
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt
konsumentpolitik 1 808 637
Utgiftsområde 19 Regional utveckling 3 350 174
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 4 721 620
Utgiftsområde 21 Energi 2 838 002
Utgiftsområde 22 Kommunikationer 35 760 092
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 17 432 385
Utgiftsområde 24 Näringsliv 4 848 563
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 64 519 511
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 40 757 000
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 30 121 940
Summa utgiftsområden 766 276 395
Minskning av anslagsbehållningar 1 326 173
Summa utgifter 767 602 568
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto 12 653 000
Kassamässig korrigering 824 000
Summa 781 079 568
4

PROP. 2007/08:1
Inkomster
Tusental kronor
Inkomsttyp 1000 Skatter m.m. 809 325 339
Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet 44 025 710
Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom 50 000 000
Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån 1 890 214
Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster 8 927 400
Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU 12 478 400
Inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet –52 481 759
Inkomsttyp 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto –2 583 000
Summa inkomster 871 582 303
Beräknat lånebehov -90 502 735
Summa 781 079 568
5

PROP. 2007/08:1
Innehållsförteckning
1 Finansplan ............................................................................................................. 19
1.2 Politiska utgångspunkter...................................................................... 23
1.3 Full sysselsättning för bättre välfärd och ökad rättvisa ...................... 24
1.4 Fler vägar tillbaka till arbete ................................................................. 26
1.4.1 Starkare drivkrafter för arbete genom jobbskatteavdrag.................... 27
1.4.2 En väl fungerande sjukförsäkring med fler vägar tillbaka till
arbete ..................................................................................................... 27
1.4.3 En väl fungerande arbetsmarknad för fler jobb................................... 31
1.5 Tillväxt och företagande i hela landet ................................................. 32
1.6 Utbildning och kompetens................................................................... 35
1.7 Barn och familj ...................................................................................... 36
1.8 Välfärdssatsningar ................................................................................. 37
1.8.1 Reformerade välfärdstjänster ............................................................... 37
1.8.2 Stärkt ideell sektor ................................................................................ 38
1.8.3 Trygghetssystemen värnas.................................................................... 38
1.9 Hållbar utveckling................................................................................. 39
1.9.1 Klimat och energi.................................................................................. 40
1.9.2 Havsmiljö .............................................................................................. 41
1.10 Vissa skatteförändringar ....................................................................... 41
1.10.1 Fastighetsskatten .................................................................................. 41
1.10.2 Övriga skatteförslag.............................................................................. 43
1.11 Sverige som aktör i en globaliserad värld............................................. 43
1.12 Effektivisering av försvaret................................................................... 43
1.13 Ramverken för den ekonomiska politiken .......................................... 45
1.13.1 Det finanspolitiska ramverket.............................................................. 45
1.13.2 Sysselsättningspolitikens mål ............................................................... 46
1.14 Svensk ekonomi utvecklas starkt ......................................................... 49
1.14.1 Sysselsättning och tillväxt..................................................................... 49
1.14.2 Den offentliga sektorns finanser.......................................................... 50
1.14.3 Effekter av regeringens politik på långsiktig tillväxt och
sysselsättning......................................................................................... 51
1.14.4 Fördelningseffekter .............................................................................. 52
1.15 Beslutade och tidigare aviserade reformer för jobb och
företagande ............................................................................................ 52
2 Förslag till riksdagsbeslut .................................................................................... 57
3 Lagförslag.............................................................................................................. 65
3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän
pensionsavgift........................................................................................ 65
7

PROP. 2007/08:1
3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi ......................................................................................................67
3.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän
löneavgift................................................................................................68
3.4 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).................69
3.5 Förslag till lag om upphävande av lagen (2005:1247) om
kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från
oljeuppvärmningssystem i bostadshus .................................................71
4 Budgetpolitiska mål samt statens och den offentliga sektorns finanser............75
4.1 Inledning ................................................................................................75
4.2 Finanspolitiskt ramverk ........................................................................75
4.3 Budgetpolitiska mål ...............................................................................79
4.3.1 Uppföljning av överskottsmålet ...........................................................79
4.3.2 Uppföljning av utgiftstaket...................................................................81
4.3.3 Utgiftstak för staten..............................................................................81
4.3.4 Utgiftsramar för 2008............................................................................84
4.3.5 Beräkning av den offentliga sektorns utgifter .....................................85
4.4 Statsbudgetens utveckling.....................................................................85
4.4.1 Statsbudgetens inkomster .....................................................................85
4.4.2 Statsbudgetens utgifter..........................................................................86
4.4.3 Statsbudgetens saldo och statsskulden.................................................89
4.4.4 Utgifts- och inkomstförändringar........................................................92
4.5 Den offentliga sektorns finanser ..........................................................96
4.5.1 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser..................................96
4.5.2 Den statliga sektorns finanser...............................................................97
4.5.3 Ålderspensionssystemets finanser........................................................98
4.5.4 Kommunsektorns finanser....................................................................99
5 Skattefrågor .........................................................................................................103
5.1 Inledning ..............................................................................................103
5.2 Skatter på förvärvsinkomster..............................................................104
5.2.1 Förstärkt jobbskatteavdrag .................................................................104
5.2.2 Skattereduktion för förmån av hushållstjänster ................................106
5.2.3 Höjt avdrag för resor till och från arbetet samt tjänsteresor............106
5.2.4 Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande...............107
5.2.5 Beskattningen av lånedatorer..............................................................107
5.2.6 Beskattningen vid dubbel bosättning .................................................108
5.2.7 Förändringar i reglerna för beskattning av sjöinkomst.....................108
5.3 Socialavgifter m.m. ..............................................................................109
5.3.1 Sänkta socialavgifter för tjänstesektorn .............................................109
5.3.2 Slopad särskild löneskatt för personer födda 1937 och tidigare .......109
5.3.3 Förändrade nivåer för socialavgifter...................................................110
5.3.4 Allmän pensionsavgift.........................................................................111
5.4 Kapital- och egendomsskattefrågor....................................................111
5.4.1 Reformerad beskattning av bostäder..................................................111
5.4.2 Skatteregler och ägarlägenheter ..........................................................114
5.4.3 Slopad förmögenhetsskatt ..................................................................114
5.4.4 Höjd fastighetsskatt för vattenkraftverk ...........................................115
5.4.5 Nya skatteregler för pensionsförsäkring............................................115
5.4.6 Vissa kapitalskattefrågor .....................................................................116
8

PROP. 2007/08:1
5.4.7 Ränteavdrag för utomlands bosatta ................................................... 116
5.5 Företagsskattefrågor........................................................................... 117
5.5.1 Övergångsvis lättnad i kapitalvinstbeskattningen av kvalificerade
andelar.................................................................................................. 117
5.5.2 Den skattemässiga behandlingen av företagande i olika
organisationsformer............................................................................ 118
5.5.3 Koncernbidrag i gränsöverskridande situationer .............................. 118
5.5.4 Överföring av skogskonto och skogsskadekonto vid
generationsskiften............................................................................... 119
5.5.5 Koncernbidrag till lagerbolag ............................................................. 119
5.5.6 Förenklade regler för skalbolagsdeklaration ..................................... 119
5.5.7 Ändrade regler för CFC-beskattning ................................................ 119
5.6 Energi- och miljöbeskattning............................................................. 120
5.6.1 Principer för en effektiv miljöstyrning.............................................. 120
5.6.2 Höjd koldioxidskatt............................................................................ 120
5.6.3 Beskattningen av bränslen i den handlande sektorn ......................... 121
5.6.4 Höjd energiskatt på diesel .................................................................. 122
5.6.5 Uppräkning av energi- och koldioxidskattesatserna efter
prisutvecklingen (indexering) ............................................................ 123
5.6.6 Sänkt fordonsskatt för dieselpersonbilar........................................... 124
5.6.7 Höjd fordonsskatt för lätta lastbilar och bussar ............................... 125
5.6.8 Återbetalning av energi- och koldioxidskatt till jordbruket,
skogsbruket och vattenbruket............................................................ 125
5.6.9 Sänkt energiskatt på el i norra Sverige ............................................... 126
5.6.10 Energiskatteavdrag för vindkraft ....................................................... 127
5.6.11 Höjd kärnkraftsskatt .......................................................................... 127
5.6.12 Beskattning av avfall som förbränns .................................................. 128
5.6.13 Fortsatta skattelättnader för koldioxidneutrala drivmedel .............. 128
5.6.14 Beskattning av privatflygets bränsle .................................................. 129
5.7 Övriga punktskattefrågor................................................................... 129
5.7.1 Höjd skatt på öl och sänkt skatt på vin samt andra jästa drycker
än vin eller öl ....................................................................................... 129
5.7.2 Tobaksskatt ......................................................................................... 130
5.7.3 Lättnader i reklamskatten................................................................... 131
5.7.4 Sänkt lotteriskatt................................................................................. 132
5.8 Mervärdesskattefrågor ........................................................................ 132
5.8.1 Förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt ............................. 132
5.8.2 Vissa andra mervärdesskattefrågor .................................................... 132
5.9 Skatteadministrativa frågor ................................................................ 133
5.9.1 Lättare att få F-skatt ........................................................................... 133
5.9.2 Kreditering av skattekonto................................................................. 133
5.10 Stöd för skatteforskning..................................................................... 133
5.11 Sammantagna effekter av skatteåtgärderna ....................................... 136
6 Inkomster............................................................................................................ 141
6.1 Inledning.............................................................................................. 141
6.2 Prognosförutsättningar ...................................................................... 143
6.3 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens
inkomster............................................................................................. 146
6.3.1 Ändrad redovisning av inkomsttitlar................................................. 146
6.3.2 Skatt på arbete ..................................................................................... 147
9

PROP. 2007/08:1
6.3.3 Skatt på kapital.....................................................................................151
6.3.4 Skatt på företagsvinster .......................................................................152
6.3.5 Skatt på konsumtion och insatsvaror .................................................154
6.3.6 Restförda och övriga skatter ...............................................................157
6.3.7 Periodiseringar.....................................................................................157
6.3.8 Övriga inkomster.................................................................................158
6.4 Jämförelse med prognosen i 2007 års ekonomiska
vårproposition och uppföljning av statsbudgeten för 2006 och
2007 ......................................................................................................160
6.4.1 Jämförelse med 2007 års ekonomiska vårproposition.......................160
6.4.2 Uppföljning av statsbudgeten för 2006 och 2007..............................161
6.5 Skattekvot ............................................................................................164
7 Utgifter, lån och bemyndiganden ......................................................................169
7.1 Inledning ..............................................................................................169
7.2 Makroekonomiska förutsättningar.....................................................169
7.3 Uppföljning av statsbudgetens utgifter 2007.....................................170
7.3.1 Takbegränsade utgifter 2007 .....................................................................171
7.4 Utgifterna fram till och med 2010 och förändringar jämfört med
2007 års ekonomiska vårproposition..................................................176
7.4.1 Utgifter per utgiftsområde..................................................................176
7.4.2 Nya föreslagna och aviserade reformer för perioden 2007–2010 .....179
7.4.3 Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2007 års ekonomiska
vårproposition......................................................................................194
7.5 Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital ..................197
7.5.1 Låneramar för 2008..............................................................................197
7.5.2 Räntekontokrediter för 2008 ..............................................................198
7.5.3 Sjunde AP-fonden ...............................................................................199
7.5.4 Övrig utlåning från Riksgäldskontoret ..............................................200
7.6 Statliga garantier ..................................................................................201
7.7 Beställningsbemyndiganden................................................................201
7.8 Bemyndigande för ramanslag..............................................................203
7.9 Pris- och löneomräkning.....................................................................204
8 Tilläggsbudget .....................................................................................................209
8.1 Förslag till tilläggsbudget för 2007.....................................................209
8.2 Tilläggsbudget per utgiftsområde.......................................................209
8.2.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................209
8.2.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...............211
8.2.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................213
8.2.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ..........................................................213
8.2.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan........................................214
8.2.6 Utgiftsområde 8 Migration.................................................................215
8.2.7 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg .................215
8.2.8 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp .............................................................................................216
8.2.9 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad......................................................216
8.2.10 Utgiftsområde 14 Arbetsliv ................................................................218
8.2.11 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning .................218
8.2.12 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ...............218
10

PROP. 2007/08:1
8.2.13 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
byggande samt konsumentpolitik...................................................... 219
8.2.14 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ............................... 219
8.2.15 Utgiftsområde 21 Energi.................................................................... 220
8.2.16 Utgiftsområde 22 Kommunikationer ................................................ 220
8.2.17 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar................................................................................................ 222
8.2.18 Utgiftsområde 24 Näringsliv.............................................................. 224
9 Revision, kontroll och ekonomisk styrning ..................................................... 229
9.1 Inledning.............................................................................................. 229
9.2 Årlig revision....................................................................................... 229
9.2.1 Revisionsberättelser med invändning ................................................ 229
9.2.2 Granskning av årsredovisningen för staten ....................................... 230
9.3 Effektivitetsrevision............................................................................ 230
9.3.1 Behandling av granskningsärenden.................................................... 230
9.3.2 Granskningsrapporter......................................................................... 232
9.4 Riksrevisionens årliga rapport............................................................ 237
9.5 Intern styrning och kontroll samt internrevision ............................. 242
9.6 Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten ...................... 243
Bilagor
Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2008
Bilaga 2 Svensk ekonomi
Bilaga 3 Inkomstfördelning och ekonomiska drivkrafter
Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 september 2007
11

PROP. 2007/08:1
Tabellförteckning
Utgifter ..............................................................................................................................4
Inkomster ..........................................................................................................................5
1.1 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010..........23
1.2 Långsiktiga effekter av reformer aviserade i BP07 ..................................................27
1.3 Effekter av jobbskatteavdragen ................................................................................27
1.4 Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag enligt gällande regler samt
enligt förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag ...................................................27
1.5 Reformerad boendebeskattning i förhållande till alternativa regler- totalt
skatteuttag och fördelning mellan fastighetsskatt/avgift och skatteuttag
knutet till avyttring av bostaden ..........................................................................42
1.6 Nyckeltal....................................................................................................................49
1.7 Den offentliga sektorns finanser ..............................................................................50
2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag 2007.....60
4.1 Finansiellt sparande, glidande 7-årigt genomsnitt...................................................79
4.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor 2000–2010...................................................81
4.3 Fastställda utgiftstak och utfall 2002–2006 .............................................................81
4.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2007–2010 .....................................82
4.5 Utgiftstak för staten 2007–2010...............................................................................83
4.6 Utgiftsramar 2008 .....................................................................................................84
4.7 Utfall och tak för den offentliga sektorns utgifter 2005–2010 ..............................85
4.8 Statsbudgetens inkomster 2005–2010......................................................................86
4.9 Statsbudgetens utgifter 2006–2010 ..........................................................................87
4.10 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år 2007–
2010........................................................................................................................88
4.11 Statsbudgetens saldo 2006–2010 ............................................................................90
4.12 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter 2006–2010 .......91
4.13 Statsskuldens förändring 2006–2010......................................................................92
4.14 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010........93
4.15 Utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010 i förhållande till föregående
år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade
reformer och finansieringar..................................................................................95
Fortsättning av 4.15 Utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010 i
förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu
föreslagna och aviserade reformer och finansieringar.........................................96
4.16 Den offentliga sektorns finanser 2006–2010 .........................................................97
4.17 Budgetsaldo och statens finansiella sparande 2006–2010 .....................................97
4.18 Statens finanser 2006–2010.....................................................................................98
4.19 Ålderspensionssystemet (Inkomstpensionen) 2006–2010...................................99
4.20 Kommunsektorns finanser .....................................................................................99
5.1 Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag enligt gällande regler samt
enligt förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag .................................................106
5.2 Arbetsgivaravgifter 2007 och 2008 enligt regeringens förslag..............................110
12

PROP. 2007/08:1
5.3 Egenavgifter 2007 och 2008 enligt regeringens förslag ........................................ 110
5.4 Total skatt och fördelning mellan fastighetsskatt/avgift och skatt knuten till
avyttring av bostaden* vid alternativa regler. Miljarder kronor i 2008 års
ekonomiska förhållanden................................................................................... 112
5.5 Budgeteffekter (brutto) av aviserat förslag till reformerad beskattning av
bostäder 2008. Miljarder kronor........................................................................ 114
5.6 Aviserade ändringar av skattesatser för el och vissa bränslen för 2008,
inklusive mervärdesskatt.................................................................................... 123
5.7 Åtgärder i denna proposition som budgeterats i budgetpropositionen för
2007 eller i 2007 års ekonomiska vårproposition ............................................. 136
5.8 Budgeteffekter av förslag och bedömningar på skatteområdet Bruttoeffekt,
periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2008 – 2010 samt
varaktiga effekter för offentlig sektor............................................................... 137
6.1 Totala skatteintäkter ............................................................................................... 141
6.2 Årlig förändring av totala skatteintäkter............................................................... 141
6.3 Sektorsvis fördelning av totala skatteintäkter....................................................... 142
6.4 Statsbudgetens inkomster ...................................................................................... 142
6.5 Totala skatteintäkter – jämförelse med 2007 års ekonomiska vårproposition.... 142
6.6 Antaganden och förändringar jämfört med 2007 års ekonomiska
vårproposition .................................................................................................... 143
6.7 Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år ........................... 145
6.8 Faktisk och underliggande utveckling för totala skatteintäkter, statens
skatteintäkter samt kommunalt skatteunderlag ............................................... 146
6.9 Skatt på arbete......................................................................................................... 147
6.10 Skattepliktiga inkomster 2005–2010 ................................................................... 147
6.11 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster ................... 148
6.12 Utveckling av kommunernas skatteunderlag...................................................... 149
6.13 Kommunernas skatteintäkter, faktisk och underliggande utveckling ............... 149
6.14 Intäkter från statlig inkomstskatt........................................................................ 150
6.15 Skattereduktioner ................................................................................................. 150
6.16 Nedsättningar av arbetsgivaravgifter................................................................... 151
6.17 Skatt på kapital, hushåll........................................................................................ 152
6.18 Skatt på företagsvinster ........................................................................................ 153
6.19 Kapitalunderlag avkastningsskatt ........................................................................ 153
6.20 Skatt på konsumtion och insatsvaror .................................................................. 154
6.21 Skatt på energi....................................................................................................... 156
6.22 Uppbördsförskjutningar ...................................................................................... 157
6.23 Betalningsförskjutningar ...................................................................................... 158
6.24 Övriga inkomster.................................................................................................. 158
6.25 Utgifter som ges som skattekrediteringar på budgetens inkomstsida .............. 160
6.26 Aktuell prognos jämfört med 2007 års ekonomiska vårproposition samt
statsbudget för 2006 och 2007........................................................................... 163
6.27 Skattekvot ............................................................................................................. 164
6.28 Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år ......................... 165
7.1 Makroekonomiska förutsättningar........................................................................ 170
7.2 Statsbudgetens utgifter 2007.................................................................................. 170
7.3 Takbegränsade utgifter 2007 .................................................................................. 171
7.4 Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2007 ................................................ 174
7.5 Utgifter 2007........................................................................................................... 175
7.6 Utgifter per utgiftsområde 2006–2010.................................................................. 177
13

PROP. 2007/08:1
7.7 Förändring av utgiftsramar 2008–2010 jämfört med 2007 års ekonomiska
vårproposition .....................................................................................................178
7.8 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2007 års ekonomiska
vårproposition .....................................................................................................179
7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar ..................................................190
Fortsättning av 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar..............191
Fortsättning av 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar..............192
Fortsättning av 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar..............193
7.10 Volymer 2005–2010...............................................................................................196
7.11 Låneram för 2008...................................................................................................197
7.12 Investeringslån och låneramar 2001–2007 ...........................................................198
7.13 Räntekontokreditram för 2008.............................................................................199
7.14 Övriga kreditramar 2008.......................................................................................200
7.15 Anslag vars ändamål 2008 omfattar garantiverksamhet......................................201
7.16 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2008...203
7.17 Pris- och löneomräkning för 2008........................................................................205
8.1 Investeringsplan för riksdagsförvaltningen ...........................................................211
9.1 Slutbehandlade granskningsrapporter....................................................................230
14

PROP. 2007/08:1
Diagramförteckning
1.1 Andel helårsekvivalenter i olika ersättningssystem 1970–2006 ............................. 24
1.2 Sysselsättningsgrad och öppen arbetslöshet i åldern 16–64 år............................... 25
1.3 Brist på arbetskraft i näringslivet............................................................................. 25
1.4 Antal helårsekvivalenter i sjukförsäkringen och aktivitets- och
sjukersättningen 1970–2006................................................................................. 28
1.5. Arbetslöshet år 2006 efter utbildningsnivå ............................................................ 36
1.6 Finansiellt sparande, inkomster och utgifter .......................................................... 51
1.7 Konsoliderad bruttoskuld ........................................................................................ 51
1.8 Statsskulden .............................................................................................................. 51
1.9 Effekter av jobbskatteavdraget på inkomstfördelningen ....................................... 52
1.10 Inkomstspridning i Sverige och EU 2005 ............................................................. 52
4.1 Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP 1990–2010 ......................... 92
4.2 Offentliga sektorns finansiella sparande, inkomster och utgifter 2000–2010 ...... 96
4.3 Konsoliderad bruttoskuld 1994–2010 ..................................................................... 97
5.1 Genomsnittlig skatt enligt gällande regler (ljus linje) samt enligt förslaget
om jobbskatteavdrag (mörk linje)..................................................................... 105
5.2 Marginalskatt enligt gällande regler (ljus linje) samt enligt förslaget om
förstärkt jobbskatteavdrag (mörk linje) ........................................................... 105
5.3 Kommunal fastighetsavgift enligt det nu aviserade förslaget och enligt
alternativ A i promemorian, kronor.................................................................. 113
6.1 Utveckling av arbetade timmar och timlön........................................................... 147
6.2 Utveckling av statlig och kommunal inkomstskatt.............................................. 150
6.3 Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser 1988–2006 ............................ 151
6.4 Driftsöverskott och företagens rörelseresultat, 2000–2006................................. 152
6.5 Driftsöverskott och företagens inkomstskatt, 1994–2010................................... 152
6.6 Skatt på företagsvinster som andel av BNP, 1991–2010 ....................................... 153
6.7 Mervärdesskatteintäkter per varugrupp 1993–2008 ............................................. 155
6.8 Skatteintäkter per produktslag 1998–2010............................................................ 156
6.9 Skatt på energi 2000–2010...................................................................................... 156
6.10 Skattekvoten 1980–2010....................................................................................... 164
7.1 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2007 och anvisade medel på
statsbudgeten för 2007....................................................................................... 172
7.2 Myndigheternas investeringslån ............................................................................ 198
dec 1997–juni 2007 ....................................................................................................... 198
15

1
Finansplan
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken

PROP. 2007/08:1
1 Finansplan
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
Sammanfattning
Svensk ekonomi utvecklas starkt. Fler och fler
får jobb, samtidigt som sjukskrivningar, öppen
arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder
minskar. Därmed sjunker nu även det totala
antalet personer i utanförskap påtagligt. Den
politik som tidigare mest handlat om att öka
eller omfördela utanförskapet bland över en
miljon invånare i arbetsför ålder, har bytts mot
en politik som minskar det totala utanförskapet.
Regeringen beräknar att 175 000 färre kommer
att befinna sig i utanförskap under de
kommande åren. Sysselsättningen väntas öka
med nästan 200 000 personer samtidigt som över
90 000 färre kommer att vara i arbetslöshet.
Därmed för vi Sverige i riktning mot fler som
har arbete och färre som står utanför, samtidigt
som utrymme för fortsatta skattesänkningar och
satsningar på välfärdstjänster skapas. Det sker
samtidigt som de offentliga finanserna är starka.
Att minska utanförskapet, som under en lång
rad år tillåtits växa sig stort, och få fler i jobb är
regeringens övergripande och viktigaste mål. Att
återupprätta den arbetslinje som förr
kännetecknade Sverige är att bygga en stabil
grund för våra trygghetssystem. Full
sysselsättning är samtidigt det främsta medlet
mot växande klyftor och orättvisor i samhället.
Ska Sverige kunna möta de utmaningar som
väntar krävs det en stark ekonomi. Det krävs en
ekonomi som kan svara upp mot en ökad
efterfrågan på välfärdstjänster i takt med att
befolkningen blir allt äldre. Det krävs en stark
ekonomi som gör att människor kan få det
bättre i vardagen, tar bort fattigdomsfällor och
ger trygghet för de äldre. Det krävs en stark
ekonomi som är långsiktigt hållbar och gör det
möjligt att vidta åtgärder mot klimatförändringar.
Det krävs en ekonomi som kan
möta också en konjunkturnedgång. Det är också
en ekonomi som står sig väl i den ökade
konkurrens som globaliseringen för med sig.
Regeringens politik gör det mer lönsamt att
arbeta, enklare och billigare att anställa och mer
attraktivt att starta och driva företag.
Inkomstskatterna för framför allt låg- och
medelinkomsttagare sänktes 2007 och föreslås
sänkas ytterligare 2008 genom ett förstärkt
jobbskatteavdrag. Drivkrafterna för arbetsgivare
att anställa personer från grupper med svag
ställning på arbetsmarknaden – t.ex. unga,
långtidssjuka och utrikes födda – har tydligt
förbättrats och stärks ytterligare genom åtgärder
som föreslås i denna budgetproposition.
Villkoren för landets företagare att starta och
driva företag har förbättrats.

Förmögenhetsskatten
ska slopas vilket gör det lättare att
finna riskvilligt kapital. Lättnader i arbetsgivaravgifter
har gjort det mer lönsamt att driva
företag. Sveriges entreprenörer, investerare och
företagare är nydanare och förnyelsebärare. De
har en nyckelroll i ett kontinuerligt byggande av
en ekonomi som står stark i en föränderlig värld.
En hörnsten i en politik för fler jobb och fler i
arbete är ordning och reda i de offentliga
finanserna, såväl på kort som på lång sikt. Målet
om en procents överskott för det offentliga
finansiella sparandet överträffas med bred
marginal de kommande åren. Det finansiella
sparandet uppgår till 2,8 procent av BNP för
2008 samt 3,1 respektive 3,6 procent av BNP för
19

PROP. 2007/08:1
2009 och 2010. Det innebär 89, 105 respektive
126 miljarder kronor för de tre åren.. Med
beaktande av de reformer och de budgetförstärkningar
som nu föreslås, förstärks det
finansiella sparandet med i genomsnitt 18
miljarder kronor per år.
Det går bra för Sverige. Den goda konjunkturen
ska vårdas. Inriktningen i regeringens
politik mot bl.a. ökat arbetsutbud och en bättre
fungerande ekonomi med en varaktigt högre
sysselsättning som följd, är framför allt viktig nu
mot bakgrund av den starka efterfrågan i
ekonomin. Den starka konjunkturen riskerar
annars att framkalla obalanser med ökade
svängningar i sysselsättning och produktion som
följd. Det aktuella konjunkturläget understryker
dessutom vikten av att säkerställa att t.ex. de
utbudsstimulerande skattesänkningar som nu
föreslås inte leder till att efterfrågan stiger alltför
snabbt.
Statens budgetöverskott de kommande åren
beräknas bli det största sedan början av 1970talet
. En ansvarsfull politik med ordning och
reda i de offentliga finanserna tryggar välfärden
för kommande generationer. Att åtgärder som
bidrar till högre sysselsättning prioriterats
främst, innebär också att utrymmet för reformer
på andra områden varit utomordentligt
begränsat.
Den bedömning som görs av den svenska
ekonomins utveckling presenteras närmare i
avsnitt 1.14.
Den senaste tidens turbulens på de finansiella
marknaderna och bolånekrisen i Förenta staterna
gör tillväxtutsikterna något mer svårbedömda
och ökar osäkerheten i prognoserna något. I
dagsläget bedöms den finansiella krisen få en
relativt begränsad effekt på ekonomin. Den
finansiella oron kan emellertid komma att
utvecklas på ett mindre gynnsamt sätt. Genom
att upprätthålla makroekonomisk stabilitet och
föra en ansvarsfull politik kan Sverige bättre
undvika att allvarligt påverkas av obalanser på de
internationella finansmarknaderna.
Trots den goda tillväxten återstår alltjämt
mycket att göra för att Sverige återigen ska vara
ett land med full sysselsättning och inte som i
dag ett land med alltför många människor
lämnade i passivitet med en arbetsförmåga som
inte tas till vara. Vägarna tillbaka till jobb är
fortfarande alltför få och drivkrafterna till arbete
alltför svaga. Regeringen presenterar därför en
rad reformer som syftar till att skapa tydligare
drivkrafter till arbete och fler och bättre vägar
tillbaka för dem som i dag står utanför
arbetsmarknaden.
Förstärkt jobbskatteavdrag
Regeringen presenterar förslag för ökade
drivkrafter att träda in på arbetsmarknaden eller
gå upp i arbetstid. Den enskilt största satsningen
är steg två i jobbskatteavdraget, vilket innebär en
sänkning av skatterna på arbetsinkomster med
10,8 miljarder kronor. Reformen är huvudsakligen
inriktad på låg- och medelinkomsttagare.

Att förstärka jobbskatteavdraget
ökar sysselsättningen. Dels blir det mer lönsamt
att börja arbeta, dels förbättras drivkrafterna för
dem som redan jobbar att öka sina
ansträngningar. För de flesta inkomstgrupper
medför avdraget för de två stegen sammanlagt
att det blir ca. 1 000 kronor mer kvar av lönen
varje månad.
Fler och bättre vägar tillbaka för sjukskrivna
Regeringen föreslår en rad åtgärder för fler vägar
tillbaka från sjukfrånvaro till jobb och arbetskamrater
. Utanförskapet utestänger människor
från den större sociala gemenskap som ett arbete
ger. Att få göra en insats, känna sig delaktig och
vara behövd betyder oerhört mycket för vårt
välmående. Genom att upprätthålla en nära
koppling till arbetsmarknaden under sjukfrånvaron
minskar risken för att fastna i långvarig
frånvaro. En rehabiliteringkedja med fasta
hållpunkter för prövningen av arbetsförmågan
införs. Möjligheter att under sjukskrivningstiden
få pröva sin arbetsförmåga förstärks och stödet
till sjukskrivna att återvända till arbetsmarknaden
förbättras. En rehabiliteringsgaranti införs
och företagshälsovården utvecklas. Sjukförsäkringen
ska inte föra bort människor långt från
arbetsmarknaden och skapa livssituationer av
utanförskap med svag ekonomisk utveckling.
Sjukförsäkringen ska i stället utgöra en trygghet
på arbetsmarknaden för den som blir sjuk och av
det skälet inte kan arbeta.
Arbetsgivare ska erbjudas mer förmånliga
villkor för att anställa långtidssjukskrivna.
Regeringen inför särskilda nystartsjobb, s.k.
nyfriskjobb, som i de flesta fall innebär att
arbetsgivaren får dra av dubbla arbetsgivaravgifter
vid anställning av personer som under
längre tid varit sjukskrivna.
20

PROP. 2007/08:1
En väl fungerande arbetsmarknad för fler jobb
Regeringen avser utvidga nystartsjobben till att
även omfatta den offentliga sektorn, vilket
kommer t.ex. vård och omsorg till del. Vidare
föreslås en förändring av avgifterna till
arbetslöshetskassan, genom att en s.k. arbetslöshetsavgift
ersätter den förhöjda finansieringsavgiften.
Vare sig arbetslösa eller sjukskrivna
arbetslösa ska betala denna avgift. Syftet är att
åstadkomma ett tydligare samband mellan
avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen och
arbetslösheten. Detta kommer att bidra till att
förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och
därmed leda till en ökad sysselsättning. En
majoritet av arbetslöshetskassorna kommer att
kunna sänka sina avgifter till följd av detta
förslag.
För att öka drivkrafterna och undvika
inlåsning för dem som i dag arbetar deltid
föreslås ändrade regler som begränsar möjligheterna
att erhålla arbetslöshetsersättning på
deltid. Dagens regler gör det möjligt att vara
deltidsarbetslös under en mycket lång tid, upp
till närmare sex år för den som uppbär ersättning
en dag i veckan. Dessutom finns en möjlighet att
återkvalificera sig till samma ersättning i
ytterligare två perioder, alltså i närmare 18 år.
Detta riskerar att bidra till en dold arbetslöshet
eller till långvarig subventionering av deltidsarbete.
För att stärka drivkrafterna för sysselsatta
som byter jobb att göra detta utan mellanliggande
arbetslöshetsperiod inför regeringen
ytterligare två karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen.
Ett bra näringsklimat
Ett bra entreprenörs- och företagsklimat i hela
landet är avgörande för att svensk ekonomi ska
växa och vara livskraftig. Vägen mot full
sysselsättning och ett stigande välstånd går via
ett dynamiskt näringsliv där entreprenörer och
företagare vill och vågar satsa. I arbetet med att
begränsa företagens administrativa kostnader till
följd av statligt regelverk föreslås inrättandet av
ett regelråd. Regeringen ökar resurserna till
infrastruktur vilket bidrar till företagande och
tillväxt genom bl.a. lägre transportkostnader,
ökad leveranssäkerhet och en utvidgad
arbetsmarknad som stödjer ökat arbetskraftsdeltagande.
Regeringen har startat ett omfattande
arbete för att förbättra företagsklimatet.
Detta arbete innehåller bl.a. förenklade regler för
F-skatt och en förstärkning av
företagsinteckningens förmånsrätt.
Ökad kunskap och kvalitet i utbildningssystemet
Sverige ska ha ett utbildningssystem av hög
internationell klass. Regeringen föreslår en
omfattande läsa-skriva-räkna-satsning under
kommande år för att stärka kunskapsuppdraget i
grundskolan. Att tidigt säkra nödvändiga
kunskaper i att läsa, skriva och räkna kan på sikt
bidra till att färre lämnar den grundläggande
utbildningen med ofullständiga kunskaper och
betyg.

Ökade resurser föreslås till universitets och
högskoleutbildningen för ökad kvalitet.
Därutöver sker en satsning på läkarutbildningen.
Ökad jämställdhet i vardagen
Regeringens jämställdhetspolitik är bred,
tvärsektoriell och långsiktig. Genom förslag i
denna proposition tas ytterligare steg för att
underlätta kvinnors arbetsliv och för familjerna
att leva ett jämställt vardagsliv. Sänkt skatt på
hushållstjänster, sänkt skatt i vissa tjänstesektorer,
möjlighet till nystartsjobb i offentlig
sektor och fortsatta satsningar på att stimulera
kvinnors företagande stärker och breddar
kvinnors arbetsmarknad. Med jämställdhetsbonus
ökar förutsättningarna för ett jämställt
uttag av föräldraförsäkringen under barnets
första år, samtidigt som risken för att kvinnor
ska drabbas av långvarig bortavaro från
arbetsmarknaden minskar. Med möjlighet till
avlastning i hemmet, genom hushållstjänster,
vårdnadsbidrag och senare även barnomsorgspeng,
kan kvinnors obetalda dubbelarbete
minska, vilket är bra för både kvinnors
karriärmöjligheter och för familjernas olika
behov.
Större valfrihet för familjer
Regeringen aviserar nu en familjepolitisk reform.
Reformen innehåller fyra delar; barnomsorgspeng,
ökat pedagogiskt inslag i förskolan,
jämställdhetsbonus och frivilligt kommunalt
vårdnadsbidrag. Reformen kommer att genomföras
successivt.
Regeringen föreslår ett införande av en
jämställdhetsbonus. Dessutom avser regeringen
att öppna möjligheterna för kommuner att
införa vårdnadsbidrag. Förslagen väntas öka
mångfald och valfrihet i barnomsorg, ger
möjlighet till mer tid med barnen och stödjer
jämställdheten samtidigt som arbete uppmuntras
för såväl män som kvinnor.
21

PROP. 2007/08:1
Ökat utrymme för välfärdssatsningar
Regeringen fortsätter arbetet för större mångfald
inom vården och kommer att föreslå etableringsfrihet
inom primärvården. Vården och
omsorgen ska även i framtiden vara gemensamt
finansierad och fördelas efter behov. Vårdgarantin
förstärks och kvaliteten inom psykiatrin
och inom vården i stort förbättras. Regeringen
föreslår en tandvårdsreform som både stärker
skyddet mot höga kostnader och skapar bra
villkor för tandvården. Trygghetssystemen ska
värnas och fusk förhindras.
Insatser mot klimatförändringar
Tydliga klimateffekter på naturliga system
konstateras nu från alla kontinenter och många
havsområden. De ansträngningar som görs för
att minska utsläppen under de närmaste två till
tre decennierna avgör i stor utsträckning den
långsiktiga globala temperaturökningen och
därmed förväntade effekter. Regeringen föreslår
ett klimatpaket med bl.a. skattehöjningar inom
energiområdet med syfte att bl.a. begränsa
utsläppen av koldioxid och presenterar innehållet
i den s.k. klimatmiljarden. Det särskilda
villkoret, ”tullvillkoret”, som gäller för att etanol
som låginblandas i bensin ska vara skattebefriad,
bör slopas så snart det är möjligt, dock senast
den 1 januari 2009. Regeringen avser att under
nästa år presentera en klimatproposition.
Fastighetsskatten
Nuvarande fastighetsskatt är orättvis, saknar
folkligt stöd och legitimitet. Regeringen har
tidigare aviserat ett avskaffande av den statliga
fastighetsskatten på bostäder och att skatten ska
ersättas med en låg kommunal fastighetsavgift.
Mot denna bakgrund anser regeringen att dagens
regelverk bör ersättas med bl.a. en kommunal
avgift på 6 000 kronor per småhus, dock högst
0,75 procent av taxeringsvärdet, en avgift på
1 200 kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock
högst 0,4 procent av taxeringsvärdet samt att
kapitalvinstskatten för privatbostäder vid
försäljning höjs från 20 till 22 procent.
Effektivisering av försvaret
Sveriges militära försvar genomgår en omvandling
från invasionsförsvar till insatsförsvar. Som
ett ytterligare steg i att fullfölja denna
omvandling, och som ett uttryck för regeringens
ambition att effektivisera försvaret och öka
möjligheterna att delta i internationella insatser,
görs nu en omprövning av vissa materielprojekt.
Regeringen bedömer att det även efter den
omprövning som nu redovisas i budgetpropositionen
finns en effektiviseringspotential inom
försvaret. Utgifterna bedöms kunna minska med
sammantaget i storleksordningen 3-4 miljarder
kronor i nivå, inklusive de besparingar som
aviseras i denna proposition. En viss del av de
medel som frigörs ska kunna användas för att
förstärka Försvarsmaktens möjligheter att delta i
internationella fredsfrämjande insatser.

Finansiering
De utgifts- och inkomstreformer som nu föreslås
är till övervägande del finansierade, vilket är
viktigt mot bakgrund av det höga resursutnyttjandet
i ekonomin. Bland förslagen till reformer
finns framför allt åtgärder som är inriktade på att
öka utbudet av arbetskraft och att minska
ohälsan. Det har också varit nödvändigt att noggrant
pröva andra utgiftsområden, till exempel
försvarsmateriel. För att därutöver säkra att nödvändiga
utbudsreformer inte bidrar till en alltför
stark efterfrågetillväxt har det också krävts vissa
skatteförändringar. En höjd skatt på till exempel
tobak, alkohol och koldioxid har därför ansetts
rimlig. Detta är skatter som inte bedöms påverka
den varaktiga sysselsättningsutvecklingen eller
investeringsviljan. I tabellen nedan presenteras
vissa större reformer och finansieringar.
Sammantaget innebär förslagen att huvuddelen
av åtgärderna finansieras genom direkta
regeländringar som stärker budgeten.
Regeringen överträffar därmed nivåer som t.ex.
Konjunkturinstitutet rekommenderat.
Offentliga sektorns finanser beräknas till följd av
de nu föreslagna och aviserade åtgärderna
försvagas med mellan 3 till 4 miljarder per år
2008–2010, vilket motsvarar 0,1 procent av BNP
per år.
22

PROP. 2007/08:1
Tabell 1.1 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och
inkomstförändringar 2008–2010
Förändring i förhållande till 2007 års ekonomiska vårproposition.
Miljoner kronor 2008 2009 2010
Utgifter, totalt1 -4 579 -6 463 -6 853
varav
Försvarsmateriel -350 -620 -980
Åtgärdspaket sjukfrånvaro -1 867 -2 498 -2 398
Tvånya karensdagar i
arbetslöshetsförsäkringen -60 -110 -110
Förändrade regler avseende
deltidsarbetslöshet -898 -3 928 -4 108
Arbetsmarknadspolitiska program -1 000 -800 -800
Folkhälsopolitik 115 115 115
Jobb- och utvecklingsgaranti för
deltidsarbetslösa ensamstående
föräldrar 97 293 293
Läsa – skriva – räkna-satsning 150 250 500
Kvalitetsåtgärder grundutbildning
på universitet och högskolor 240 240 190
Klimatmiljard 245 415 340
Konkurrenskraftspaket för
jordbruksnäringen2 159 273 273
Inkomstförändringar3
Skatter, totalt -3 034 -2 444 -2 384
varav
Förstärkt jobbskatteavdrag -10 720 -10 720 -10 720
Förmånsvärde lånedatorer 890 890 890
Skatt på cigaretter 452 452 452
Skatt på röktobak 456 456 456
Skatt på snus 630 630 630
Skatt på öl 350 350 350
Skatt på vin -77 -77 -77
Koldioxidskatt 1 850 1 850 1 850
Energiskatt på diesel 880 880 880
Skatt på termisk effekt i
kärnkraftverk 780 780 780
Fastighetsskatt vattenkraftverk 640 640 640
Övriga inkomstreformer -1 455 -3 500 -3 000
varav
Ny arbetslöshetsavgift -1 300 -2 900 -2 400
Nystartsjobb och nyfriskjobb -120 -410 -350
Indirekta effekter av
inkomstreformer -586 -168 -128
Indirekta effekter av
utgiftsreformer -1 574 -3 542 -3 650
Ökat utrymme
infrastruktursatsningar -1 200 -1 200 -1 200
Förändring finansiellt sparande
offentlig sektor -3 270 -4 391 -3 509
1 Minustecken betyder minskade utgifter.
2 Varav 70 miljoner kronor på inkomstsidan av budgeten.
3 Minustecken betyder minskade inkomster.
1.2 Politiska utgångspunkter
Vårt samhälle bygger på att alla är med och tar
ansvar. Därför måste människors vilja att ta
ansvar uppmuntras, bejakas och belönas.
Vi möter utmaningar bäst genom framtidstro.
Ett samhälle som förväntar sig att människor ska
ta stort eget ansvar måste samtidigt tillgodose
människors behov av trygghet i förändring och
värdesättande av sammanhållning. Därmed vågar
människor vara öppna för och välkomna
förändringar.
Över en miljon människor i arbetsför ålder i
Sverige står utanför arbetsmarknaden. Sysselsättningsnivån
är fortfarande lägre för utrikes
födda än för inrikes födda.

Invandrare som
flyttat till Sverige efter de tidiga barndomsåren
samt personer med utomeuropeisk bakgrund
och låg utbildning löper särskilt stor risk att
drabbas av ett bestående utanförskap på arbetsmarknaden
. Därför är det avgörande att genomföra
förändringar som gör att fler uppmuntras
och ges möjlighet att ta ansvar för sin egen
försörjning. Unga som inte kommer in på
arbetsmarknaden riskerar att hamna i livslång
passivitet och utanförskap från arbetsmarknaden
. För dem som är långtidssjukskrivna eller
har sjuk- eller aktivitetsersättning men har
arbetsförmåga måste det finnas möjligheter som
leder tillbaka till arbetsmarknaden. De som står
utanför måste erbjudas breda vägar tillbaka till
arbetsmarknaden, samtidigt som det är den
enskildes ansvar att ta vara på alla vägar tillbaka.
Alla i arbetsför ålder ska känna att de har en
plats och att deras insats efter förmåga
välkomnas och belönas. Att vara behövd sporrar
till delaktighet och ansvarstagande. För den
enskilde leder det till personlig utveckling och
tillfredsställelse. Det ger också människor
möjlighet att påverka och utforma sina egna liv.
Det fordrar att människors arbete värdesätts
bättre, genom att det lönar sig att arbeta.
Förbättrade möjligheter för människor med låga
och normala inkomster att påverka sin situation
genom eget arbete, ökar makten i vardagen.
Arbete är det som ger oss resurser till en
välfärd med trygg, medmänsklig och gemensamt
finansierad vård och omsorg, barnomsorg och
skola. Den allra viktigaste utjämningen av
livschanser ges av en skola med god kvalitet. Ett
samhälle med små klyftor och stark sammanhållning
uppnås genom uppmuntran av allas vilja
till arbete och ansvarstagande. Arbete är därför
23

PROP. 2007/08:1
grunden inte bara för vår välfärd utan också för
ett Sverige som håller ihop.
1.3 Full sysselsättning för bättre
välfärd och ökad rättvisa
Arbete utgör grunden för ekonomisk och social
välfärd för såväl den enskilde som för samhället
som helhet. Medborgarnas arbete utgör den helt
dominerande källan för att finansiera den
offentliga välfärden. Det är ytterst genom
människors arbete som de gemensamma
kostnaderna för skola, vård och omsorg, liksom
för de olika trygghetssystemen, finansieras.
Efterfrågan på den offentliga sektorns olika
tjänster, som t.ex. vård och omsorg, kommer att
öka i framtiden i takt med att befolkningen blir
allt äldre och i takt med att inkomsterna i
samhället stiger. En varaktig ökning av sysselsättningen
är nödvändig för att säkra grunden
för välfärdssystemen vid den kommande
demografiska utvecklingen.
En hög sysselsättning är också av betydelse
för fördelningen av ekonomiska resurser mellan
människor i samhället. Sedan början av 1990talet
har skillnaderna i ekonomisk standard
mellan människor i Sverige ökat. Inkomsterna
från arbete ökar snabbare än inkomsterna från de
sociala trygghets- och försäkringssystemen. Det
har medfört att personer som stått utanför
arbetsmarknaden i ett varaktigt utanförskap haft
en sämre inkomstutveckling än de som haft ett
arbete. Den utrikes födda befolkningen drabbades
särskilt hårt av den minskade sysselsättningen
i början av 1990-talet. Arbetslösheten
var då tre gånger så hög för utländska som för
svenska medborgare. Trots ökad sysselsättning
har gruppen inte kunnat återhämta det kraftiga
sysselsättningstappet.
Att återupprätta full sysselsättning och
minska utanförskapet är huvuduppgiften för
regeringen. Regeringens politik utformas därför
för att främst stödja en bättre inkomstutveckling
för personer med låga arbetsinkomster och
personer som i annat fall riskerar ett permanent
utanförskap. En politik som gör det mer lönsamt
att arbeta och mer lönsamt att anställa bidrar till
att sysselsättningen ökar och att utanförskapet
minskar samtidigt som färre människor fastnar i
ett bidragsberoende. Det kommer att leda till en
jämnare inkomstfördelning och ett mer rättvist
samhälle.
Samtidigt är det viktigt att det finns väl
fungerande sociala försäkringssystem som träder
in under perioder i livet då sjukdom, olyckor och
arbetslöshet drabbar individen. För att det ska
vara möjligt att upprätthålla väl fungerande
trygghetssystem vid de kommande demografiska
utmaningarna måste de sociala försäkringssystemen
fungera enligt de ursprungliga syftena.
Det är viktigt att utbetalningar bara sker till dem
som är berättigade till ersättningar och bidrag.

På
så sätt kan också välfärdssystemens legitimitet
tryggas.
Pensionärerna gynnas av regeringens politik
för ökad sysselsättning. Pensionerna är numera
knutna till utvecklingen av genomsnittsinkomsten
, vilket innebär att ökad sysselsättning
positivt påverkar pensionerna. Samtidigt finns
det pensionärer med små marginaler, främst
bland dem med garantipension. Pensionärerna
gynnas genom att varaktigt högre sysselsättning
ger en stabilare bas för välfärdsystemen och
därmed bättre förutsättningar för att även
framgent tillhandahålla utlovade förmåner i form
av bl.a. vård och omsorg.
Utanförskapet måste brytas
Sverige har i dag ett stort utanförskap. Över en
miljon svenskar får sin försörjning från olika
ersättningssystem. I början av 1970-talet var
antalet personer som var beroende av dessa
trygghetssystem hälften av nuvarande nivå.
Diagram 1.1 Antal helårsekvivalenter i olika ersättningssystem
1970–2006
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06
Ekonomiskt bistånd
Arbetsmarknadsåtgärder
Arbetslöshet
Sjukpenning & sjuklön
Sjuk- & aktivitetsersättning
Källa: Finansdepartementet
Av diagram 1.1 framgår att det skedde en gradvis
ökning av antalet personer som erhöll
ersättningar och bidrag under större delen av
1970- och 1980-talen. Därtill skedde en stor
24

PROP. 2007/08:1
ökning i samband med den ekonomiska krisen i
början av 1990-talet. Utanförskapet har således
vuxit trendmässigt i över tre decennier. Under
de senaste åren har sjukskrivningar och
arbetslöshet minskat men utanförskapet har
ännu inte sjunkit tillbaka till de nivåer som rådde
före 1990-talskrisens början. Ytterligare insatser
för att minska beroendet av ersättningar och
bidrag är alltså angelägna.
Sett över åren har det också skett en
förändring i sammansättningen av de ersättningar
som betalas ut. Framför allt utgör sjuk eller
aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) en
allt större andel av de totala ersättningarna mätt i
helårsekvivalenter.F
1
F Det är allvarligt eftersom det
är få av dem som erhåller sjuk- eller
aktivitetsersättning som återgått till arbete.
Svårigheterna att ta sig tillbaka till
arbetsmarknaden ökar ju längre tid en person
varit i utanförskap. Det kan bero på att
yrkeserfarenheter och kunskap snabbt förloras
vilket för med sig att vägarna tillbaka blir allt
färre. Vissa arbetsgivare kan också tveka inför att
anställa en person som under lång tid stått
utanför arbetsmarknaden. Inriktningen måste
därför vara att söka minska tiden i utanförskap
och skapa fler vägar tillbaka till arbete.
Viktigt förhindra obalanser i ekonomin
Sysselsättningen har ökat kraftigt under det
senaste året. Arbetslösheten närmar sig sin lägsta
nivå sedan början av 1990-talet och arbetskraftsdeltagandet
ökar.
I somras uppnåddes den gamla regeringens
mål om att 80 procent av befolkningen i åldern
20-64 år skulle vara reguljärt sysselsatta för
första gången sedan målet infördes.
Den goda utvecklingen omfattar alla sektorer
och hela landet. Det är en glädjande utveckling
som bl.a. är ett resultat av att politiken inriktats
mot att arbete ska löna sig och att det ska bli
billigare att anställa, särskilt personer som i annat
fall riskerar att hamna i varaktigt utanförskap.
Den goda utvecklingen har också medfört att de
offentliga finanserna utvecklats starkt. Därmed
1 Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna
försörjas under ett helt år med full ersättning från sjukpenning, sjuk- eller
aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd
(socialbidrag). Exempelvis utgör två personer, som varit heltidsarbetslösa
ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent.
är de offentliga finanserna väl rustade inför nästa
konjunkturnedgång.
Under 2008 kommer den öppna arbetslösheten
i genomsnitt att ligga på 4 procent.

Diagram 1.2 Sysselsättningsgrad och öppen arbetslöshet i
åldern 16–64 år
Procent av arbetskraften Procent av befolkning
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05
64
66
68
70
72
74
76
78
80
82
84
86
Öppen arbetslöshet (vänster axel)
Sysselsättningsgrad (höger axel)
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Samtidigt med den positiva utvecklingen på
arbetsmarknaden finns indikationer på att
resursutnyttjandet inom vissa sektorer är
ansträngt och att ekonomin börjar närma sig sitt
kapacitetstak.
Av diagram 1.3 framgår att den andel företag
som uppger att det råder brist på arbetskraft har
stigit den senaste tiden och nu ligger på en
relativt hög nivå historiskt sett.
Diagram 1.3 Brist på arbetskraft i näringslivet
Andel företag, procent
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Anm.: Säsongrensade data.
Källa: Konjunkturinstitutet.
Den nuvarande situationen på arbetsmarknaden
måste vårdas väl och tendenser till överhettning
motverkas. Detta innebär att det krävs fler
reformer som även på kort sikt ökar
arbetsutbudet. Därtill krävs att reformerna
finansieras, åtminstone i en sådan utsträckning
att efterfrågan på arbetskraft inte ökar mer än
utbudet. I annat fall uppkommer ökat
25

PROP. 2007/08:1
inflationstryck, som riskerar att förvärra nästa
konjunkturnedgång.
För att trygga välfärden på sikt krävs att den
offentliga sektorns finansiella sparande uppgår
till en procent av BNP över en konjunkturcykel.
Det innebär att det faktiska offentliga sparandet
måste vara väsentligt högre i goda tider eftersom
möjligheterna att spara är betydligt mindre när
tiderna är sämre. De kommande åren väntas
målet om en procents överskott i de offentliga
finanserna uppnås med bred marginal.
Reformarbetet fortsätter
En utveckling mot ett mer ansträngt resursläge, i
kombination med att över en miljon människor i
arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden,
pekar på behovet av ytterligare reformer som
ökar utbudet av arbetskraft och förbättrar
arbetsmarknadens funktionssätt. Möjligheterna
till arbetskraftsinvandring bör öka. I det korta
perspektivet möjliggör sådana reformer att
sysselsättningen fortsätter att öka förhållandevis
snabbt utan att det leder till överhettning. Även i
det längre perspektivet blir sysselsättningen
betydligt högre än den annars skulle varit. På så
sätt ökar välfärden och det skapas förutsättningar
för att minska orättvisorna i samhället.
En politik som ökar utbudet av arbetskraft är
speciellt effektiv i situationer med hög
efterfrågan eftersom många människor då kan få
den arbetslivserfarenhet och kompetens som är
viktig för att kunna hålla sig kvar på
arbetsmarknaden även när konjunkturen vänder.
För att dra fördel av det goda konjunkturläget är
det därför angeläget att nu genomföra ytterligare
reformer som stimulerar arbetsutbudet.
Regeringen har tidigare föreslagit ett stort
antal åtgärder för att öka utbudet av arbetskraft.
Särskilda insatser har riktats, med gott resultat,
mot unga personer och personer med utländsk
bakgrund. Nu tas ytterligare steg för att
varaktigt öka sysselsättningen. Särskilda initiativ
föreslås för att nå grupper som bl.a. till följd av
sjukdom stått utanför och haft svårt att göra sig
gällande på arbetsmarknaden.
I de följande avsnitten presenterar regeringen
sina förslag till åtgärder för ett minskat
utanförskap och en varaktigt hög sysselsättning.
Vidare föreslås insatser för ett förbättrat
företagsklimat, en ökad valfrihet för barnfamiljer,
en förbättrad kvalitet i utbildning,
välfärdssatsningar och minskade utsläpp till luft
och hav. Därutöver beskrivs regeringens
fortsatta arbete med att förbättra ramverken för
den ekonomiska politiken. En välskött ekonomi
ger förutsättningar för vidare reformarbete. En
sammanfattning av det ekonomiska läget ges i
avsnitt 1.14.

1.4 Fler vägar tillbaka till arbete
Regeringens politik för varaktigt högre sysselsättning
och minskat utanförskap har en bred
ansats och är långsiktigt syftande. Den är
inriktad på åtgärder som stimulerar såväl utbudet
som efterfrågan på arbetskraft. En rad åtgärder
har redan genomförts som gör det mer lönsamt
att arbeta, enklare att anställa och förbättrar
matchningen på arbetsmarknaden. Jobbskatteavdraget
, förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen,
nystartsjobb samt den nya jobb- och
utvecklingsgarantin är några exempel. En
genomgång av de åtgärder som regeringen
hittills genomfört för att minska utanförskapet
återfinns i avsnitt 1.15.
Flera externa bedömare har uppskattat
effekterna på sysselsättning och arbetslöshet av
de reformer som föreslogs i budgetpropositionen
för 2007, se tabell 1.2. Såväl
KonjunkturinstitutetF
2
F som OECD och European
Economic Advisory GroupF
3
F (EEAG)
bedömer att den långsiktiga sysselsättningsnivån
höjs med runt 1,5 procent till följd av
reformerna och att jämviktsarbetslösheten
kommer att sjunka. Bedömarna inkluderar dock
olika delar av regeringens reformer och de är
därför inte helt jämförbara.
2 Konjunkturläget, december 2006
3 EEAG är en oberoende europeisk ekonomgrupp.
26

PROP. 2007/08:1
Tabell 1.2 Långsiktiga effekter av reformer aviserade i BP07
Förändring i procent respektive procentenheter
Sysselsättning, % Arbetslöshet, p.e.
Konjunkturinstitutet1 1,5 -0,2
OECD2 0,9–1,5 -0,4–(-0,6)
EEAG3 1,5–2,0 -0,5
Finansdepartementet4 2,5 -0,4
1 Inkluderar reformer i arbetslöshetsförsäkringen, jobbskatteavdraget,
arbetsmarknadspolitiken, arbetsgivaravgifter, hushållstjänster.
2 Inkluderar reformen i arbetslöshetsförsäkringen.
3 Inkluderar reformer i arbetslöshetsförsäkringen, jobbskatteavdraget,
arbetsmarknadspolitiken.
4 Inkluderar reformer i arbetslöshetsförsäkringen, jobbskatteavdraget,
arbetsmarknadspolitiken, , arbetsgivaravgifter, hushållstjänster.
Källor: Konjunkturinstitutet, OECD, European Economic Advisory Group (EEAG) och
Finansdepartementet.
Regeringen föreslår i denna proposition ytterligare
reformer för att varaktigt öka sysselsättningen
och minska utanförskapet. Det andra
steget i jobbskatteavdraget förstärker ytterligare
drivkrafterna för arbete. Åtgärder genomförs
också för de grupper som till följd av ohälsa står
utanför arbetsmarknaden. Inriktningen är att
förbättra möjligheterna för dessa personer att
finna vägar tillbaka till arbete. Regeringen
genomför också förändringar för att öka
försäkringsmässigheten i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen.
Avgiften till arbetslöshetsförsäkringen
kommer att i högre utsträckning än
i dag spegla de faktiska utbetalningarna, och
därmed arbetslösheten, i respektive arbetslöshetskassa.
1.4.1 Starkare drivkrafter för arbete
genom jobbskatteavdrag
Skatte- och ersättningssystemen skapar stora
tröskeleffekter på arbetsmarknaden för låginkomsttagare.
Genom det jobbskatteavdrag som
infördes 1 januari 2007 har drivkrafterna för
arbete förstärkts. Regeringen går nu vidare med
det andra steget av jobbskatteavdraget som
föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.
Förslaget innebär en ytterligare skattesänkning
på arbetsinkomster med ca. 10,8 miljarder
kronor.
Jobbskatteavdraget innebär att det blir mer
lönsamt för personer som i dagsläget är
arbetslösa eller utanför arbetskraften att arbeta.
Men avdraget förbättrar också drivkrafterna för
ytterligare arbete för dem som redan arbetar.
Det innebär att antalet sysselsatta, liksom antalet
arbetade timmar i ekonomin, kan förväntas öka.
Jobbskatteavdragens två steg bedöms sammantaget
att öka sysselsättningen med 2 procent,
vilket motsvarar ca. 90 000 personer.
Tabell 1.3 Effekter av jobbskatteavdragen
Procentuell förändring
Sysselsättning Arbetade timmar
Steg 1 1,6 1,3
Steg 2 0,4 0,5
Totalt 2,0 1,8
För att få största möjliga effekt på arbetsutbud
och sysselsättning inriktas även det andra steget
mot att göra det mer lönsamt att gå från
fulltidsfrånvaro till hel- eller deltidsarbete. Det
förstärkta jobbskatteavdraget utformas därför så
att den procentuella inkomstökningen blir högst
för låg- och medelinkomsttagare.

I tabell 1.4 visas skatten utan jobbskatteavdrag
samt effekterna av jobbskatteavdraget i de två
stegen (gällande och föreslagen förstärkning).
Dessutom visas den totala inkomstskattesänkningen
som procent av arbetsinkomsten.
Tabell 1.4 Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag
enligt gällande regler samt enligt förslaget om förstärkt
jobbskatteavdrag
Arbetsinkomst
per år
Skatt
utan
jobbskatte
avdrag
Gällande
jobbskatte
avdrag
Förstärkt
jobbskatte
avdrag
Totalt
jobbskatte
avdrag
Totalt
jobbskatte
avdrag i
procent
av inkomsten
100 000 22 305 5 241 1 241 6 482 6,5
150 000 38 049 5 936 1 642 7 578 5,1
200 000 55 401 7 513 2 163 9 676 4,8
250 000 72 754 9 091 2 683 11 774 4,7
300 000 90 106 10 668 3 066 13 734 4,6
350 000 108 427 11 394 3 066 14 460 4,1
400 000 134 202 11 394 3 066 14 460 3,6
500 000 185 752 11 394 3 066 14 460 2,9
Anm: Skattesänkningen i tabellen gäller för personer som har hela sin inkomst
från arbete samt är under 65 år. I beräkningen används den genomsnittliga
skattesatsen för kommunal inkomstskatt 2007 (31,55 procent).
1.4.2 En väl fungerande sjukförsäkring
med fler vägar tillbaka till arbete
Regeringens målsättning är ett arbetsliv som gör
det möjligt för fler att använda sin förmåga, utan
att behöva hamna i långtidssjukskrivning eller
sjuk- eller aktivitetsersättning. Att förhindra
långvarig frånvaro från arbetsmarknaden är en
27

PROP. 2007/08:1
central uppgift inför framtiden. För den
anställdes trygghet på arbetsmarknaden är det
mycket viktigt att det finns en väl fungerande
sjukförsäkring som ger ett tillfredsställande
ekonomiskt skydd vid sjukdom. En sjukförsäkring
som ger en god inkomsttrygghet är
en viktig del av ett välfärdssamhälle. Sjukfrånvaron
i Sverige är dock klart högre än i
jämförbara länder. Längden på sjukfallen har
också ökat väsentligt över tiden. De senaste 30
åren har andelen personer med sjuk- eller
aktivitetsersättning tredubblats, vilket framgår av
diagram 1.4, trots att det allmänna hälsoläget har
blivit allt bättre.
Diagram 1.4 Antal helårsekvivalenter i sjukförsäkringen och
aktivitets- och sjukersättningen 1970–2006
Antal helårsekvivalenter, tusental
0
100
200
300
400
500
600
700
800
70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06
Sjukpenning & sjuklön
Sjuk- & aktivitetsersättning
Källa: Finansdepartementet
Flera studier visar att sjukfrånvaron varierar
kraftigt mellan olika delar av landet på ett sätt
som till stora delar sammanfaller med arbetsmarknadsläget.
En av orsakerna är att sjukförsäkringen
har blivit mer än ett skydd för
arbetsoförmåga vid sjukdom. Andra faktorer än
arbetsoförmåga har kunnat påverka bedömningen
av rätten till ersättning, något som även
återspeglas i att antalet personer med sjuk- eller
aktivitetsersättning trendmässigt ökat. Problem
som i grunden är av arbetsmarknadskaraktär har
dolts i sjukförsäkringen. Såväl utformningen
som tillämpningen av sjukförsäkringen innebär
hinder för återgång till arbete. Följden har blivit
ett omfattande utanförskap.
Många sjukfrånvarande har kvar en viss
arbetsförmåga som kan och bör tas till vara.
Vägarna tillbaka till arbete måste därför fungera
betydligt bättre än i dag. Sjukförsäkringen får
inte användas som ett allmänt försörjningsstöd
utan ska värnas som en försäkring för dem som
är sjuka och av det skälet inte kan arbeta. Det
samlade försäkringsskyddet ska ge en rimlig
ersättning samtidigt som det alltid ska löna sig
att arbeta. Detta innebär sammantaget att såväl
reglerna som regeltillämpningen måste bli mer
försäkringsmässiga så att försäkringen blir tydlig,
förutsägbar och uppmuntrar återgång i arbete.
Regeringen presenterar nu huvuddragen i ett
samlat åtgärdspaket för att få en väl fungerande
sjukförsäkring med fler vägar tillbaka till arbete.
Den närmare utformningen av flertalet förslag
behöver beredas vidare. Ambitionen är att
förslagen ska kunna redovisas i sin helhet under
hösten 2007 och att de nya reglerna ska kunna
träda i kraft senast under 2008.

En väl fungerande sjukförsäkring
Tydligare regler och en mer kvalitetsmedveten
tillämpning av dessa är centrala komponenter för
att åstadkomma en bättre fungerande sjukförsäkring.
En rehabiliteringskedja ska införas och
förmånsreglerna ska förtydligas
Den nuvarande processen för att pröva en
persons arbetsförmåga har ofta visat sig vara
långsam och passiviserande. Den försäkrade har
ett eget ansvar för att försöka komma tillbaka till
arbete, men ska också kunna räkna med stöd för
att klara av detta. Dagens process ska därför
ersättas med en rehabiliteringskedja med preciserade
tidsgränser för de olika momenten vid
prövningen av arbetsförmågan och med en
tydligare utgångspunkt i den försäkrades
förmåga och behov.
Det är viktigt att så tidigt som möjligt
uppmärksamma sjukfall som riskerar att bli
långa. Därför bör en plan för återgång i arbete
upprättas där behovet av åtgärder och insatser
preciseras i de fall det finns risk för en längre tids
sjukfrånvaro. Senast efter tre månaders sjukfrånvaro
ska det prövas om den försäkrade kan
utföra andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren
än sina vanliga. Om arbetsgivaren inte kan
erbjuda lämpliga arbetsuppgifter och sjukfallet
riskerar att bli långvarigt ska kontakt etableras
med Arbetsförmedlingen om sjukdomen inte är
sådan att allt arbete är uteslutet. Därigenom ges
den försäkrade möjlighet att finna andra vägar
tillbaka till arbete. Senast efter sex månaders
sjukfrånvaro prövas om den försäkrade kan
utföra något arbete på arbetsmarknaden.
Därigenom öppnas en möjlighet för den enskilde
att övergå till arbetslöshetsförsäkringen och få
28

PROP. 2007/08:1
stöd för att återgå till arbetsmarknaden även om
det inte är möjligt att återgå till den tidigare
anställningen och arbetsplatsen. Undantag från
en sådan regel måste dock göras för den som
väntar på eller nyligen fått en medicinsk
behandling eller väntas självläka, och efter detta
med stor sannolikhet kan återgå i arbete hos
arbetsgivaren. Under de första 12 månaderna ska
i normalfallet de som har en arbetsförmåga på
arbetsmarknaden återgå till arbete eller övergå
som arbetssökande till Arbetsförmedlingen.
Under det första årets sjukfrånvaro vidgas
således successivt prövningen av arbetsförmågan
från den tidigare anställningen och arbetsplatsen
till hela arbetsmarknaden, vilken ska vara
slutförd senast efter 12 månader. Rehabiliteringskedjan
kommer att lagfästas i lagen om
allmän försäkring.
Regeringen kommer också att föreslå en fast
tidsgräns för rätten till sjukpenning. Sjukpenning
utges med ersättningsnivån 80 procent av den
sjukpenninggrundande inkomsten upp till
inkomsttaket på 7,5 prisbasbelopp. Förmånen
kvarstår och ska endast i undantagsfall − t.ex.
vid medicinsk behandling för mycket allvarliga
sjukdomstillstånd − kunna betalas ut under
längre tid än 12 månader. Om arbetsförmågan
fortfarande är nedsatt efter denna tidsgräns ska i
normalfallet en annan form av sjukpenning med
lägre ersättning, s.k. förlängd sjukpenning,
kunna beviljas efter särskild ansökan. Ersättningen
från den förlängda sjukpenningen ska
utgöra 75 procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten upp till inkomsttaket på 7,5 prisbasbelopp.
Den samlade ersättningen från förlängd
sjukpenning och eventuella kompletterande
avtalsförsäkringar ska inte kunna överstiga 75
procent av den sjukpenninggrundande inkomsten
beräknad utan beaktande av inkomsttaket.
En minskningsregel som reglerar detta kommer
att införas.
Vid behov ska Arbetsförmedlingen efter en
individuell prövning kunna anvisa försäkrade
som har förlängd sjukpenning till t.ex. jobb- och
utvecklingsgarantin. I detta sammanhang kommer
också den förstärkta satsning på lönebidragsplatser
som regeringen föreslog i den
ekonomiska vårpropositionen att vara betydelsefull
.
Sjukersättning (tidigare förtidspension) ska i
fortsättningen beviljas endast i de fall det kan
konstateras utifrån den försäkrades sjukdom och
rehabiliteringsmöjligheter att arbetsförmågan
med all sannolikhet inte kommer att förbättras.
Den nya ersättningen förlängd sjukpenning
ska i normalfallet kunna betalas ut i som längst
18 månader. Den som efter 18 månader har en
arbetsförmåga men ännu inte kunnat återgå i
arbete eller deltar i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder ska t.ex. kunna erbjudas varaktig
samhällsnyttig sysselsättning.

Regeringen kommer även att föreslå andra
förändringar av förmånsreglerna för att sänka
trösklarna för återgång i arbete och motverka
missbruk av försäkringen. Som regeringen
aviserade i budgetpropositionen för 2007 har den
för avsikt att återkomma med förslag om att den
sjukpenninggrundande inkomsten ska baseras på
ett genomsnitt av den tidigare inkomsten. I
avvaktan på att ett sådant system kan införas
2009 föreslår regeringen i denna proposition en
temporär korrigering av den sjukpenninggrundande
inkomsten så att den motsvarar den
genomsnittliga faktiska löneutvecklingen för
sjukfrånvarande.
Regeringen anser även att möjligheterna att
vid hel sjuk- eller aktivitetsersättning arbeta
motsvarande en åttondel av normal arbetstid ska
avgränsas och kontrolleras bättre.
Regeltillämpningen ska bli mer kvalitetsmedveten
Det behövs en genomgripande förändring av det
sätt på vilket många personer med arbetslivsrelaterade
problem och hälsoproblem får
hjälp att komma tillbaka till arbete. Försäkringskassan
ska i ökad utsträckning fokusera på en
tidig och korrekt bedömning av rätten till
ersättning. Andra faktorer än nedsatt arbetsförmåga
på grund av sjukdom ska inte kunna
påverka rätten till ersättning.
Nationella försäkringsmedicinska riktlinjer
kommer att införas inom kort som ett stöd för
läkaren i dennes sjukskrivningsbedömning.
Därigenom bör omotiverat långa sjukfall och
regionala skillnader kunna undvikas.
Det finns ett behov av att ytterligare förbättra
metoderna för bedömning av arbetsförmågan.
En översyn kommer därför att genomföras för
att utveckla enhetliga begrepp och metoder för
bedömningar av arbetsförmåga. Därvid kommer
även det sjukdomsbegrepp som ska gälla i
sjukförsäkringen att förtydligas.
29

PROP. 2007/08:1
Fler och bättre vägar tillbaka till arbete
När stödinsatser övervägs bör alla möjligheter
till förändring av den försäkrades situation
inventeras. Personens möjligheter att själv välja
olika handlingsalternativ i de olika faserna av
sjukfallet ska uppmärksammas och utvecklas.
Företagshälsovården ska utvecklas och en
rehabiliteringsgaranti införas
En välutvecklad företagshälsovård kan få stor
betydelse för den anställdes möjligheter att
återgå till arbete. Företagshälsovården bör
utvecklas så att stödet till arbetsgivare och
sjukskrivna stärks. På så sätt kan också
primärvården avlastas samtidigt som Försäkringskassans
arbete kan fokuseras. Den
utvecklade företagshälsovården bör organiseras
på ett sådant sätt att konkurrensneutralitet
upprätthålls och att den görs kompatibel med de
modeller för vårdval som nu växer fram.
Företagshälsovården kommer även fortsättningsvis
att bygga på frivillig anslutning. Dess
omfattning kommer därför ytterst att vara
beroende av kvaliteten i och efterfrågan på de
tjänster den kan erbjuda.
Nuvarande vårdgaranti inom hälso- och
sjukvården ska kompletteras med en rehabiliteringsgaranti
som täcker de medicinska
rehabiliteringsinsatser som behövs för återgång i
arbete. Möjligheterna till en förbättrad
behandling och rehabilitering kommer också att
stärkas genom att flexibiliteten ökas i den
finansiella samordningen mellan sjukskrivningsprocessens
olika huvudmän.
Regeringen gör nu bedömningen att sammanlagt
3,4 miljarder kronor bör kunna avsättas för
satsningar på en utvecklad företagshälsovård och
inrättandet av en rehabiliteringsgaranti för
treårsperioden 2008-2010.
Ännu lägre kostnad vid anställning av
långtidssjukskrivna
Nystartsjobben innebär att tröskeln för att
nyanställa personer som står långt från
arbetsmarknaden sänks påtagligt. Stödet lämnas
genom återbetalning till arbetsgivaren av ett
belopp som motsvarar de arbetsgivaravgifter och
den allmänna löneavgift för den anställde som
arbetsgivaren ska betala enligt socialavgiftslagen
och lagen om allmän löneavgift. Beloppet ska
motsvara de fulla avgifterna, utan reducering.
Sjukfrånvarande utgör en relativt liten andel av
dem som hittills fått ett nystartsjobb. Från och
med den 1 januari 2008 införs särskilda
nystartsjobb, s.k. nyfriskjobb, för dem som
sedan minst ett år på heltid fått sjukpenning,
rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning.
Nedsättningen av arbetsgivaravgiften
i nyfriskjobben motsvarar i de flesta fall dubbelt
så mycket som i nystartsjobben.
En försöksverksamhet med alternativa insatser för
långtidssjukskrivna ska införas
Försäkringskassan och Arbetsmarknadsstyrelsen
ges i uppdrag att under två år bedriva en
försöksverksamhet för att låta bl.a. privata
förmedlingsföretag medverka till att långtidssjukskrivna
återfår arbetsförmågan och återgår i
arbete.

Försöksverksamheten ska bl.a. fokusera
på ungdomar med aktivitetsersättning.
Drivkrafterna vid långsiktiga arbetsförsök ska
stärkas
En person kan i dag ha sin sjuk- eller
aktivitetsersättning vilande under längst 24
kalendermånader för att pröva arbete. Under de
tre första månaderna får den försäkrade behålla
hela sin ersättning samtidigt som lön utbetalas av
arbetsgivaren. För att utvidga möjligheterna för
personer med sjuk- eller aktivitetsersättning att
pröva sin arbetsförmåga föreslår regeringen att
de i stället ska få behålla 25 procent av sin
ersättning per månad under de första 12
månaderna av förvärvsarbetet.
Bättre möjligheter att öka arbetstiden vid
sjukersättning
Dagens system för att reducera sjukersättningen
vid arbetsinkomst utgår i praktiken från den
arbetsinsats i tid som restarbetsförmågan tillåter
och inte från den faktiska inkomst som
restarbetsförmågan genererar. Exempelvis utges
halv sjukersättning vid halv arbetsoförmåga. I
princip finns fyra nivåer av omfattning: 25, 50,
75 procent samt hel sjukersättning. Dessa regler
kan skapa stora tröskeleffekter för en person
med sjukersättning som har en möjlighet att
arbeta mer. Risken för att få ersättningen
ifrågasatt, i kombination med en låg ekonomisk
vinst av att arbeta, innebär att drivkraften för
att arbeta mer blir alltför liten. För att stärka
drivkrafterna till arbete för personer med icke
tidsbegränsad sjukersättning beviljad före den 31
augusti 2007 kommer regeringen att föreslå att
rätten till sjukersättning inte ska påverkas av
arbete och överväga former för att steglöst
30

PROP. 2007/08:1
avräkna ersättningen mot arbetsinkomster med
fastställd procentsats för denna grupp.
1.4.3 En väl fungerande arbetsmarknad
för fler jobb
Regeringen har sedan sitt tillträde genomfört ett
antal åtgärder för att effektivisera arbetsmarknadspolitiken
och göra det mer lönsamt att
arbeta och att anställa. Jobbskatteavdraget,
nystartsjobb samt jobb- och utvecklingsgarantin
är några exempel på åtgärder. Särskilda insatser
har vidtagits för att underlätta för personer med
utländsk bakgrund, personer med funktionshinder
samt unga människor att komma in på
arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsstyrelsen och
länsarbetsnämnderna avvecklas från den 1 januari
2008 och en sammanhållen myndighet,
Arbetsförmedlingen, bildas med ökat fokus på
arbetsförmedling och matchning mellan lediga
jobb och jobbsökande. Förändringar har
genomförts i arbetslöshetsförsäkringen. En
utförlig redovisning av åtgärderna ges i avsnitt
1.15.
För att ytterligare stimulera till ett ökat
arbetsutbud och förbättra ekonomins funktionssätt
presenterar regeringen förslag som tydigt
kopplar arbetslöshet till avgiftsnivå i arbetslöshetsförsäkringen
. Ytterligare stimulans ges
dessutom till arbetsgivare att anställa personer
med svag ställning på arbetsmarknaden.
Nystartsjobb inom offentlig sektor
I dag kan nystartsjobb ges till privata arbetsgivare
samt till offentliga arbetsgivare som
bedriver affärsverksamhet. Nystartsjobben har
varit framgångsrika och under året ökat i den
omfattning som regeringen beräknade i 2007 års
ekonomiska vårproposition och uppgick vecka
36 till 11 400 nystartsjobb. Statistik från
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) indikerar att
de grupper som gynnats mest av nystartsjobb är
invandrare och handikappade medan kvinnor är
underrepresenterade bland de arbetslösa som fått
nystartsjobb. Cirka en tredjedel av nystartsjobben
har gått till kvinnor. Genom att öppna
nystartsjobben för offentlig sektor från och med
den 1 januari 2008 förbättras möjligheterna för
långtidsfrånvarande kvinnor att kunna få ett
nystartsjobb.
Ändrade avgifter i arbetslöshetsförsäkringen
Regeringen avser att ytterligare stärka drivkrafterna
för fackförbund att vara ansvarsfulla i
löneförhandlingarna och för arbetslöshetskassorna
att öka kontrollen av felaktiga
utbetalningar. Från den 1 juli 2008 kommer
avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen att
tydligare kopplas till utgifterna. Avgiften blir
således utgiftsberoende. Den nya avgiften
kommer att benämnas arbetslöshetsavgift och
ersätter den nuvarande s.k. förhöjda finansieringsavgiften.
Arbetslöshetsavgiften kommer att motsvara
33 procent av arbetslöshetskassans utbetalningar
av inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning.
Avgiften kommer således att bli lägre i kassor
med låga utbetalningar än i kassor med höga. En
minskning i arbetslösheten för en viss
arbetslöshetskassa, och därmed i utbetalningarna,
får ett direkt genomslag i form av lägre
avgifter. På motsvarande sätt får ökad
arbetslöshet och därmed högre utbetalningar
direkt genomslag i form av högre avgifter för
den berörda kassan.

Kostnaden som är
förknippad med att driva igenom oansvarsfulla
löneökningar som leder till ökad arbetslöshet
och därmed högre utgifter för arbetslöshetsförsäkringen
kommer på så vis att bli
tydligare, såväl för enskilda kassor som för
arbetsmarknaden som helhet. Reformen
påverkar lönebildningen och arbetslöshetskassornas
beteende på ett sådant sätt att
sysselsättningen bedöms bli varaktigt högre.
Arbetslöshetsavgiften får högst uppgå till 300
kronor per månad, dvs. samma nivå som gäller
för den nuvarande s.k. förhöjda finansieringsavgiften.
Personer som får arbetslöshetsersättning
och aktivitetsstöd är undantagna från
arbetslöshetsavgiften. Detta innebär ingen
förändring jämfört med nuvarande regler för den
s.k. förhöjda finansieringsavgiften. Den nya
utformningen undantar dock även arbetslösa
som får sjukpenning.
Förändringen medför att majoriteten av
arbetslöshetskassorna får lägre avgifter.
Utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen har på
bara några år minskat kraftigt. Genom den nya
avgiften får medlemmarna del av den kraftiga
utgiftsminskningen i form av minskade avgifter
till arbetslöshetskassorna.
31

PROP. 2007/08:1
Möjligheter att uppbära arbetslöshetsersättning på
deltid
Dagens konstruktion och tillämpning av regelverket
innebär att en person som är arbetslös på
deltid kan få fyllnadsersättning under en mycket
lång tid, upp till närmare sex år för den som
uppbär ersättning en dag i veckan. Rätten att
återkvalificera sig innebär dessutom att
fyllnadsersättningen i vissa fall kan betalas ut i
upp till 18 år. Möjligheten att få deltidsutfyllnad
leder till negativa marginaleffekter då värdet av
att öka arbetstiden äts upp av minskad
arbetslöshetsersättning. Många människor
riskerar därmed att fastna i en långvarig
deltidsarbetslöshet.
Undersökningar har också visat att ersättning
även utgår till många som egentligen inte vill
arbeta heltid. Regelverket leder alltså till ett visst
överutnyttjande. Samtidigt är möjligheten att
uppbära deltidsersättning viktig, eftersom den
gör det möjligt för många att ta ett deltidsarbete
och därmed få en förankring på arbetsmarknaden
.
Regeringen föreslår att deltidsutfyllnad begränsas
till 75 ersättningsdagar inom nuvarande
ersättningsperiod på 300 ersättningsdagar
respektive 450 ersättningsdagar för föräldrar
med försörjningsansvar för barn under 18 år. För
en sysselsättning på halvtid motsvarar detta
ersättning i 150 dagar. Förslaget leder till att
tiden i systemet begränsas och därmed även
möjligheten till överutnyttjande under längre
perioder. Beräkningen av begränsningen börjar
gälla vid årsskiftet, vilket innebär att möjligheten
att uppbära ersättning på deltid upphör först när
den försäkrade tagit ut 75 ersättningsdagar efter
den 1 januari 2008.
För dem som berörs av förslaget blir förändringarna
av den disponibla inkomsten i vissa
fall relativt stora. Av fördelningspolitiska skäl
avser regeringen att införa en möjlighet för
ensamstående med försörjningsansvar för barn
under 18 år att erhålla fortsatt ersättning. De
kommer att erbjudas deltidssysselsättning inom
jobb- och utvecklingsgarantin sedan de 75
ersättningsdagarna har förbrukats. Det innebär
att de får möjlighet att delta i aktiviteter och få
aktivitetsstöd de dagar de inte arbetar fullt under
förutsättning att de deltar i en form av jobb- och
utvecklingsgaranti för deltidsarbetslösa på den
tid som motsvarar det uppgivna arbetsutbudet.
Vidare avser regeringen att ge de som varit
deltidsarbetslösa längre än två år och går upp till
heltidsanställning möjlighet att kvalificera till
nystartsjobb. Möjligheten gäller tillfälligt under
2008 och varaktigheten är högst ett år.
Nedsättningen av arbetsgivaravgifter bör i detta
fall vara hälften så stor som den vid ordinarie
nystartsjobb.

Ytterligare karensdagar inom
arbetslöshetsförsäkringen
Under de första fem dagarna av en arbetslöshetsperiod
utgår ingen ersättning. Dessa
dagar, karensen, ska utgöra en drivkraft för
sysselsatta att byta jobb utan mellanliggande
arbetslöshetsperiod. För att ytterligare stärka
denna drivkraft avser regeringen införa två
ytterligare karensdagar i början av en ersättningsperiod.
Bostadspolitik som underlättar inträde på
arbetsmarknaden
En politik för jobb och tillväxt är beroende av väl
fungerande bostads- och hyresmarknader. För
att hjälpa framför allt unga att komma in på
bostadsmarknaden har regeringen från den 1 juli
2007 infört möjlighet till kommunala hyresgarantier
. För att ytterligare förbättra förutsättningarna
för etablering på bostadsmarknaden,
och för att stärka valfriheten på denna, föreslår
regeringen nu att statliga kreditgarantier för att
underlätta förstagångsköpares förvärv av bostad
införs från den 1 mars 2008.
Valfriheten och mångfalden på bostadsmarknaden
har också stärkts genom att
tillståndsplikten vid ombildning och försäljning
av hyresrätter avskaffades den 1 juli 2007.
Bostadsmarknadens funktionssätt förbättras
med långsiktigt stabila villkor för ägande och
byggande av bostäder. En del i regeringens
politik för att skapa förbättrade villkor har varit
att avveckla snedvridande och detaljreglerande
subventioner. För att investeringarna i nya
bostäder fortsättningsvis ska ligga på en nivå
som är långsiktigt hållbar krävs fortsatt fasta
spelregler.
1.5 Tillväxt och företagande i hela
landet
Regeringens arbete med att förbättra det svenska
näringslivsklimatet och företagens villkor
fortsätter. Ett flertal viktiga åtgärder har redan
genomförts. Regeringen föreslår i denna
32

PROP. 2007/08:1
budgetproposition ytterligare åtgärder för att det
ska bli enklare och mer lönsamt att starta och
driva företag. Därtill föreslås insatser på
infrastrukturområdet, inte minst då en väl
fungerande infrastruktur är centralt för tillväxten
och företagen.
När nya företag bildas tvingas etablerade
företag öka sin produktivitet och effektivitet för
att klara sig i den ökade konkurrensen. Denna
förmåga till anpassning och förnyelse är central
för den långsiktiga tillväxten i ett land.
Entreprenören är den viktigaste bäraren av
förnyelse i ekonomin. Därför är åtgärder som
skapar goda förutsättningar för entreprenörer
centrala för en framgångsrik ekonomisk politik.
Nya och växande företag är viktiga också för
sysselsättningen. För att fortsatt minska
arbetslösheten måste fler företagare våga vilja
växa och anställa.
En väl fungerande infrastruktur har betydelse
för företagande och tillväxt på ett flertal sätt.
Transportkostnaderna blir lägre, transporttiderna
kortare och leveranssäkerheten ökar. En
bättre fungerande infrastruktur innebär även
utrymme för ökad konkurrens, mer välfungerande
marknader, en utvidgad arbetsmarknad
som stöder ökat arbetskraftsdeltagande
och bättre matchning av arbetskraft mot
företagens behov. Infrastrukturåtgärder och
andra insatser i transportsystemet ska därför ses
som en viktig del i regeringens jobb- och
företagspolitik.
Den svenska ekonomin har kännetecknats av
en stor offentlig sektor och stora företag inom
verkstads- och tyngre industri. De senaste tio
åren har dock små och medelstora företag fått en
allt större betydelse samtidigt som tjänstesektorn
vuxit som andel av ekonomin. Denna
strukturomvandling kommer att fortsätta vilket
ställer delvis nya krav på utformningen av
politiken, liksom på det regelverk som omgärdar
näringslivet.
Regeringen har sedan den tillträdde genomfört
ett stort antal åtgärder för att göra det
enklare och mer lönsamt att starta och utveckla
företag, se avsnitt 1.15.
Ramvillkoren för företagande har förbättrats
genom regeringens beslut och det påbörjade
arbetet att minska den administrativa bördan
som härrör från statligt regelverk med 25
procent under mandatperioden. Konkurrensverket
har fått ökade medel för att säkerställa att
små företag får ökad tillgång till offentlig
upphandling. För att stärka Konkurrensverkets
arbete med att bekämpa karteller har även här
medel tillförts. Insatser har vidtagits för att öka
mångfalden inom vård- och omsorgssektorerna.
Som tidigare aviserats återkommer regeringen
under hösten med förslag rörande en förlängd
redovisningsperiod för moms.
Insolvenslagstiftningen behöver förbättras i
ett företagar- och tillväxtperspektiv, särskilt med
avseende på små och medelstora företag.

Regeringen har därför tillsatt en utredning med
uppdrag att se över befintligt regelverk ur ett
entreprenörs- och tillväxtperspektiv. Utredningen
ska bl.a. överväga hur förfarandet för
företagsrekonstruktion kan förbättras och
samordnas med konkursförfarandet. Uppdraget
ska redovisas senast den 15 september 2008.
Tillgången till riskvilligt kapital kommer att
förbättras genom slopandet av förmögenhetsskatten
och har förbättrats genom förändringar
av de s.k. 3:12-reglerna. Regeringen återkommer
under hösten med förslag om att ytterligare
förändra 3:12-reglerna. En pågående utredning
kommer inom kort presentera förslag om hur
företagsinteckningens förmånsrätt kan stärkas.
En sådan åtgärd skulle underlätta starten av nya
företag i och med att kapitalförsörjningen
förbättras. Utredaren ska också överväga om
förmånsrätten för statens återkrav avseende
lönegarantin, löneregressen, helt eller delvis bör
avskaffas.
Nutek, Almi och Vinnova har erhållit medel
för att förbättra möjligheterna till finansiering
inom respektive ansvarsområde. Särskilda medel
har avsatts för att främja företagandet hos
kvinnor och personer med utländsk bakgrund.
Kostnaderna för att anställa har sänkts för
ungdomar, äldre, invandrare och personer som
stått utanför arbetsmarknaden under lång tid.
Vidare har arbetsgivarnas medfinansiering efter
andra sjukveckan tagits bort. Därtill har skatteavdrag
för hushållstjänster införts. Reglerna för
säsongsanställning och visstidsanställningar har
förändrats så att det blir enklare att anställa.
Nyanställning av personal har underlättats av
att det första steget av jobbskatteavdraget införts
som innebär att drivkrafterna att gå från
utanförskap till arbete förstärks. Denna drivkraft
förstärks ytterligare när steg två av jobbskatteavdraget
träder i kraft nästa år. Regeringen
tar i denna proposition ytterligare initiativ för ett
bättre företagsklimat.
33

PROP. 2007/08:1
Förenklade regler för F-skatt
En viktig åtgärd för att göra det enklare att starta
företag är att underlätta möjligheten att få Fskatt,
framför allt för dem med endast en eller
ett fåtal uppdragsgivare. I den utredning som
nyligen har tillsatts kommer ett lagförslag tas
fram som ska förenkla reglerna för F-skatt.
Behovet av skydd för den svagare av parterna i
ett arbets-/uppdragsavtal ska beaktas, så att
reglerna inte ger utrymme för missbruk. Därför
ska i utredningsarbetet dessa aspekter beaktas
liksom önskemål att förebygga oönskad skatteplanering,
svartarbete och annat skatteundandragande.
Ett regelråd inrättas
Regelförbättring syftar till att skapa goda ramvillkor
för företagen i syfte att underlätta för
företagarna.
Som en del i regeringens konkurrenskraftsfrämjande
åtgärder, där det uttalade målet
är att minska företagens administrativa kostnader
till följd av statligt regelverk med minst 25
procent till hösten 2010, föreslår regeringen att
ett regelråd ska inrättas. Inom Regeringskansliet
pågår arbetet med att utforma regelrådets
arbetsuppgifter och organisation.
Utvidgad skattereduktion för hushållstjänster
Höga skattekilar på arbete har särskilt negativa
effekter för hushållsrelaterade tjänster. Den 1 juli
2007 infördes därför en skattereduktion för köp
av hushållstjänster. De nya reglerna gäller för
fysiska personers köp av hushållstjänster.
Däremot ges ingen skattereduktion när en fysisk
person får en löneförmån i form av skattepliktiga
hushållstjänster av arbetsgivaren. Regeringen
avser återkomma om hur systemet kan utvidgas
till att även omfatta dessa fall. En sådan
utvidgning beräknas träda i kraft den 1 januari
2008.
Vidare har regeringen nyligen utsett en
särskild utredare som har i uppgift att utreda
möjliga modeller för att förenkla systemet med
skattelättnad för hushållstjänster. Inriktningen är
att konsumenten direkt ska kunna tillgodogöra
sig det lägre priset i stället för att få en
skattereduktion i efterhand.
Socialavgifterna sänks på vissa tjänster
För att stimulera efterfrågan på arbetskraft
kommer socialavgifterna sänkas på vissa tjänster.
Ett förslag rörande sänkta socialavgifter för vissa
delar av tjänstesektorn har arbetats fram inom
regeringskansliet. I förslaget har nedsättningen i
princip koncentrerats till sådana sektorer där den
enskilde kan välja mellan att köpa tjänsten och
att själv utföra den, eller där svartarbetet är
frekvent. Det är sålunda sådana sektorer där
efterfrågan på arbetskraft kan öka med positiva
effekter på sysselsättningen. Enligt förslaget
sänks socialavgifterna med drygt 20 procentenheter
för de berörda företagen.

Regeringens ambition är att förslaget ska
kunna träda i kraft den 1 januari 2008 efter
godkännande av Europeiska kommissionen.
Företagares sociala trygghet ska förbättras
De generella incitamenten för att våga starta och
driva företag behöver stärkas. Regeringen avser
främja företagande genom tydligare och bättre
regler i de sociala trygghetssystemen. En
utgångspunkt är att det ska skapas en ökad
balans i villkoren för och behandlingen av
företagare och anställda i trygghetssystemen.
Kvinnors företagande underlättas
Den särskilda satsningen för att öka kvinnors
företagande med ökad rådgivning, stärkt
innovationsfinansiering, arbete med förebilder,
forskning m.m. fortsätter. Regeringens mål är att
40 procent av nyföretagarna ska vara kvinnor år
2010.
Översyn av statliga kapitalförsörjningsinsatser
Sverige har generellt sett en väl utvecklad
kapitalförsörjning. Avskaffandet av förmögenhetsskatten
var en viktig åtgärd för att stärka
företagens möjligheter att attrahera kapital. Det
finns ett antal statliga insatser inom området,
vilka syftar till att underlätta etableringen av nya
företag och innovationer. Ju mer riskfylld en
verksamhet är desto svårare är det att attrahera
kapital, vilket kan motivera statliga insatser.
Studier visar därtill att bl.a. kvinnor och personer
med utländsk bakgrund kan ha svårt att erhålla
finansiering. Dagens stödsystem kan dock
uppfattas som alltför ogenomträngligt.
Regeringen avser därför att tillsätta en utredning
för att göra en samlad översyn av dagens
statliga kapitalförsörjningsinsatser. Utredningen
ska se över hur dagens stödstruktur möter
företagens behov med syfte att skapa en bättre
kapitalförsörjning.
Jordbrukets konkurrenskraft stärks
Det svenska jordbruket ska ges likvärdiga villkor
gentemot övriga EU. Regeringen stärker nu
34

PROP. 2007/08:1
jordbrukets konkurrenskraft och dess möjligheter
att bidra till tillväxten. Gränserna för
återbetalning av skatt på bränslen och el för
jordbruket m.m. sänks från 1000 kr till 500 kr.
Dessa näringar kompenseras också för den höjda
dieselskatten på bränslen i arbetsmaskiner
genom höjd återbetalning. Dessutom föreslås att
ett antal register-, kontroll och ansökningsavgifter
tas bort. Dessa åtgärder innebär förutom
minskade kostnader för näringen även en
minskad administrativ börda.
Bättre infrastruktur för ökad produktivitet
Det är ur ett samhällsekonomiskt perspektiv
viktigt att vårda befintlig infrastruktur, dels för
att undvika kapitalförstöring, dels för att
motverka ökade transportkostnader. Regeringen
prioriterar drift och underhåll men satsar också
på nyinvesteringar.
Regeringen föreslår att sammanlagt 10
miljarder kronor anvisas i år för att möjliggöra
en kraftfull amortering av existerande lån på
infrastrukturområdet.
Regeringen avser att öka satsningar vad avser
enskilda vägar, drift och underhåll samt nyinvesteringar
med 1,2 miljarder kronor vilket
motsvarar amorteringens anslagseffekt.
1.6 Utbildning och kompetens
Att utbildning och forskning håller hög kvalitet
är avgörande för ekonomisk tillväxt och välfärd.
Den grundläggande utbildningen ska ge alla den
kunskap och kompetens som är nödvändig för
att kunna delta i arbetslivet. Den grundläggande
utbildningen ska också ge alla medborgare
möjlighet att ta del av information och samtal i
vardagen. Det bidrar till att en levande
demokrati kan uppstå och leva vidare.
Sverige behöver välutbildad arbetskraft för att
skapa ekonomisk tillväxt och ökat välstånd. En
högre utbildning med internationellt konkurrenskraftig
kvalitet är en förutsättning för att
åstadkomma detta. Det utgör också grunden för
framtida forskning och utveckling.
Kunskapsuppdraget i barn- och
ungdomsutbildningen ska stärkas
Grundskolans huvuduppgift är kunskapsuppdraget,
dvs. att ge alla elever möjlighet att nå
målen i alla ämnen, och därigenom lägga den
nödvändiga grunden för gymnasiestudier. Varje
elev har rätt att få tillgodogöra sig och utveckla
den kunskap han eller hon behöver för att kunna
fungera som aktiv medborgare i ett demokratiskt
samhälle. Regeringen gör en omfattande läsaskriva-räkna-satsning
om totalt 900 miljoner
kronor under återstoden av mandatperioden.
Regeringen har påbörjat arbetet med en
omfattande reformering av det svenska utbildningssystemet.
Arbetet inriktas på att fokusera
på skolans kunskapsuppdrag, höja läraryrkets
status och öka tillgången på välutbildade lärare.
Den stora utslagningen av elever från
gymnasieskolan är mycket allvarlig och ska
brytas. Lika viktigt som det är att komma in på
en utbildning är det att avsluta den på ett
framgångsrikt sätt. Dagens gymnasieskola har i
vissa fall varken lyckats förbereda för yrkeslivet
eller för vidare studier.

Gymnasieskolan behöver
därför reformeras och regeringen avser att
återkomma med förslag så att en ny gymnasieskola
kan införas.
Satsning på ökad kvalitet i högre utbildningen
Samtidigt som investeringar i utbildning är av
stor betydelse för den enskildes utveckling,
samhällets utveckling och den ekonomiska
utvecklingen i synnerhet, är det viktigt att de
stora investeringar som görs i utbildning sker på
ett så effektivt sätt som möjligt. Det är viktigt att
grundskolan och gymnasieskolan organiseras
och styrs på ett sådant sätt att de ger de
kunskaper som är nödvändiga för att klara
fortsatt utbildning eller arbetsliv. De som antas
till högre utbildning ska ha de förkunskaper som
är nödvändiga så att de har förutsättningar att
klara av utbildningen. Det är också viktigt att
utbildningen på alla nivåer sker på rimlig tid och
inte fördröjs i onödan.
Regeringen föreslår i denna proposition att
resurserna till universitets- och högskoleutbildningen
förstärks med 240 miljoner kronor.
Syftet med förstärkningen är att öka kvaliteten,
exempelvis i form av ökad lärartäthet och
undervisningstid. Därutöver sker en satsning på
läkarutbildningen som fullt utbyggd uppgår till
330 platser till en kostnad av drygt 60 miljoner
kronor, exklusive studiestödskostnader.
Utbildning och forskning viktigt för sysselsättning
och tillväxt
Investeringar i utbildning ökar individens
kunskaper och kompetens, vilket i sin tur ökar
personens produktivitet i arbetslivet. Ett utbyggt
och väl fungerande utbildningssystem bidrar
35

PROP. 2007/08:1
därigenom till höjd produktivitet och tillväxt i
ekonomin.
Risken för arbetslöshet är betydligt högre för
personer med kort utbildning i jämförelse med
personer med högskoleutbildning (se diagram
1.5). Skillnaden i arbetslöshet mellan personer
med olika utbildningsnivåer är större för kvinnor
än för män. Sysselsättningsgraden är också
betydligt lägre för personer med kort utbildning.
Lägst sysselsättningsgrad har kvinnor med
enbart förgymnasial utbildning. I fjol var mindre
än hälften av dessa kvinnor sysselsatta.F
4
F
Diagram 1.5. Arbetslöshet år 2006 efter utbildningsnivå
Procent av arbetskraften i respektive grupp
Förstärkta resurser till forskning
Regeringen aviserade i den ekonomiska vårpropositionen
2007 att resurserna för forskning
under 2007, 2008 och 2009 stärks genom en
nivåhöjning på sammanlagt 900 miljoner kronor
utöver de resursökningar som följer av 2005 års
forskningsproposition. För 2008 ökar resurserna
för forskning och utveckling, FoU, på statsbudgeten
med drygt 1,5 miljarder kronor.
EU har i Lissabondeklarationen enats om
målsättningen att investeringar i FoU 2010 ska
utgöra tre procent av varje medlemsstats BNP,
varav två procent bör komma från den privata
sektorn och en procent från den offentliga
sektorn.
Regeringen avser att under hösten 2008 lägga
fram en forskningspolitisk proposition med
förslag till olika åtgärder för att öka kvaliteten i
svensk forskning, samt förslag hur Sverige ska
uppnå detta mål.
4 SCB, Arbetskraftsundersökningen, Grundtabeller 2006
1.7 Barn och familj
En modern familjepolitik måste utgå från att
familjer är olika, har olika önskemål och behov
och är lika mycket värda. Genom införande av
jämställdhetsbonus, frivilligt kommunalt vårdnadsbidrag
och barnomsorgspeng kan valfriheten
och jämställdheten öka. Regeringens
familjepolitiska reform innehåller också en
förstärkning av förskolans pedagogiska uppdrag,
bl.a. genom införandet av allmän förskola för alla
barn från tre år.
Jämställdhetsbonus införs
Från den 1 juli 2008 införs en jämställdhetsbonus.
Syftet är att förbättra förutsättningarna
för jämställdhet mellan kvinnor och
män i ansvaret för hem och barn, i uttaget av
föräldraförsäkringen och på arbetsmarknaden.
Genom att öka familjernas ekonomiska möjligheter
att fördela föräldraledigheten mer jämlikt
förbättras förutsättningarna för jämställdhet och
barnets relation med bägge föräldrarna stärks.
Genom att förstärka motiven att återgå till
arbete motverkas osakliga löneskillnader. Reformen
innebär att en arbetande förälder kan
erhålla en bonus via kreditering av skattekontot
på maximalt 3 000 kronor i månaden under
förutsättning att föräldrarna delar på uttaget av
föräldrapenning.

Hur stor bonusen blir för den
enskilde styrs dels av förvärvsinkomsten, dels av
i vilken utsträckning föräldrarna delar på
föräldrapenningen. Regeringen avser att
återkomma med förslag till utformning.
0
2
4
6
8
10
12
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Total
Kvinnor Män
Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningen, Grundtabbeller 2006
Vårdnadsbidrag möjliggörs
För att föräldrar ska kunna välja att tillbringa
mer tid med sina barn införs en möjlighet för de
kommuner som vill att införa ett vårdnadsbidrag
från den 1 juli 2008. Vårdnadsbidraget riktar sig
till föräldrar med barn mellan 1 till 3 år som vill
vara hemma lite längre efter föräldraförsäkringens
slut. De kommuner som så önskar
kan ge ett skattefritt kommunalt bidrag på
maximalt 3 000 kronor per månad. Villkoret för
att få fullt vårdnadsbidrag är att barnet inte
utnyttjar annan offentligt finansierad barnomsorg.
Föräldern kan förvärvsarbeta och samtidigt
uppbära vårdnadsbidrag om barnomsorgen
ordnas på annat sätt. Däremot kommer vårdnadsbidraget
inte att kunna kombineras med
vissa bidrag och ersättningar, till exempel
föräldrapenning och arbetslöshetskassa. Vårdnadsbidraget
ska kunna trappas av mot graden av
36

PROP. 2007/08:1
nyttjande av offentligt finansierad barnomsorg,
vilket möjliggör en kombination av förskola och
omsorg i hemmet.
Minskade marginaleffekter för barnfamiljer
Hushåll som är beroende av bostadsbidrag har
under de senaste årtiondena haft en sämre
ekonomisk utveckling än andra grupper. I denna
grupp återfinns många av de barn som har sämst
ekonomisk standard. Regeringen anser att det är
angeläget att förbättra situationen för denna
grupp och avser därför tillsätta en utredning som
ska analysera bostadsbidragets fördelnings- och
marginaleffekter samt hur detta påverkar hushållens
arbetsutbud och samlade ekonomiska
situation. Mot bakgrund av denna analys bör
utredningen pröva möjligheterna att minska
marginaleffekterna genom en alternativ utformning
av de stöd som riktar sig till ekonomiskt
utsatta hushåll med barn.
Ökade drivkrafter till arbete för ungdomar i
familjer beroende av försörjningsstöd
Regeringen avser att stärka anknytningen till
arbetsmarknaden för ungdomar i hushåll som är
beroende av försörjningsstöd. En enhetlig regel
införs så att ungdomar kan ha ferieinkomster
utan att det ekonomiska biståndet till familjen
minskar.
1.8 Välfärdssatsningar
1.8.1 Reformerade välfärdstjänster
Vården och omsorgen ska även i framtiden vara
gemsensamt finansierad och fördelas efter
behov. Den gemensamt finansierade välfärden
måste dock vara öppen för nytänkande. En
större mångfald och initiativkraft bidrar till att
patienten och omsorgstagaren kan få bästa
möjliga vård och omsorg. Inte minst måste den
enskilde ges rätten att välja och framför allt att
kunna välja bort det som inte fungerar.
Valfrihet och självbestämmande för den
enskilde är ett medel för att få högre kvalitet i
vården, samtidigt som det är ett mål i sig att varje
person kan påverka sin egen situation och få
möjlighet att fatta beslut som rör sin egen
vardag. Extra ansträngningar måste göras för att
valmöjligheterna ska omfatta alla, såsom äldre,
sjuka och funktionshindrade.
För att uppnå en ökad mångfald kommer
regeringen föreslå fri etableringsrätt i primärvården
. Dessutom har riksdagen fattat beslut
om att upphäva de bestämmelser i hälso- och
sjukvårdslagen som inskränker landstingens
möjligheter att överlämna driften av regionsjukhus,
regionkliniker och sjukhus till andra
aktörer än offentliga. Därtill har regeringen
avsatt 150 miljoner kronor under 2008 för en
strategi för god vård som bl.a. kommer att
innebära en satsning på ökad mångfald.
Ökad mångfald leder inte bara till högre
kvalitet och större valmöjligheter för den
enskilde, utan ger också förutsättningar för
bättre arbetsmiljö för de anställda.

Vården och
omsorgen kan därmed bli en framtidsbransch i
ett växande Sverige.
Folkhälsopolitiska åtgärder
Arbetet för en god folkhälsa bidrar till att
minska utanförskapet. Regeringen förlänger
därför och utvecklar satsningarna på särskilda
alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder. För att
därutöver förstärka folkhälsoarbetet inom angelägna
områden ökar regeringen anslaget för folkhälsopolitiska
åtgärder med 115 miljoner kronor
2008.
Den psykiatriska vården
Det finns stora brister i den svenska psykiatriska
vården. Den förmår inte tillgodose kraven på en
väl fungerande vård för psykiskt sjuka och stöd
till deras anhöriga. Regeringen fortsätter därför
den satsning på bl.a. ökad tillgång till psykosocial
kompetens, ökad kvalitet och tillgänglighet som
påbörjades 2007. Under 2008 satsas 500 miljoner
kronor på förstärkningar av den psykiatriska
vården.
Tandvård
Under 2008 avser regeringen att genomföra en
tandvårdsreform som både stärker skyddet mot
höga kostnader och skapar rimliga villkor för
den förebyggande tandvården på ett sätt som
främjar kontinuitet, valfrihet och konkurrens.
Regeringen avser att förstärka den statliga
ersättningen till tandvård i syfte att ge ett bättre
stöd till de patienter som har de största behoven.
Av stor vikt är att förbättra skyddet mot höga
kostnader. Regeringens intention är dessutom
att införa en tandvårdscheck som kan användas
som delbetalning för abonnemangstandvård eller
ett förebyggande tandvårdsbesök hos valfri
tandläkare eller tandhygienist vartannat år.
37

PROP. 2007/08:1
Vidare bör konkurrensen och prispressen inom
tandvården öka. Åtgärder i detta syfte kommer
att genomföras i samband med tandvårdsreformen
.
Under mandatperioden planeras även en
satsning på personer som på grund av långvarig
sjukdom eller funktionshinder har ett ökat
behov av tandvård.
Effektiv informationsförsörjning med hjälp av IT
För att regeringens satsningar på ökad valfrihet,
tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och
sjukvården ska ge avsedd effekt krävs en väl
fungerande och effektiv informationshantering.
Regeringen fortsätter satsningen för att bl.a.
skapa en gemensam informationsstruktur,
påskynda införandet av nya nationella ITtjänster
samt skapa en enhetlig användning av
termer och begrepp inom hälso- och sjukvården
och socialtjänsten. Satsningarna kommer att
göras inom ramen för strategin om god vård.
Äldreomsorg
Äldreomsorgen ska vara trygg och värdig. Äldre
som är i behov av omsorg ska ges inflytande och
självbestämmande. Ökade valmöjligheter ökar
lyhördheten i den offentligt finansierade äldreomsorgen.
I fokus står den enskildes behov och
önskemål.
Från och med 2007 har regeringen avsatt
riktade medel för att förbättra och stärka
äldreomsorgen. Medlen används för att förbättra
vården och omsorgen av de äldre samt för att
öka antalet platser i särskilda boendeformer.
Regeringen vill även uppmuntra en mångfald
av olika aktörer som tillhandahåller välfärdstjänster,
både i fråga om storlek och inriktning.
Regeringen har bl.a. tillsatt en utredning om
Fritt val inom äldre- och handikappomsorgen
(Dir 2007:38). Under 2008 avsätter regeringen
300 miljoner kronor för detta ändamål.
1.8.2 Stärkt ideell sektor
Grunden för trygghet och gemenskap läggs i ett
starkt civilt samhälle, såsom föreningsliv,
idrottsrörelser, kyrkor, samfund och ideella
organisationer. Solidariteten i de offentliga
välfärdssystemen är ett komplement till ett
samhälle som i högre grad präglats av
medmänsklighet, ansvarstagande och idealitet.
Regeringen har påbörjat en dialog med den del
av den ideella sektorn som är verksam inom det
sociala området i syfte att stärka den ideella
sektorn och för att förtydliga dess roll i
förhållande till staten. Denna dialog ska sedan
vidgas till fler delar av den ideella sektorn.
Som ett led i arbetet med att stärka den ideella
sektorn och stimulera forskning vill regeringen
stimulera donationer från privatpersoner och
företag. Därför tillsätts senast under 2008 en
utredning för att möjliggöra sådan avdragsrätt.
1.8.3 Trygghetssystemen värnas
I Sverige utbetalades under 2006 totalt 520
miljarder kronor från närmare 60 trygghetssystem.

En grundläggande förutsättning för att
systemens funktion ska kunna upprätthållas och
för allmänhetens tilltro till dessa är att
utbetalning bara sker till dem som är berättigade
till ersättningar och bidrag. Regeringen är
angelägen om att värna trygghetssystemens
legitimitet. Regeringen har därför inlett ett
arbete som syftar till att minimera felaktiga
utbetalningar som en följd av överutnyttjande
och bidragsbrott.
Delegationen mot felaktiga utbetalningar har
nyligen publicerat en rapport där flera orsaker till
felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen
påtalats. Av rapporten framgår bl.a. annat att
trygghetssystemen inte är utformade för att
underlätta kontroll och hindra felaktiga
utbetalningar. Delegationen kommer i en
rapport senare i höst redovisa omfattningen av
de felaktiga utbetalningarna från trygghetssystemen
. Det finns tydliga indikationer på att
sådana felaktiga utbetalningar i Sverige ligger i
nivå med andra länder, exempelvis Danmark och
Storbritannien. Studier i dessa länder visar att i
genomsnitt 2-5 procent av ersättningarna betalas
ut felaktigt till följd av bidragsbrott eller andra
fel. Det motsvarar 10-26 miljarder kronor i
felaktiga utbetalningar från de svenska trygghetssystemen
.
Regeringen har redan tidigare redovisat ett
stort antal åtgärder som syftar till att minska
förekomsten av överutnyttjande och bidragsbrott.
Regeringen tar nu ytterligare steg i denna
riktning.
38

PROP. 2007/08:1
Ökad kontroll vid uttag av tillfällig
föräldrapenning
Tillfällig föräldrapenning stärker möjligheterna
för både män och kvinnor att kombinera
förvärvsarbete med familjeliv. För att stärka
systemets legitimitet föreslår regeringen att
intyg ska införas som styrker barnets frånvaro
från skola och barnomsorg vid uttag av tillfällig
föräldrapenning för vård av barn.
Utökat elektroniskt informationsutbyte
Risken för felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen
kan minskas med ett utökat och
effektivare elektroniskt informationsutbyte
mellan myndigheter och mellan myndigheter
och andra aktörer. Regeringen kommer under
våren 2008 ta ställning till ett förslag som tagits
fram av Informationsutbytesutredningen (SOU
2007:45) och som bl.a. innefattar
sekretessbrytande bestämmelser samt en särskild
lag om anmälningsskyldighet.
Översyn av nuvarande regelverk
För den enskilde är det viktigt med tydliga och
enhetliga trygghetssystem. Regeringen avser
därför tillsätta ett antal utredningar med uppgift
att utreda följande frågor:
– Beräkningsgrunden för inkomst. För flertalet
trygghetssystem är ersättningen baserad på
den sökandes tidigare eller beräknade
inkomst. Samtidigt har det visat sig vara
svårt att fastställa vad som är rätt inkomst
och att kontrollera inkomsten, såväl för den
sökande som för myndigheterna. Samma
inkomstgrund bör så långt möjligt användas
för olika trygghetssystem.
– Tydliga tidsgränser för upphörande eller
omprövning av ersättning. Det finns
otydligheter i regelverken eller avsaknad av
bestämmelser när det gäller hur länge en
ersättning eller ett bidrag kan utgå utan
omprövning. Beviljandet av ersättningar bör
generellt sett vara tidsbegränsade och
omprövas efter vissa bestämda tidsperioder.
– Förbättrad folkbokföring. Kvaliteten i folkbokföringen
behöver förbättras för att
snabbare kunna fånga upp indikationer på
felaktigheter. Nuvarande regler ses över och
åtgärder som behövs för att förbättra
förutsättningarna för en korrekt och effektiv
folkbokföring övervägs.
– Tydligare bestämmelser om återkrav. Bestämmelserna
om återkrav behöver bli tydligare
och mer enhetliga. Bestämmelserna bör
samlas i en särskild lag om återkrav.
Ytterligare arbete för mer välfungerande
trygghetssystem
Regeringen har tillsatt en utredning för översyn
av tillsynen inom socialförsäkringsområdet (dir.
2007:24) i syfte att få till stånd en från
Försäkringskassan skild funktion för systemtillsyn
och effektivitetsgranskning.
Vidare kommer regeringen ge Statskontoret
eller en särskild utredare ett antal uppdrag:
– En internationell jämförelse beträffande
utbetalning av bidrag och inkomstersättningar
i andra länder, samt hur kontrollarbetet
är organiserat.
– Granskning av intern styrning och kontroll
vid Försäkringskassan. Därefter sker liknande
granskningar vid övriga utbetalande
myndigheter.

– En översyn av nystartsjobb utifrån förekomst
av, eller risk för, felaktiga utbetalningar.
– En genomgång av vilka drivkrafter myndigheterna
har att genomföra kontrollåtgärder
och vilka omständigheter som verkar mot
detta.
Dessutom avser regeringen ge Försäkringskassan
och Skatteverket gemensamt i uppdrag
att utreda för- och nackdelar, bl.a. ur integritetssynpunkt,
med införandet av ett s.k. individuellt
transfereringskonto för ersättningar, bidrag och
lån från trygghetssystemen.
1.9 Hållbar utveckling
Energi- och klimatfrågorna utvecklas snabbt till
avgörande globala utmaningar. Lägre utsläpp av
koldioxid och en stabilisering av halten växthusgaser
i atmosfären är nödvändiga och det
kräver åtgärder inom många sektorer.
Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel
har en central roll för en minskad miljöbelastning.
En viktig utgångspunkt är att
principen om att förorenaren betalar ska gälla för
miljöstyrande åtgärder.
Regeringen arbetar medvetet för att förena
miljö- och näringspolitik. Ekonomiska styr39

PROP. 2007/08:1
medel och offentligt finansierad forskning har
bidragit till att Sverige på flera områden är
världsledande inom miljö- och energiteknik. Det
är väsentligt att förutsättningarna är goda för att
detta kunnande också ska kunna omsättas i
kommersiellt framgångsrika koncept. Dels för
att stärka svensk konkurrenskraft och bidra till
nya jobb och en stark ekonomi och dels för att
exportframgångar mångdubblar miljönyttan av
svensk miljöteknik.
Ett viktigt krav på den ekonomiska politiken
är att den ska leda till en långsiktigt hållbar
utveckling. Regeringen avser vidareutveckla
metoder för att mäta sambandet mellan tillväxt
och miljö. En översyn och utvärdering ska göras
av dagens arbete med anknytning till utvecklingen
av monetära miljöräkenskaper och miljöekonomisk
analys.
1.9.1 Klimat och energi
FN:s vetenskapliga panel i klimatfrågan, IPCC,
har i år publicerat rapporter vilka pekar på en rad
mycket allvarliga slutsatser; den globala
medeltemperaturen har ökat med i genomsnitt
0,74 grader Celsius de senaste 100 åren, under de
tolv senaste åren har elva av de varmaste åren
sedan 1850 inträffat och signifikanta
klimateffekter på naturliga system konstateras
från alla kontinenter och många havsområden.
Regeringen avser att 2008 presentera en
klimatpolitisk proposition. Mot bakgrund av
klimatfrågans långsiktiga karaktär önskar
regeringen åstadkomma en så bred uppslutning
som möjligt om den framtida klimatpolitiken.
Regeringen har därför inrättat: ett vetenskapligt
råd för klimatfrågor som nyligen avlämnat sin
slutrapport, en parlamentarisk klimatberedning
samt en kommission för hållbar utveckling med
statsministern som ordförande.
Klimatmiljard
Regeringen satsar en miljard kronor inom
klimatområdet under perioden 2008 t.o.m. 2010.
Insatser kommer genomföras inom bl.a. miljö-,
skogs-, jordbruks- och energiområdet. Insatserna
omfattar bl.a. klimatforskning, energieffektivisering,
stöd till andra generationens
biodrivmedel och till internationellt forskningssamarbete
, ett nationellt nätverk för vindbruk,
hållbart uttag av biomassa i jord- och skogsbruk,
klimatinvesteringar i andra länder samt ett
program för hållbara städer.
Sverige kommer hösten 2009 att inneha
ordförandeskapet i EU. Under denna period
väntas intensiva slutförhandlingar ske om
fortsättningen på Kyotoavtalet; det avtal inom
ramen för FN:s klimatkonvention som bl.a.
innehåller konkreta mål för industriländernas
utsläppsbegränsningar och -minskningar. EU
står i dag för ca.14 procent av världens samlade
utsläpp, en andel som minskar i takt med att
andra ekonomier växer kraftigt.
Långsiktigt hållbar energipolitik
Även på energiområdet ser regeringen ett värde
i en bred parlamentarisk förankring. Regeringen
avser därför föra samtal med riksdagens partier i
klimatberedningen, om förutsättningarna att nå
en samsyn om en bred och långsiktigt modern
och marknadsekonomiskt orienterad energi- och
klimatpolitik.

Processerna för att nå breda överenskommelser
om klimat- och energipolitiken
kommer att vara tätt sammanknutna, i Sverige
liksom i EU.
EU:s stats- och regeringschefer antog i mars
2007 ett mål om att minska utsläppen av växthusgaser
med 20 procent till 2020 jämfört med
1990. Under förutsättning att andra industriländer
förbinder sig till jämförbara minskningar,
avser EU att minska sina utsläpp med 30 procent
till 2020. Ambitiösa målsättningar antogs även
rörande förnybar energi, biodrivmedel och
energieffektivisering, vilka på sikt kommer att
bidra till lägre utsläpp. Målen på energiområdet
ska även ses i ljuset av den globalt snabbt ökande
efterfrågan på energi, en alltmer globaliserad
ekonomi samt säkerhetspolitiska förhållanden.
EU:s klimat- och energipolitiska mål blir den
naturliga utgångspunkten för den brett förankrade
nationella politik som regeringen vill
skapa på dessa områden.
Ekonomiska styrmedel
Kraftfulla åtgärder krävs för att möta de stora
miljöutmaningarna, inte minst från den globala
uppvärmningen. Miljöskatter och andra ekonomiska
styrmedel har en central roll i detta
arbete. Styrmedlen ska utformas på ett
samhällsekonomiskt effektivt sätt och med
hänsyn till medborgarnas förutsättningar. Detta
kräver bl.a. en förbättrad samordning mellan
energibeskattningen och övriga ekonomiska
styrmedel i miljö- och energipolitiken.
40

PROP. 2007/08:1
Det pågår ett internt arbete inom Regeringskansliet
med syfte att föreslå ändringar av de
ekonomiska styrmedlen så att de utformas på ett
sätt som förbättrar effektiviteten inom energi och
miljöpolitiken. Eftersom klimatfrågan är
särskilt angelägen fokuseras arbetet på
koldioxidbeskattning och annan energibeskattning.
En grundprincip i reformarbetet är att
förorenaren ska betala för miljöpåverkan.
Tilldelningen av utsläppsrätter inom EU:s
system för handel med utsläppsrätter bör därför
i största möjliga utsträckning ske genom
auktionering. Sverige verkade inom EU för
detta vid förhandlingarna om handelssystemets
nuvarande utformning och regeringen avser att
fortsatt verka på EU-planet för att utsläppsrätterna
tilldelas genom auktionering.
Koldioxidskatten på bränslen i anläggningar
som omfattas av handelssystemet bör sänkas
stegvis. I ett första steg – den 1 juli 2008 – ökas
den procentuella skattenedsättningen i industri och
kraftvärmeanläggningar med 6
procentenheter med motsvarande nedsättning
för övriga värmeanläggningar. I ett andra steg –
den 1 januari 2010 – bör koldioxidskatten för
industri- och kraftvärmeanläggningar sänkas till
en nivå som svarar mot EU:s minimiskattenivåer
.
Med utgångspunkt i de principer som bör
gälla för en samhällsekonomiskt effektiv miljö och
energibeskattning föreslår regeringen i
denna proposition ett klimatpaket som förbättrar
styrningen samtidigt som effekterna för
vissa sektorer balanseras på olika sätt:
– Koldioxidskatten höjs med 6 öre per kg
koldioxid med bibehållande av de
procentuella nedsättningar som gäller för
industri m.m.
– Avdraget för resor med egen bil mellan
bostad och arbete och i tjänsten höjs med 50
öre per mil.
– Energiskatten på diesel i miljöklass 1 och 2
höjs med 20 öre per liter.
– Fordonsskatten för dieseldrivna personbilar
som beskattas efter vikt sänks med 4,5
procent. För bilar som beskattas efter
koldioxidutsläpp sätts den s.k. bränslefaktorn
ned. En ytterligare sänkning sker för
dieseldrivna personbilar som blir skattepliktiga
från och med den 1 januari 2008.
– Fordonsskatten för de flesta lätta lastbilar
och bussar höjs med 45 procent.
– Fastighetsskatten för vattenkraftverk höjs
med 0,5 procentenheter och skatten på
termisk effekt i kärnkraftsreaktorer höjs
med 24 procent.
– Det särskilda villkoret, som gäller för att
etanol som låginblandas i bensin ska vara
skattebefriad, bör slopas så snart det är
möjligt, dock senast den 1 januari 2009.
Regeringen kommer noga att följa klimatpaketets
effekter vad gäller omställningen till en
mer miljövänlig transportsektor, i syfte att
säkerställa att olika styrmedel är väl avvägda och
bidrar till att Sverige uppfyller de av EU uppsatta
klimat- och energimålen.

1.9.2 Havsmiljö
Regeringen aviserade i 2007 års ekonomiska
vårproposition att ca. en halv miljard kronor
skulle avsättas under mandatperioden för
insatser för att förbättra miljön i våra hav. I
Östersjön och Västerhavet har övergödning, hårt
fisketryck och utsläpp av miljögifter fått
alarmerande konsekvenser. Fyra utgångspunkter
är vägledande i det fortsatta arbetet för en
förbättrad havsmiljö. För det första ska den
största delen av havsmiljöarbetet göras på land,
där de största källorna till utsläpp och
övergödning finns. För det andra väljer
regeringen åtgärder som ger märkbara resultat,
som t.ex. en förbättring av situationen när det
gäller enskilda avlopp. För det tredje måste
arbetet bedrivas internationellt och i ett nära
samarbete med övriga Östersjöländer. För det
fjärde måste kunskapen om rätt insatser i
havsmiljöarbetet öka. Ett arbete har bl.a.
påbörjats rörande en förstärkt kartläggning av
landskapen under vattenytan.
För närvarande pågår ett omfattande arbete
med uppföljning och utvärdering av Sveriges
miljömål.
1.10 Vissa skatteförändringar
1.10.1 Fastighetsskatten
Nuvarande fastighetsskatt är orättvis, saknar
folkligt stöd och legitimitet. Regeringen avise41

PROP. 2007/08:1
rade därför i 2007 års ekonomiska vårproposition
ett avskaffande av den statliga fastighetsskatten
på bostäder från och med den 1 januari
2008 och att skatten skulle ersättas med en låg
kommunal fastighetsavgift. En utgångspunkt för
regeringens förslag är att ingen ska betala mer i
kommunal fastighetsavgift än vad man gjort i
statlig fastighetsskatt.
I den promemoria som remitterades under
sommaren var en central utgångspunkt att
omvandlingen av den statliga fastighetsskatten
till en kommunal avgift skulle ske inom ramen
för ett oförändrat totalt skatte- och avgiftsuttag i
bostadssektorn. Detta ska ses mot bakgrund av
att förslagen i budgetpropositionen för 2007
minskade det totala skatteuttaget på boendesektorn
med 8,2 miljarder kronor (uttryckt i
2008 års ekonomiska förhållanden). De
förändringar som har skett och kommer att ske i
beskattningen av boende redovisas i tabell 1.5,
där skatte- och avgiftsuttaget delas upp på fastighetsavgift
och skatteuttag knutet till avyttring av
bostaden.
I tabellen redovisas skatte- och avgiftsuttaget
vid det förslag som nu aviseras i förhållande dels
till uttaget enligt alternativ A i promemorian,
dels till uttaget vid de regler som gällde före
förslagen i budgetpropositionen för 2007.
Tabell 1.5 Reformerad boendebeskattning i förhållande till
alternativa regler- totalt skatteuttag och fördelning mellan
fastighetsskatt/avgift och skatteuttag knutet till avyttring av
bostaden*. Miljarder kronor i 2008 års förhållanden
Fastighetsskatt/
avgift
Skatt knutet till
avyttring
Total skatt
Förslag i
förhållande
till regler före
BP07
-12,5 4,3 -8,2
Förslag i
förhållande
till alternativ
A i PM
1,4 -1,4 0
*Inkluderar skatt på kapitalvinst, räntebeläggning av uppskovsbelopp och andra
åtgärder knutna till uppskovsbeloppet.
De remitterade förslagen innebar att det totala
skatteuttaget omfördelades genom att den
löpande beskattningen/avgiftsuttaget sänktes
och beskattningen av kapitalvinster höjdes.
Gemensamt för de två remitterade alternativen
var en inte obetydlig skärpning av kapitalvinstbeskattningen.
Många remissinstanser riktade kritik mot
detta och särskilt mot förslaget att höja
skattesatsen från 20 till 25 eller 30 procent. Mot
denna bakgrund anser regeringen att det slutliga
förslaget bör bygga på en delvis annorlunda
balans mellan det löpande skatteuttaget och
beskattningen av kapitalvinster. En alltför hög
skattesats på kapitalvinster ökar riskerna för
inlåsning och lägre rörlighet på arbetsmarknaden
. Den skulle också öka riskerna för
långsiktiga förluster av skattebas, inte minst vid
ett bibehållande av det uppskovsystem som det
inte är aktuellt att avskaffa. Andra förändringar
har gjorts av fördelnings- och regionalpolitiska
skäl. Mot denna bakgrund kommer följande
regler att föreslås:

– en avgift på 6 000 kronor per småhus, dock
högst 0,75 procent av taxeringsvärdet,
– en avgift på 1 200 kronor per lägenhet i
flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av
taxeringsvärdet,
– kapitalvinstskatten för privatbostäder höjs
från 20 till 22 procent,
– uppskovsbelopp återförs med vissa undantag
till beskattning när en bostad övergår genom
arv, testamente, gåva eller bodelning,
– uppskovsbelopp räntebeläggs med ett
belopp motsvarande ca. 0,5 procent av
uppskovsbeloppet,
– ett tak för uppskovsbelopp på 1,6 miljoner
kronor införs, samt
– lägre uppskovsbelopp när den förvärvade
bostaden är billigare än den avyttrade.
När fastighetsskatten ersätts med en kommunal
fastighetsavgift slopas också den nuvarande
begränsningsregeln, som normalt begränsar
fastighetsskatten till 4 procent av
hushållsinkomsten. För pensionärer bibehålls
dock en motsvarande begränsningsregel. Frågan
om hur en sådan regel kan utformas kräver dock
fortsatt beredning. Begränsningsregeln för
pensionärer ska tillämpas från och med 2008.
I samband med införandet av en kommunal
fastighetsavgift kommer kommunerna att få
högre intäkter från och med 2009.
För regeringen är införandet av s.k. ägarlägenheter
en central fråga. De civilrättsliga
aspekterna på denna fråga bereds för närvarande
inom Regeringskansliet. Inom Regeringskansliet
har vidare nyligen tillsats en särskild arbetsgrupp
som före utgången av 2007 ska redovisa de
förändringar av skattelagstiftningen som bör ske
för att ett system med ägarlägenheter ska kunna
införas. Förändringar på detta område är också
42

PROP. 2007/08:1
motiverade av önskemål att svenska skatteregler
ska vara förenliga med EG-rätten.
1.10.2 Övriga skatteförslag
Som en finansiering av övriga åtgärder på
skatteområdet
* höjs skatten på öl samtidigt som skatten på vin
sänks något för att anpassa skatterelationen
mellan öl och vin till de krav EG-rätten ställer.
Detta ger en skattehöjning för en burk öl på 50
cl med en alkoholhalt på 5,2 volymprocent med
62 öre inkl. moms samt en skattesänkning för en
flaska vin med en alkoholhalt över 8,5 men inte
över 15 volymprocent med 47 öre inkl. moms.
* höjs skatterna på cigaretter, röktobak och snus.
Den totala skatten, inklusive moms, höjs med 1
krona och 50 öre per förpackning med 20
cigaretter i den mest sålda priskategorin, med 29
kronor och 25 öre på ett paket röktobak (40
gram), med 2 kronor och 70 öre för en dosa
portionssnus (24 gram) och på en dosa lössnus
(50 gram) med 5 kronor och 63 öre.
* höjs skatten på förmån av s.k. lånedatorer.
Bakgrunden är att förmånen alltmer har fått
karaktären av en allmän personalförmån vilket
försvagat de ursprungliga motiven för den
skattelättnad som infördes 1998. För 2008 höjs
därför det månatliga förmånsbeloppet till 400
kronor och fr.o.m. 2009 ska full marknadsvärdering
gälla.
Vidare bör reklamskatten sänkas för vissa
periodiska publikationer. Sänkningen bör träda i
kraft den 1 januari 2008 och tillämpas retroaktivt
från och med den 1 januari 2007.
1.11 Sverige som aktör i en
globaliserad värld
Stora delar av världen präglas av ökad demokrati,
globalisering av ekonomin och en snabb teknisk
utveckling. Utvecklingen har bidragit till att
många människor har kunnat lämna fattigdomen.
Sverige har mycket att vinna på
globaliseringen. Samtidigt ställer globaliseringen
av ekonomierna krav på att den svenska
ekonomin snabbt förmår ställa om till nya
förutsättningar. Globaliseringen ställer också nya
krav på den svenska utrikespolitiken. Regeringen
anser att Sverige ska föra en aktiv utrikespolitik
och aktivt verka för centrala värden som ökad
säkerhet, demokrati, frihet, välstånd och hållbar
utveckling i alla delar av världen. Det är också
viktigt att EU kan agera kraftfullt och samordnat
på den internationella scenen och ta sitt globala
ansvar, inte minst i kampen mot fattigdom och
miljöhot.
Internationell rätt och respekt för de
mänskliga rättigheterna ska utgöra hörnstenar i
svensk utrikespolitik. Sveriges internationella
engagemang ska tydligt vägledas av att
demokrati och rättsstat sätts i centrum.

Det ska
också bli tydligt att säkerhet och utveckling går
hand i hand och att Sverige har en skyldighet att
skydda människor från massiva övergrepp.
Regeringens ambition att öka sitt internationella
engagemang inom försvar och säkerhet
ligger fast. Respekten för de mänskliga rättigheterna
måste vara universella. Biståndet är ett av
de viktigaste instrumenten för att bekämpa
fattigdom och därmed bidra till en säkrare och
mer demokratisk värld. För 2008 ligger det
svenska biståndet på en procent av bruttonationalinkomsten.
Biståndet kombineras med
en samlad politik för global utveckling som
inkluderar alla politikområden.
För att effektivisera och höja kvaliteten i det
svenska biståndet avser regeringen förbättra
målstyrningen och resultatrapporteringen inom
biståndspolitiken samt genomföra en landfokusering
. Regeringen kommer att fokusera
tydligare på fattigdomsbekämpning i Afrika och
organisera fattigdomsbekämpningen på ett
bredare sätt än tidigare. Sverige ska föra en
internationell politik för öppna gränser, för ett
Europa öppet mot sin omvärld och ett växande
hållbart internationellt välstånd.
1.12 Effektivisering av försvaret
För att kunna bevara fred, frihet och säkerhet för
vårt land, bidra till stabilitet och säkerhet i vårt
närområde samt stärka internationell fred,
säkerhet och försvaret av mänskliga rättigheter
är ett väl fungerande försvar av central betydelse.
Sveriges militära försvar har i enlighet med
riksdagens beslut under de senaste åren genomgått
en omvandling från invasionsförsvar till
insatsförsvar. Insatsförsvaret ska vara flexibelt,
effektivt och användbart. Sveriges förmåga att
delta i internationella operationer ska öka.
43

PROP. 2007/08:1
Omvandlingen har i flera väsentliga avseenden
kommit långt. Den samlade omprövningen av
materielförsörjningsprocessen som regeringen
redovisar i budgetpropositionen är ett ytterligare
steg i regeringens arbete med att fullfölja
omvandlingen från invasionsförsvar till insatsförsvar
och ett uttryck för regeringens ambition
att effektivisera försvaret.
Regeringen redovisar i budgetpropositionen
en inledande omprövning av vissa materielprojekt
och föreslår att anslaget för försvarets
materiel sänks med 350 miljoner kronor 2008,
620 miljoner kronor 2009 och 980 miljoner
kronor 2010 med anledning av denna omprövning.
Omvärldsutvecklingen och kraven på
försvaret har i grunden ändrat utgångspunkterna
för materielförsörjningen. Handlingsfriheten i
materielförsörjningen bör utvecklas genom att
ekonomiska resurser i mindre utsträckning än
tidigare binds upp i beställningar på längre sikt.
Om behovet kan tillgodoses på den internationella
marknaden kan egna utvecklingssatsningar
minskas. Materielanskaffningen bör i
högre utsträckning än hittills inriktas mot att
skapa materiellt kompletta och interoperabla
insatsförband, där direktanskaffning av materiel i
små serier i flera fall kan vara lämpligare än att
satsa på egenutveckling.
Sammantaget bör kraven på materielförsörjningen,
och behovet av att anpassa kostnaderna
till ekonomiska restriktioner, leda till
fokusering och prioritering av utvecklingsinsatserna
, ett ökat internationellt samarbete och
ett större inslag av direktanskaffning av ny eller
begagnad materiel. Det sistnämnda kan innebära
att den materiel som anskaffas inte är den
absolut senaste, men materielen kan samtidigt ha
fördelen av att vara beprövad i militära insatser.
Försvaret är en viktig resurs i en aktiv svensk
utrikes- och säkerhetspolitik. Sveriges internationella
insatser bidrar till att främja
internationell fred och säkerhet och stärker
därmed vår egen säkerhet. Sverige bör ha ökade
möjligheter att delta i olika internationella
fredsinsatser.
Genomförandegrupp
Regeringen bedömer att det även efter den
omprövning som nu redovisas i budgetpropositionen
finns en effektiviseringspotential inom
försvaret. Regeringen avser att tillsätta en
genomförandegrupp under Försvarsdepartementets
ledning, med uppgift att närmare
redovisa hur en sådan utgiftsminskning kan
åstadkommas. Arbetsgruppen ska beakta den
rapport med säkerhetspolitisk bedömning som
Försvarsberedningen väntas lämna till regeringen
den 30 november 2007 samt Försvarsmaktens
kommande perspektivstudie. Utgifterna bedöms
kunna minskas med sammantaget i storleksordningen
3-4 miljarder kronor i nivå, inklusive
nu aviserade besparingar. En viss del av de medel
som frigörs ska kunna användas för att förstärka
Försvarsmaktens möjligheter att delta i
internationella fredsfrämjande insatser. Minskningen
av materielanslaget ska ske på ett sätt
som är förenligt med riksdagens försvarspolitiska
inriktningsbeslut.
Genomförandegruppen ska löpande rapportera
sina underlag, som grund för regeringens
budgetarbete. Som en konsekvens av resonemangen
ovan bedömer regeringen att en stor del
av effektiviseringspotentialen finns inom
materielförsörjningsprocessen. Det finns bl.a.

anledning att mer genomgripande se över
fördelningen mellan olika typer av projekt i
materielförsörjningen, så att andelen egna
utvecklingsprojekt kan minskas.
Ett fullföljande av intentionen att anpassa
materielförsörjningen till insatsförsvarets förutsättningar
ger vid handen att även verksamheter
som stödjer materielförsörjningen behöver
förändras. Med en lägre andel utvecklingsprojekt
kan det finnas anledning att ytterligare minska
den administration som är kopplad till
materielförsörjningen. Detta eftersom direktanskaffning
ur planerings- och styrningssynpunkt
bedöms vara mindre krävande än egen
utveckling av materiel. På samma sätt kan en
lägre andel utveckling också motivera en lägre
andel materielnära forskning och teknikutveckling
.
Regeringen bedömer att det finns ytterligare
möjligheter att effektivisera den så kallade
försvarsförvaltningen, dvs. de verksamheter som
på olika sätt stödjer Försvarsmaktens kärnverksamhet.
Mycket har gjorts inom detta område
och ännu har inte genomförandet av alla åtgärder
fått full effekt. Regeringen bedömer dock att det
finns anledning för genomförandegruppen att se
över även försvarsförvaltningen.
Beroende på vilka krav som ställs på
Försvarsmakten uppstår olika behov av materiel.
Genomförandegruppens uppgift att föreslå en
effektivare materielförsörjning kan därför inte
44

PROP. 2007/08:1
frikopplas från frågan om vilka krav på operativ
förmåga som ställs på Försvarsmakten.
Genomförandegruppen kommer således att
ges ett brett uppdrag, i syfte att skapa tillräckligt
beslutsunderlag för den närmare utformning av
en fortsatt effektivisering av försvaret. Regeringen
avser således, i kommande budgetförslag,
att återkomma till riksdagen i dessa frågor.
1.13 Ramverken för den ekonomiska
politiken
1.13.1 Det finanspolitiska ramverket
Ett tydligt finanspolitiskt ramverk behövs
Finanspolitikens främsta syfte är att skapa goda
betingelser för tillväxt och sysselsättning genom
väl avvägd ekonomisk politik inom ramen för
långsiktigt hållbara offentliga finanser. En viktig
utgångspunkt är att de offentliga finanserna ska
kunna möta framtida demografiska förändringar
med en ökad andel äldre i befolkningen. Detta
kommer att leda till en ökad efterfrågan på den
offentliga sektorns olika tjänster. När hushållens
inkomster förväntas stiga framöver innebär
också det en ökad press på den offentliga
sektorns resurser.
För att skapa förutsättning för långsiktighet i
den ekonomiska politiken infördes i mitten av
1990-talet en avsevärt stramare budgetprocess än
tidigare. Då infördes bl.a. ett flerårigt utgiftstak
för staten och fr.o.m. 2000 beslutar riksdagen
även om ett mål för den offentliga sektorns
finansiella sparande, det s.k. överskottsmålet.
Erfarenheterna av det finanspolitiska ramverket
är i huvudsak mycket goda. Det finns
därför starka skäl att i allt väsentligt behålla
ramverket. De offentliga finanserna har
förstärkts påtagligt under de år ramverket har
varit i kraft. Underskotten på 1990-talet har
ersatts av ett genomsnittligt överskott mellan
2000-2006 motsvarande 1,1 procent av BNP.
Utgifter och inkomster har kunnat minskas som
andel av BNP.
Vissa delar av ramverket har emellertid
fungerat mindre bra, bl.a. har tidsperspektivet
förkortats och det har varit otydligt på vilket sätt
utgiftstaket stödjer överskottsmålet.
Regeringens ambition är därför att förbättra
och förstärka det finanspolitiska ramverket så att
det blir än mer ändamålsenligt, effektivt och
tydligt. Ett viktigt motiv för förändringar är att
öka öppenheten och tydligheten i finanspolitiken.
Ett antal steg har tagits i denna
riktning genom att regeringen i 2007 års
ekonomiska vårproposition redovisade sin syn
på vilka principiella överväganden som bör ligga
till grund för ramverket och hur finanspolitiken
bör följas upp.
Förstärkningar av ramverket
Regeringen angav i vårpropositionen att ett
överskottsmål för den offentliga sektorn om i
genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel
bör upprätthållas under mandatperioden
och så länge det är nödvändigt för att
de offentliga finanserna ska utvecklas på ett
långsiktigt uthålligt sätt.

Denna bedömning står
fast. Det är dock viktigt att se över vilka
målformuleringar för finanspolitiken som i
framtiden är de mest ändamålsenliga.
En ny indikator har introducerats för att dels
utvärdera hur den föreslagna och aviserade
finanspolitiken förhåller sig till överskottsmålet,
dels bedöma utrymmet för reformer under de
närmaste åren. För dessa syften är indikatorn
både framåt- och bakåtblickande.
Regeringen har vidare angett att öppenheten
och tydligheten i budgetprocessen bör öka för
att stärka trovärdigheten för utgiftstaket för
staten. Det fleråriga utgiftstakets främsta uppgift
är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet.
Regeringen har därutöver redovisat
sin syn på vilka överväganden som bör ligga till
grund för beslut om nivån på utgiftstaket för
staten. De grundläggande principerna för
budgetering och redovisning av statens utgifter
och inkomster måste respekteras. Det leder till
ökad trovärdighet för utgiftstaket och det
finanspolitiska ramverket som helhet. Även
tidsperspektivet måste värnas vilket innebär att
utgiftstaket ska vara flerårigt. Regeringen
återinför därför de treåriga utgiftstaken och
kommer att redovisa en bedömning av lämpligt
utgiftstak för staten i de ekonomiska
vårpropositionerna. Regeringens ambition är att
hålla fast vid denna bedömning för att
upprätthålla stramheten och bidra till ökad
förutsägbarhet i budgetprocessen. Med undantag
för de tekniska justeringar som sker i denna
proposition är förslagen till utgiftstak för staten
som redovisas för 2009 respektive 2010 därför
oförändrade jämfört med vårpropositionen.
45

PROP. 2007/08:1
Regeringen arbetar vidare med att stärka
ramverkets utformning
Regeringens arbete med att förstärka det
finanspolitiska ramverket går vidare. Det innebär
att ytterligare förslag kommer att utredas och
prövas under mandatperioden. En viktig del i det
fortsatta utvecklingsarbetet är att utforma
tydliga och ändamålsenliga beslutsunderlag till
riksdagen. I samband med de ändringar som
beslutades 2001 för att minska dubbelarbetet i
riksdagens budgetprocess framhöll riksdagen att
det främsta syftet med den ekonomiska vårpropositionen
är att ge ett relevant och allsidigt
underlag för riktlinjerna om den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken på medellång och
lång sikt. Erfarenheterna sedan 2002 visar att
dubbelarbetet har minskat men att tidsperspektiven
i vårpropositionerna har kommit
att förkortas samtidigt som mer detaljer än
riktlinjer har presenterats. Regeringen avser
därför att utforma vårpropositionens innehåll på
ett sätt som bättre överensstämmer med
riksdagens intentioner.
Det finanspolitiska rådet ska granska politiken
En väsentlig förutsättning för tilltron till det
finanspolitiska ramverket och dess hållbarhet på
lång sikt är att de finanspolitiska målen följs upp
på ett tydligt och trovärdigt sätt. Regeringen har
därför under 2007 inrättat ett finanspolitiskt råd
i syfte att öka öppenheten och insynen i
finanspolitiken.
Det finanspolitiska rådet har fått i uppdrag att
årligen följa upp om de grundläggande målen för
finanspolitiken uppnås. Rådet kommer vidare att
granska tydligheten i de ekonomiska propositionerna
samt kvaliteten i det underlag som
regeringen baserar sina bedömningar på. Rådet
ska också verka för en ökad offentlig diskussion
i samhället om den ekonomiska politiken.
Rådets årliga rapport kommer att kunna
utgöra ett underlag för bl.a. riksdagens
granskning av regeringens politik. Rådets arbete
ökar också allmänhetens möjligheter till ansvarsutkrävande.
1.13.2 Sysselsättningspolitikens mål
I Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta
fram ett underlag för en översyn av målen för
den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken
samt indikatorer på full sysselsättning.
Arbetet syftar till att utforma ett ramverk för
sysselsättningspolitiken som kan användas för
analys och uppföljning av den ekonomiska
politiken. Ett sådant ramverk kommer att
förbättra möjligheterna att bedriva en effektiv
sysselsättningspolitik, bl.a. genom att klargöra
politikens inriktning och genom att göra det
enklare att följa upp och utvärdera om politiken
bidrar till full sysselsättning. Det är emellertid
inte okomplicerat att formulera ett mål för den
ekonomiska politiken i termer av full
sysselsättning. I nedanstående ruta redovisas
några centrala aspekter på målet full
sysselsättning och hur det kan mätas.
Regeringen avser att återkomma med en mer
fördjupad analys i en departementspromemoria
under hösten.
46

PROP. 2007/08:1
47
Full sysselsättning och den ekonomiska politiken
Sysselsättningspolitikens främsta uppgift är att
öka den sysselsättningsnivå som är förenlig med
stabil inflation och ekonomisk balans. Det är
viktigt att full sysselsättning relaterar tydligt till
denna uppgift.
Dagens situation med ett högt kapacitetsutnyttjande
samtidigt som över en miljon
människor i arbetsför ålder står utanför
arbetsmarknaden visar på behovet av att öka den
varaktiga sysselsättningen. Därför är ytterligare
reformer som ökar utbudet av arbetskraft och
förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt nödvändiga.
I det korta perspektivet möjliggör
sådana reformer att sysselsättningen kan
fortsätta att öka utan att inflationstrycket tilltar.
I det längre perspektivet leder ett ökat utbud till
högre sysselsättning över hela konjunkturen.
Därmed förbättras även de offentliga finanserna
långsiktigt. Sammantaget innebär det att
välfärden ökar och välfärdens fördelning
förbättras både på kort och lång sikt. Full
sysselsättning har under många år varit det
övergripande målet för sysselsättningspolitiken.
Trots detta har det inte preciserats vad full
sysselsättning innebär i termer av sysselsättning,
arbetslöshet och arbetskraftsdeltagande för olika
grupper i samhället eller för politikens
inriktning. Full sysselsättning har därför inte
väglett och styrt politikens inriktning i tillräcklig
omfattning. Tidvis har dock målet om full
sysselsättning kompletterats med olika delmål,
t.ex. det tidigare målet att 80 procent av den
arbetsföra befolkningen i åldern 20-64 år skulle
vara reguljärt sysselsatta. En nackdel med de
kvantitativa delmålen var att det var svårt att
bedöma om en eventuell måluppfyllelse berodde
på ett gynnsamt konjunkturläge eller var
resultatet av en framgångsrik politik. Dessa
delmål beaktade inte heller om de uppfylldes till
priset av ett ökat inflationstryck eller andra typer
av ekonomiska obalanser. Erfarenheterna visar
således att det finns problem med att kvantifiera
mål för den ekonomiska politiken men också att
det är mycket viktigt att målen formuleras på ett
sådant sätt att de verkligen bidrar till full
sysselsättning.
För att förstå hur en politik för full sysselsättning
bör utformas kan det vara belysande att
se till olika bakomliggande förklaringsfaktorer
till utanförskapets omfattning. I den svenska och
internationella litteraturen finns åtminstone tre
viktiga förklaringar till att utanförskapet inte
sjunkit tillbaka till de nivåer som gällde före
1990-talskrisen.
För det första visar forskningen att
sannolikheten att hitta ett arbete minskar med
tiden som personen är arbetslös. Det kan bero på
att personens kompetens eller motivation att
hitta ett arbete minskar med tiden eller att
arbetsgivarna tror att långtidsarbetslösa är
mindre kompetenta än andra arbetssökande med
i övrigt likvärdiga meriter.

Under många år har
antalet människor som får aktivitets- och
sjukersättning ökat och eftersom få av dessa
lyckas återgå till arbete har detta medfört att
alltfler människor fastnat i utanförskap.
För det andra har skatternas, arbetslöshets och
socialförsäkringens utformningar betydelse
för utanförskapets omfattning. Exempelvis kan
den kombinerade effekten av höga skatter på
arbete, höga ersättningsnivåer och inkomstprövade
bidrag göra att det lönar sig dåligt att
arbeta. Likaså kan arbetsmarknadspolitiska
åtgärder leda till att det tar längre tid för
arbetssökande att hitta arbete eftersom personer
som deltar i program minskar sin sökaktivitet.
För det tredje hänger utanförskapets omfattning
samman med den rådande lönestrukturen
och hur flexibel denna är. Om lönestrukturen är
för stel kommer lönerna inte att anpassas till nya
situationer på arbetsmarknaden. Det innebär
t.ex. att löneutvecklingen inte dämpas tillräckligt
för att förhindra att arbetslösheten stiger i tider
med vikande efterfrågan. Likaså kan arbetslösheten
stiga om lönebildningens funktionssätt
försämras. En alltför sammanpressad lönestruktur
innebär dessutom att personer med låga
kvalifikationer har särskilt svårt att finna arbete.
Den innebär att människor med lång tid i
utanförskap, har svårt att hitta ett arbete.
Utanförskapet är nämligen betydligt större
bland personer som har en lägre eller svårbedömd
kompetens, såsom personer med
relativt kort utbildning eller personer med
utländsk bakgrund. En alltför flexibel lönestruktur
skulle, å andra sidan, kunna medföra att
vissa jobb ger löner som är fördelningspolitiskt
oacceptabla. I likhet med utanförskap kan
således även alltför låga löner leda till
ekonomiska och sociala problem både för
individen och för samhället i stort.
En politik för full sysselsättning och därmed
minskat utanförskap innebär en politik som
långsiktigt ökar arbetskraftsdeltagandet, minskar

PROP. 2007/08:1
arbetslösheten samt minskar sjukfrånvaron och
inkluderar förändringar i skattesystem, socialförsäkringar
och bidrag som ökar drivkrafterna
till arbete. Åtgärder som stimulerar utbudet
måste dock kombineras med åtgärder som även
stärker efterfrågan på personer som i dag står
långt från arbetsmarknaden, eftersom arbetsgivarna
är tveksamma till att anställa dessa
personer till rådande marknadslön. Syftet med
t.ex. nystartsjobben är att hjälpa människor
närmare arbetsmarknaden genom att minska
arbetsgivarnas tveksamhet att anställa. Målet är
att personen under anställningen ska förbättra
sin kompetens och få sådana referenser att han
eller hon får ett arbete till rådande marknadslön.
Utformade på rätt sätt leder således lönesubventioner
till högre sysselsättning samtidigt
som en socialt acceptabel inkomstspridning kan
bevaras.
Även åtgärder som förbättrar matchningen
och bidrar till ökad sökaktivitet leder till
varaktigt ökad sysselsättning.
I ett längre perspektiv är ett utbildningssystem
av hög kvalitet av yttersta vikt för att fler
människor ska kunna få plats på arbetsmarknaden
vid rådande lönestruktur. Men även på
kort sikt kan t.ex. arbetsmarknadsutbildning,
eller yrkesinriktad vuxenutbildning, som avser
att överföra arbetskraft från branscher och yrken
med låg efterfrågan till de med hög efterfrågan,
öka sysselsättningen.
I arbetet med ramverket för sysselsättningspolitiken
ingår också att ge förslag på
indikatorer på full sysselsättning. Dessa
indikatorer ska kunna användas för att vägleda
politiken och följa upp och utvärdera om
politiken bidrar till full sysselsättning. Naturliga
indikatorer är sysselsättningsgrad, arbetslöshet
eller arbetskraftsdeltagande på aggregerad nivå,
men det är även viktigt att följa utvecklingen på
arbetsmarknaden för de grupper som står längst
från arbetsmarknaden. Dessa indikatorer ska
kontinuerlig följas upp, bl. a. för att bedöma om
utvecklingen är bestående eller om det finns
behov av ytterligare åtgärder. Ett problem med
dessa indikatorer är dock att de inte direkt kan
användas för att bedöma om t.ex. den varaktiga
sysselsättningsgraden har ökat eftersom den
uppmätta sysselsättningsgraden också beror på
konjunkturläget och andra faktorer. Det är
därför viktigt att använda kompletterande
indikatorer som tillsammans kan användas för
att bedöma utvecklingen av den varaktiga
sysselsättningen och för att följa upp och
utvärdera om politiken bidrar till full sysselsättning.
48

PROP. 2007/08:1
1.14 Svensk ekonomi utvecklas starkt
1.14.1 Sysselsättning och tillväxt
Robust tillväxt i global ekonomi
Efter flera år med en exceptionellt hög tillväxt i
världsekonomin väntas den internationella
konjunkturen gå in i en lugnare tillväxtfas. I år
förväntas bruttonationalprodukten (BNP) i
världen växa med 5,1 procent. Den fortsatt höga
tillväxten i omvärlden ger goda förutsättningar
för svensk ekonomi.
Den senaste tidens turbulens på de finansiella
marknaderna och bolånekrisen i Förenta staterna
gör tillväxtutsikterna mer svårbedömda och ökar
osäkerheten i prognosen. I dagsläget bedöms
den finansiella krisen få en relativt begränsad
effekt på Europa och Förenta staterna.
Amerikansk ekonomi väntas växa något
långsammare än genomsnittligt i år till följd av
avkylningen på bostadsmarknaden. Minskade
bostadsinvesteringar fortsätter att tynga ekonomin
. Tillväxten väntas åter stärkas under
nästa år.
Under senare år har tillväxten i Asien varit
överraskande stark. Den väntas dock bli något
lägre de kommande åren samtidigt som Asien
även framöver växer betydligt snabbare än
OECD-området.
I euroområdet förutses konjunkturen mattas
de kommande åren, men BNP väntas växa
snabbare än i genomsnitt både i år och nästa år. I
takt med en svagare investeringskonjunktur
förutses hushållens konsumtion utgöra en allt
viktigare drivkraft för tillväxten.
Utvecklingen av nyckeltal fram till 2010
Tabell 1.6 Nyckeltal
Årlig procentuell förändring där annat ej anges
2006 2007 2008 2009 2010
BNP 4,2 3,2 3,2 2,5 2,2
Sysselsättning 1,8 2,3 1,2 0,3 -0,2
Arbetskraftsutbud 1,2 1,3 0,7 0,4 0,1
Öppen arbetslöshet1 5,4 4,4 4,0 4,1 4,3
Arbetslöshet, ILO2 7,1 6,0 5,5 5,6 5,9
Timlön3 3,1 4,0 4,7 4,6 4,1
KPI4 1,4 2,2 2,8 2,9 2,5
Reporänta5 3,00 4,00 4,50 4,75 4,25
Produktivitet6 3,6 0,5 2,2 2,7 2,4
1 Procent av arbetskraften.
2 ILO:s arbetslöshetsdefinition inkluderar även heltidsstuderande som söker
arbete.
3 Enligt konjunkturlönestatistiken
4 Årsgenomsnitt.
5 Vid årets slut.
6 Näringslivet, faktisk
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och
Finansdepartementet.
Tillväxten fortsatt hög
Under 2006 var BNP-tillväxten i Sverige 4,2
procent, vilket var den högsta tillväxten sedan
2000. Exportefterfrågan har dämpats under
2007, men samtidigt har efterfrågan i Sverige
ökat snabbt genom såväl ökad konsumtion bland
hushållen som en kraftig ökning av investeringarna
. Under 2007 väntas den ekonomiska
tillväxten bli 3,2 procent.

För 2008 väntas en
starkare exporttillväxt samtidigt som såväl
hushållens konsumtion som investeringarna
kommer att vara fortsatt höga. Även den
kommunala konsumtionen ökar under 2008.
BNP väntas öka med 3,2 procent även under
2008. Det höga resursutnyttjandet medför att
lönekostnaderna ökar snabbare och räntorna
stiger. Därmed dämpas tillväxten 2009 och 2010.
Sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar
Regeringens politik har varit inriktad på att göra
det mer lönsamt att arbeta och mer lönsamt att
anställa. Denna inriktning på politiken har,
tillsammans med den goda konjunkturutvecklingen,
gjort att sysselsättningen under
det senaste året ökat i snabb takt. Antalet
sysselsatta uppnådde i juli i år sin högsta nivå
någonsin, högre än den tidigare toppnoteringen
från sommaren 1990. I somras uppnåddes den
gamla regeringens mål om att 80 procent av
befolkningen i åldern 20-64 år skulle vara
reguljärt sysselsatta, för första gången sedan
målet infördes. Prognosen är att den reguljära
49

PROP. 2007/08:1
sysselsättningen i åldern 20-64 år ligger kvar på
denna höga nivå under de kommande åren i
mandatperioden.
Samtidigt har arbetslösheten minskat betydligt.
Den totala arbetslösheten var under andra
kvartalet 2007 den lägsta på 16 år, 6,4 procent.
Den öppna arbetslösheten var 4,5 procent, den
lägsta sedan 2002.
Under den resterande delen av 2007 och
under 2008 väntas sysselsättningen öka ytterligare
samtidigt som den öppna arbetslösheten
fortsätter att falla. Den öppna arbetslösheten
väntas uppgå till 4,0 procent 2008. Under 2009
och 2010 väntas sysselsättningen öka marginellt
samtidigt som den öppna arbetslösheten stiger
något för att 2010 uppgå till 4,3 procent.
Löneökningstakten tilltar och inflationstrycket
ökar
Under 2007 väntas löneökningstakten öka jämfört
med de senaste fyra åren. En högre avtalsnivå
än i den föregående avtalsrörelsen medför
att löneökningstakten ökar markant under 2007.
Ett allt högre resursutnyttjande på arbetsmarknaden
bidrar till ökad löneglidning under
2008, vilket medför att löneökningstakten stiger
ytterligare.
En låg och stabil prisutvecklingstakt är en
förutsättning för god tillväxt och hög
sysselsättning. Inflationen har stigit under 2006
och 2007 och beräknas öka ytterligare under
återstoden av 2007 och under 2008. Det beror
främst på att produktivitetstillväxten bromsar in
samtidigt som företagens lönekostnader stiger
till följd av 2007 års relativt höga löneavtal och
som en följd av att resursutnyttjandet på
arbetsmarknaden tilltar. Regeringens politik för
att öka arbetsutbudet har dock en dämpande
effekt på inflationstrycket. Genom att de
reformer som regeringen föreslår i denna
budgetproposition i hög grad är långsiktigt
finansierade minskar risken för att åtgärderna
ska bidra till att öka inflationstrycket.
Riksdagen har gett Riksbanken i uppdrag att
självständigt upprätthålla prisstabilitet. Riksbanken
har definierat prisstabilitet som ett mål
att hålla inflationen, mätt med konsumentprisindex
(KPI), kring 2 procent per år.
Regeringen står bakom inflationsmålet.
Koldioxidutsläppen minskar i förhållande till BNP
Energiintensiteten i svensk ekonomi visar en
stadigt sjunkande trend. Den totala energianvändningen
fortsätter visserligen att öka, men
i avsevärt lägre takt jämfört med utvecklingen av
BNP. Det förnybara inslaget i energitillförseln
ökar stadigt, vilket bidrar till att även
koldioxidutsläppen minskar i relation till BNP.
Mellan år 1990, som är referensår i Kyotoavtalet,
och år 2005 minskade utsläppen per BNP-krona
med en tredjedel. Sverige är ett av få länder som
kan uppvisa minskade utsläpp samtidigt som
ekonomin växer.
1.14.2 Den offentliga sektorns finanser
De offentliga finanserna på kort sikt
Den offentliga sektorns finanser har stärkts
under de senaste tre åren.

År 2006 uppgick det
finansiella sparandet till 67 miljarder kronor eller
2,4 procent av BNP.
Vid utgången av 2006 översteg den offentliga
sektorns finansiella tillgångar skulderna med 444
miljarder kronor eller 15,7 procent av BNP. Den
offentliga sektorns kapitalinkomster i form av
räntor och utdelningar överstiger också ränteutgifterna
. Den positiva finansiella ställningen
ska ses mot bakgrund av att tillgångarna i
pensionssystemets buffertfonder (AP-fonderna)
uppgick till 862 miljarder kronor, vilket
motsvarar 30,4 procent av BNP. Den
konsoliderade bruttoskulden uppgick till 47
procent av BNP, vilket med god marginal
understiger referensvärdet inom EMU på 60
procent av BNP.
Tabell 1.7 Den offentliga sektorns finanser
Procent av BNP
2006 2007 2008 2009 2010
Inkomster
55,2 54,1 53,2 52,6 52,4
Skatter och avgifter
49,8 48,4 47,7 47,3 47,2
Utgifter
52,8 51,2 50,4 49,5 48,9
Finansiellt sparande
2,4 2,9 2,8 3,1 3,6
Miljarder kronor 67 87 89 105 126
Staten
26 49 56 81 111
ÅP-systemet
30 28 25 17 11
Kommuner
11 10 9 6 3
Finansiell ställning
Procent av BNP
Nettoskuld
-15,7 -17,7 -19,7 -21,9 -24,4
Konsoliderad bruttoskuld
47,0 39,7 34,8 29,8 24,5
Statsskuld 43,1 35,6 30,7 25,6 20,2
Anm.: Konsoliderad bruttoskuld definieras av EU-regler (Maastrichtvillkoren).
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
50

PROP. 2007/08:1
Åren 2007 och 2008 beräknas det finansiella
sparandet till 2,9 respektive 2,8 procent av BNP.
Tidigare beslutade och nu föreslagna
skattesänkningar bidrar till en kraftig sänkning
av den offentliga sektorns inkomster uttryckt
som andel av BNP samtidigt som utgifterna
minskar i samma omfattning.
Diagram 1.6 Finansiellt sparande, inkomster och utgifter
Procent av BNP Procent av BNP
-2
-1
0
1
2
3
4
5
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
46
48
50
52
54
56
58
60
Finansiellt sparande (vänster axel)
Inkomster (höger axel)
Utgifter (höger axel)
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Under 2009 och 2010 stärks sparandet
successivt. Överskotten medför en fortsatt förstärkning
av den offentliga sektorns finansiella
ställning. I slutet av prognosperioden beräknas
den konsoliderade bruttoskulden motsvara 24,5
procent av BNP.
Diagram 1.7 Konsoliderad bruttoskuld
Procent av BNP
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Kommunsektorns finanser har stärkts avsevärt
under de senaste åren och 2006 uppgick det
finansiella sparande till 11 miljarder kronor
och beräknas i år till 10 miljarder kronor.
Trots en fortsatt stark utveckling av inkomsterna
2008 så minskar det finansiella sparandet
till 9 miljarder kronor. Det beror främst på att
tidsprofilen i det nya löneavtalet medför
kraftiga högre lönekostnader nästa år.
De offentliga finanserna på lång sikt
De offentliga finanserna bedöms vara hållbara på
lång sikt. Den omfattning och inriktning som
den offentliga sektorn har i dag bedöms, i
kombination med det gällande finanspolitiska
ramverket, inte leda till att en skuld vältras över
på kommande generationer. De kalkyler som
redovisas i bilagan svensk ekonomi visar dock
tydligt att de offentliga finanserna långsiktigt
skulle gynnas av ytterligare arbetsutbudsstimulerande
strukturåtgärder, se diagram 1.8.
Detta skulle dessutom leda till långsiktigt högre
sysselsättning och högre välstånd.
Diagram 1.8 Statsskulden
Procent av BNP
-10
-5
0
5
10
15
20
25
30
35
40
2007 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047
Basscenario
Sysselsättningsscenario
Källa: Finansdepartementet.
1.14.3 Effekter av regeringens politik på
långsiktig tillväxt och sysselsättning
De reformer som regeringen föreslog i 2007 års
budgetproposition bedöms höja BNP-nivån med
2,3 procent på lång sikt. De tillkommande
reformer som genomförts och aviserats sedan
budgetpropositionen för 2007 beräknas höja
BNP-nivån med ytterligare 0,6 procent.
Eftersom det bedöms ta en viss tid innan
reformerna får fullt genomslag erhålls den fulla
effekten av reformerna först efter 2010.
Sysselsättningseffekten av de reformer som
föreslogs i budgetpropositionen för 2007
bedöms också vara betydande.

Sysselsättningsnivån
bedöms på lång sikt öka med 2,5 procent
och jämviktsarbetslösheten minska med 0,4
procentenheter. De tillkommande reformerna
51

PROP. 2007/08:1
och aviseringarna sedan förra årets budgetproposition
väntas höja sysselsättningsnivån
med ytterligare 0,7 procent. Jämviktsarbetslösheten
sänks ytterligare några tiondels
procentenheter. Liksom för tillväxten uppnås
den fulla effekten av reformerna först efter 2010.
1.14.4 Fördelningseffekter
Hushållens reala disponibla inkomst ökar i år
med 5,4 procent och nästa år med 4,0 procent.
Detta är historiskt höga tal som till stor del
beror på regeringens politik.
Som en följd av att det blir mer lönsamt att
arbeta när jobbskatteavdraget och andra åtgärder
införs är det troligt att sysselsättning och
arbetade timmar kommer att öka. Detta gäller
speciellt för låg- och medelinkomsttagarna för
vilka trösklar och marginaleffekter sänks mest.
I diagram 1.9 illustreras både de statiska och
dynamiska effekterna för inkomstfördelningen
av jobbskatteavdraget. Till en början kommer de
med medelhöga inkomster att få den största
standardökningen. På sikt kommer den största
inkomstförstärkningen att tillfalla de med lägst
inkomster och på så sätt via ökad sysselsättning
att leda till ökad standard.
Diagram 1.9 Effekter av jobbskatteavdraget på
inkomstfördelningen
Förändring av disponibel inkomst i procent
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
12 345 678 9 10
Statisk effekt Dynamisk effekt
Anm: Effekt inklusive förstärkt jobbskatteavdrag
Källa: Finansdepartementets beräkningar
Sverige har, tillsammans med några andra
europeiska länder, en internationellt sett mycket
jämn fördelning av de ekonomiska resurserna.
Diagram 1.10 Inkomstspridning i Sverige och EU 2005
Gini-koefficient för ekonomisk standard
0
0,05
0,1
0,15
0,2
0,25
0,3
0,35
EU 25 Nya medlemsstater Euro-området Sverige
Källa: Eurostat. Genomsnitten för summorna är viktade med befolkningen i
respektive land.
1.15 Beslutade och tidigare aviserade
reformer för jobb och
företagande
Regeringen har påbörjat ett omfattande
reformarbete. Inledningsvis har arbetet fokuserat
på att minska utanförskapet genom en politik
som gör det mer lönsamt att arbeta och enklare
och mer lönsamt att starta och driva företag.
Beslutade och tidigare aviserade reformer
beskrivs i det följande.
52

PROP. 2007/08:1
53
Jobbpolitiken
Åtgärder för att göra det mer lönsamt att arbeta
– Jobbskatteavdrag infördes den 1 januari
2007.
– En rad förändringar i arbetslöshetsförsäkringen
har genomförts som avser villkor,
ersättningsperiodens längd och ersättningsnivå
. Graden av egenfinansiering i
arbetslöshetsförsäkringen har ökat och
medlemsavgifterna till varje arbetslöshetskassa
differentierats
Åtgärder som gör det billigare att anställa
– Från den 1 januari 2007 finns nystartsjobb
för dem som inte arbetat under en längre tid.
Nystartsjobben innebär en skattelättnad
motsvarande full arbetsgivaravgift för personer
som under mer än ett år varit
arbetslösa, deltagit i arbetsmarknadspolitiska
program, haft skyddat arbete på Samhall
eller haft sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning.
– Skattereduktion för köp av hushållstjänster
trädde i kraft den 1 juli 2007.
– För att göra det mer attraktivt för företagen
att behålla och nyanställa äldre medarbetare
slopades den 1 januari 2007 den särskilda
löneskatten på arbetsinkomster och inkomster
av aktiv näringsverksamhet för personer
som fyllt 65 år och är födda 1938 eller
senare. Den 1 januari 2008 avskaffas den
särskilda löneskatten även för personer som
inte omfattas av det reformerade pensionssystemet,
dvs. personer som är födda
före 1938.
Bättre matchning och en effektivare
arbetsmarknadspolitik
– Jobb- och utvecklingsgarantin infördes den
2 juni 2007. Den omfattar individuellt
utformade åtgärder och är indelad i tre faser.
Inledningsvis fokuseras på intensifierade
jobbsökaraktiviteter med coachning. I den
andra fasen får deltagarna tillgång till ett
utbud av arbetsmarknadspolitiska program
som inkluderar arbetsträning, arbetspraktik,
subventionerade anställningar och kompetenshöjande
insatser. Den tredje och sista
fasen innebär att alla deltagare, som efter 450
ersättningsdagar i jobb- och utvecklingsgarantin
inte funnit något arbete, ges en
varaktig samhällsnyttig sysselsättning motsvarande
ett heltidsjobb.
– För att förbättra möjligheterna att få ett
arbete för personer med funktionshinder har
regeringen tillfört resurser så att den
tillfälliga ökningen av antalet lönebidragsplatser
2006 och 2007 kan bibehållas
2008. En ökning kan ske från 2009.
– AMS och länsarbetsnämnderna avvecklas
från den 1 januari 2008, då den nya
sammanhållna myndigheten Arbetsförmedlingen
bildas.
– Regeringen har gett AMS i uppdrag att
använda kompletterande arbetsförmedlingar
i syfte att förbättra matchningen.
Åtgärder för att öka integrationen
– Från den 1 januari 2007 har asylsökande som
har beviljats uppehållstillstånd, kvotflyktingar
och anhöriginvandrare möjlighet att få
nystartsjobb de tre första åren efter det att
uppehållstillstånd beviljats.
– Instegsjobb infördes 2 juli 2007 och är
riktade till asylsökande som har fått
uppehållstillstånd, kvotflyktingar och anhöriginvandrare
under de första 18
månaderna efter uppehållstillstånd.

Instegsjobb
är en subventionerad anställning som är
kopplad till undervisning i svenska för
invandrare och har tydliga handledande
inslag.
– Arbetsförmedlingens resurser för yrkesbedömning
har förstärkts. Dessutom har
Valideringsdelegationen i uppdrag att leda en
pilotverksamhet enligt branschmodeller
framtagna i samarbete med branschorganisationer
. Syftet är att validera 1000 personers
utländska yrkeskompetens samt att ge
Valideringsdelegationen möjlighet att pröva
de metoder och modeller för validering av
yrkeskompetens som utarbetats i samarbete
med branscher och branschorganisationer.
– För att underlätta mottagandet av flyktingar
i kommuner i regioner med god arbetsmarknad
och skapa tydliga ekonomiska
drivkrafter som påskyndar etableringen av
flyktingar på arbetsmarknaden, får kommunerna
en extra ersättning som delvis är
prestationsbaserad.
– En särskild utredare har fått i uppdrag att till
den 2 juni 2008 lämna förslag på hur ansvar
PROP. 2007/08:1
– 20 miljoner kronor har tillförts Nutek för att
främja invandrares företagande.
och finansiering av flyktingmottagande och
insatser för nyanlända kan utformas så att de
sammantaget stärker kommunernas, statliga
myndigheters och andra aktörers drivkrafter
att verka för ett snabbt inträde på
arbetsmarknaden för den nyanlände samt
stärker individens drivkrafter till egen
försörjning. En väsentlig uppgift för
utredningen är att se över hur arbetslinjen
kan stärkas och hur Arbetsmarknadsverket
tillsammans med andra arbetsförmedlande
organisationer kan ha en mer framträdande
roll i mottagandet av nyanlända.
– En utredning har tillsatts med syfte att se
över och stärka företagsinteckningens förmånsrätt.
– Skattereduktion för hushållstjänster infördes
den 1 juli 2007.
Mer lönsamt att driva och utveckla företag
– Kostnaderna för anställning av vissa grupper
har sänkts.
– Medfinansieringen i sjukförsäkringen har
slopats
Åtgärder för att minska arbetslösheten bland
ungdomar
– 3:12-reglerna för fåmansföretag har förändrats
så att utrymmet för kapitalbeskattad
inkomst som baseras på lönesumman utvidgats
och det s.k. schablonbeloppet har
höjts.
– Den 1 juli 2007 infördes lägre arbetsgivaravgifter
för unga.
– Regeringen har föreslagit en jobbgaranti för
unga som beräknas träda i kraft den 1
december 2007. Syftet med jobbgarantin för
unga är att ge stöd och ökade drivkrafter för
arbetslösa ungdomar att få ett arbete eller att
vidareutbilda sig inom det reguljära
utbildningssystemet.
– Redovisningsperioden för momsinbetalningar
för små företag förlängs.
– Vinnova tillförs 100 miljoner kronor årligen
för forskning och utveckling hos mindre
företag.
– En särskild satsning på miljöteknik motsvarande
150 miljoner kronor årligen under
mandatperioden har initierats.
– En försöksverksamhet med lärlingsutbildning
kommer att genomföras med start
hösten 2008 och innebär bl.a. att viss
ersättning samt handledarutbildning kan ges
till arbetsgivare som tar emot elever inom
gymnasieskolan.
– Möjligheten till säsongsanställning har återinförts.
– Allmän visstidsanställning i upp till 24
månader har införts.
Företagspolitik
Bättre ramvillkor för företagande
– Konkurrensverket har erhållit ökade medel
för insatser för att förbättra möjligheterna
hos små företag att få tillgång till offentlig
upphandling samt säkra verkets arbete med
kartellfrågor.
Enklare att starta företag
– Förmögenhetsskatten slopas 2007
– 80 miljoner kronor har tillförts Almi Företagspartner
AB för lånefinansiering, rådgivning
och kontaktförmedling. Genom förstärkta
möjligheter för Almi att ge små
krediter till små och medelstora företag utan
krav på medfinansiering har lånemöjligheterna
för små företag förbättrats.
– De administrativa bördorna från statligt
regelverk ska minska med 25 procent under
mandatperioden.

– Insatser har vidtagits för att öka mångfalden
inom vård- och omsorgssektorerna.
– 100 miljoner kronor har avsatts till ett
särskilt program initierat för att främja
företagande hos kvinnor.
– En översyn av den samlade konkurslagstiftningen
har tillsatts.
54

2
Förslag till
riksdagsbeslut

PROP. 2007/08:1
2 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till
statsbudget för 2008
1. godkänner de riktlinjer för den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken som regeringen
föreslår (kapitel 1),
2. fastställer utgiftstaket för staten inklusive
ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten till 957 miljarder kronor för
2008 (avsnitt 4.3.3),
3. fastställer utgiftstaket för staten inklusive
ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
till 989 miljarder kronor för 2009
och 1 018 miljarder kronor för 2010
(avsnitt 4.3.3),
4. beslutar om fördelning av utgifter på
utgiftsområden för 2008 i enlighet med vad
regeringen föreslår (avsnitt 4.3.4 tabell 4.6),
5. godkänner beräkningen av förändringen av
anslagsbehållningar för 2008 (avsnitt 4.3.4
tabell 4.6),
6. godkänner beräkningen av utgifterna för
ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
för 2008 (avsnitt 4.3.4 tabell 4.6),
7. godkänner beräkningen av taket för den
offentliga sektorns utgifter för 2008, 2009
och 2010 (avsnitt 4.3.5),
8. bemyndigar regeringen att under 2008 ta
upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens
upplåning och skuldförvaltning (avsnitt
4.4.3),
9. godkänner beräkningen av myndigheters
m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret
för 2008 (avsnitt 4.4.3 tabell 4.11),
10. godkänner beräkningen av den kassamässiga
korrigeringen för 2008 (avsnitt
4.4.3 tabell 4.11),
11. godkänner beräkningen av statsbudgetens
inkomster för 2008 (avsnitt 6.3 och bilaga 1
avsnitt 2),
12. godkänner den preliminära fördelningen av
utgifter på utgiftsområden för 2009 och
2010 som riktlinje för regeringens budgetarbete
(avsnitt 7.4.1 tabell 7.6),
13. bemyndigar regeringen att för 2008 besluta
om lån i Riksgäldskontoret för investeringar
i anläggningstillgångar som används i
statens verksamhet intill ett belopp av
30 300 000 000 kronor (avsnitt 7.5.1),
14. bemyndigar regeringen att för 2008 besluta
om krediter för myndigheters räntekonton
i Riksgäldskontoret intill ett belopp av
19 800 000 000 kronor (avsnitt 7.5.2),
15. bemyndigar regeringen att för 2008 för
Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta
om lån i Riksgäldskontoret för investeringar
i anläggningstillgångar som används i
verksamheten intill ett belopp av 5 000 000
kronor, dels besluta om kredit på räntekonto
i Riksgäldskontoret intill ett belopp
av 150 000 000 kronor (avsnitt 7.5.3),
16. bemyndigar regeringen att under 2008, med
de begränsningar som följer av 6 § andra
stycket lagen (1996:1059) om stats57

PROP. 2007/08:1
budgeten, besluta att ett ramanslag, med
undantag för anslag anvisade för förvaltningsändamål
, får överskridas om ett
riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget
inte hinner inväntas samt om överskridandet
ryms inom utgiftstaket för
staten (avsnitt 7.8),
vad gäller tilläggsbudget för 2007
17. godkänner vad regeringen föreslår om
Ekonomiska rådet (avsnitt 8.2.2),
18. bemyndigar regeringen att under 2007 för
anslaget 1:14 Bidragsfastigheter ingå ekonomiska
avtal för underhåll på bidragsfastigheter
som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför behov av framtida anslag
på högst 50 000 000 kronor efter 2007
(avsnitt 8.2.2),
19. bemyndigar regeringen att under 2007 för
anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna
ingå en överenskommelse med
Sveriges Kommuner och Landsting som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
behov av framtida anslag på högst
64 200 000 000 kronor under 2008–2010
(avsnitt 8.2.7),
20. bemyndigar regeringen att under 2007 för
anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning
och övriga kostnader ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför behov av
framtida anslag på högst 2 000 000 000
kronor under 2008–2010 (avsnitt 8.2.9),
21. bemyndigar regeringen att under 2007 för
anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m.
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
behov av framtida anslag på högst
7 162 500 000 kronor under 2008–2010
(avsnitt 8.2.9),
22. bemyndigar regeringen att under 2007 för
anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför behov av
framtida anslag på högst 38 550 000 kronor
under 2008–2009 (avsnitt 8.2.10),
23. bemyndigar regeringen att under 2007 för
anslaget 35:10 Stöd för energiinvesteringar i
offentliga lokaler besluta om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
behov av framtida anslag på högst
700 000 000 kronor under 2008 och
300 000 000 kronor under 2009 (avsnitt
8.2.15),
24. bemyndigar regeringen att under 2007 för
anslaget 35:13 Stöd för installation av
energieffektiva fönster m.m. i småhus besluta
om bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför behov av framtida anslag
på högst 30 000 000 kronor under 2008
(avsnitt 8.2.15),
25. godkänner den föreslagna användningen av
det under utgiftsområde 24 Näringsliv
uppförda anslaget 38:2 Näringslivsutveckling
m.m. (avsnitt 8.2.18),
26. bemyndigar regeringen att uppdra åt
Riksgäldskontoret att träffa avtal med Saab
AB och Volvo Aero Corporation om
delfinansiering av civila flygutvecklingsprojekt
inom en ram som inklusive tidigare
gjorda åtaganden uppgår till högst
1 110 000 000 kronor (avsnitt 8.2.18),
27.

godkänner ändrade ramar för utgiftsområden
samt anvisar ändrade anslag enligt
specifikation i tabell 2.1,
vad gäller skattefrågor
28. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift
(avsnitt 3.1 och 5.3.4),
29. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1994:1776) om skatt på energi
(avsnitt 3.2 och 5.6.10),
30. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift
(avsnitt 3.3 och 5.3.3),
31. antar regeringens förslag till lag om ändring
i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.4
och 5.3.3),
32. antar regeringens förslag om upphävande av
lagen (2005:1247) om kreditering på
skattekonto av stöd för konvertering från
oljeuppvärmningssystem i bostadshus
(avsnitt 3.5 och 5.9.2).
58

PROP. 2007/08:1
Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen
vad gäller tilläggsbudget för 2007
1. godkänner förslaget till en ny investeringsplan
för riksdagsförvaltningen för perioden
2007–2009 (avsnitt 8.2.1 tabell 8.1).
59

PROP. 2007/08:1
Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag 2007
Tusental kronor
Utgiftsområde Anslags nummer
Belopp enligt
statsbudget 2007
Förändring av
ram/ anslag
Ny ram/
Ny anslagsnivå
1 Rikets styrelse 10 731 260 6 730 10 737 990
45:1 Sametinget 25 803 2 000 27 803
46:2 Justitiekanslern 21 619 1 000 22 619
90:5 Regeringskansliet m.m. 5 629 360 3 730 5 633 090
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11 878 421 1 050 11 879 471
1:2 Ekonomistyrningsverket 102 077 3 200 105 277
1:5 Statistiska centralbyrån 473 614 -250 473 364
1:9 Ekonomiska rådet 1 257 200 1 457
1:13 E-legitimationer 12 930 -3 200 9 730
1:15 Finanspolitiska rådet 1 500 1 100 2 600
3 Skatt, tull och exekution 9 324 773 6 828 9 331 601
3:1 Skatteverket 6 241 725 4 328 6 246 053
3:2 Kronofogdemyndigheten 1 610 056 2 500 1 612 556
4 Rättsväsendet 30 756 868 -979 30 755 889
4:1 Polisorganisationen 16 688 635 -3 000 16 685 635
4:2 Säkerhetspolisen 783 623 1 470 785 093
4:5 Sveriges Domstolar 4 201 208 -136 449 4 064 759
4:7 Brottsförebyggande rådet 60 263 2 000 62 263
4:12 Rättsliga biträden m.m. 1 225 657 135 000 1 360 657
5 Internationell samverkan 1 567 701 1 200 1 568 901
5:5 Inspektionen för strategiska produkter 24 903 1 200 26 103
8 Migration 5 817 876 0 5 817 876
12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 198 800 -80 000 118 800
12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 93 255 80 000 173 255
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 46 901 439 160 000 47 061 439
13:8 Sjukvård i internationella förhållanden 368 023 90 000 458 023
14:4 Statens folkhälsoinstitut 126 350 70 000 196 350
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 122 354 688 700 000 123 054 688
19:6 Försäkringskassan 7 148 024 700 000 7 848 024
13 Arbetsmarknad 66 991 878 240 000 67 231 878
22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader 5 062 006 -4 500 5 057 506
22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 38 368 302 250 000 38 618 302
22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader 3 126 377 -5 500 3 120 877
16 Utbildning och universitetsforskning 44 233 871 6 000 44 239 871
26:6 Polarforskningssekretariatet 25 766 6 000 31 766
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10 138 813 32 621 10 171 434
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete 261 305 20 000 281 305
28:21

Riksarkivet och landsarkiven 316 478 1 449 317 927
28:32 Riksutställningar 45 572 13 000 58 572
28:38 Stöd till trossamfund 50 232 -1 828 48 404
60

PROP. 2007/08:1
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt
konsumentpolitik 5 730 472 0 5 730 472
31:1 Boverket 203 119 10 000 213 119
31:5 Fonden för fukt- och mögelskador 23 000 -10 000 13 000
20 Allmän miljö- och naturvård 4 615 927 0 4 615 927
34:3 Åtgärder för biologisk mångfald 1 961 822 1 500 1 963 322
34:12 Havsmiljö 40 000 -1 500 38 500
22 Kommunikationer 34 500 339 10 000 000 44 500 339
36:2 Väghållning och statsbidrag 16 839 080 7 000 000 23 839 080
36:3 Banverket: Administration 674 018 -3 500 670 518
36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter 13 440 807 2 999 580 16 440 387
36:13 Viss internationell verksamhet 2 485 420 2 905
36:16 Järnvägsstyrelsen 53 357 3 500 56 857
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 18 017 333 48 000 18 065 333
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet 1 401 376 -10 000 1 391 376
42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 124 349 50 000 174 349
43:1 Statens jordbruksverk 322 284 850 323 134
43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. 78 939 9 000 87 939
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 990 431 -26 850 2 963 581
45:1 Främjande av rennäringen m.m. 46 718 25 000 71 718
24 Näringsliv 4 268 715 17 000 4 285 715
38:2 Näringslivsutveckling m.m. 453 909 10 000 463 909
39:3 Exportfrämjande verksamhet 223 836 7 000 230 836
Summa anslagsförändring på tilläggsbudget 11 218 450
61

3
Lagförslag

PROP. 2007/08:1
3 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om
allmän pensionsavgift
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §F
1
F
Avgiften beräknas dels på sådan
inkomst av anställning som avses i 2
kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension, dels på sådan
inkomst av annat förvärvsarbete som
avses i 2 kap. nämnda lag om den
enskilde är skattskyldig för inkomsten
enligt inkomstskattelagen
(1999:1229). Inkomst av anställning
och inkomst av annat förvärvsarbete
skall därvid var för sig avrundas till
närmast lägre hundratal kronor.
Avgiften beräknas dels på sådan
inkomst av anställning som avses i 2
kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension, dels på sådan
inkomst av annat förvärvsarbete som
avses i 2 kap. nämnda lag om den
enskilde är skattskyldig för inkomsten
enligt inkomstskattelagen
(1999:1229). Inkomst av anställning
och inkomst av annat förvärvsarbete
ska därvid var för sig avrundas till
närmast lägre hundratal kronor.
Vid beräkning av inkomst av
anställning skall avdrag göras för
kostnader som arbetstagaren har haft
i arbetet i den utsträckning
kostnaderna, minskade med erhållen
kostnadsersättning, överstiger
ettusen kronor.
Vid beräkning av inkomst av
anställning ska avdrag göras för kostnader
som arbetstagaren har haft i
arbetet i den utsträckning kostnaderna,
minskade med erhållen kostnadsersättning,
överstiger 5 000 kronor.
1 Senaste lydelse 2001:1117.
65

PROP. 2007/08:1
Vid beräkning av avgiften bortses
från inkomst av anställning och
inkomst av annat förvärvsarbete till
den del summan av inkomsterna
överstiger 8,07 gånger det för året
gällande inkomstbasbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad
ålderspension. Därvid skall i första
hand bortses från inkomst av annat
förvärvsarbete.
Vid beräkning av avgiften bortses
från inkomst av anställning och
inkomst av annat förvärvsarbete till
den del summan av inkomsterna
överstiger 8,07 gånger det för året
gällande inkomstbasbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad
ålderspension. Därvid ska i första
hand bortses från inkomst av annat
förvärvsarbete.
Avgiften avrundas till närmast hela hundratal kronor. Avgift som slutar på
50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid
2009 års taxering.
66

PROP. 2007/08:1
3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
på energi
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 10 § lagen (1994:1776) om skatt på energi
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
10 §F
1
F
Avdrag får göras även för energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som
förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 7 och 3
och 4 §§.
Avdrag enligt första stycket får göras endast i den mån avdrag inte gjorts
enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7 eller 3 eller 4 §.
Den som yrkesmässigt levererar
elektrisk kraft som i Sverige framställts
i ett vindkraftverk får göra
avdrag med ett belopp som svarar
mot 14 öre per kilowattimme om
kraftverket är placerat på havsbotten
eller på Vänerns botten. För annan
placering får avdrag göras motsvarande
4 öre per kilowattimme.
Avdragsrätten upphör dock när den
sammanlagda elproduktionen i vindkraftverket
uppgår till 20 000 kilowattimmar
per installerad kilowatt
enligt elgeneratorns märkeffekt.
Den som yrkesmässigt levererar
elektrisk kraft som i Sverige framställts
i ett vindkraftverk får göra
avdrag med ett belopp som svarar
mot 13 öre per kilowattimme om
kraftverket är placerat på havsbotten
eller på Vänerns botten. För annan
placering får avdrag göras motsvarande
2 öre per kilowattimme.
Avdragsrätten upphör dock när den
sammanlagda elproduktionen i vindkraftverket
uppgår till 20 000 kilowattimmar
per installerad kilowatt
enligt elgeneratorns märkeffekt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 2006:1394.
67

PROP. 2007/08:1
3.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om
allmän löneavgift
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §F
1
F
Allmän löneavgift tas ut med
4,40 procent av underlaget och tillfaller
staten.
Allmän löneavgift tas ut med
7,49 procent av underlaget och tillfaller
staten.
För dem som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 25 år tas löneavgiften ut
med halva procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler
faller bort.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2. De nya bestämmelserna tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 §
som betalas ut efter den 31 december 2007.
3. De nya bestämmelserna tillämpas också på inkomst enligt 2 § som
uppbärs efter den 31 december 2007. Omfattar beskattningsåret tid såväl före
som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor
del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31
december 2007 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret
som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.
1 Senaste lydelse 2007:285.
68

PROP. 2007/08:1
3.4 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen
(2000:980)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen
(2000:980) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
2 kap.
26 §F
1
F
Arbetsgivaravgifterna är 28,02 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av
1. sjukförsäkringsavgift 8,78 %
2. föräldraförsäkringsavgift 2,20 %
3. ålderspensionsavgift 10,21 %
4. efterlevandepensionsavgift 1,70 %
5. arbetsmarknadsavgift 4,45 %
6. arbetsskadeavgift 0,68 %
Föreslagen lydelse
26 §
Arbetsgivaravgifterna är 24,93 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av
1. sjukförsäkringsavgift 7,71 %
2. föräldraförsäkringsavgift 2,20 %
3. ålderspensionsavgift 10,21 %
4. efterlevandepensionsavgift 1,70 %
5. arbetsmarknadsavgift 2,43 %
6. arbetsskadeavgift 0,68 %
Nuvarande lydelse
3 kap.
13 §F
2
F
Egenavgifterna är 26,31 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av
1. sjukförsäkringsavgift 9,61 %
2. föräldraförsäkringsavgift 2,20 %
3. ålderspensionsavgift 10,21 %
4. efterlevandepensionsavgift 1,70 %
5. arbetsmarknadsavgift 1,91 %
6. arbetsskadeavgift 0,68 %
1 Senaste lydelse 2006:1345.
2 Senaste lydelse 2005:829.
69

PROP. 2007/08:1
Föreslagen lydelse
13 §
Egenavgifterna är 23,22 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av
1. sjukförsäkringsavgift 7,93 %
2. föräldraförsäkringsavgift 2,20 %
3. ålderspensionsavgift 10,21 %
4. efterlevandepensionsavgift 1,70 %
5. arbetsmarknadsavgift 0,50 %
6. arbetsskadeavgift 0,68 %
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 26 § tillämpas på ersättning som betalas
ut efter den 31 december 2007.
3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 13 § tillämpas på inkomst som uppbärs
efter den 31 december 2007. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som
efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av
beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december
2007 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som
infaller under denna tid och hela beskattningsåret.
70

PROP. 2007/08:1
3.5 Förslag till lag om upphävande av lagen (2005:1247) om
kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från
oljeuppvärmningssystem i bostadshus
Härigenom föreskrivs att lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto
av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus ska
upphöra att gälla vid utgången av år 2007.
.
71

4
Budgetpolitiska mål samt
statens och den offentliga
sektorns finanser
PROP. 2007/08:1
4 Budgetpolitiska mål samt statens och
den offentliga sektorns finanser
4.1 Inledning
Inledningsvis redovisar regeringen sin syn på det
finanspolitiska ramverket. I de avsnitt som följer
därefter redovisas de budgetpolitiska målen för
åren 2007–2010 (avsnitt 4.3). Vidare lämnas
förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden
för 2008 samt förslag till tak för den
offentliga sektorns utgifter (avsnitt 4.3.4 och
4.3.5).
Statsbudgeten beskrivs översiktligt i avsnitt
4.4. I avsnittet 4.4.4 redovisas särskilt budgeteffekterna
dels av de reformer som föreslås
eller aviseras i denna proposition, dels av de
reformer som tidigare beslutats eller aviserats.
En översiktlig redogörelse lämnas även för den
offentliga sektorns finanser i avsnitt 4.5.
Beräkningarna för 2007–2010 baseras på
gällande regler och på beslutade, föreslagna
eller aviserade åtgärder. Beräkningar för de
delar av statsbudgeten som varken klassificeras
som inkomster eller utgifter, men som ändå
påverkar statens lånebehov (exempelvis
myndigheters in- och utlåning i Riksgäldskontoret),
redovisas också i detta kapitel.
4.2 Finanspolitiskt ramverk
Behovet av ett finanspolitiskt ramverk
Finanspolitikens syfte är att skapa goda
betingelser för tillväxt och sysselsättning genom
väl avvägd ekonomisk politik inom ramen för
långsiktigt hållbara offentliga finanser. Den
förda politiken ska bidra till en effektiv
användning av ekonomins resurser, en stabil
konjunkturutveckling och en rimlig fördelning
av inkomster och förmögenheter mellan
individer och generationer. Som stöd för
politiken behövs ändamålsenliga mål och
processer, dvs. ett finanspolitiskt ramverk.
För att skapa förutsättningar för långsiktighet
i den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
infördes i mitten av 1990-talet en avsevärt
stramare budgetprocess än tidigare. Det fleråriga
utgiftstaket för staten etablerades som en viktig
del av budgetpolitiken och sedan 2000 beslutar
riksdagen om ett mål för den offentliga sektorns
sparande, det s.k. överskottsmålet.
Att ett ramverk har betydelse för den
offentliga ekonomins utveckling, och därmed
samhällsekonomin som helhet, styrks av
internationella studier och erfarenheterna sedan
mitten av 1990-talet då det nuvarande ramverket
började att utformas. Regeringen har såväl i
budgetpropositionen för 2007 som i 2007 års
ekonomiska vårproposition angett att erfarenheterna
av det finanspolitiska ramverket i
huvudsak är goda. En god budgetdisciplin har
bidragit till stärkt kontroll av de offentliga
finanserna och därmed förbättrat förutsättningarna
för ekonomisk tillväxt. De
offentliga finanserna har förstärkts påtagligt
under de år ramverket har varit i kraft.
Underskotten på 1990-talet har ersatts av ett
genomsnittligt överskott under perioden 2000–
2006 motsvarande 1,1 procent av BNP. Utgifter
och inkomster har kunnat minska som andel av
BNP.
75

PROP. 2007/08:1
Samtidigt som det finns starka skäl att i allt
väsentligt behålla nuvarande ramverk finns det
vissa delar som har fungerat mindre bra, bl.a. har
tidsperspektivet förkortats och det har varit
otydligt på vilket sätt utgiftstaket för staten
stödjer överskottsmålet. Sedan början av 2000talet
har även tillämpningen av principer och
regler för budgetering och redovisning på statsbudgeten
skett på ett sätt som innebär att
utgiftstakets avsedda funktion som budgetrestriktion
inte tillåtits verka fullt ut. Detta har
medfört att utrymmet under utgiftstaket för
staten har kunnat utökas. De problem och
brister som uppmärksammats visar att det alltid
finns en risk för att stödet för regler och
processer avtar med tiden. Detta kan leda till
utgiftsökningar som försvagar de offentliga
finanserna på sikt, och som därigenom även
minskar trovärdigheten för ramverket som
helhet. Kritik mot svagheter och otydligheter i
det finanspolitiska ramverket har framförts av
bl.a. OECD och IMF.F
10
F Riksrevisionen har i ett
antal granskningar lämnat rekommendationer till
regeringen om att förbättra bl.a. uppföljningen
av överskottsmålet och de makroekonomiska
underlagen.F
11
F
Förstärkningar av ramverket
Regeringen har påbörjat arbetet med att
förbättra och förstärka det finanspolitiska ramverket
så att det blir mer ändamålsenligt,
effektivt och tydligt. En viktig utgångspunkt är
att de offentliga finanserna ska kunna möta
framtida demografiska förändringar med en
ökad andel äldre i befolkningen. Ett viktigt
motiv för förändringar är även att öka öppenheten
och tydligheten i finanspolitiken. Ett antal
steg har tagits i denna riktning genom att
regeringen i 2007 års ekonomiska vårproposition
redovisade sin syn på vilka principiella överväganden
som kommer att ligga till grund för
ramverket och hur finanspolitiken bör följas
upp.
10 Se bl.a. OECD Economic Surveys – Sweden 2005, och Sweden – Staff
Report for the 2005 Article IV Consultation, IMF.
11 Regeringens uppföljning av överskottsmålet (RiR 2006:27) samt Det
makroekonomiska underlaget i budgetpropositionerna (RiR2006:23).
Finansutskottet välkomnar regeringens arbete
med att göra det finanspolitiska ramverket
tydligare, öppnare och stramare i syfte att säkerställa
långsiktigt hållbara finanser (bet.
2006/07:FiU20). Av utskottets ställningstagande
framgår även att den grundläggande inställningen
om vikten av att ha god och
långsiktigt hållbar ordning på de offentliga
finanserna har ett brett stöd i riksdagen. Vidare
ser utskottet positivt på regeringens planer att
inrätta ett finanspolitiskt råd med ett brett uppdrag
att utvärdera den förda finanspolitiken och
bedöma hur den förhåller sig till målen.
Överskottsmålet
I 2007 års ekonomiska vårproposition redovisades
fyra huvudsakliga motiv för överskottsmålets
utformning:
− De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

− En jämn fördelning av resurser mellan
generationerna.
− Ekonomisk effektivitet.
− Behovet av att upprätthålla tillräckliga
marginaler så att stora underskott kan
undvikas i lågkonjunkturer även vid en
finanspolitik som aktivt motverkar lågkonjunkturer
.
Mot bakgrund av att de åldersrelaterade
offentliga utgifterna framöver kommer att öka
markant anser regeringen att det är av yttersta
vikt att bibehålla långsiktigt starka offentliga
finanser. Regeringen angav i vårpropositionen att
ett överskottsmål för den offentliga sektorn om i
genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel
bör upprätthållas under mandatperioden
och så länge det är nödvändigt för att
de offentliga finanserna ska utvecklas på ett långsiktigt
uthålligt sätt. Denna bedömning står fast.
Det är dock viktigt att se över vilka målformuleringar
för finanspolitiken som i framtiden
är de mest ändamålsenliga.
I vårpropositionen angavs även vilka huvudsakliga
indikatorer som regeringen avser att
använda för uppföljning av överskottsmålet. En
ny indikator introducerades för att dels utvärdera
hur den föreslagna och aviserade finanspolitiken
förhåller sig till målet, dels bedöma
utrymmet för reformer under de närmaste åren.
För dessa syften är indikatorn både framåt- och
76

PROP. 2007/08:1
bakåtblickande och beräknas som ett genomsnitt
för det finansiella sparandet över sju år. Den
baseras därmed på såväl utfall för de tre
föregående åren som på prognoser och
beräkningar för det innevarande året och de
närmaste tre följande åren.
För att i efterhand utvärdera hur överskottsmålet
har uppfyllts behövs även andra
indikatorer. En sådan indikator är genomsnittet
för den offentliga sektorns sparande från 2000
till och med det senaste året. Som kompletterande
indikator för att mäta måluppfyllelsen
används även s.k. strukturellt sparande som
innebär att det finansiella sparandet justeras för
konjunkturen, dvs. en bedömning av konjunkturläget
samt dess effekter på de offentliga
finanserna.
En uppföljning av överskottsmålet redovisas i
avsnitt 4.3.1.
Utgiftstaket för staten
Det fleråriga utgiftstakets främsta uppgift är att
ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet,
dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt
uthålliga finanser. Utgiftstaket för staten utgör
ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar
budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i
den ekonomiska politiken genom att förhindra
att tillfälliga inkomster används för att finansiera
varaktiga utgifter. Utgiftstaket understryker
även behovet av prioriteringar mellan olika
utgifter och förebygger en utveckling där
skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av
bristfällig utgiftskontroll.
Regeringen angav i 2007 års ekonomiska
vårproposition att öppenheten och tydligheten i
budgetprocessen bör öka för att stärka
trovärdigheten för utgiftstaket för staten. För att
kunna göra en bedömning av den önskvärda
nivån på de statliga utgifterna bör en sammanvägning
av följande överväganden ligga till grund
för beslut om utgiftstaket för staten:
− Utgångspunkten bör vara en bedömning av
kommunsektorns och det offentliga ålderspensionssystemets
finansiella sparande samt
den statliga sektorns inkomster som följer av
den eftersträvade skattepolitiken.
− Nivån bör även främja en önskvärd
långsiktig utveckling av de statliga utgifternas
omfattning vilket innebär att de
statliga utgifterna som andel av BNP ska
minska svagt.
− En bedömning av konjunkturutvecklingen
ska beaktas för att undvika ogynnsamma
förstärkningar av konjunktursvängningar,
dvs. procyklisk finanspolitik ska undvikas.
− Det ska finnas en budgeteringsmarginal, dvs.
en skillnad mellan det föreslagna utgiftstaket
och beräkningen av de s.k. takbegränsade
utgifterna, för att vid givna regler kunna
hantera olika prognososäkerheter och tillfälliga
variationer i utgiftsutvecklingen.
För att upprätthålla förutsägbarheten och
stramheten i budgetprocessen, och därmed ge
förutsättningar för en stabil utgiftsutveckling,
har regeringen återinfört det treåriga utgiftstaket.

En bedömning av lämpligt utgiftstak för
staten för det tredje tillkommande året kommer
att ingå i de ekonomiska vårpropositionerna som
en väsentlig del av riktlinjerna för den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Regeringens ambition är att denna bedömning
ska ligga fast och utgöra förslag till utgiftstak för
staten i den följande budgetpropositionen.
Regeringen framhöll i 2007 års ekonomiska
vårproposition betydelsen av att de grundläggande
principerna för budgetering och
redovisning av statens inkomster och utgifter
respekteras. Det innebär i korthet att statsbudgeten
ska omfatta all statlig verksamhet
(fullständighetsprincipen) och att samtliga
utgifter och inkomster för varje enskild
verksamhet ska framgå på statsbudgeten
(bruttoprincipen). En transparent och konsekvent
tillämpning av principerna om
fullständighet och bruttobudgetering stärker
trovärdigheten för utgiftstaket och det finanspolitiska
ramverket som helhet. Det har dock
aldrig varit möjligt att undantagslöst hävda dessa
principer för statsbudgetens del. Eventuella
avsteg ska motiveras väl och möjlighet till
jämförbarhet ska säkerställas. Vidare lades fast
att tekniska justeringar av utgiftstaket för staten
syftar till att behålla en oförändrad begränsning
av de offentliga utgifterna i samband med ändrad
institutionell avgränsning och ansvarsfördelning
inom den offentliga sektorn. Det innebär att
justeringar av utgiftstaket för staten ska ske i
samband med att ansvaret för ett offentligt
åtagande ändras mellan staten och kommunsektorn
. Tekniska justeringar kan även föranledas
av budgettekniska omläggningar, dvs. till
följd av ändrade redovisningsprinciper m.m. En
väsentlig utgångspunkt är att samma principer
77

PROP. 2007/08:1
ska ligga till grund för såväl höjningar som
sänkningar av utgiftstaket för staten.
Förslag till tekniska justeringar av utgiftstaket
för staten 2008 samt förslag till utgiftstak för
staten 2009 och 2010 finns i avsnitt 4.3.3.
Det finanspolitiska rådet ska granska politiken
En väsentlig förutsättning för tilltron till det
finanspolitiska ramverket och dess hållbarhet på
lång sikt är att de finanspolitiska målen följs upp
på ett tydligt sätt av en extern bedömare.
Regeringen har därför under 2007 inrättat ett
finanspolitiskt råd med syftet att öka öppenheten
och insynen i finanspolitiken.
Det finanspolitiska rådet har fått i uppdrag att
årligen följa upp om de grundläggande målen för
finanspolitiken uppnås. Rådet kommer vidare att
granska tydligheten i de ekonomiska propositionerna
samt kvaliteten i det underlag som
regeringen baserar sina bedömningar på. Rådet
ska också verka för en ökad offentlig diskussion
i samhället om den ekonomiska politiken.
Rådets arbete ökar också allmänhetens möjligheter
till ansvarsutkrävande.
Rådet ska lämna sin första rapport senast den
1 maj 2008. För att rapporten ska kunna vara ett
underlag för riksdagens behandling av de
ekonomiska vårpropositionerna kommer rapporten
från och med 2009 att lämnas senast den
15 mars.
Fortsatt arbete för att förbättra och stärka
ramverket
Regeringens arbete med att förstärka det
finanspolitiska ramverket går vidare och
ytterligare förslag kommer att presenteras under
mandatperioden. Som framgått ovan finns ett
behov att pröva vilka målformuleringar som i
framtiden är ändamålsenliga för att säkerställa
långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna.
En viktig del i det fortsatta arbetet är därför
att utveckla metoder och modeller som kan ligga
till grund för analys och beslut om finanspolitiken
på kort och lång sikt. Ett arbete pågår
inom Finansdepartementet i syfte att vidareutveckla
de långsiktiga scenarier som syftar till
att visa bl.a. den demografiska utvecklingens
effekter på ekonomin. Vidare pågår arbetet med
Långtidsutredningen (LU08), vars slutbetänkande
kommer att överlämnas under 2008.
Av betydelse för ramverket är även den översyn
av lagen (1996:1059) om statsbudgeten som
aviserades i vårpropositionen. Regeringen avser
att genomföra denna under 2008.
De överväganden och bedömningar som
regeringen presenterat avseende det finanspolitiska
ramverkets utformning ställer också
delvis nya krav på beslutsunderlagen som lämnas
till riksdagen. Ett kontinuerligt utvecklingsarbete
pågår därför för att i olika avseenden
fördjupa och förbättra innehållet i de ekonomiska
propositionerna. Tydliga och transparenta
beslutsunderlag är också en viktig förutsättning
för det finanspolitiska rådets möjligheter att följa
upp den förda politiken.

Riktlinjerna i den ekonomiska vårpropositionen
Riksdagen beslutade 2001 att den budgetprocess
som riksdagen tillämpat sedan 1996 skulle ändras
fr.o.m. 2002. För att undvika arbete med
budgeten under både vår och höst skulle
riksdagen på våren inte ta ställning till en
preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden
eller till utgiftstaket för staten. Förslag
till riksdagsbeslut i den ekonomiska vårpropositionen
borde enligt riksdagen innehålla
förslag till riktlinjer för den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken, medan själva
budgetarbetet borde koncentreras till hösten
(bet. 2000/01:KU23).
Huvudresultatet av den utvärdering, som på
uppdrag av riksdagen, genomförts av
omläggningen av budgetprocessen 2002 var att
dubbelarbetet i riksdagen har minskat (bet.
2000/01:KU23, dnr Fi2006/2694). Samtidigt
konstaterades att stramheten i regeringens
interna budgetarbete försvagats. Erfarenheterna
sedan 2002 visar även att tidsperspektiven i
vårpropositionerna har kommit att förkortas
samtidigt som mer detaljer än riktlinjer har
presenterats.
Regeringen anser i likhet med riksdagen att
det främsta syftet med den ekonomiska
vårpropositionen bör vara att ge ett relevant och
allsidigt underlag för riktlinjerna om den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken på
medellång och lång sikt. Detaljerade förslag om
reformer inom olika politikområden bör i stället
ingå i budgetpropositionen eller i särpropositioner
. Utgångspunkten bör därför vara
att i vårpropositionen redovisa information på en
78

PROP. 2007/08:1
nivå som liknar regeringens konvergensprogram
till EU.
Regeringen avser därför att i den ekonomiska
vårpropositionen i huvudsak redovisa ramar och
mål för den ekonomiska politiken, prognoser
och scenarier för svensk ekonomi på övergripande
nivå, de offentliga finansernas
utveckling, uthållighet och kvalitet samt den
strukturpolitiska inriktningen. I riktlinjerna för
budgetpolitiken bör ingå en bedömning av
utgiftstaket för staten för det tredje tillkommande
året. Enligt 36 § lagen (1996:1059)
om statsbudgeten ska regeringen vid minst två
tillfällen för riksdagen redovisa en uppföljning av
statens inkomster, utgifter och lånebehov för
innevarande år. En av dessa uppföljningar sker i
vårpropositionen och bör även i fortsättningen
ingå i denna. Som en följd av att innehållet i vårpropositionen
förändras bör förslag om
tilläggsbudget lämnas samtidigt som vårpropositionen,
men som en särskild proposition.
Mot denna bakgrund avser regeringen att
utforma den ekonomiska vårpropositionens
innehåll på ett sätt som bättre överensstämmer
med riksdagens intentioner, dvs. ett underlag
som ska kunna ligga till grund för bedömningar
av den samhällsekonomiska utvecklingen och en
övergripande diskussion om den ekonomiska
politikens inriktning på medellång och lång sikt.
4.3 Budgetpolitiska mål
Budgetpolitiken är sedan 1997 inriktad på två
övergripande och fleråriga mål: den offentliga
sektorns finansiella sparande (överskottsmålet)
samt utgiftstaket för staten. De budgetpolitiska
mål som riksdagen har beslutat ligger fast. Det
betyder att:
1. den offentliga sektorns finansiella sparande
skall uppgå till 1 procent av bruttonationalprodukten
(BNP) i genomsnitt
över en konjunkturcykel,
2. de takbegränsade utgifterna skall rymmas
inom beslutade utgiftstak för staten.
Riksdagen fastställer tre år i förväg ett utgiftstak
för staten, vilket sätter en övre gräns för statens
utgifter. Utgiftstak föreslås i budgetpropositionen.
Med anledning av tekniska
justeringar i denna budgetproposition föreslås
ett sänkt utgiftstak för 2008. Vidare lämnas
förslag till utgiftstak för 2009 och 2010.
Regeringen lämnar även förslag till beräkning
av utgiftstaket för den offentliga sektorns
utgifter för de tre kommande budgetåren (se
avsnitt 4.3.5)
4.3.1 Uppföljning av överskottsmålet
Överskottsmålet innebär att den offentliga
sektorns finansiella sparande ska uppgå till i
genomsnitt 1 procent av BNP över en
konjunkturcykel. Längden på en konjunkturcykel
är osäker och kan variera över tiden. I det
följande redovisas indikatorer för bedömning av
måluppfyllelsen.
Genomsnittsindikatorn
En viktig indikator för bedömningen om den
föreslagna finanspolitiken ligger i linje med
överskottsmålet utgörs av ett 7-årigt glidande
medelvärdeF
12
F av det offentliga sparandet.

Medelvärdet
justeras för större väldefinierade
engångseffekter.F
13
F
För 2007 beräknas genomsnittet för åren
2004–2010 uppgå till 2,3 procent av BNP.
Indikatorn visar att den föreslagna inriktningen
för finanspolitiken ger ett tillräckligt stort
finansiellt sparande för att kunna klara en
konjunkturnedgång utan att överskottsmålet
äventyras.
Tabell 4.1 Finansiellt sparande, glidande 7-årigt genomsnitt
Procent av BNP
2004 2005 2006 2007
Genomsnitt enl.
BP2008 0,9 1,0 1,6 2,3
Källa: Finansdepartementet.
12 Det 7-åriga medelvärdet beräknas med 3 bakåtblickande år och med 3
framåtblickande år.
13 Engångseffekterna 2004 och 2005 utgörs av ökade skatteintäkter p.g.a.
att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till
periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 uppkommer
p.g.a. nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar
momsinbetalningarna med 10 miljarder kronor.
79

PROP. 2007/08:1
Det strukturella sparandet
En annan indikator utgörs av det finansiella
sparandet justerat för konjunkturberoende
variationer i offentliga inkomster och utgifter
samt för tillfälliga effekter av annan typ. Det
justerade sparandet speglar den underliggande
”strukturella” nivån på sparandet.
Justeringen av sparandet för konjunkturen
bygger på en bedömning av konjunkturläget
samt dess effekter på de offentliga finanserna.
Konjunkturläget beskrivs med det s.k. BNP gapet,
som utgör skillnaden mellan faktisk och
potentiell BNP. Regeringens bedömning är att
en förändring av BNP-gapet med 1 procentenhet
påverkar det finansiella sparandet i offentlig
sektor med i genomsnitt 0,55 procent av BNP.
Sedan 2000 har de strukturella saldona både
över- och underskridit 1 procent av BNP (se
tabell 4.2). Under perioden 2006–2009 bedöms
BNP-gapet vara positivt. Det innebär att det
strukturella sparandet beräknas vara lägre än det
faktiska och uppgår 2007 till 2,2 procent av
BNP. Under 2008 och 2009 beräknas det
strukturella sparandet uppgå till 2,0 procent
respektive 2,8 procent. När BNP-gapet sluts
2010 sammanfaller det strukturella sparandet
med det faktiska sparandet och uppgår till
3,6 procent av BNP.
Utvärdering i efterhand
För en utvärdering av överskottsmålet i
efterhand är genomsnitten av det faktiska
sparandet för åren 2000–2006 en naturlig indikator.
Detta genomsnitt uppgår till 1,1 procent
av BNP. Efter 2000 minskade det genomsnittliga
sparandet fram till och med 2004 men har
därefter åter ökat. Av sparandet förklaras
0,2 procent av BNP av positiva engångseffekter
av skatt från företag m.m.
Årliga mål
I enlighet med vad regeringen anförde i 2007 års
ekonomiska vårproposition föreslås inte längre
några årliga mål. Årliga mål för den offentliga
sektorns sparande som tidigare beslutats av
riksdagen ska dock utvärderas. Riksdagen har
tidigare för 2007 beslutat att det finansiella
sparandet i den offentliga sektorn ska uppgå till
minst 1,0 procent av BNP, inklusive premiepensionssparandet.F
14
F Det årliga målet, exklusive
premiepensionssparandet, motsvarar därmed
0 procent av BNP. Enligt den prognos som
redovisas i denna proposition väntas sparandet
uppgå till 2,9 procent av BNP. Det årliga målet
2007 ser således ut att klaras med mycket god
marginal.
14 Fram till början av 2007 ingick premiepensionssparandet i den
offentliga sektorns sparande. Efter beslut från EU:s statistikorgan
Eurostat, redovisas premiepensionssystemets sparande numera i
hushållssektorn. Justeringen har gjorts också för tidigare år.
80

PROP. 2007/08:1
Tabell 4.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor 2000–2010
Procent av BNP, om annat ej anges
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Finansiellt sparande, miljarder kronor 85 38 -34 -28 15 52 67 87 89 105 126
Finansiellt sparande 3,8 1,7 -1,5 -1,1 0,6 2,0 2,4 2,9 2,8 3,1 3,6
Justering för konjunkturläge -0,8 0,1 0,2 0,5 0,1 0,1 -0,5 -0,3 -0,5 -0,3 0,0
Justering för engångseffekter1 -0,5 0,0 0,0 0,0 -0,4 -0,5 0,0 0,0 -0,3 0,0 0,0
Justering, extraordinära kapitalvinster -0,9 -0,1 0,2 0,2 0,1 -0,2 -0,5 -0,4 0,0 0,0 0,0
Strukturellt sparande 1,6 1,7 -1,0 -0,4 0,4 1,3 1,4 2,2 2,0 2,8 3,6
Finansiellt sparande, genomsnitt från
2000 3,8 2,8 1,4 0,7 0,7 0,9 1,1 1,3 1,5 1,7 1,8
Produktionsgap, procent 1,5 -0,2 -0,4 -0,9 -0,1 -0,1 0,9 0,6 0,9 0,6 0,0
1 Engångseffekterna 2004 och 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till
beskattning. Engångseffekten 2008 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 10 miljarder kronor.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
4.3.2 Uppföljning av utgiftstaket
Fleråriga utgiftstak för staten är ett viktigt
budgetpolitiskt åtagande för riksdagen och
regeringen, och främjar trovärdigheten i den
ekonomiska politiken.
De takbegränsade utgifterna omfattar 26
utgiftsområden (1–25 samt 27) samt utgifterna
för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
m.m. omfattas inte av de takbegränsade
utgifterna eftersom riksdagen och regeringen
endast i begränsad omfattning kan påverka
dessa utgifter på kort sikt. De takbegränsade
utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade
anslagsmedel, vilket innebär att även
myndigheternas utnyttjande av ingående
anslagssparande och anslagskredit ingår i de
takbegränsade utgifterna. Skillnaden mellan
det fastställda utgiftstaket och de takbegränsade
utgifterna utgörs av den s.k.
budgeteringsmarginalen. Dess syfte är att
fungera som en buffert mot såväl makroekonomisk
osäkerhet som den osäkerhet som
finns kring de finansiella konsekvenserna av de
beslut som fattats. Om budgeteringsmarginalen
tas i anspråk innebär det i regel att
de offentliga finanserna försämras.
Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan det
infördes 1997. I tabell 4.3 redovisas fastställda
utgiftstak för perioden 2002–2006 och utfallet
för de takbegränsade utgifterna.

Tabell 4.3 Fastställda utgiftstak och utfall 2002–2006
Miljarder kronor
2002 2003 2004 2005 2006
Utgiftstak för
staten 812 822 858 870 907
Takbegränsade
utgifter (utfall) 811,6 819,1 855,6 864,3 895,2
Budgeteringsmarginal
0,4 2,9 2,4 5,7 11,8
4.3.3 Utgiftstak för staten
Nivån på utgiftstaket för respektive år beslutas
tre år i förväg. Mer betydande förändringar i
förutsättningarna efter att ett utgiftstak fastställts
kan föranleda tekniska justeringar av
utgiftstaket. Tekniska justeringar av utgiftstaket
kan bland annat motiveras av förändringar som
inte har någon effekt på de konsoliderade
utgifterna för den offentliga sektorn, men som
ändå påverkar storleken på de takbegränsade
utgifterna (se avsnitt 4.2). Tekniska justeringar
syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram
begränsning för de offentliga utgifterna efter
justeringen som före de förändringar som
föranleder justeringen.
De tekniska justeringar som motiverar en
förändring av det av riksdagen fastslagna
utgiftstaket för staten för 2007 och 2008 framgår
av tabell 4.4.
81

PROP. 2007/08:1
Tabell 4.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten
2007–2010
Miljarder kronor
2007 2008 2009 2010
Utgiftstak för staten 938 971 1 003 1 033
Europeiska regionala
utvecklingsfonden, medel
i territoriella program
flyttar utanför
statsbudgeten -0,05 -0,10 -0,10
Reglering statligt
utjämningsbidrag till
kommuner för LSSkostnader
0,12 0,12 0,12 0,12
Reglering
kommunalekonomisk
utjämning p.g.a.
avskaffad fastighetsskatt
på bostäder -12,06 -12,06 -12,06
Reglering
kommunalekonomisk
utjämning t.f.a. minskad
avdragsrätt
pensionssparande -0,90 -0,90 -0,90
Premiepensionsutgift
redovisas i
hushållsektorn -0,45 -0,77 -1,27 -1,98
Jämställdhetsbonus på
statsbudgetens
inkomstsida -0,04 -0,19 -0,25
Summa tekniska
justeringar -0,33 -13,71 -14,40 -15,17
Summa tekniska
justeringar (avrundat) 0 -14 -14 -15
Förslag till utgiftstak för
staten 938 957 989 1 018
Inom ramen för Europeiska regionala
utvecklingsfonden avser regeringen att hantera
medlen i de territoriella program där svenska
myndigheter administrerar utbetalningar av EUmedel
för andra deltagande länders räkning
utanför statsbudgeten. Ändringen aviserades i
2007 års ekonomiska vårproposition och
motiverar en sänkning av utgiftstaken.
Beräkningen av omslutningen i det
kommunala kostnadsutjämningssystemet för
verksamhet enligt lagen (1993:287) om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS) är
högre än motsvarande beräkning i budgetpropositionen
för 2007. Ökningen av de takbegränsade
utgifterna motsvaras av en
prognostiserad ökning av kommunernas avgifter
till staten och påverkar därför inte den offentliga
sektorns finansiella sparande. Förändringen
motiverar därmed en höjning av utgiftstaken.
Motsvarande tekniska justeringar har gjorts
tidigare i samband med att omslutningen i
utjämningssystemet förändrats.
Införandet av en kommunal fastighetsavgift
minskar statens inkomster samtidigt som
kommunernas inkomster ökar. I denna
proposition föreslår regeringen därför att
anslaget 48:1 kommunalekonomisk utjämning
minskar med det belopp som motsvarar den
kommunala fastighetsavgiften 2008. Omläggningen
motiverar en teknisk sänkning av
utgiftstaket.
I 2007 års ekonomiska vårproposition
aviserades en begränsning av avdragsrätten för
pensionssparande till högst 12 000 kronor per
år. Detta leder till att kommunsektorn får
ökade skatteintäkter. Därför föreslås en
minskning av anslaget 48:1 kommunalekonomisk
utjämning med motsvarande
belopp. Förändringen motiverar att utgiftstaken
sänks.
Utbetalningar från premiepensionssystemet
till pensionärer redovisas inte längre under
utgiftstaket för staten. EU:s statistikorgan har
beslutat att sparandet i premiepensionssystemet
från och med 2007 ska redovisas i nationalräkenskapernas
hushållssektor. Den institutionella
förändringen motiverar att utgiftstaken
sänks.
Regeringen aviserar i denna proposition att en
jämställdhetsbonus vid föräldraledighet införs.

Bonusen, vilken innebär att en arbetande
förälder kan erhålla en bonus under förutsättning
att föräldrarna delar på uttaget av
föräldrapenning, avsågs ursprungligen bli
utformad som en skattereduktion. En sådan
lösning innebär dock ett ingrepp i inkomsttaxeringen
och lagstiftningsprocessen är mer
komplicerad och tidskrävande. Bonusen utformas
därför i stället som en kreditering av
individens skattekonto. Oavsett utformning
minskar statens inkomster i samma omfattning.
Enligt principerna för bruttobudgetering på
statsbudgeten bör en lösning med kreditering av
individens skattekonto följas av en sänkning av
utgiftstaken för staten.
Sammantaget motiverar dessa förändringar i
enlighet med regeringens bedömning i 2007 års
ekonomiska vårproposition att utgiftstaken för
2008–2010 sänks. I enlighet med tillämpad praxis
avrundas de tekniska årsvisa justeringarna till
hela miljarder kronor.
I tabell 4.5 redovisas av riksdagen fastställda
utgiftstak för 2007 och 2008 samt de utgiftstak
82

PROP. 2007/08:1
som regeringen nu föreslår för 2008, 2009 och
2010. Därtill redovisas budgeteringsmarginalen,
som är skillnaden mellan utgiftstaket och de
takbegränsade utgifterna.
Tabell 4.5 Utgiftstak för staten 2007–2010
Miljarder kronor 2007 2008 2009 2010
Av riksdagen beslutade
utgiftstak 938 971
Regeringens förslag till
utgiftstak 957 989 1 018
Årlig förändring 31 19 32 29
Utgiftstak procent av BNP 31,1 30,0 29,4 28,9
Takbegränsade utgifter 919 928 949 984
Takbegränsade utgifter
procent av BNP 30,5 29,1 28,2 27,9
Budgeteringsmarginal 19,4 29,0 40,4 33,9
Utgiftstak för staten 2008
Regeringens förslag: För 2008 fastställs
utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet
vid sidan av statsbudgeten till
957 miljarder kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen
föreslår i denna budgetproposition förändringar
som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket
för 2008. Regeringen anser därför att det
tidigare fastställda utgiftstaket för 2008 minskas
med 14 miljarder kronor och fastställs till
957 miljarder kronor.
Utgiftstak för staten 2009 och 2010
Regeringens förslag: För 2009 fastställs
utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet
vid sidan av statsbudgeten till
989 miljarder kronor.
För 2010 fastställs utgiftstaket för staten
inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten till 1 018 miljarder kronor.
Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen
för 2007 presenterade regeringen
en bedömning av utgiftstaket för 2009. I 2007
års ekonomiska vårproposition presenterade
regeringen en bedömning av utgiftstaket för
såväl 2009 som 2010. Med undantag för de
tekniska justeringar som föreslås i denna
proposition är förslagen till utgiftstak för staten
som redovisas för 2009 och 2010 oförändrade
jämfört med regeringens tidigare bedömningar.
Regeringens förslag till utgiftstak för 2009
och 2010 tar sin utgångspunkt i en bedömning
av kommunsektorns och ålderspensionssystemets
finansiella sparande samt de statsinkomster
som följer av den föreslagna och
eftersträvade skattepolitiken. Överskotten för
den offentliga sektorn bedöms i denna proposition
till 3,1 procent av BNP 2009 och
3,6 procent av BNP 2010. De nu föreslagna
utgiftstaken innebär, givet nuvarande ekonomiska
antaganden och bedömningar, att målet
om 1 procents överskott i offentlig sektor i
genomsnitt över en konjunkturcykel kommer
att överträffas (se avsnitt 4.3.1). Regeringen gör
avvägningen att överskottsmålet bör överträffas
eftersom det är viktigt att undvika en procyklisk
finanspolitik.
Regeringen uttalade i såväl budgetpropositionen
för 2007 som i 2007 års
ekonomiska vårproposition att de statliga utgifterna
som andel av BNP ska minska svagt. De
nu föreslagna utgiftstaken och beräknade
takbegränsade utgifter minskar som andel av
BNP under såväl 2009 som 2010.
Den gynnsamma utgiftsutvecklingen förklaras
bl.a.

av att utgifterna för transfereringar växer
långsamt i förhållande till BNP till följd av
utvecklingen på arbetsmarknads- och ohälsoområdet
. År 2009 är budgeteringsmarginalen
tillfälligt ca 9 miljarder kronor högre än normalt
eftersom EU-avgiften 2009 beräknas bli lägre till
följd av Europeiska rådets beslut om långtidsbudgeten.
Enligt nuvarande prognos kommer
nedsättningar av EU-avgiften för 2007–2009
Sverige tillgodo under 2009. Storleken på
budgeteringsmarginalen för 2010 är i linje med
vad regeringen bedömer vara nödvändigt för att
vid givna regler täcka prognososäkerhet och
tillfälliga variationer i utgiftsutvecklingen på tre
års sikt. Om konjunkturen viker oväntat snabbt
eller om utgifterna för transfereringssystemen
inte utvecklas enligt nuvarande bedömning kan
utgiftsläget snabbt försämras. Tidigare erfarenheter
visar att omslag i ekonomin kan komma
plötsligt och inte alltid i sin helhet fångas upp av
prognosmodeller.
83

PROP. 2007/08:1
Sammantaget anser regeringen att utgiftstak på
989 miljarder kronor för 2009 och 1 018
miljarder kronor för 2010 är lämpliga med
hänsyn tagen till konjunkturutvecklingen, de
offentliga finansernas uthållighet samt
regeringens mål om att utgifterna ska minska
svagt som andel av BNP. Vidare ger föreslagna
utgiftstak en tillräcklig budgeteringsmarginal för
den osäkerhet om utgiftsutvecklingen som finns
på tre års sikt.
Tabell 4.6 Utgiftsramar 2008
Tusental kronor
Utgiftsområde Utgiftsram 2008
1 Rikets styrelse 10 937 659
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11 105 694
3 Skatt, tull och exekution 9 175 600
4 Rättsväsendet 31 380 237
5 Internationell samverkan 1 654 966
6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 43 880 510
7 Internationellt bistånd 27 702 071
8 Migration 6 145 413
4.3.4 Utgiftsramar för 2008 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 50 754 889
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp 117 999 388
Regeringens förslag: Utgifterna för 2008 fördelas
på utgiftsområden enligt tabell 4.6.
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42 948 000
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 66 696 808
Beräkningen av förändring av anslagsbehållningar
under 2008 enligt tabell 4.6
godkänns.
13 Arbetsmarknad 61 760 699
14 Arbetsliv 1 195 617
Beräkningen av utgifter för ålderspensions15
Studiestöd 20 297 353
systemet vid sidan av statsbudgeten för 2008
enligt tabell 4.6 godkänns.
16 Utbildning och universitetsforskning 46 373 839
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10 109 728
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande samt konsumentpolitik 1 808 637
Skälen för regeringens förslag: I enlighet med
19 Regional utveckling 3 350 174
bestämmelsen i 3 kap. 2 § riksdagsordningen
(RO) ska förslaget till statsbudget innehålla en
fördelning av anslagen på utgiftsområden.
Regeringens förslag till ramar för 2008 redovisas
i tabell 4.6. En närmare redovisning av utgiftsramarna
för 2008, och av förslaget om preliminär
fördelning av utgifterna per utgiftsområde för
2009 och 2010, finns i kapitel 7.
20 Allmän miljö- och naturvård 4 721 620
21 Energi 2 838 002
22 Kommunikationer 35 760 092
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar 17 432 385
24 Näringsliv 4 848 563
25 Allmänna bidrag till kommuner 64 519 511
26 Statsskuldsräntor m.m. 40 757 000
27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 30 121 940
Minskning av anslagsbehållningar 1 326 173
Summa utgiftsområden1 767 602 568
Summa utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor
726 910 568
Ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten 201 093 000
Takbegränsade utgifter
928 003 568
Budgeteringsmarginal 28 996 432
Utgiftstak för staten 957 000 000
1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar.
84

PROP. 2007/08:1
4.3.5 Beräkning av den offentliga
sektorns utgifter
Tabell 4.7 Utfall och tak för den offentliga sektorns utgifter
2005–2010
Miljarder kronor
Utfall Beräkning
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Regeringens förslag: Taket för den offentliga
sektorns utgifter beräknas till 1 506 miljarder
kronor 2008, 1 567 miljarder kronor 2009 och
1 623 miljarder kronor 2010.
Utgiftstak för
staten 870 907 938 957 989 1 018
Kommunsektorn 585 619 656 696 726 755
Interna
transaktioner –137 –143 –153 –146 –148 –150
Tak för den
offentliga
sektorns
utgifter 1 318 1 383 1 441 1 506 1 567
Skälen för regeringens förslag: Principen om
kommunalt självstyre innebär att kommuner och
landsting själva fattar beslut om sina utgifter.
Riksdagen fastställer därför inte ett tak för den
offentliga sektorns utgifter utan godkänner
endast en beräkning. Nivån på taket för den
offentliga sektorns utgifter är på sikt avgörande
för det totala skatteuttaget. I tabell 4.7 redovisas
beräkningen av taket för den offentliga sektorns
utgifter.
1 623
Procent av BNP 49,3 48,8 47,8 47,2 46,6 46,0
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan.
Anm.: Utfallet för 2006 har reviderats upp jämfört med vad som presenterades i
budgetpropositionen för 2007. Även beräkningen för 2007 har reviderats upp
jämfört med vad som då presenterades. Revideringarna avser främst en ökning
av utgifter i kommunsektorn, bland annat till följd av att utfallet för
kommunsektorns investeringar reviderats upp för 2006 i nationalräkenskaperna.
Detta har även medfört att prognosen för kommunsektorns investeringar
reviderats upp för 2007.
Taket för den offentliga sektorns utgifter
utgörs av utgiftstaket för staten samt beräknade
utgifter i kommunsektorn. Räntor på statsskulden
ingår inte i beräkningen. I beräkningen
elimineras även interna transaktioner mellan
staten och kommunsektorn samt mellan staten
och ålderspensionssystemet. Den största delen
av de interna transaktionerna utgörs av generella
och riktade statsbidrag till kommunsektorn samt
av statliga ålderspensionsavgifter.
4.4 Statsbudgetens utveckling
4.4.1 Statsbudgetens inkomster
Statsbudgetens inkomster, vilka redovisas i tabell
4.8, består av statens skatteinkomster och statens
övriga inkomster.
I jämförelse med beräkningen i budgetpropositionen
för 2007 har beräkningen av taket
för den offentliga sektorns utgifter reviderats
upp med 17 miljarder kronor 2008. Detta beror
främst på ökade konsumtionsutgifter till följd av
bl.a. nya löneavtal för kommun- och landstingsanställda.
Som andel av BNP beräknas taken för den
offentliga sektorns utgifter minska kontinuerligt
mellan 2005 och 2010, från 49,3 till 46,0 procent.

Detta är främst en följd av att utgiftstaken för
staten minskar som andel av BNP under denna
period (se avsnitt 4.3.3).
85

PROP. 2007/08:1
Tabell 4.8 Statsbudgetens inkomster 2005–2010
Miljarder kronor
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Skatteinkomster 743,4 806,5 829,8 809,3 843,3 885,9
varav
Skatteintäkter
759,9 800,0 810,8 823,4 856,6 897,2
Periodiseringar
-16,5 6,5 19,0 -14,1 -13,3 -11,3
Övriga inkomster 2,5 3,8 78,3 62,3 49,3 55,0
varav
Statens verksamhet
27,2 43,4 63,8 44,0 40,3 41,0
Försåld egendom
6,7 0,1 50,0 50,0 50,0 50,0
Återbetalning av lån
2,3 2,1 2,1 1,9 1,8 1,7
Kalkylmässiga ink.
8,8 7,8 8,1 8,9 9,2 9,4
Bidrag från EU
12,6 12,4 12,7 12,5 11,6 12,0
Avräkningar
-41,5 -48,4 -50,3 -52,5 -63,4 -58,8
Utgifter skattekontot
-13,6 -13,7 -8,0 -2,6 -0,2 -0,3
Statsbudgetens
inkomster 745,8 810,3 908,1 871,6 892,6 940,9
Procent av BNP
Skatteinkomster 27,8 28,5 27,6 25,4 25,1 25,1
Övriga inkomster 0,1 0,1 2,6 2,0 1,5 1,6
Statsbudgetens
inkomster 27,9 28,6 30,2 27,3 26,5 26,7
Differens mot 2007 års ekonomiska vårproposition i miljarder kronor
Skatteinkomster 0,0 0,1 27,1 4,8 -8,4 -10,0
varav
Skatteintäkter
0,1 6,9 20,5 1,0 -4,5 -4,9
Periodiseringar
-0,1 -6,9 6,6 3,8 -3,9 -5,1
Övriga inkomster 0,0 -0,1 -2,6 -0,7 -3,5 -2,2
varav
Statens verksamhet
0,0 0,0 -1,8 -0,8 -2,9 -2,1
Försåld egendom
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Återbetalning av lån
0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0
Kalkylmässiga ink.
0,0 0,0 -0,4 0,8 0,7 0,4
Bidrag från EU
0,0 0,0 -1,4 -1,4 -1,2 -1,3
Avräkningar
0,0 -0,1 0,7 0,6 0,1 1,0
Utgifter skattekonto
0,0 0,0 0,2 0,0 -0,2 -0,3
Statsbudgetens
inkomster 0,0 0,0 24,5 4,1 -11,9 -12,2
Statens skatteinkomster är statens skatteintäkter
korrigerade för uppbörds- och betalningsförskjutningar.
Detta innebär att skatteinkomsterna
är kassamässiga, dvs. att de utgörs
av betalningsflöden som kan avse flera olika
inkomstår.
Skatteintäkterna ökar svagare 2007 och 2008
jämfört med 2009 och 2010.

För 2007 förklaras
det framför allt av genomförda skattesänkningar
medan det 2008 förklaras av lägre intäkter från
hushållens kapitalvinster samt de i denna
proposition aviserade ändringarna inom skatteområdet
. De beloppsmässigt största ändringarna
utgörs av det utökade jobbskatteavdraget och
avskaffandet av den statliga fastighetsskatten på
bostäder. Åren 2009 och 2010 ökar intäkterna
med 4,0 respektive 4,7 procent.
Periodiseringar av skatter ökar skatteinkomsterna
med 19 miljarder kronor 2007
medan de minskar inkomsterna 2008–2010 med
mellan 11 och 14 miljarder kronor.
Förutom aktieutdelningar, avräkningar i
anslutning till skattesystemet och utgifter som
redovisas på budgetens inkomstsida är övriga
inkomster tämligen stabila under samtliga år.
Inkomsterna, dvs. exklusive avräkningar och
utgifter, beräknas till 137 miljarder kronor 2007
och följande år till mellan 113 och 117 miljarder
kronor. De lägre inkomsterna 2008–2010
förklaras framför allt av tillfälligt höga aktieutdelningar
2007. Avräkningar i anslutning till
skattesystemet avser till största delen den
mervärdesskatt som statliga myndigheter räknar
av samt kompensation av mervärdesskatt till
kommunsektorn. Utgifter som redovisas på
inkomstsidan minskar från 8 miljarder kronor
2007 till 0,3 miljarder kronor 2010.
Jämfört med beräkningen i 2007 års
ekonomiska vårproposition är det framför allt
statsbudgetens skatteinkomster som har
reviderats. År 2007 har inkomsterna justerats
upp med 27 miljarder kronor främst till följd av
högre skatt på kapital och större betalningsförskjutningar.
I denna proposition aviserade
regeländringar inom skatteområdet beräknas
2008 minska statens skatteinkomster med
5 miljarder kronor och från och med 2009 med
15 miljarder kronor per år. Det lägre beloppet
2008 förklaras av en tillfällig inkomstökning till
följd av ändrade uppbördsregler för mervärdesskatt.
År 2008 är skatteinkomsterna uppjusterade
med 5 miljarder kronor medan de
justerats ned med 8,5 respektive 10 miljarder
kronor 2009 och 2010. Se kapitel 6 Inkomster,
för en utförligare redovisning av utvecklingen av
skatteintäkterna.
4.4.2 Statsbudgetens utgifter
Statsbudgetens utgiftssida indelas i 27
utgiftsområden, minskning av anslagsbehållningar
, myndigheters m.fl. in- och utlåning
86

PROP. 2007/08:1
i Riksgäldskontoret samt kassamässig korrigering
(inklusive överföring från AP-fonden).
Statsbudgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor
beräknas öka med 33 miljarder kronor
under perioden 2006–2010. Utgifterna minskar
därmed, uttryckt som andel av bruttonationalprodukten
(BNP) med 4,1 procentenheter.
Utgifterna för statsskuldsräntor beräknas
minska med 15 miljarder kronor under perioden
2006–2010, vilket beror på den kraftiga
minskningen av statsskulden. Statsbudgetens
totala utgifter, dvs. inklusive statsskuldsräntor,
beräknas öka med cirka 18 miljarder kronor
mellan 2006 och 2010.
Tabell 4.9 Statsbudgetens utgifter 2006–2010
Miljarder kronor och procent av BNP
Utfall Prognos
2006 2007 2008 2009 2010
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor1 716,1 730,4 726,9 730,0 748,9
Procent av BNP 25,3 24,3 22,8 21,7 21,2
Statsskuldsräntor 49,5 42,1 40,7 35,2 34,5
Procent av BNP 1,7 1,4 1,3 1,0 1,0
Statsbudgetens
utgifter 765,5 772,5 767,6 765,1 783,4
Procent av BNP 27,0 25,7 24,1 22,7 22,2
Ålderspensionssystemet
vid sidan av
statsbudgeten 179,1 188,2 201,1 218,6 235,3
Procent av BNP 6,3 6,2 6,3 6,5 6,7
Takbegränsade
utgifter2 895,2 918,6 928,0 948,6 984,1
Procent av BNP 31,6 30,5 29,1 28,2 27,9
Budgeteringsmarginal 11,8 19,4 29,0 40,4 33,9
Utgiftstak 907 938 957 989 1 018
1 Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit.
2 Statsbudgetens utgifter (exklusive statsskuldsräntor) och
ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.
Takbegränsade utgifter 2006–2010
De utgifter som omfattas av utgiftstaket för
staten består dels av statsbudgetens utgifter
exklusive statsskuldsräntor, dels av utgifter för
ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten. I tabell 4.9 redovisas de takbegränsade
utgifterna för perioden 2006–2010.
De takbegränsade utgifterna ökar i genomsnitt
med 22 miljarder kronor per år under
beräkningsperioden, men uttryckt som andel av
BNP beräknas de takbegränsade utgifterna
minska med 3,7 procentenheter under perioden.
Ålderspensionssystemets utgifter beräknas öka
med 56 miljarder kronor under perioden 2006–
2010 till följd av ett ökat antal pensionärer med
inkomstgrundad pension samt högre inkomstindex
och medelersättning. Tillsammans med
ökningen av statsbudgetens utgifter exklusive
statsskuldsräntor (33 miljarder kronor) beräknas
de takbegränsade utgifterna därmed öka med
cirka 89 miljarder kronor under perioden 2006–
2010.

Med hänsyn tagen till tekniska förändringar
på cirka 13 miljarder kronor 2008 och cirka
1 miljard kronor 2009 och 2010, som har
föranlett justeringar av utgiftstaket för staten,
beräknas de takbegränsade utgifterna öka med
103 miljarder kronor mellan 2006 och 2010 (se
tabell 4.10). Som andel av BNP beräknas de för
tekniska förändringar justerade takbegränsade
utgifterna minska med 3,7 procentenheter under
perioden. De takbegränsade utgifterna ökar i
genomsnitt med 26 miljarder kronor per år
under beräkningsperioden när tekniska förändringar
beaktats.
I tabell 4.10 redovisas de huvudsakliga
faktorerna bakom förändringen av de takbegränsade
utgifterna.
Pris- och löneomräkning av anslag för
förvaltnings- och investeringsändamål ökar
utgifterna med mellan 2 och 6 miljarder kronor
per år. Att ökningen är större 2009 och 2010 än
2006–2008 beror främst på högre löneökningar.
Omräkningen för ett visst år baseras på pris- och
löneutvecklingen två år tidigare.
Övriga makroekonomiska förändringar
utgörs av makroekonomiska effekter på statsbudgetens
utgifter, såsom effekter av högre
prisbasbelopp, inkomstindex, timlön,
bruttonationalinkomst och förändrad arbetslöshet.
De takbegränsade utgifterna beräknas
öka med i genomsnitt 15 miljarder kronor per år
under perioden 2006–2010 till följd av
makroekonomiska förändringar. En stor del av
denna ökning förklaras av att pensionerna är
indexerade. Det vill säga att de inkomstgrundande
pensionerna följer inkomstindex,
som i sin tur i huvudsak följer den
genomsnittliga löneutvecklingen. Garantipensionerna
följer konsumentprisindex genom
prisbasbeloppet. Den relativt sett låga
utgiftseffekten av makroekonomiska förändringar
2007 beror i huvudsak på den låga pris och
löneutvecklingen under 2006.
Redan beslutade, nu föreslagna och aviserade
anslagsökningar beräknas öka utgifterna under
utgiftstaket med sammantaget cirka 64 miljarder
kronor mellan 2007 och 2010. Det förklaras
87

PROP. 2007/08:1
främst av åtgärder för att skapa fler jobb, bryta
utanförskapet och gynna företagande.
Redan beslutade samt nu föreslagna och
aviserade anslagsminskningar beräknas minska
utgifterna under utgiftstaket för staten med cirka
64 miljarder kronor under perioden. Det innebär
att alla reformer på utgiftssidan är finansierade
fullt ut genom utgiftsbesparingar. Anslagsökningarnas
och anslagsminskningarnas
budgeteffekter redovisas mer detaljerat i avsnitt
4.4.4 och 7.4.2.
På grund av att det nya beslutet om EUbudgetens
finansiering inte beräknas träda i kraft
förrän 2009, och då tillämpas retroaktivt för
2007 och 2008, beräknas EU-avgiften bli
11 miljarder kronor lägre 2009 än 2008. Detta
förklaras främst av att beslutet innehåller
reduktioner av den svenska EU-avgiften, som
kassamässigt dock inte kommer Sverige till del
förrän 2009.
Antalet pensionärer ökar vilket förklarar
större delen av utgiftsökningen 2008–2010 under
rubriken Övrigt.
Tabell 4.10 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år 2007–2010
Miljarder kronor
Förändring 2007 2008 2009 2010 2006–2010
Utgiftstak 31 19 32 29 111
Takbegränsade utgifter 23 9 21 36 89
Tekniska förändringar 0 13 1 1 14
Takbegränsade utgifter justerade för tekniska förändringar 23 23 21 36 103
Förklaras av:
Pris- och löneomräkning 3 2 5 6 15
Övriga makroekonomiska förändringar 7 15 19 20 61
Anslagsökande reformer1 47 10 5 1 64
Anslagsminskande reformer -33 -18 -8 -5 -64
Förändrad EU-avgift 0 3 -11 8 0
Övrigt (volymer, förändring av anslagsbehållningar, m.m.) -2 10 10 6 26
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
1 Exklusive lånefinansierade investeringar.
88

PROP. 2007/08:1
4.4.3 Statsbudgetens saldo och
statsskulden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2008 ta upp lån enligt lagen (1988:1387)
om statens upplåning och skuldförvaltning.
Beräkningen av myndigheters m.fl. in- och
utlåning i Riksgäldskontoret för 2008 enligt
tabell 4.11 godkänns.
Beräkningen av den kassamässiga korrigeringen
för 2008 enligt tabell 4.11 godkänns.
Statsbudgetens saldo
Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten ska
statsbudgeten omfatta alla inkomster och
utgifter samt andra betalningar som påverkar
statens lånebehov. För att statsbudgetens saldo
ska överensstämma med statens lånebehov
redovisas även Riksgäldskontorets (RGK)
nettoutlåning och en kassamässig korrigering på
statsbudgeten.
Ett budgetunderskott innebär att ett lika stort
lånebehov uppstår och att statsskulden normalt
sett ökar. På motsvarande sätt innebär ett
budgetöverskott ett negativt lånebehov (positivt
saldo) och normalt sett en minskning av
statsskulden. Statsskuldens utveckling påverkas
emellertid även av utvecklingen på de finansiella
marknaderna, till exempel valutakursförändringar.
För 2007 prognostiseras statsbudgetens saldo
till 135 miljarder kronor, det vill säga ett
betydande budgetöverskott (se tabell 4.11).
Detta är en förbättring med 28 miljarder kronor
jämfört med prognosen i 2007 års ekonomiska
vårproposition, vilken främst förklaras av
förändringar på inkomstsidan.
De kassamässiga inkomsterna prognostiseras
att bli cirka 25 miljarder kronor högre än i
vårpropositionen. Förändringen förklaras till
största delen av ökade skatteintäkter, främst
högre kapitalskatter, och större betalningsförskjutningar.
De totala utgifterna prognostiseras
att bli 3 miljarder kronor lägre än i
vårpropositionen. Utgifterna förväntas bli
betydligt lägre än tidigare beräknat inom utgiftsområdena
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp samt 13 Arbetsmarknad.
För 2008 beräknas ett budgetöverskott på
91 miljarder kronor, vilket är en ökning med
27 miljarder kronor jämfört med beräkningen i
vårpropositionen. Även för 2009 och 2010 har
statsbudgetens saldo förstärkts och beräknas nu
till 116 miljarder kronor respektive 147 miljarder
kronor. För perioden 2008–2010 görs bedömningen
att både inkomsterna och de totala
utgifterna minskar jämfört med vårpropositionen.
I beräkningarna antas inkomster av försåld
egendom uppgå till 50 miljarder kronor per år
under perioden 2007–2010.
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning utgörs
av förändringen av kontorets ut- och inlåning till
myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och
fonder. De största delposterna utgörs av
förändringar av myndigheternas räntekontobehållningar,
in- och utbetalningar av
premiepensionsmedel samt Centrala studiestödsnämndens
(CSN) nettoupplåning för
finansiering av studielån.

Inbetalningar av premiepensionsmedel
placeras tillfälligt på ett konto i RGK fram till
dess att de definitiva pensionsrätterna fastställts
och tillgodoförs på pensionsspararnas konton
hos Premiepensionsmyndigheten (PPM). Under
perioden 2007–2010 beräknas de årliga inbetalningarna
successivt öka från 28 till
32 miljarder kronor.
RGK:s nettoutlåning till CSN beräknas uppgå
till 5,7 miljarder kronor i år och cirka
5,5 miljarder kronor årligen under perioden
2008–2010.
För 2007 prognostiseras nettoutlåningen för
infrastruktursatsningar bli -5,2 miljarder kronor,
vilket är 9,2 miljarder kronor lägre än prognosen
i vårpropositionen. Förändringen förklaras
främst av den amortering om 10 miljarder
kronor av Banverkets och Vägverkets låneskuld
för infrastrukturinvesteringar som regeringen
föreslår på tilläggsbudget i denna proposition.
Detta medför att de årliga amorteringarna
fr.o.m. 2008 minskar i omfattning och därmed
ökar nettoutlåningen med drygt 1 miljard
kronor per år under prognosperioden jämfört
med vårpropositionen.
Kassamässig korrigering
En kassamässig korrigering kan uppstå på
statsbudgeten om betalningen respektive
anslagsavräkningen sker olika budgetår. Det kan
också förekomma transaktioner över statsverkets
checkräkning som inte har sin
89

PROP. 2007/08:1
motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar eller
vice versa.
För 2007 beräknas den kassamässiga korrigeringen
uppgå till -0,7 miljarder kronor. Det
förklaras främst av förskjutningar av EU-stöd
inom jordbruksområdet. Under 2007–2010
uppstår även poster på den kassamässiga
korrigeringen till följd av att RGK under 2007
övertagit gäldenärsansvaret för Venantius AB:s
lån m.m.
Tabell 4.11 Statsbudgetens saldo 2006–2010
Miljarder kronor
2006 2007 2008 2009 2010
Inkomster 810,3 908,1 871,6 892,6 940,9
Utgifter exkl. statsskuldsräntor1 716,1 730,4 726,9 730,0 748,9
Statsskuldsräntor m.m.2 49,5 42,1 40,7 35,2 34,5
Riksgäldskontorets nettoutlåning 27,5 1,8 12,7 9,8 9,8
Varav
In-/utlåning från myndigheter (räntekonto)3 -6,0
Inbetalning av premiepensionsmedel inkl. ränta -27,1 -28,4 -28,9 -30,7 -32,3
Utbetalning av premiepensionsmedel 49,06 27,0 28,4 28,9 30,7
CSN, studielån 6,2 5,7 5,5 5,5 5,7
Nettoutlåning - Infrastrukturinvesteringar4 4,7 -5,4 6,0 5,1 4,4
Omfinansiering av infrastrukturlån (Storstadspaketen)5 1,5 1,3 0,6 0,7
Jordbruksverkets EU-konto 4,6 0,7
Övrigt, netto -3,8 0,7 0,4 0,4 0,6
Kassamässig korrigering -1,1 -0,7 0,8 1,4 0,6
Statsbudgetens saldo 18,4 134,5 90,5 116,3 147,1
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar.
2 Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
3 Normalt görs inga prognoser på in-/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet.
4 Avser infrastrukturlån (netto) för Banverket, Botniabanan AB och Vägverket.
5 Avser övertagna lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB.
6 Inklusive extra utbetalning av premiepensionsmedel under 2006.
90

PROP. 2007/08:1
Statsbudgetens saldo justerat för större
engångseffekter
Av tabell 4.12 framgår att det för större
extraordinära inkomster och utgifter justerade
budgetsaldot för 2007 uppvisar ett överkott på
cirka 62 miljarder kronor. Det innebär att engångseffekterna
beräknas bli cirka 72 miljarder
kronor under innevarande år.
Den största enskilda förklaringen i år är
försäljning av statliga aktieinnehav vilket
förbättrar saldot med 50 miljarder kronor. Även
de extra utdelningarna på statliga aktieinnehav
från bland annat TeliaSonera och Venantius AB
på cirka 13 miljarder kronor, samt kapitalöverföringen
från Venantius AB på 4,1 miljarder
kronor i samband med bolagets avveckling och
övertagande av lån m.m. utgör engångseffekter. I
denna proposition föreslås en förändring av
inbetalning av mervärdesskatt för företag inom
bygg- och anläggningssektorn. De nya reglerna,
vilka innebär en tidigareläggning av
inbetalningarna, medför att momsinbetalningarna
tillfälligt ökar med 10 miljarder
kronor under 2008. Även den högre EU-avgiften
2007 och 2008 samt den lägre EU-avgiften 2009
är engångseffekter. Detta förklaras av att det nya
beslutet om EU-budgetens finansiering inte
beräknas träda i kraft förrän 2009, och då
tillämpas retroaktivt för 2007 och 2008. Beslutet
medför reduktioner av den svenska EU-avgiften,
som kassamässigt dock inte kommer Sverige till
del förrän 2009.
För 2008–2010 beror skillnaderna mellan
statsbudgetens saldo och saldot justerat för
större engångseffekter till största delen på de
försäljningsinkomster som beräknas uppgå till
50 miljarder kronor per år.
Tabell 4.12 Statsbudgetens saldo samt justering för större
engångseffekter 2006–2010
Miljarder kronor
2006 2007 2008 2009 2010
Statsbudgetens saldo 18,4 134,5 90,5 116,3 147,1
Större engångseffekter -5,9 72,2 44,6 54,5 48,7
varav
Upplösning av
periodiseringsfonder 12,0
Försäljning av
statligt aktieinnehav 50,0 50,0 50,0 50,0
Extra utdelningar 10,8 12,8
PPM, tidigarelagd
utbetalning -24,7
Gårdsstöd och djurbidrag,
förskjutningar -4,0
Förändrad inbetalning
av moms inom bygg och
anläggningssektorn 10,0
EU-avgift, försenat
beslut avseende egna
medel -3,2 -3,3 6,5
Omfinansiering av
infrastrukturlån –1,5 –1,3 -0,6 -0,7
Venantius AB −
betalning 4,1
Venantius AB,
förfalloprofil
övertagna lån -0,8 -1,4 -0,6
Statsbudgetens saldo
justerat för större
engångseffekter 24,3 62,3 45,9 61,8 98,4
Statsskulden
Statsskulden uppkommer genom statens
upplåning för att täcka underskott i den löpande
verksamheten eller för att finansiera investeringar
och kreditgivning. Statsskuldens
utveckling bestäms framför allt av statsbudgetens
saldo.

Skulden påverkas emellertid
också av valutakursförändringar eftersom cirka
en fjärdedel av skulden inklusive skuldskötselåtgärder
(derivatinstrument och swappar)
är upptagen i utländsk valuta. Denna del av
skulden värderas till aktuella valutakurser.
91

PROP. 2007/08:1
Diagram 4.1 Statsskuld i miljarder kronor och som andel av
BNP 1990–2010
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Mdkr
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
procent av
BNP
Statsskuld
Andel av BNP
Som framgår av diagram 4.1 har skulden som
andel av BNP (skuldkvoten) minskat från en
nivå på cirka 80 procent under perioden 1994–
1997 till cirka 43 procent vid utgången av 2006.
Vid utgången av 2006 uppgick den
konsoliderade statsskulden till 1 220 miljarder
kronor, vilket var en minskning med cirka
41 miljarder jämfört med utgången av 2005. Det
förklaras av överskottet i statsbudgetens saldo
och en omvärdering av valutaskulden till aktuella
valutakurser (orealiserade valutavinster). Den
konsoliderade statsskulden påverkas även av
förändringar av statliga myndigheters innehav av
statspapper. Som framgår av diagram 4.1 och
tabell 4.13 beräknas statsskulden fram till
utgången av 2010 minska med ytterligare cirka
500 miljarder kronor, varav 200 miljarder kronor
är beräknade inkomster från försäljning av
statliga aktieinnehav. Skuldkvoten beräknas
minska från 43,1 procent vid årsskiftet 2006/07
till 20,2 procent vid utgången av 2010.
Tabell 4.13 Statsskuldens förändring 2006–2010
Miljarder kronor
2006 2007 2008 2009 2010
Lånebehov -18,4 -134,5 -90,5 -116,3 -147,1
Skulddispositioner m.m.1 -20,0 -13,7 -3,9 2,0 -0,7
Varav
Orealiserade
valutakursdifferenser -23,0 -1,0 -4,3 0,5 0,6
Kortfristiga placeringar 4,0 -26,0
Förfalloprofil övertagna
lån2 -1,5 -2,1 -2,0 -1,3
Förändring av okonsoliderad
statsskuld -38,4 -148,2 -94,4 -114,3 -147,8
Okonsoliderad statsskuld3 1 270 1 122 1 028 913 766
Eliminering av myndigheters
innehav av
statspapper 50,0 49,0 50,0 51,0 52,0
Statsskuld vid årets slut4 1 220 1 073 978 862 714
Statsskuldsförändring5 -41,4 -147,2 -95,4 -115,3 -148,8
Statsskuld i procent av BNP 43,1 35,6 30,7 25,6 20,2
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med
summan.
1 Utgörs normalt av orealiserade värdeförändringar på valutaskulden.
2 Avser skulddispositioner som uppstår med anledning av övertagna lån för
infrastruktursatsningar i Stockholm och Göteborg samt Venantius AB.
3 I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av
statspapper.
4 Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters
innehav av statspapper räknats bort.
5 Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden.

4.4.4 Utgifts- och inkomstförändringar
I detta avsnitt redovisas översiktligt
budgeteffekterna dels av de reformer och
finansieringar som föreslås eller aviseras i denna
proposition, dels av de reformer och
finansieringar som tidigare beslutats eller
aviserats. I redovisningen förutsätts att de
angivna anslagsförändringarna motsvaras av lika
stora utgiftsförändringar.
Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar
I tabell 4.14 redovisas de sammantagna
effekterna på de offentliga finanserna av nu
föreslagna eller aviserade utgifts- och inkomstförändringar
i förhållande till den politik som
2007 års ekonomiska vårproposition baserades
på. Av tabellen framgår med andra ord hur
utformningen av politiken har förändrats sedan
2007 års ekonomiska vårproposition. Utöver de
förändringar som redovisas i tabell 4.14 sker
även förändringar av budgetens utgifter och
inkomster till följd av bland annat den
makroekonomiska utvecklingen. En mer
detaljerad beskrivning av de nya inkomst- och
92

PROP. 2007/08:1
utgiftsförslagen återfinns i kapitel 5 och i avsnitt
7.4.
Det framgår av tabell 4.14 under rubriken
Anslagsförändringar att de nu föreslagna och
aviserade utgiftsreformerna beräknas minska de
takbegränsade utgifterna för samtliga år under
perioden 2008–2010. Till följd av nya beslut som
påverkar budgetens utgiftssida beräknas de takbegränsade
utgifterna minska med 4,6 miljarder
kronor 2008, med 6,5 miljarder kronor 2009 och
med 6,9 miljarder kronor 2010. Bland förslagen
till utgiftsreformer finns framför allt åtgärder
som är inriktade på att öka utbudet av
arbetskraft och att minska ohälsan. Även på
budgetens inkomstsida vidtas skattepolitiska
åtgärder för att förstärka arbetsutbudet. Den
enskilt största åtgärden är att jobbskatteavdraget
utökas ytterligare.
De utgifts- och inkomstreformer som nu
föreslås är till följd av det ansträngda resursläget
i ekonomin till övervägande del finansierade. I
tabellen redovisas också de indirekta effekter
som uppstår på statsbudgetens inkomstsida till
följd av de nu föreslagna eller aviserade utgifts och
inkomstreformerna. Vidare redovisas det
ökade utrymme för infrastruktursatsningar som
uppstår under anslagen till Vägverket och
Banverket då redan upptagna lån om 10 miljarder
kronor amorteras under 2007. De nu föreslagna
eller aviserade åtgärderna på statsbudgetens
utgifts- och inkomstsida medför, allt annat lika,
att den offentliga sektorns finanser försvagas
med 3 miljarder kronor 2008, 4 miljarder kronor
2009 och 4 miljarder kronor 2010.
Tabell 4.14 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och
inkomstförändringar 2008–2010
Förändring i förhållande till 2007 års ekonomiska vårproposition.
Miljoner kronor 2008 2009 2010
Utgiftsförändringar
Anslagsökningar 4 003 5 565 5 531
Anslagsminskningar -8 582 -12 028 -12 384
Summa
anslagsförändringar
(minskning av anslag)1 -4 579 -6 463 -6 853
Inkomstförändringar
Sänkta skatter -3 034 -2 444 -2 384
Övriga inkomstreformer -1 455 -3 500 -3 000
Summa
inkomstförändringar,
(brutto) -4 489 -5 944 -5 384
Utgifts- och
inkomstreformer, brutto 90 519 1 469
Indirekta effekter av
inkomstreformer -586 -168 -128
Indirekta effekter av
utgiftsreformer -1 574 -3 542 -3 650
Utgifts- och
inkomstreformer, netto -2 070 -3 191 -2 309
Ökat utrymme för
infrastruktursatsningar -1 200 -1 200 -1 200
Förändring finansiellt
sparande offentlig sektor -3 270 -4 391 -3 509
1 Anslagsförändringar som aviseras eller föreslås i denna proposition redovisas
närmare i tabell 7.9. Anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska
utvecklingen, volymförändringar i transfereingssystemen m.m.

ingår ej (se
avsnitt 7.4.1). Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av
utgiftstaket för staten ingår ej (se avsnitt 4.3.3).
Förändringar jämfört med föregående år
Av tabell 4.14 framgår förändringen av politiken
jämfört med 2007 års ekonomiska vårproposition
medan det av tabell 4.15 går att
utläsa förändringen mellan år. Det som avses i
tabell 4.15 är de samlade budgeteffekterna i
förhållande till föregående år av beslutade, nu
föreslagna och aviserade eller tidigare aviserade
reformer samt finansieringen av dessa. På så vis
framgår på en övergripande nivå regeringens
prioriteringar under mandatperioden. De
reformer som redovisas i tabellen avser både
statsbudgetens utgifts- och inkomstsida och
visar konsekvenserna av regeringens beslut.
Indirekta effekter av utgiftsreformer på statsbudgetens
inkomstsida ingår inte i redovisningen
i tabell 4.15. Vidare ingår inte de förändringar av
budgetens utgifter som uppstår till följd av bland
annat den makroekonomiska utvecklingen och
volymförändringar i transfereringssystem m.m.
Dessa förändringar redovisas i avsnitt 4.4.2.
93

PROP. 2007/08:1
Av tabell 4.15 framgår att de beräknade
utgifterna till följd av reformer ökar inom ett
antal områden, bl.a. rättsväsendet, tandvård,
arbetsmarknad, kommunikationer och allmänna
bidrag till kommuner. En minskning av de
beräknade utgifterna sker framför allt inom
ohälsoområdet. Sammantaget, inklusive
förändringar i lånefinansierade infrastrukturinvesteringar
, beräknas de offentliga finanserna
förstärkas med 4 miljarder kronor under
perioden 2008–2010 till följd av direkta beslut på
statsbudgetens utgiftssida.
De beslutade eller nu föreslagna åtgärderna på
statsbudgetens utgifts- och inkomstsida medför
en förbättring av den offentliga sektorns finanser
med 1 miljard kronor perioden 2008–2010. Åren
2009 och 2010 förstärks de offentliga finanserna
något till följd av förändringarna på utgiftssidan
och inkomstsidan i statsbudgeten.
94

PROP. 2007/08:1
Tabell 4.15 Utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010 i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade
samt nu föreslagna och aviserade reformer och finansieringar
Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Minustecken innebär utgiftsbesparingar eller att temporära program upphör eller minskar i
omfattning.
Miljarder kronor 2008 2009 2010
Anslagsökningar 9,91 5,42 1,39
Anslagsminskningar -17,74 -7,85 -4,55
Anslagsförändringar uppdelat per utgiftsområde, netto1 -7,84 -2,43 -3,16
UO 1 Rikets styrelse 0,06 0,80 -0,77
UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning -1,10 0,00 -0,13
UO 3 Skatt, tull och exekution -0,22 -0,04 -0,01
UO 4 Rättsväsendet 0,43 0,00 0,00
UO 5 Internationell samverkan 0,02 0,01 0,00
UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet -0,28 0,38 -0,36
UO 7 Internationellt bistånd -0,02 0,48 -0,02
UO 8 Migration -0,25 -0,24 -0,11
UO 9 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 2,83 -0,34 0,35
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp -3,84 -0,63 -0,90
UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 0,03 0,00 0,00
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn -1,00 0,03 -0,03
UO 13 Arbetsmarknad -0,58 -1,97 0,29
UO 14 Arbetsliv -0,31 -0,14 -0,03
UO 15 Studiestöd -0,34 0,00 -0,19
UO 16 Utbildning och universitetsforskning 1,75 0,72 0,18
UO 17 Kultur -0,16 0,00 -0,03
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik -0,71 -0,51 0,01
UO 19 Regional utveckling 0,10 0,07 -0,05
UO 20 Allmän miljö- och naturvård 0,02 -0,28 0,08
UO 21 Energi 0,14 -0,49 -0,46
UO 22 Kommunikationer2 -9,32 0,07 -0,27
UO 23 Jord- och skogsbruk -0,25 -0,23 -0,21
UO 24 Näringsliv 0,52 -0,07 -0,14
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 4,52 0,01 0,00
UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 0,14 -0,04 -0,38
Summa Anslagsförändringar -7,84 -2,43 -3,16
Lånefinansierade infrastrukturinvesteringar3 11,38 -0,82 -0,75
Summa Anslagsförändringar inkl. lånefinansierade infrastrukturinvesteringar 3,54 -3,24 -3,91
1 Anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen och volymförändringar i transfereringssystemen m.m. ingår ej (se avsnitt 4.4.2).
Anslagsförändringar som i denna proposition motiverar teknisk justering av utgiftstaket för staten ingår ej (se avsnitt 4.3.3). Anslagsförändringar som aviseras eller
föreslås i denna proposition redovisas i tabell 7.9.

2 2008 minskar anslagen under utgiftsområde 22 med 10 miljarder kronor i jämförelse med 2007 t.f.a. att 10 miljarder kronor anvisas på tilläggsbudget i denna
proposition i syfte att genomföra extra amorteringar av infrastrukturlån engångsvis 2007.
3 Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. För 2007 föreslås en
extra amortering om 10 mdkr vilket förklarar den stora skillnaden mellan 2007 och 2008.
95

PROP. 2007/08:1
Fortsättning av tabell 4.15 Utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010 i förhållande till föregående år av tidigare beslutade
och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer och finansieringar
Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter. Minustecken innebär att skatteinkomsterna minskar.
Miljarder kronor 2008 2009 2010
Inkomstreformer
Skatt på arbete -18,52 -0,04 0,05
varav föreslagna/aviserade i denna proposition -10,15 0,00 0,00
Skatt på kapital 0,13 0,76 0,34
varav föreslagna/aviserade i denna proposition 0,64 0,76 0,34
Skatt på konsumtion och insatsvaror 7,52 -0,34 -0,28
varav föreslagna/aviserade i denna proposition 6,48 -0,17 -0,28
Summa skattereformer, brutto -10,87 0,38 0,11
Summa indirekta effekter av skatter 2,77 0,49 0,02
varav föreslagna/aviserade i denna proposition -0,59 0,42 0,04
Övriga inkomstreformer 3,75 0,45 0,50
varav föreslagna/aviserade i denna proposition -1,45 -2,05 0,50
Summa inkomstreformer, netto -4,35 1,32 0,63
Utgifts- och inkomstreformer1 7,89 -4,56 -4,54
1 Minustecken innebär att den sammanlagda budgeteffekten av utgifts- och inkomstreformer förbättrar de offentliga finanserna jämfört med året innan. I redovisningen
av utgiftsreformer, i tabell 4.15, ingår ej indirekta effekter av utgiftsreformer på statsbudgetens inkomstsida.
4.5 Den offentliga sektorns finanser
4.5.1 Den konsoliderade offentliga
sektorns finanser
Den offentliga sektorns finanser har stärkts
under de senaste tre åren och 2006 uppgick det
finansiella sparandet till 67 miljarder kronor eller
2,4 procent av BNP. Det är det största överskottet
som redovisats sedan 2000. Samtliga
delsektorer i den offentliga sektorn visade
överskott.
Diagram 4.2 Offentliga sektorns finansiella sparande,
inkomster och utgifter 2000–2010
Procent av BNP
-2
-1
0
1
2
3
4
5
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
46
48
50
52
54
56
58
60
Finansiellt sparande (vänster skala)
Inkomster (höger skala)
Utgifter (höger skala)
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Vid utgången av 2006 översteg den offentliga
sektorns finansiella tillgångar skulderna med
444 miljarder kronor eller 15,7 procent av BNP.
Den offentliga sektorns kapitalinkomster i form
av räntor och utdelningar överstiger också ränteutgifterna
. Den positiva finansiella ställningen
ska ses mot bakgrund av att tillgångarna i
pensionssystemets buffertfonder (AP-fonderna)
uppgick till 862 miljarder kronor, vilket
motsvarar 30,4 procent av BNP. Den konsoliderade
bruttoskulden uppgick till 47 procent
av BNP, vilket med god marginal understiger
referensvärdet inom EMU på 60 procent av
BNP.
I år medför skattesänkningar en kraftig
sänkning av inkomsterna uttryckt som andel av
BNP.

Samtidigt minskar utgifterna ännu mer
och det finansiella sparandet förstärks till
2,9 procent av BNP (se tabell 4.16).
Nästa år bidrar ytterligare skattesänkningar
och en återhållsam utgiftsutveckling i statsbudgeten
till en fortsatt minskning av den
offentliga sektorns inkomster och utgifter som
andel av BNP. Det finansiella sparandet beräknas
till 2,8 procent av BNP.
96

PROP. 2007/08:1
Tabell 4.16 Den offentliga sektorns finanser 2006–2010
Miljarder kronor, om annat ej anges
2006 2007 2008 2009 2010
Inkomster 1 562 1 630 1 697 1 770 1 850
Procent av BNP 55,2 54,1 53,2 52,6 52,4
Skatter och avgifter 1 410 1 458 1 522 1 592 1 664
Procent av BNP 49,8 48,4 47,7 47,3 47,2
Kapitalinkomster 63 69 71 73 76
Övriga inkomster 90 102 104 106 110
Utgifter 1 495 1 543 1 608 1 666 1 723
Procent av BNP 52,8 51,2 50,4 49,5 48,9
Utgifter exkl. räntor 1 441 1 485 1 551 1 612 1 672
Ränteutgifter 54 58 57 54 51
Finansiellt sparande 67 87 89 105 126
Procent av BNP 2,4 2,9 2,8 3,1 3,6
Staten 26 49 56 81 111
ÅP-systemet 30 28 25 17 11
Kommuner 11 10 9 6 3
Finansiell ställning
Nettoskuld -444 -533 -629 -737 -862
Procent av BNP -15,7 -17,7 -19,7 -21,9 -24,4
Konsoliderad
bruttoskuld 1 331 1 197 1 110 1 004 864
Procent av BNP 47,0 39,7 34,8 29,8 24,5
Anm.: Konsoliderad bruttoskuld definieras av EU-regler (Maastrichtvillkoren).
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Under 2009 och 2010 stärks sparandet successivt
till följd av en ytterligare minskning av utgifterna
som andel av BNP. Överskotten medför en
fortsatt förstärkning av den offentliga sektorns
finansiella nettoställning. Därtill reduceras
bruttoskulden till följd av de planerade
försäljningarna av statens aktieinnehav. I slutet
av prognosperioden beräknas den konsoliderade
bruttoskulden motsvara 24,5 procent av BNP
(se diagram 4.3).
Diagram 4.3 Konsoliderad bruttoskuld 1994–2010
Procent av BNP
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
4.5.2 Den statliga sektorns finanser
I nationalräkenskaperna (NR) omfattar den
statliga sektorn all verksamhet som
huvudsakligen är finansierad av skatter och
kontrollerad av staten oberoende av organisationsform
. Affärsverksamhet i statliga bolag och
affärsverk ingår inte i den statliga sektorn utan i
näringslivet. Statsbudgeten omfattar alla
transaktioner som påverkar statens lånebehov.
Statens finansiella sparande visar förändringen
av den finansiella förmögenheten, exklusive
värdeförändringar. Statsbudgetens saldo
(budgetsaldot) visar statens lånebehov och
avspeglar därmed förändringen av statsskulden.
Det finansiella sparandet påverkas inte av att
staten säljer eller köper finansiella tillgångar, t.ex.
aktier, eller ökar utlåningen, t.ex. studiemedel,
eftersom detta inte förändrar förmögenheten.
Däremot påverkas budgetsaldot och statsskulden
av sådana finansiella transaktioner.

Tabell 4.17 Budgetsaldo och statens finansiella sparande
2006–2010
Miljarder kronor
2006 2007 2008 2009 2010
Budgetsaldo 18 135 91 116 147
Räntor, periodisering,
kursvinster/förluster 9 -3 -1 -2 0
Periodisering av skatter -7 -19 14 13 11
Försäljning aktier 0 -50 -50 -50 -50
Extra stora utdelningar -10 -17
Effekt av PPS1 21 -2 -2 -3 -3
Övriga finansiella
transaktioner m.m. -6 5 4 7 5
Finansiellt sparande 26 49 56 81 111
1 Effekt av PPS avser skillnaden mellan hur transaktionerna mellan staten och
premiepensionssystemet påverkar finansiellt sparande och budgetsaldot.
Källor: Finansdepartementet.
Förutom denna principiella skillnad avviker
redovisningen i statsbudgeten i flera avseenden
från redovisningen i NR. Budgetsaldot redovisas
kassamässigt medan NR tillämpar periodiserad
redovisning. Denna skillnad påverkar framför
allt redovisningen av skatter och ränteutgifter.
De ovannämnda skillnaderna i redovisningsprinciper
medför att budgetsaldo och finansiellt
sparande skiljer sig åt. Därutöver finns stora
saldoneutrala skillnader i redovisningen av
inkomster och utgifter mellan statsbudgeten och
NR.
År 2006 uppgick budgetöverskottet till
18 miljarder kronor medan det finansiella
sparandet uppgick till 26 miljarder kronor. De
97

PROP. 2007/08:1
kassamässiga ränteutgifterna var 9 miljarder
kronor högre än de kostnadsmässiga. I motsatt
riktning gick att de periodiserade skatterna, som
avser inkomståret 2006, var 7 miljarder kronor
lägre än de inbetalda kassamässiga. Extra stora
aktieutdelningar klassificeras som kapitalöverföringar
i NR och inräknas inte i det
finansiella sparandet, men stärker budgetsaldot.
Transaktionerna mellan Riksgäldskontoret
(RGK) och premiepensionssystemet (PPS)
minskade budgetsaldot kraftigt förra året. Det
beror på att överföringarna till PPS 2006
inkluderade två års intjänade pensionsrätter (se
tabell 4.17).
Tabell 4.18 Statens finanser 2006–2010
Miljarder kronor, om annat ej anges
2006 2007 2008 2009 2010
Inkomster 872 903 917 949 992
Procent av BNP 30,8 30,0 28,7 28,2 28,1
Skatter och avgifter 794 811 823 857 897
Övriga inkomster 77 92 93 92 95
Utgifter 846 854 861 868 881
Procent av BNP 29,9 28,4 27,0 25,8 25,0
Utgifter exkl. räntor 800 804 813 824 841
Procent av BNP 28,2 26,7 25,5 24,5 23,8
Ränteutgifter 46 51 48 44 40
Under perioden 2007–2010 planeras
försäljningar av aktier till ett värde på
50 miljarder kronor per år, vilket påverkar
budgetsaldot, men inte det finansiella sparandet.
Även i år bidrar extra stora aktieutdelningar till
budgetsaldot. Effekten av transaktionerna med
PPS är marginell då de preliminära avgifterna är
ungefär lika stora som överföringarna till PPS.
Skillnaden i periodiseringen av skatter är stor
även för vart och ett av åren 2007–2010, men de
för inkomståren debiterade skatterna ska på sikt
vara lika med de kassamässigt inbetalda. Det
visar sig i att periodiseringsskillnaden av skatter
är sammantaget nära noll under perioden 2006–
2009. Nedsättningen av EU-avgiften periodiseras
i NR under perioden 2007–2009 medan
den kassamässiga effekten kommer först 2009.
Finansiellt sparande 26 49 56 81 111
Procent av BNP 0,9 1,6 1,8 2,4 3,2
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
4.5.3 Ålderspensionssystemets finanser
Ålderspensionssystemet består av en
fördelningsdel (inkomstpensionen) och en
fondbaserad del (premiepensionen). Ålderspensionssystemet
i den offentliga sektorn
omfattar endast inkomstpensionen med dess
AP-fonder som buffert. Under en uppbyggnadsfas
är inkomsterna större än utbetalda pensioner.
Det finansiella sparandet uppgick till
30 miljarder kronor 2006 eller 1,1 procent av
BNP. Därtill ökade tillgångarna i AP-fonderna
med ca 60 miljarder kronor till följd av värdeökningar
. Värdeförändringar påverkar inte det
finansiella sparandet. Där inräknas endast direktavkastningen
i form av räntor och utdelningar.
I år beräknas statens finansiella sparande visa
ett överskott på 49 miljarder kronor eller
1,6 procent av BNP. Överskottet ökar under
prognosperioden under det att såväl statens
inkomster som utgifter minskar som andel av
BNP.

Utgifterna exklusive räntor minskar som
andel av BNP från 28,2 procent 2006 till
25,5 procent 2008. Andelsminskningen motsvarar
drygt 80 miljarder kronor, varav drygt
12 miljarder kronor beror på att statsbidragen till
kommunerna sänks till följd av det aviserade
införandet av en låg kommunal fastighetsavgift.
Nästa år beräknas statens finansiella sparande till
56 miljarder kronor eller 1,8 procent av BNP.
Med de aktuella ekonomiska förutsättningarna
och hittills fattade beslut och förslag om finanspolitiken
så beräknas överskottet öka till
111 miljarder kronor eller 3,2 procent av BNP
2010 (se tabell 4.18).
Avgiftsinkomsterna överstiger pensionsutbetalningarna
till och med 2008. Successivt
ökade pensionsutbetalningar medför emellertid
att ett underskott mellan avgifter och pensioner
uppstår från och med 2009. Direktavkastningen
täcker emellertid avgiftsunderskottet och det
finansiella sparandet är alltjämt positivt 2010.
Det finansiella sparandet beräknas visa underskott
omkring 2015. De framtida underskotten
finansieras med försäljningar av AP-fondernas
tillgångar, som vid utgången av 2006 uppgick till
30,4 procent av BNP.
98

PROP. 2007/08:1
Tabell 4.19 Ålderspensionssystemet (Inkomstpensionen)
2006–2010
Miljarder kronor, om annat ej anges
2006 2007 2008 2009 2010
Avgifter 186 193 200 209 218
Pensioner -176 -185 -198 -215 -232
Avgiftsöverskott 10 7 2 -6 -14
I år beräknas inkomstutvecklingen bli något
starkare än föregående år. Skatteunderlaget ökar
med 4,5 procent till följd av den positiva
utvecklingen på arbetsmarknaden. Såväl
generella som riktade statsbidrag höjs i år, de
senare inom bl.a. områdena vård och omsorg
samt flyktingmottagning. Sammantaget ökar
bidragen med 9 miljarder kronor. Medan
finansiellt sparande beräknas ligga i nivå med
2006 års överskott, minskar däremot resultatet.
Detta är främst en effekt av att en slutreglering
av skatterna tillfälligt höjde redovisat resultat
2006.
Räntor, utdelningar 24 25 26 28 29
Förvaltningsutgifter
m.m. -4 -4 -4 -4 -4
Finansiellt sparande 30 28 25 17 11
Procent av BNP 1,1 0,9 0,8 0,5 0,3
Fondtillgångar 862 – – – –
Inkomsttillväxten beräknas stärkas ytterligare
2008. Till följd av förslaget om en kommunal
fastighetsavgift som aviseras, görs en nivåjustering
mellan statsbidragen och skatterna på
12,1 miljarder kronor. Inkomsterna beräknas
sedan öka till följd av att avgiften är indexerad
samt att taxeringsvärdena väntas stiga. Reformen
beräknas ge en ökning av kommunernas intäkter
med 1,3 miljarder kronor respektive 1,8 miljarder
kronor 2009 och 2010. Vidare sänks statsbidragen
med 0,9 miljarder kronor till följd av att
kommunsektorns skatteintäkter ökar när
avdragsrätten för pensionssparande sänks.
Frånsett dessa förändringar ökar statsbidragen
netto med ca 5 miljarder kronor. Under 2008 är
det återigen främst det generella statsbidraget
och bidrag inom området flyktingmottagning
som ökar.
Procent av BNP 30,4 – – – –
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
4.5.4 Kommunsektorns finanser
Kommunsektorn uppvisade överskott 2006 som
i stort sett var i nivå med det höga finansiella
sparandet och ekonomiska resultat som
redovisades 2005.F
15
F I likhet med året innan
utvecklades inkomsterna relativt starkt 2006.
Detta kombinerades med en ökning av konsumtionsvolymen
på över 2 procent.
Tabell 4.20 Kommunsektorns finanser
Miljarder kronor, om annat ej anges
2006 2007 2008 2009 2010
Inkomster 660 698 736 768 795
Konsumtionsutgifterna i löpande priser ökar
relativt starkt. Nya löneavtal beräknas ge upphov
till betydligt högre löneutbetalningar från och
med 2008. Till detta kan läggas en beräknad
ökning av konsumtionsvolymen på närmare
2 procent. Sammantaget medför detta att överskottet
inom kommunsektorn minskar detta år.
Skatter 456 479 520 548 572
Statsbidrag exkl.

mervärdesskatt1 113 122 114 114 113
Skatter och statsbidrag
procent av BNP 20,1 19,9 19,9 19,7 19,4
Övriga inkomster 91 97 101 106 110
Utgifter 649 688 727 761 791
Inkomstökningen väntas bli svagare under
2009 och 2010, trots fortsatt stabilt ökande
skatteinkomster. Detta är en följd av att
statsbidragen blir något lägre dessa år.
Konsumtion 553 586 620 649 675
Procent av BNP 19,5 19,5 19,4 19,3 19,1
Procentuell
volymförändring 2,2 2,1 1,8 0,5 0,7
Övriga utgifter 97 102 107 112 116
Finansiellt sparande 11 10 9 6 3
Procent av BNP 0,4 0,3 0,3 0,2 0,1
Resultat före extraordinära
poster 15 11 9 6 4
Konsumtionstillväxten väntas dämpas
prognosåren 2009 och 2010 i takt med att
inkomstökningen försvagas. Den totala effekten
bedöms dock resultera i successivt försämrade
överskott. För 2010 beräknas resultatet bli
4 miljarder kronor, vilket är under den nivå som
torde motsvara god ekonomisk hushållning.
1 I NR redovisas ingående mervärdesskatt i offentlig konsumtion och investering
som en utgift. Den kompensation kommuner och landsting erhåller för dessa
utgifter redovisas under övriga inkomster.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
15 Med ekonomiskt resultat avses här resultat före extraordinära poster.
99

5
Skattefrågor

PROP. 2007/08:1
5 Skattefrågor
5.1 Inledning
Regeringen redovisar här ett antal åtgärder på
skatteområdet med effekter för budgetåret 2008
och framåt. Huvuddelen av dessa åtgärder
kommer att föreslås i särskilda propositioner
under hösten 2007 och redovisas därför i denna
proposition som bedömningar.
Vid beskattningen av förvärvsinkomster
aviseras ett förstärkt jobbskatteavdrag, en utvidgning
av skattereduktionen för hushållstjänster
till att avse de fall där en löntagare
erhåller tjänsterna som löneförmån och en
begränsning av avdragsrätten för privatpensionssparande.
Förändringar i avdraget för resor till
och från arbetet och i tjänsten och i
beskattningen av lånedatorer aviseras liksom i
skattereglerna vid dubbel bosättning. Slutligen
aviseras också förändringar i beskattningen av
sjöinkomst.
Regeringen följer frågan om s.k. idrottsutövarkonton.
På socialavgiftsområdet föreslås förändrade
nivåer för socialavgifter och allmän löneavgift
och en justerad beräkning av den allmänna
pensionsavgiften. Vidare aviseras slopad särskild
löneskatt för personer födda 1937 och tidigare
och en bedömning kring sänkta arbetsgivaravgifter
i tjänstesektorn redovisas.
På området för kapital- och egendomsskatter
aviseras ett avskaffande av den statliga fastighetsskatten
på bostäder och förändringar i kapitalvinstbeskattningen
av privatbostäder, ett
slopande av förmögenhetsskatten och en höjning
av fastighetsskatten på vattenkraftverk.
Vidare redovisas bedömningar kring nya skatteregler
för pensionsförsäkring, vissa förändringar
i kapitalbeskattningsreglerna och i reglerna om
ränteavdrag för utomlands bosatta.
För beskattningen av företagare aviseras
övergångsvisa lättnader i kapitalvinstbeskattningen
av kvalificerade andelar (de s.k. 3:12reglerna)
och vidare redovisas pågående arbete
kring den skattemässiga behandlingen av företagande
i olika organisationsformer. Bedömningar
redovisas kring det svenska koncernbidragssystemet,
lagerbolag, skalbolagsdeklarationer
, överföring av skogskonto m.m. och
ändrade regler för CFC-beskattning.
På företagsskatteområdet avser regeringen
vidare att se över möjligheten av att införa ett
system med tonnagebeskattning av företag. Som
ett led i arbetet med att stärka den ideella
sektorn och stimulera forskning vill regeringen
stimulera donationer från privatpersoner och
företag. Därför tillsätts senast under 2008 en
utredning för att möjliggöra sådan avdragsrätt.
Regeringen följer frågan om frivillig schablonbeskattning
av mindre företag.
På energi- och miljöbeskattningsområdet
redovisas vissa principer för en effektiv miljöstyrning
. Med utgångspunkt i dessa redovisar
regeringen ett klimatpaket som förbättrar styrningen
samtidigt som effekterna för vissa
sektorer balanseras på olika sätt. Sålunda aviseras
förslag om höjd koldioxidskatt och en
bedömning lämnas kring beskattningen av
bränslen i den handlande sektorn.

Vidare aviseras
förslag om höjd skatt på diesel, om indexering av
energi- och koldioxidskattesatserna, om sänkt
fordonsskatt för dieselpersonbilar och om höjd
fordonsskatt för lätta lastbilar och bussar, om
återbetalning av energi- och koldioxidskatt till
jordbruket, skogsbruket och vattenbruket, om
höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftverk och
103

PROP. 2007/08:1
om sänkt energiskatt på el i norra Sverige samt
ett slopande av det särskilda villkoret som gäller
för att etanol som låginblandas i bensin ska vara
skattebefriad. Regeringen kommer att noga följa
klimatpaketets effekter vad gäller omställningen
till en mer miljövänlig transportsektor, i syfte att
säkerställa att reformen bidrar till att Sverige
uppfyller de av EU uppsatta klimat- och
energimålen.
I övrigt lämnas på energi- och miljöbeskattningsområdet
förslag om fortsatt avtrappning av
energiskatteavdraget för vindkraft samt redovisas
bedömningar kring avfallsförbränningsskatten
, om fortsatta lättnader för koldioxidneutrala
drivmedel och om beskattningen av
privatflygets bränsle.
För övriga punktskatter aviseras förslag om
höjd skatt på öl och sänkt skatt på vin, om
höjningar av skatterna på cigaretter, röktobak
och snus och om sänkt lotteriskatt. Vidare
redovisas en bedömning om reklamskatten.
På mervärdesskatteområdet aviseras kommande
förslag om förlängd redovisningsperiod
för mervärdesskatt och om anpassningar av
mervärdesskatten till EG:s mervärdesskattedirektiv
.
På det skatteadministrativa området redovisas
pågående arbete med översyn av reglerna för Fskatt
liksom förslag om upphävande av lag om
kreditering på skattekonto för stöd för konvertering
från oljeuppvärmningssystem.
En bedömning redovisas kring behovet av
stöd för forskning på skatteområdet.
I ett avslutande avsnitt redovisas de finansiella
effekterna av de skatte- och avgiftsförslag som
lämnas i denna proposition och dessutom av
kommande förslag som lämnas i propositioner
senare under 2007.
Ärendet och dess beredning m.m.
För de ärenden där förslag lämnas finns lagförslag
i kapitel 3. Samtliga dessa lagförslag har
beretts under hand med Skatteverket och i
förekommande fall med Försäkringskassan.
Lagrådet
Enligt regeringens mening är samtliga förslag av
sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande
torde sakna betydelse.
5.2 Skatter på förvärvsinkomster
5.2.1 Förstärkt jobbskatteavdrag
Regeringens bedömning: Som ett led i ansträngningarna
att ytterligare stimulera arbetsutbudet
och öka den varaktiga sysselsättningen, bör
skattereduktionen för arbetsinkomster (jobbskatteavdraget)
fr.o.m. 2008 förstärkas i ett
andra steg med 10,72 miljarder kronor.
Skälen för regeringens bedömning: Vid årsskiftet
infördes en skattelättnad på inkomster av
anställning och aktiv näringsverksamhet (arbetsinkomster)
i form av en skattereduktion – det
s.k. jobbskatteavdraget. I samband med skattelättnadens
tillkomst framhöll regeringen att man
till 2008 planerar en förstärkning av jobbskatteavdraget
i ett andra steg under förutsättning
att ekonomiskt utrymme finns för en
sådan reform i de offentliga finanserna (prop.
2006/07:1 finansplan m.m., avsnitt 5.2.1, s.

137).
Regeringen bedömde i 2007 års ekonomiska
vårproposition att en sådan reform kan genomföras
2008 (prop. 2006/07:100, avsnitt 1.8.1, s.
42).
Inom Finansdepartementet utarbetades därefter
under senvåren 2007 en promemoria innehållande
två alternativa förslag till ett andra steg i
jobbskatteavdraget. Det ena förslaget innebar en
förstärkning om cirka 8,5 miljarder kronor
(alternativ A) och det andra en förstärkning om
ca 10,8 miljarder kronor (alternativ B). Promemorian
har remissbehandlats (dnr Fi2007/5092).
Remissinstanserna är i huvudsak positiva till att
jobbskatteavdraget förstärks.
Som ett led i ansträngningarna att ytterligare
stimulera arbetsutbudet och därmed varaktigt
öka sysselsättningen, anser regeringen att jobbskatteavdraget
bör förstärkas med 10,72 miljarder
kronor i det andra steget för att få största
möjliga effekt på arbetsutbud och sysselsättning.
Denna förstärkning motsvarar alternativ B i
promemorian. Det samhällsekonomiska utrymmet
och de offentliga finanserna är sådana att de
tillåter en förstärkning av jobbskatteavdraget i
denna storleksordning med den i denna
proposition föreslagna finansieringen. I
förhållande till en förstärkning enligt alternativ
A i promemorian ger en förstärkning med 10,72
miljarder kronor relativt sett större effekter på
104

PROP. 2007/08:1
arbetsutbud och BNP. Denna förstärkning ökar
arbetsutbudet än mer tydligt och gör det även
mera lönsamt att arbeta för låg- och medelinkomsttagare
som redan är i sysselsättning
genom en större marginalskattesänkning. Liksom
för det första steget, bör det andra steget
särskilt inriktas mot att göra det mer lönsamt att
gå från fulltidsfrånvaro till hel- eller deltidsarbete.
Det förstärkta jobbskatteavdraget bör av
fördelningspolitiska skäl utformas så att större
delen av det tillfaller låg- och medelinkomsttagare.
Förstärkningen innebär att jobbskatteavdraget
höjs så att det ger en tillkommande skattelättnad
med upp till 3 000 kronor per år för dem som
har genomsnittlig skattesats för kommunal
inkomstskatt (31,55 procent för 2007) och som
vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år.
För dem som vid beskattningsårets ingång har
fyllt 65 år och som har genomsnittlig skattesats
för kommunal inkomstskatt motsvarar höjningen
en skattelättnad med upp till
3 900 kronor per år. I genomsnitt kommer
skatten att minskas med cirka 2 400 kronor per
år för dem som omfattas av jobbskatteavdraget.
Ökningen av nettoinkomsten för låg- och
medelinkomsttagare, till följd av det totala
jobbskatteavdraget, kommer därmed att uppgå
till minst 6 procent.
Det förstärkta avdraget innebär att personer
med arbetsinkomster kommer att få en lägre
genomsnittlig skatt. Den genomsnittliga skatten,
räknat i antal procentenheter, sjunker mest för
låg- och medelinkomsttagare vilket visas i
diagram 5.1. som beskriver situationen för
personer med enbart arbetsinkomster.
Diagram 5.1 Genomsnittlig skatt enligt gällande regler (ljus
linje) samt enligt förslaget om jobbskatteavdrag (mörk linje)
0
5
10
15
20
25
30
35
40
0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000
Arbetsinkomst
Genomsnittlig
skatt (%)
Skillnaden i marginalskatt mellan gällande
regler och förslaget visas i diagram 5.2. också i
detta fall för personer med enbart arbetsinkomster.
Diagram 5.2 Marginalskatt enligt gällande regler (ljus linje)
samt enligt förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag (mörk
linje)
0
10
20
30
40
50
60
0 100000 200000 300000 400000 500000
Arbetsinkomst
Marginalskatt
Marginalskatten reduceras till noll för arbetsinkomster
mellan 33 000 och 37 000 kronor
samt sjunker för arbetsinkomster mellan ca
120 000 och 280 000 kronor per år. Därmed
sänks marginalskatten för bland annat vårdbiträden,
kontorspersonal, mekaniker och
brandmän.
I tabell 5.1 visas skatten utan jobbskatteavdrag
samt effekterna av jobbskatteavdraget i de två
stegen (gällande och föreslagen förstärkning).
Dessutom visas den totala inkomstskattesänkningen
som procent av arbetsinkomsten. Den
skattesänkning som redovisas i tabellen gäller för
personer som har hela sin inkomst från arbete
samt är under 65 år.

I beräkningen används den
genomsnittliga skattesatsen för kommunal
inkomstskatt 2007 (31,55 procent).
105

PROP. 2007/08:1
Tabell 5.1 Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag
enligt gällande regler samt enligt förslaget om förstärkt
jobbskatteavdrag
Arbetsinkomst
per år
Skatt
utan
jobbskatte
avdrag
Gällande
jobbskatte
avdrag
Förstärkt
jobbskatte
avdrag
Totalt
jobbskatte
avdrag
Totalt
jobbskatte
avdrag i
procent
av inkomsten
100 000 22 305 5 241 1 241 6 482 6,5
150 000 38 049 5 936 1 642 7 578 5,1
200 000 55 401 7 513 2 163 9 676 4,8
250 000 72 754 9 091 2 683 11 774 4,7
300 000 90 106 10 668 3 066 13 734 4,6
350 000 108 427 11 394 3 066 14 460 4,1
400 000 134 202 11 394 3 066 14 460 3,6
500 000 185 752 11 394 3 066 14 460 2,9
Av tabellen framgår att det ekonomiska utbytet
av att gå från t.ex. heltidsarbetslöshet till heltidsarbete
med en årsinkomst på 250 000 kronor
ökar, på grund av jobbskatteavdraget, med
11 774 kronor.
Regeringen avser att under hösten lägga fram
ett förslag till riksdagen om ett förstärkt
jobbskatteavdrag fr.o.m. 2008 med den nu
aviserade innebörden.
5.2.2 Skattereduktion för förmån av
hushållstjänster
Regeringens bedömning: Skattereduktion bör införas
för fysiska personer som har haft löneförmån
i form av hushållstjänster. Skattereduktion
för förmån av hushållstjänster bedöms
kunna införas den 1 januari 2008.
Skälen för regeringens bedömning: Den 1 juli
2007 infördes lagen (2007:346) om skattereduktion
för utgifter för hushållsarbete. Avsikten var
att stimulera hushållens köp av hushållstjänster i
syfte att öka människors möjligheter att förena
arbetsliv och familjeliv, att öka arbetsutbudet
och därmed den varaktiga sysselsättningen samt
att minska svartarbetet. Lagen innebär att skattereduktion
ges för fysiska personers köp av
hushållstjänster. Däremot ges inte någon skattelättnad
i de fall en person har förmån i form av
skattepliktiga hushållstjänster. Regeringen har i
propositionen Skattelättnader för hushållstjänster,
m.m. (prop. 2006/07:94, s. 36 och 57)
uttalat att avsikten är att skyndsamt utreda
möjligheten till att ge skattelättnad även i de fall
tjänsterna utgår i form av löneförmån. Inom
Finansdepartementet har utarbetats en promemoria
som har remissbehandlats och nu bereds
vidare.
Promemorians förslag innebär att även den
som har haft skattepliktig löneförmån i form av
hushållstjänster ska ges skattereduktion med
50 procent av förmånens värde. Arbetsgivaren är
skyldig att redovisa underlag för skattereduktion
på arbetstagarens kontrolluppgift.

Begäran om
skattereduktion för förmån av skattepliktiga
hushållstjänster görs i den självdeklaration som
lämnas året efter det år då hushållstjänsten
tillhandahållits. I övrigt gäller samma tillämpningsområde,
definitioner, beloppsgränser m.m.
som för skattereduktion för utgifter för
hushållsarbete.
Regeringen avser att under hösten 2007 föreslå
att skattereduktion för fysiska personer som
har haft skattepliktig löneförmån i form av
hushållstjänster införs. Förslaget beräknas kunna
träda i kraft den 1 januari 2008.
I övrigt kan nämnas att regeringen har
beslutat att göra en översyn av bestämmelserna
om skattelättnader för hushållsarbete. En särskild
utredare har utsetts för att utreda och
lämna förslag om ett enklare och effektivare
system än det nuvarande (dir. 2007:104).
Uppdraget ska redovisas till Finansdepartementet
senast den 16 juni 2008.
5.2.3 Höjt avdrag för resor till och från
arbetet samt tjänsteresor
Regeringens bedömning: Det belopp som får dras
av för kostnader för resor med egen bil mellan
bostad och arbetsplats, för resor med egen bil i
tjänsten och i näringsverksamhet bör höjas från
18 kronor till 18 kronor och 50 öre per mil.
Avdrag för resor med förmånsbilar bör höjas
från 9 kronor till 9 kronor och 50 öre per mil
med undantag för dieseldrivna förmånsbilar som
bör höjas från 6 kronor till 6 kronor och 50 öre
per mil. Ändringarna bör träda i kraft den
1 januari 2008.
106

PROP. 2007/08:1
Skälen för regeringens bedömning: Avdrag för
skäliga utgifter för resor mellan bostaden och
arbetsplatsen (arbetsresor) ska göras, om arbetsplatsen
ligger på ett sådant avstånd från den
skattskyldiges bostad att han eller hon behöver
använda något transportmedel. Avdrag ska
under vissa förutsättningar göras för kostnader
för arbetsresor med egen bil. I sådant fall får för
närvarande avdrag göras med 18 kronor per mil.
Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller
vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i
tjänsten eller i näringsverksamheten. Beloppet
avser att täcka de milbundna kostnaderna.
De höjda skatterna på drivmedel som aviseras
i avsnitt 5.6.2 och 5.6.4 ökar kostnaderna för
arbetsresor och resor i tjänsten. För att anpassa
avdraget för resor till och från arbetet och i
tjänsten samt i näringsverksamheten på grund av
de höjda skatterna, bör därför från och med 2008
nivån på avdraget för resor med egen bil höjas
från 18 kronor till 18 kronor och 50 öre per mil.
Enligt gällande regler ges skattskyldiga med
dieseldrivna förmånsbilar ett avdrag med 6 kronor
per mil medan de med förmånsbilar som
drivs med annat drivmedel ges ett avdrag om
9 kronor per mil. Även dessa avdragsbelopp bör
höjas på motsvarande sätt från och med 2008,
vilket ger ett avdrag med 6 kronor och 50 öre per
mil för dieseldrivna förmånsbilar och med
9 kronor och 50 öre per mil för förmånsbilar
som drivs med annat drivmedel.
Finansdepartementet kommer att remittera
ett förslag på nu angivna ändringar i samband
med att denna proposition överlämnas till riksdagen.
Ändringarna bör träda i kraft den
1 januari 2008 och tillämpas första gången vid
2009 års taxering.
5.2.4 Begränsning av avdragsrätten för
privat pensionssparande
Regeringens bedömning: Som ett led i finansieringen
av slopandet av förmögenhetsskatten bör
det allmänna pensionssparavdraget begränsas till
12 000 kronor per år.
Skälen för regeringens bedömning: Som en del
i finansieringen av avskaffandet av förmögenhetsskatten
har regeringen i 2007 års ekonomiska
vårproposition (prop. 2006/07:100, s. 45)
aviserat att det allmänna pensionssparavdraget
ska begränsas till 12 000 kronor per år.
Begränsningen innebär att alla skattskyldiga
fysiska personer får göra avdrag med högst
12 000 kronor per år oavsett om avdraget görs i
näringsverksamhet eller som allmänt avdrag. Det
särskilda utrymmet för allmänt avdrag för den
som har inkomst av tjänst slopas.

Det särskilda
utrymmet för aktiv näringsverksamhet samt för
den som saknar pensionsrätt i anställning
påverkas däremot inte. Förslaget om att begränsa
avdragsrätten har beretts tillsammans med
förslaget om att slopa förmögenhetsskatten. Ett
förslag lämnas i anslutning till förslaget om att
slopa förmögenhetsskatten, se vidare avsnitt
5.4.3.
5.2.5 Beskattningen av lånedatorer
Regeringens bedömning: Den särskilda värderingsregeln
för förmån av att för privat bruk
använda en datorutrustning som arbetsgivaren
tillhandahåller inom ramen för s.k. lånedatorprogram
bör slopas från och med 2009.
Under 2008 bör sådan förmån värderas till
4 800 kronor per år.
Skälen för regeringens bedömning: Reglerna
om skattefrihet för förmån av lånedator infördes
1998. I huvudsak innebar reglerna att en
skattskyldig som för privat bruk använder en
dator som tillhandahållits av arbetsgivaren inte
blir beskattad för denna förmån.
Skattefriheten upphörde att gälla från och
med den 1 januari 2007.
Slopandet av skattefriheten föranleddes bl.a.
av att lånedatorprogrammen sammantaget inneburit
en omfattande överflyttning av kostnaderna
från arbetsgivarna till den offentliga
sektorn. Den senaste tidens utveckling mot
multimediadatorer avspeglar sig även i valen av
lånedatorer. Detta medför allt svårare avgränsningsproblem
. Skattefriheten gällde vidare för
många som redan har en dator eller som skulle
ha köpt en dator själva även om de särskilda
reglerna om skattefrihet inte hade funnits.
Ersättningsdatorer utgör också en allt större del
då de ofta förekommande treårsavtalen innebär
att den anställde kan få flera lånedatorer i rad.
Sammantaget innebar detta att reglernas bidrag
107

PROP. 2007/08:1
till att uppfylla det ursprungliga målet – att
stimulera introduktionen av datorer i hemmen –
blivit alltmer begränsat. Inkomstbeskattningen
av löner, förmåner och andra ersättningar bör
vidare vara likformig och neutral. Skattesystemet
bör således inte missgynna kontant lön jämfört
med exempelvis förmåner eller andra ersättningsformer
.
I syfte att underlätta förmånsvärderingen när
skattefriheten upphörde den 1 januari 2007
infördes ett schablonmässigt förmånsvärde om
2 400 kronor per år. Denna särskilda värderingsregel
bör dock slopas från och med den 1 januari
2009. Övergångsvis bör dock under 2008 förmån
av lånedator värderas till 4 800 kronor.
Regeringen avser att under hösten lägga fram
ett förslag till riksdagen gällande nu aviserad
förändring. Finansdepartementet kommer att
remittera ett förslag på nu angivna ändringar i
samband med att denna proposition överlämnas
till riksdagen. Ändringarna bör träda i kraft den
1 januari 2008.
5.2.6 Beskattningen vid dubbel
bosättning
Regeringens bedömning: För att underlätta rörligheten
på arbetsmarknaden och förstärka den
regionala utvecklingen bör avdragsreglerna vid
dubbel bosättning fr.o.m. 2008 förändras.
Skälen för regeringens bedömning: Utredningen
om dubbel bosättning har i sitt betänkande
Dubbel bosättning för ökad rörlighet
(SOU 2005:28) lämnat förslag till ändrade
skatteregler vid dubbel bosättning i syfte att
underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och
förstärka den regionala utvecklingen. Förslagen
innebär främst att avdrag får göras under längre
tid än i dag och att villkoren för avdrag blir
enklare att uppfylla och tillämpa. För att
finansiera förslagen föreslår utredningen att
avdraget för ökade utgifter för måltider och
småutgifter begränsas vid såväl dubbel
bosättning som tillfälligt arbete genom att
sådana utgifter bara får dras av under den första
månaden.
Betänkandet har remissbehandlats (dnr
2005/1934). Remissinstanserna är i huvudsak
positiva till utredningens förslag.
Regeringen avser att under hösten lämna
förslag till riksdagen om förändringar i
avdragsrätten vid dubbel bosättning fr.o.m. 2008.
5.2.7 Förändringar i reglerna för
beskattning av sjöinkomst
Regeringens bedömning: Rätten till sjöinkomstavdrag
och skattereduktion för sjöinkomst bör
utvidgas till att även gälla för arbete på ett
handelsfartyg från ett annat EES-land. Vidare
bör arbete på ett fartyg som går i internationell
trafik och som är registrerat i ett annat nordiskt
land än Sverige undantas från beskattning i
Sverige.

Det senare gäller även inkomst från
arbete på danska färjor i linjetrafik mellan
Sverige och Danmark.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringen
har i en proposition denna dag föreslagit att de
särskilda regler om sjöinkomstavdrag och
skattereduktion för sjöinkomst som i dag gäller
för inkomst från arbete på ett svenskt handelsfartyg
ska utvidgas till att även omfatta arbete på
ett handelsfartyg från ett annat EES-land. I
propositionen görs bedömningen att begränsningen
till arbete på ett svenskt fartyg riskerar
att strida mot EG-rätten. Det föreslås vidare att
det svenska undantaget från tillämpning av det
nordiska dubbelbeskattningsavtalets regler om
beskattning av inkomst från arbete ombord på
nordiska fartyg i internationell trafik ska
permanentas. Undantaget har sedan tillkomsten
förlängts årligen med ett år i taget. På motsvarande
sätt har beskattningen av anställda
ombord på danska färjor i reguljär trafik mellan
Sverige och Danmark behandlats. För dessa
anställda gäller att om de var anställda på ett
danskt skepp någon gång under januari månad
2001 är den s.k. nettolön som betalas till
ombordanställda på danska färjor skattebefriad i
Sverige. I propositionen föreslås att detta undantag
ska gälla oavsett när den anställde anställdes.
Förslagen föreslås i propositionen träda i kraft
den 15 december 2007.
108

PROP. 2007/08:1
5.3 Socialavgifter m.m.
5.3.1 Sänkta socialavgifter för
tjänstesektorn
Regeringens bedömning: Det bör införas ett
system med reducerade socialavgifter för vissa
delar av tjänstesektorn.
Skälen för regeringens bedömning: I budgetpropositionen
för 2007 (2006/07:1 finansplan
m.m., avsnitt 5.3.3, s. 144) aviserades att
socialavgifterna ska sänkas för vissa delar av
tjänstesektorn.
Åtgärden syftar till att varaktigt öka sysselsättningen,
förbättra den samhällsekonomiska
effektiviteten och minska svartarbetet i den
svenska ekonomin. För att åtgärden ska få så
stor effekt som möjligt bör två huvudkriterier
vara styrande för branschurvalet. Dessa kriterier
bör vara att åtgärden dels ska omfatta tjänster
som den enskilde kan välja mellan att producera
själv eller köpa, dels omfatta tjänster där lägre
socialavgifter bedöms leda till att svart arbete
ersätts med vitt i förhållandevis stor grad. Enligt
regeringens mening bör en sänkning av socialavgifterna
i sådana branscher kunna öka sysselsättningen
såväl på kort som på lång sikt.
En promemoria med förslag om sänkta
socialavgifter för vissa delar av tjänstesektorn har
varit på remiss under sommaren 2007 (dnr
Fi2007/4468). I promemorian föreslås att
socialavgifterna (arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna)
och den allmänna löneavgiften ska
sänkas i tjänstebranscher med produktion av
tjänster som i förhållandevis stor utsträckning
kan ersätta hemarbete och svartarbete.
Nedsättningen innebär att socialavgifterna, med
undantag för ålderspensionsavgiften, slopas helt,
vilket för närvarande motsvarar en nedsättning
på 22,21 procentenheter för arbetsgivaravgifterna
och maximalt 20,50 procentenheter
för egenavgifterna. De branscher som i promemorian
föreslås omfattas av sänkningen är bland
annat restauranger, hotell, verkstäder för reparationer
av personbilar, taxi, frisörer och
skomakare. Den som bedriver blandad verksamhet,
dvs. i en och samma näringsverksamhet
bedriver både avgiftsreducerad verksamhet och
fullt avgiftspliktig verksamhet, måste för att
kunna få del av nedsättningen fördela avgiftsunderlaget
mellan de olika verksamheterna.
Inkomna remissvar bereds nu inom Regeringskansliet
och inom kort avser regeringen att
presentera en lagrådsremiss.
Redan nu kan dock konstateras att regeringens
förslag kommer att avvika från det
förslag som presenterades i promemorian.
Hotellbranschen (inklusive vandrarhem, camping
och stugbyar) kommer inte att omfattas av
förslaget. Det är angeläget att de föreslagna
reglerna kan träda i kraft den 1 januari 2008.
Innan så kan ske måste dock förslaget
statsstödsgranskas och godkännas av kommissionen
. Utifrån de två huvudkriterierna skiljer
hotellbranschen ut sig från övriga valda
branscher.

Eftersom det bedöms att ett utifrån
de två huvudkriterierna mer konsekvent
branschurval minskar risken för att behandlingen
i kommissionen drar ut på tiden kommer hotellbranschen
inte att omfattas av det kommande
förslaget.
Senare under hösten 2007 avser regeringen att
återkomma till riksdagen med ett förslag.
Ambitionen är att de nya reglerna ska kunna
träda i kraft den 1 januari 2008. Innan reglerna
kan träda i kraft måste dock, som nämnts
tidigare, förslaget statsstödsgranskas och godkännas
av kommissionen.
5.3.2 Slopad särskild löneskatt för
personer födda 1937 och tidigare
Regeringens bedömning: Den särskilda löneskatten
på lön och annan ersättning samt på
inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m. bör
slopas från och med den 1 januari 2008 för
personer födda 1937 och tidigare.
Skälen för regeringens bedömning: För att
göra det mer attraktivt för företagen att behålla
och nyanställa äldre medarbetare slopades den
1 januari 2007 den särskilda löneskatten på lön
och annan ersättning samt på inkomst av aktiv
näringsverksamhet m.m. för personer som
omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet,
dvs. personer som fyllt 65 år och som
är födda 1938 eller senare. De nya bestämmelserna
gäller inte för personer som är födda
109

PROP. 2007/08:1
1937 eller tidigare. Istället gäller – enligt
övergångsbestämmelser – att särskild löneskatt
ska betalas för dessa personer i enlighet med
äldre regler, dvs. med 24,26 procent.
För att i än högre grad uppmuntra arbetsgivare
att tillvarata de äldres erfarenhet och
kunskap, liksom även äldre som vill fortsätta
arbetet i det egna företaget gör regeringen
bedömningen att även den särskilda löneskatten
för personer som inte omfattas av det reformerade
pensionssystemet, dvs. personer som är
födda 1937 eller tidigare, bör avskaffas. I likhet
med vad som gäller för personer fyllda 65 år och
födda 1938 eller senare bör den särskilda löneskatten
slopas såväl med avseende på lön och
andra ersättningar för arbete som inkomst av
aktiv näringsverksamhet m.m. Finansdepartementet
har remitterat en promemoria med
förslag. Regeringen avser att under hösten återkomma
med förslag till riksdagen.
Förslaget avses träda i kraft den 1 januari
2008.
5.3.3 Förändrade nivåer för socialavgifter
Regeringens förslag: Sjukförsäkringsavgiften i
arbetsgivaravgifterna sänks till 7,71 procent av
avgiftsunderlaget och i egenavgifterna till
7,93 procent. Arbetsmarknadsavgiften i arbetsgivaravgifterna
sänks till 2,43 procent av avgiftsunderlaget
och i egenavgifterna till 0,50 procent.
Detta föranleder en höjning av den allmänna
löneavgiften i både arbetsgivar- och egenavgifter
till 7,49 procent.
Ändringarna tillämpas från och med den
1 januari 2008.
Skälen för regeringens förslag: Socialavgifterna
betalas antingen som arbetsgivaravgifter eller
som egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas av
arbetsgivare medan egenavgifter betalas av
främst enskilda näringsidkare.
Sjukförsäkringsavgiften är en av sex avgifter
som tillsammans utgör socialavgifterna. Sjukförsäkringsavgiften
bör tas ut med en avgiftssats
som innebär att de beräknade intäkterna från
avgiften motsvarar de förväntade utgifterna. För
2008 beräknas de utgifter som sjukförsäkringsavgiften
ska täcka, uppgå till 95,4 miljarder
kronor. Mot bakgrund härav föreslår regeringen
att sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna
sänks till 7,71 procent av avgiftsunderlaget
och i egenavgifterna till 7,93 procent av avgiftsunderlaget
.
Den ökade sysselsättningen innebär även att
de utgifter som arbetsmarknadsavgiften ska
finansiera nu minskar. Mot bakgrund härav
föreslår regeringen att arbetsmarknadsavgiften i
arbetsgivaravgifterna sänks till 2,43 procent av
avgiftsunderlaget och i egenavgifterna till
0,50 procent av avgiftsunderlaget.

Tabell 5.2 Arbetsgivaravgifter 2007 och 2008 enligt
regeringens förslag
Procent
Arbetsgivaravgifter 2007 2008
Sjukförsäkringsavgift 8,78 7,71
Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20
Ålderspensionsavgift 10,21 10,21
Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,70
Arbetsmarknadsavgift 4,45 2,43
Arbetsskadeavgift 0,68 0,68
S:a socialavgifter 28,02 24,93
Allmän löneavgift 4,40 7,49
S:a socialavgifter och allmän löneavgift 32,42 32,42
Tabell 5.3 Egenavgifter 2007 och 2008 enligt regeringens
förslag
Procent
Egenavgifter 2007 2008
Sjukförsäkringsavgift 9,61 7,93
Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20
Ålderspensionsavgift 10,21 10,21
Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,70
Arbetsmarknadsavgift 1,91 0,50
Arbetsskadeavgift 0,68 0,68
S:a socialavgifter 26,31 23,22
Allmän löneavgift 4,40 7,49
S:a socialavgifter och allmän löneavgift 30,71 30,71
Eftersom justeringen av de båda avgifterna ska
göras inom ramen för ett i princip oförändrat
uttag ska den allmänna löneavgiften därmed
höjas till 7,49 procent.
De föreslagna förändringarna i avgiftsnivåerna
bör gälla från den 1 januari 2008 och medför
ändringar i 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 §
socialavgiftslagen (2000:980) samt i 3 § lagen
(1994:1920) om allmän löneavgift. Lagförslag i
ärendet finns i avsnitt 3.3 och 3.4.
110

PROP. 2007/08:1
5.3.4 Allmän pensionsavgift
Regeringens förslag: Vid beräkning av inkomst av
anställning enligt lagen (1994:1744) om allmän
pensionsavgift ska avdrag göras för kostnader
som arbetstagaren haft i arbetet i den utsträckning
kostnaderna, minskade med erhållen
kostnadsersättning, överstiger 5 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nya
regler i 12 kap. 2 § inkomstskattelagen
(1999:1229) har beloppsgränsen för när kostnader
för övriga utgifter i inkomstslaget tjänst
får dras av höjts från 1 000 kronor till 5 000 kronor
fr.o.m. 1 januari 2007.
En motsvarande gräns för avdrag för övriga
utgifter finns i lagen (1994:1744) om allmän
pensionsavgift och i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension. Regeringen
föreslår nu att en följdändring görs i ovannämnda
lagar på så sätt att beloppsgränsen för
avdrag för kostnader som den försäkrade haft i
sitt arbete höjs från 1 000 kronor till
5 000 kronor.
Ändringen innebär att vid beräkningen av en
försäkrads allmänna pensionsavgift enligt lagen
(1994:1744) om allmän pensionsavgift ska
avdrag för kostnader som den försäkrade haft i
sitt arbete medges endast till den del kostnaderna
överstiger 5 000 kronor. Eftersom det
inte kan uteslutas att justeringen av avdragsgränsen
i enskilda fall kan vara till nackdel för
den enskilde jämfört med bestämmelsens nuvarande
lydelse, föreslår regeringen vidare att de
nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2008
och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.
Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.1.
Ändringen i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension behandlas utförligt i
volym 6, avsnitt 3.8.1.
5.4 Kapital- och
egendomsskattefrågor
5.4.1 Reformerad beskattning av bostäder
Regeringens bedömning: Den statliga fastighetsskatten
på bostäder bör avskaffas den 1 januari
2008 och ersättas av en kommunal fastighetsavgift.
För att åtgärden ska vara fullt
finansierad bör bl.a. beskattningen av kapitalvinster
på bostäder förändras. Det kommande
förslaget innebär i huvudsak följande:
* En avgift för småhus på 6 000 kronor per
småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet.
* En avgift på 1 200 kronor per lägenhet i
flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av
taxeringsvärdet.
* Avgifterna indexeras genom att knytas till
inkomstutvecklingen.
* Kapitalvinstskatten för privatbostäder höjs
från 20 till 22 procent.
* Uppskovsbelopp återförs med vissa undantag
till beskattning när en bostad övergår till
någon annan genom arv, testamente, gåva eller
bodelning.
* Uppskovsbelopp får inte överstiga 1,6 miljoner
kronor vid avyttringar fr.o.m. den 1 januari
2008.

* Uppskovsbeloppet begränsas när den
förvärvade bostaden är billigare än den avyttrade
i syfte att begränsa de skattekrediter som ges.
* Uppskovsbelopp räntebeläggs med ett
belopp motsvarande 0,5 procent av uppskovsbeloppet.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringen
aviserade i 2007 års ekonomiska vårproposition
att den statliga fastighetsskatten på bostäder ska
avskaffas från och med den 1 januari 2008 och
ersättas med en låg kommunal fastighetsavgift.
En promemoria med förslag om kommunal
fastighetsavgift utarbetades inom Finansdepartementet
och remitterades under sommaren 2007.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2007
genomfördes lättnader i fastighetsskatten på
boende som i 2008 års ekonomiska förhållanden
uppgår till 8,2 miljarder kronor. Mot bakgrund
av dessa lättnader har en utgångspunkt för nästa
steg i fastighetsskattereformen varit att den i sin
helhet ska finansieras inom bostadssektorn.
111

PROP. 2007/08:1
Därför innebar de två remitterade förslagen att
det sålunda starkt reducerade skatteuttaget för
bostadssektorn omfördelades så att den löpande
beskattningen sänktes medan skatteuttaget
knutet till avyttring av bostäder höjdes.
I tabell 5.4 redovisas det totala skatteuttaget
för bostadssektorn vid tre olika regelsystem
tillämpade för 2008 års förhållanden. Det första
raden visar skatteuttaget enligt de regler som
skulle ha gällt utan alliansens skattesänkningar
genom förslagen i budgetpropositionen för
2007. Den andra raden visar skatteuttaget enligt
det förslag som aviserades i 2007 års ekonomiska
vårproposition och som i promemorian presenterades
som alternativ A. I alternativ A i
promemorian sattes den kommunala fastighetsavgiften
till 4 500 kronor per småhus, dock högst
1,0 procent av taxeringsvärdet, och 900 kronor
per lägenhet i flerbostadshus, dock högst
0,4 procent av taxeringsvärdet. Kapitalvinstskatten
höjdes från 20 till 30 procent. Den tredje
raden visar skatteuttaget enligt regeringens nu
aviserade förslag. Tabellen redovisar uttag
genom fastighetsskatt/avgift, skatt knuten till
avyttring av bostaden samt total skatt.
Tabell 5.4 Total skatt och fördelning mellan
fastighetsskatt/avgift och skatt knuten till avyttring av
bostaden* vid alternativa regler. Miljarder kronor i 2008 års
ekonomiska förhållanden
Fastighetsskatt/
avgift
Skatt knuten till
avyttring
Total skatt
Skatt utan
alliansens
skattesänkningar
24,6 11,1 35,7
Skatt enligt
alt. A i
promemorian
10,7 16,8 27,5
Skatt enligt
aviserat
förslag
12.1 15,4 27,5
*Inkluderar skatt på kapitalvinst, räntebeläggning av uppskovsbelopp och andra
åtgärder knutna till uppskovsbeloppet.
Som framgår av tabellen innebär alternativ A att
sänkningen av det totala skatteuttaget med 8,2
miljarder kronor jämfört med skatten utan
alliansens skattesänkningar uppkommer genom
att fastighetsskatten/avgiften sänks med
13,9 miljarder kronor medan skatt vid avyttring
höjs med 5,7 miljarder kronor.
Majoriteten av remissinstanserna har ansett att
de i promemorian föreslagna höjningarna av
kapitalvinstskatten från 20 procent till 30 procent
i alternativ A och 25 procent i alternativ B
var alltför höga. Flera remissinstanser har ansett
att den kommunala avgiftens storlek är för låg.
Bland de remissinstanser som representerar
kommunsektorn har framförts önskemål om att
den kommunala fastighetsavgiftens storlek bör
följa den allmänna inkomstutvecklingen genom
en indexering. Kritik har även riktats mot
promemorians förslag om införandet av ett tak
för uppskovsbelopp på 1,4 miljoner kronor per
ursprungsbostad. En del remissinstanser har
kritiserat fördelningseffekterna av promemorians
förslag.
Regeringen har beaktat remissutfallet och
avser att med utgångspunkt i detta justera
promemorians förslag i olika avseenden.

Regeringen
avser att senare under hösten 2007
återkomma till riksdagen med en proposition
med förslag till lagstiftning om kommunal
fastighetsavgift och om de förändringar i övrigt
som behövs för att bl.a. finansiera övergången
från statlig skatt till kommunal avgift.
Till grund för de kommande förslagen ligger
en delvis annorlunda värdering av hur balansen
mellan fastighetsskatt/avgift och skatteuttag
knutet till avyttring av bostaden bör vara.
Gemensamt för de två alternativ som remitterades
var en förhållandevis kraftig skärpning av
kapitalvinstbeskattningen. Därmed ökar riskerna
för inlåsning och för minskad rörlighet på
arbetsmarknaden men också riskerna för
långsiktiga förluster av skattebas, inte minst vid
ett bibehållande av det uppskovssystem som det
inte är aktuellt att avskaffa. Det finns alltså skäl
att något förskjuta balansen mellan fastighetsskatt/avgift
och skatteuttag knutet till avyttring.
Jämfört med alternativ A i promemorian innebär
därför det nu aviserade förslaget att skatten
knuten till avyttring reduceras med 1,4 miljarder
kronor och att fastighetsskatten/avgiften
följaktligen ökar med 1,4 miljarder kronor. De
justeringar som gjorts i förhållande till de remitterade
förslagen innebär att riskerna för inlåsning
dämpas och att rörligheten på arbetsmarknaden
underlättas. Därtill förbättras fördelningseffekterna
såväl mellan hushåll som mellan regioner
på det sätt som beskrivs nedan. Mot denna
bakgrund kommer de kommande förslagen att i
huvudsak innebära följande.
Den kommunala fastighetsavgiften för småhus
bör sättas till 6 000 kronor per värderingsenhet
för småhus men högst 0,75 procent av
taxeringsvärdet. Genom att det taxeringsvärdes112

PROP. 2007/08:1
relaterade taket sätts väsentligt lägre än nuvarande
fastighetsskattesats på 1,0 procent
begränsas effekten av höjda taxeringsvärden vid
kommande fastighetstaxering för småhusen. I
diagram 5.3 redovisas den kommunala fastighetsavgiften
enligt regeringens nu aktuella
bedömning och enligt alternativ A i promemorian.
Diagram 5.3 Kommunal fastighetsavgift enligt det nu
aviserade förslaget och enligt alternativ A i promemorian,
kronor
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000
Taxeringsvärde, kr
Kommunal fastighetsavgift , kr/år
Alternativ A i promemorian Aviserat förslag
Sänkningen av avgiftstaket till 0,75 procent
innebär jämfört med alternativ A i promemorian,
där taket var 1,0 procent av taxeringsvärdet, en
lägre kommunal fastighetsavgift för småhus med
taxeringsvärden som understiger 600 000 kronor.
Andelen småhusägare som får en kommunal
fastighetsavgift lägre än 6 000 kronor uppgår till
ca 53 procent. Taksänkningen i förhållande till
alternativ A ger en bättre fördelningseffekt
mellan såväl hushåll som regioner.
För bostadsdelen av flerbostadshus bör den
kommunala avgiften bli 1 200 kronor per
bostadslägenhet men sammanlagt högst 0,4 procent
av taxeringsvärdet för bostadsdelen.
Den kommunala fastighetsavgiften bör
indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet.
De avgiftsmedel som inflyter tillfaller
kommunerna.
Kapitalvinstskatten för privatbostäder, som en
andel av vinsten, bör höjas från 20 till 22 procent.
Hänsyn har således tagits till remisskritiken
i denna del. En mer begränsad höjning med
endast två procentenheter innebär mindre risk
för inlåsningseffekter än promemorians förslag.
Vidare sker ett antal förändringar i systemet
med uppskov med beskattning av kapitalvinst
vid avyttring av privatbostad. Uppskoven har
ökat avsevärt de senaste åren. År 2005 ökade de
med ca 36 miljarder kronor till totalt ca 150 miljarder
kronor. Dessutom har möjligheterna att få
uppskov med beskattning av kapitalvinsten vid
byte av bostad utökats till att även inkludera
bostäder i andra stater inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet. Detta innebär
kontrollproblem och risk för erodering av
kapitalvinstskattebasen på sikt. Det är därför
angeläget att utforma uppskovsreglerna så att
skattekrediterna minskas. De nu aviserade
ändringarna av reglerna betingas således även av
andra skäl än rent finansieringsmässiga.
Uppskovsbelopp bör, i motsats till vad som
gäller idag, återföras när en bostad övergår till
någon annan genom arv, testamente, gåva eller
bodelning. Undantag bör göras för övergångar i
form av arv eller testamente till make, sambo
eller hemmavarande barn under 18 år, samt
bodelning med anledning av att ett äktenskap
eller ett samboförhållande upphör eller att
maken eller sambon dör.

Det bör även införas ett tak för hur stort ett
uppskovsbelopp kan bli. Ett uppskovsbelopp vid
avyttring av en privatbostad som sker från och
med 1 januari 2008 ska inte kunna bli större än
1,6 miljoner kronor. Det innebär exempelvis att
om en skattskyldig säljer en bostad och gör en
vinst på 2 miljoner kronor kan han eller hon få
uppskov med beskattningen av högst 1,6 miljoner
kronor. Resterande 400 000 kronor tas upp
till beskattning.
Vidare bör metoden för beräkning av uppskovsbeloppets
storlek vid förvärv av billigare
ersättningsbostad ändras. Nuvarande beräkningsmetod,
där uppskovsbeloppet beräknas
som så stor del av kapitalvinsten som ersättningen
för ersättningsbostaden utgör av ersättningen
för ursprungsbostaden, bör slopas.
Uppskovsbeloppet bör i stället beräknas som
kapitalvinsten minskad med mellanskillnaden
mellan ersättningen för ursprungsbostaden och
ersättningen för ersättningsbostaden.
Ändringen kan illustreras med följande exempel
. X avyttrar en bostad för 1 000 000 kronor
och gör en kapitalvinst om 300 000 kronor. X
förvärvar därefter en ersättningsbostad för
800 000 kronor. Med nuvarande regler kan X få
ett uppskovsbelopp om 300 000 x (800 000/
1 000 000) = 240 000 kronor. Den omedelbart
skattepliktiga vinsten blir då 60 000 kronor. De
nu aviserade reglerna innebär i stället att
skillnaden mellan priset på ursprungsbostaden
och priset på ersättningsbostaden beskattas
omedelbart. I exemplet innebär detta att
113

PROP. 2007/08:1
200 000 kronor beskattas omedelbart medan
uppskovet uppgår till 100 000 kronor.
Frågan om ändrad beräkning vid förvärv av
billigare ersättningsbostad kommer att remitteras
.
Uppskovsbelopp bör räntebeläggas med ett
belopp motsvarande 0,5 procent av uppskovsbeloppet.
Vid den föreslagna kapitalvinstskatten
på 22 procent motsvarar detta en effektiv icke
avdragsgill ränta på knappt 2,3 procent av den
latenta skattekredit som uppskovsbeloppet
innebär. Räntebeläggningen utformas tekniskt
genom att en särskild schablonintäkt på
1,67 procent av uppskovsbeloppet tas upp i
inkomstslaget kapital till en beskattning på
30 procent.
I tabell 5.5 redovisas de samlade budgeteffekterna
brutto för 2008 av regeringens
aviserade förslag.
Tabell 5.5 Budgeteffekter (brutto) av aviserat förslag till
reformerad beskattning av bostäder 2008. Miljarder kronor
Kommunal fastighetsavgift 12,1
- småhus 6 000 kr/år, högst
0,75 procent av taxeringsvärdet
9,5
- flerbostadshus 1 200 kr/år och
lägenhet, högst 0,4 procent av
taxeringsvärdet
2,6
Höjd kapitalvinstskatt på
privatbostäder från 20 till 22
procent
1,1
Återföring av uppskov vid arv,
gåva, testamente och bodelning
1,4
Tak för uppskovsbelopp 1,6 mnkr 0,5
Justering av uppskovsregler vid
förvärv av billigare bostad
0,2
Räntebeläggning av uppskov 0,5
procent av uppskovsbeloppet
1,0
Totalt 16,3
I samband med införandet av en kommunal
fastighetsavgift kommer kommunerna att få
högre inkomster fr.o.m. 2009. Detta sker dels
genom indexeringen av avgiften, dels genom att
taxeringsvärdena förväntas öka. Sammantaget
beräknas reformen öka kommunernas inkomster
med cirka 0,95 miljarder kronor 2009 och
1,40 miljarder kronor 2010.
När fastighetsskatten ersätts med en kommunal
fastighetsavgift slopas också den nuvarande
begränsningsregeln, som normalt begränsar
fastighetsskatten till 4 procent av hushållsinkomsten.
För pensionärer bibehålls en
motsvarande begränsningsregel. Frågan om hur
en sådan regel kan utformas kräver dock fortsatt
beredning. Begränsningsregeln för pensionärer
ska tillämpas från och med 2008.
5.4.2 Skatteregler och ägarlägenheter
Inom Justitiedepartementet bereds frågan om
införande av s.k. ägarlägenheter, dvs. lägenheter i
flerbostadshus som innehas med äganderätt.
Chefen för Finansdepartementet har tillkallat en
utredare med uppdrag att före utgången av 2007
redovisa vilka förändringar av skattelagstiftningen
som ett införande av civilrättsliga regler
om ägarlägenheter bör föranleda.
5.4.3 Slopad förmögenhetsskatt
Regeringens bedömning: Förmögenhetsbeskattningen
bör slopas från och med den 1 januari
2007.
Skälen för regeringens bedömning: I 2007 års
ekonomiska vårproposition aviserade regeringen
att förmögenhetsskatten bör slopas från och
med den 1 januari 2007 (prop. 2006/07:100,
avsnitt 1.8.3, s.

44f.). Avskaffandet av förmögenhetsskatten
är ett led i regeringens breda satsning
på företagande. Ett större utbud av riskvilligt
kapital ökar viljan att investera i Sverige, vilket
lägger grund för nya och växande företag. Att
avskaffa förmögenhetsskatten är således en
långsiktig och viktig del i regeringens reformarbete.
En promemoria med förslag om att slopa
förmögenhetsskatten har remissbehandlats och
bereds nu inom Regeringskansliet (Fi
2006:2460). Regeringen avser att under hösten
2007 lägga fram ett förslag till riksdagen om
slopad förmögenhetsskatt. I detta sammanhang
avser regeringen att föreslå att den generella
kontrolluppgiftsskyldigheten för tillgångar och
skulder upphör från och med inkomståret 2009.
114

PROP. 2007/08:1
5.4.4 Höjd fastighetsskatt för
vattenkraftverk
Regeringens bedömning: Fastighetsskatten för
vattenkraftverk bör höjas från 1,2 procent till
1,7 procent. Tillsammans med den tillfälliga höjningen
av skatten med 0,5 procent under
taxeringsåren 2007–2011 kommer skatten från
och med 2008 därmed att uppgå till 2,2 procent.
Höjningen bör träda i kraft den 1 januari 2008.
Skälen för regeringens bedömning: Uttaget av
fastighetsskatt regleras i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt. För vattenkraftverk utgör
fastighetsskatten 1,2 procent av taxeringsvärdet
för varje beskattningsår. 2006 höjdes skattesatsen
för vattenkraftverk från 0,5 procent till
1,2 procent. Samtidigt höjdes skattesatsen tillfälligt
för vattenkraftverk med 0,5 procent till
sammanlagt 1,7 procent. Den tillfälliga höjningen
gäller under taxeringsåren 2007–2011(se
lagen (2006:2) om fastighetsskatt avseende vissa
elproduktionsenheter vid 2007-2011 års
taxeringar).
En höjd fastighetsskatt på vattenkraftverk
innebär ökad beskattning av ekonomiska resurser
som finns i begränsad mängd. Senare års
ökande elpris har inte motsvarats av ökade
produktionskostnader inom vattenkraften. De
höga vinster som görs på vattenkraftsproducerad
el beror i stället på att andra, och dyrare,
produktionstekniker ofta svarar för marginalproduktionen
av el. Priset på el bestäms av
kostnaden för denna marginalproduktion. Systemet
med handel med utsläppsrätter har också
bidragit till höjda elpriser och därmed ökat
företagens vinster. Det beror på att de bränslen
som används för marginalproduktion av el som
regel är av fossilt ursprung och därmed belastas
med kostnader för utsläppsrätter. Genom en
höjd fastighetsskatt på vattenkraftverk beskattas
dessa extravinster. Regeringen är samtidigt mån
om att de möjligheter som finns att effektivisera
befintliga vattenkraftverk och att bygga ut sådan
vattenkraft som ingår i elcertifikatsystemet ska
tas tillvara. Förändringar i fastighetsskatten för
vattenkraftverk ska beaktas och balanseras utifrån
att den önskade effektiviseringen och
utbyggnaden av vattenkraften inte motverkas.
Mot den angivna bakgrunden anser regeringen
att fastighetsskatten för vattenkraftverk bör
höjas från 1,2 procent till 1,7 procent av
taxeringsvärdet. Av motsvarande skäl bedömer
regeringen att även kärnkraftsskatten bör höjas
(se avsnitt 5.6.11).
En skattehöjning innebär högre fasta kostnader
för producenterna av el från vattenkraft. De
ökade kostnaderna beräknas uppgå till i genomsnitt
1,0 öre per kWh. På en avreglerad
elmarknad får dock, på kort sikt, en höjd fast
kostnad inte något genomslag på elpriset.
Finansdepartementet kommer att remittera
ett förslag på nu angivna ändringar i samband
med att denna proposition överlämnas till
riksdagen. Ändringarna bör träda i kraft den
1 januari 2008.

5.4.5 Nya skatteregler för
pensionsförsäkring
Regeringens bedömning: Mot bakgrund av EGdomstolens
avgörande i det s.k. Danmarks-målet
bör det svenska etableringskravet för pensionsförsäkring
ändras så att pensionsförsäkringar
från andra EES-länder än Sverige får samma
skattemässiga behandling som svenska pensionsförsäkringar.
Skälen för regeringens bedömning: EG-domstolen
har i det s.k. Danmarks-målet (dom den
30 januari 2007, kommissionen mot Konungariket
Danmark, mål nr C-150/04) slagit fast att
det danska etableringskravet för pensionsförsäkring
inte är förenligt med EG-rätten. Det
svenska etableringskravet för pensionsförsäkring
har stora likheter med det danska etableringskravet
och det finns därför risk för att även den
svenska regeln är oförenlig med EG-rätten.
Mot bakgrund av EG-domstolens avgörande
bör det svenska etableringskravet för pensionsförsäkring
ändras så att pensionsförsäkringar
från andra EES-länder än Sverige får samma
skattemässiga behandling som svenska pensionsförsäkringar.
Efter domen aviserade regeringen i en
skrivelse till riksdagen (skr. 2006/07:47)
kommande förslag till nya skatteregler för
pensionsförsäkring som innebär att etableringskravet
slopas för EES-försäkringar. Bland
förslagen finns även det s.k. flyttstoppet, dvs.
förslaget att slopa möjligheten att utan skatte115

PROP. 2007/08:1
konsekvenser flytta värdet i en pensionsförsäkring
till en annan pensionsförsäkring. I
skrivelsen aviserades även att de nya reglerna –
med stöd av undantagsregeln i 2 kap. 10 § andra
stycket regeringsformen – ska tillämpas fr.o.m.
den 2 februari 2007. Efter att skrivelsen
lämnades till riksdagen har två promemorior
med lagförslag till nya skatteregler remitterats.
Förslagen syftar bl.a. till att öka kontrollen över
försäkringskapitalet. Om det visar sig att en
tillfredsställande kontrollfunktion kan skapas
kan det ge förutsättningar för att vid en senare
tidpunkt återinföra en möjlighet att utan
skattekonsekvenser flytta värdet i en pensionsförsäkring
till en annan pensionsförsäkring.
Regeringen avser att senare under riksmötet till
riksdagen återkomma med de tidigare aviserade
förslagen till ändrade skatteregler för pensionsförsäkring.
5.4.6 Vissa kapitalskattefrågor
Regeringens bedömning: På grund av bl.a. EGrättens
krav bör vissa kapitalbeskattningsregler
ändras. Bl.a. bör möjligheten för fysiska personer
att till underpris och utan beskattningskonsekvenser
överlåta tillgångar till ett svenskt
företag som överlåtaren äger andelar i utan att
beskattas, utvidgas till att även omfatta
överlåtelser till vissa utländska juridiska personer
som hör hemma inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES). Vidare bör den s.k.
tioårsregeln utvidgas till att även omfatta
utländska delägarrätter och andelar som
förvärvats vid en tidpunkt då den skattskyldige
var obegränsat skattskyldig i Sverige.
Skälen för regeringens bedömning: I 53 kap.
IL finns regler om att fysiska personer kan
överlåta tillgångar till svenska företag utan
skattekonsekvenser. Mot bakgrund av EGdomstolens
dom i målet C–436/00, X och Y mot
Riksskatteverket bör dessa regler utvidgas till att
även omfatta överlåtelser till utländska juridiska
personer inom EES.
För att den svenska skattebasen inte ska
urholkas bör även den s.k. tioårsregeln i 3 kap.
19 § IL göras effektivare. Tioårsregeln innebär
att begränsat skattskyldiga är skattskyldiga för
kapitalvinster vid avyttring av andelar i bl.a.
svenska aktiebolag och vissa andra delägarrätter
och andelar. Regeln bör dock utvidgas till att
gälla även utländska delägarrätter och andelar.
Vid sammanläggning eller delning av svenska
investeringsfonder ska en kapitalvinst inte tas
upp till beskattning och en kapitalförlust ska inte
dras av. Denna regel bör utvidgas till att gälla
även kapitalvinster och kapitalförluster vid
sammanläggning eller delning av vissa utländska
investeringsfonder.
Vid avyttring av marknadsnoterade andelar
ska fysiska personer beskattas i inkomstslaget
kapital. Skatten uppgår till 30 procent. Av
neutralitetsskäl bör samma regler gälla även för
andelar som varit marknadsnoterade men som är
föremål för avnotering i samband med ett
förfarande om t.ex.

inlösen och fusion.
Belopp som betalas ut på grund av en
kapitalförsäkring är skattefria och premier som
betalas in får inte dras av. Skattefriheten gäller
också belopp som utbetalas vid återköp av en
försäkring. Vid överlåtelse till annan än
försäkringsgivaren ska dock kapitalvinstbeskattning
ske. Det innebär att en vinst ska tas upp till
beskattning och en förlust ska dras av. För att
skapa neutralitet mellan återköp och andra
avyttringar bör reglerna för avyttring av
kapitalförsäkringar ändras så att en kapitalvinst
är skattefri och en kapitalförlust inte får dras av.
Inom Finansdepartementet utarbetades under
våren 2007 en promemoria som behandlar dessa
frågor. Promemorian har remissbehandlats och
bereds nu inom Finansdepartementet.
Regeringen avser att under hösten lägga fram
ett förslag till riksdagen i dessa frågor. Förslaget
beräknas kunna träda i kraft den 1 januari 2008.
5.4.7 Ränteavdrag för utomlands bosatta
Regeringens bedömning: Reglerna om rätt till
avdrag för ränteutgifter bör ändras för att
anpassas till EG-rätten. Ändringen beräknas
träda i kraft den 1 januari 2008.
Skälen för regeringens bedömning: SINKutredningen
föreslog i sitt betänkande Beskattning
av utomlands bosatta (SOU 2003:12) att
utomlands bosatta ska få rätt att göra avdrag för
ränteutgifter när den klart övervägande delen av
inkomsten uppbärs i arbetslandet. Betänkandet
116

PROP. 2007/08:1
har remissbehandlats (dnr Fi2003/1197) och
remissinstanserna är i huvudsak positiva till
utredningens förslag. I prop. 2004/05:19
bedömde den dåvarande regeringen emellertid
att utomlands bosatta inte borde ges någon
generell möjlighet att dra av ränteutgifter för
fastigheter i utlandet. Regeringen framhöll dock
att det kan finnas anledning att återkomma i
frågan med hänsyn till utvecklingen inom EGrätten.
Kommissionen har i ett motiverat yttrande
den 19 juli 2007 anfört att Sverige inte har
uppfyllt sina skyldigheter enligt EG-rätten,
eftersom den svenska lagstiftningen inte ger
utomlands bosatta, som har övervägande delen
av sina arbetsinkomster i Sverige, rätt att göra
avdrag för ränteutgifter för fastigheter i utlandet.
I målet Lakebrink (C-182/06) den 18 juli
2007, som rör rätten att beakta underskott vid
uthyrning av fastighet vid fastställandet av
skattesats, ansåg EG-domstolen att skatteregler
som skiljer sig åt beroende på om en arbetstagare
som erhåller huvuddelen av sina skattepliktiga
inkomster i en medlemsstat också har hemvist
där strider mot EG-rätten. Mot bakgrund av
denna dom avser regeringen att under hösten
lämna förslag till riksdagen om förändringar när
det gäller rätten till avdrag för ränteutgifter för
personer bosatta inom EES. Förslaget beräknas
kunna träda i kraft den 1 januari 2008 och
tillämpas första gången vid 2009 års taxering.
5.5 Företagsskattefrågor
5.5.1 Övergångsvis lättnad i
kapitalvinstbeskattningen av
kvalificerade andelar
Regeringens bedömning: Den hälftendelning i
inkomstslagen tjänst och kapital av en kapitalvinst
som överstiger sparat utdelningsutrymme
som slopats den 1 januari 2006 bör återinföras
övergångsvis för inkomståren 2008 och 2009.
Reglerna bör på den skattskyldiges begäran
kunna tillämpas retroaktivt på avyttringar som
skett under 2007. De övergångsvisa reglerna bör
kombineras med särskilda regler för interna
andelsöverlåtelser.
Skälen för regeringens bedömning: I 57 kap.
inkomstskattelagen (1999:1229) finns särskilda
regler som gäller vid beskattningen av aktiva
delägare i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna.
Syftet med reglerna är att inkomster i ett
fåmansföretag, som beror på att ägaren har
arbetat i företaget, ska beskattas som arbetsinkomster
och inte som kapitalinkomster.
Reglerna infördes genom 1990 års skattereform.
Nya regler gäller från ingången av år 2006 (prop.
2005/06:40, bet. 2005/06:SkU10, SFS
2005:1136). Ändringarna innebar bl.a. att
utbetalda löner i företaget gavs ökad tyngd vid
beräkningen av den inkomst som ska kapitalbeskattas
hos ägaren. En förutsättning är att
ägaren eller någon närstående gjort ett eget
löneuttag av viss storlek.

Reformen innebar
också att hälftendelningen i inkomstslagen tjänst
och kapital av en kapitalvinst som överstiger
sparat utdelningsutrymme togs bort och att
denna del av vinsten numera beskattas i
inkomstslaget tjänst upp till ett tak av 100
inkomstbasbelopp. Reformen byggde i huvudsak
på ett av två förslag, det s.k. alternativförslaget
från en expertgrupp, som utsetts av dåvarande
finansministern (Reformerad ägarbeskattning –
effektivitet, prevention, legitimitet). Expertgruppen
föreslog emellertid särskilda övergångsregler
för att beskattningen inte övergångsvis
skulle bli för hög när hälftendelningen av
kapitalvinster togs bort. Sådana regler infördes
dock inte av den dåvarande regeringen, vilket
resulterade i en övergångsvis alltför hög
beskattning.
Reglerna har härefter ändrats efter förslag i
budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1
finansplan m.m., avsnitt 5.5.1, s. 152-154, bet.
2006/07:FiU1, SFS 2006:1344). Ändringarna
innebär att utrymmet för kapitalbeskattad
inkomst som baseras på lönesumman liksom det
s.k. schablonbeloppet i förenklingsregeln höjts
från den 1 januari 2007.
I budgetpropositionen för 2007 anförde regeringen
att man hade för avsikt att under år 2007
lägga fram ett förslag som innebär att hälftendelningen
som togs bort den 1 januari 2006
återinförs övergångsvis för inkomståren 2007,
2008 och 2009. Regeringen pekade på att ett
särskilt problem i sammanhanget är att ett
återinförande, även om det enbart är övergångsvis,
innebär incitament till att tillgodogöra sig
vinstmedel i företagen genom systematiska och
återkommande internöverlåtelser. Regeringen
117

PROP. 2007/08:1
förklarade därför att avsikten var att det övergångsvisa
återinförandet av hälftendelningen ska
kombineras med en spärregel för interna
överlåtelser.
Den övergångsvisa och tidsbegränsade åtgärden
ska ses i ljuset av att det utifrån ett
likformighetsperspektiv är principiellt felaktigt
att inkomster över sparat utdelningsutrymme
beskattas lindrigare enbart av den anledningen
att andelarna avyttras i stället för att inkomsten
tas ut som utdelning. Åtgärden ska därför ses
som en lösning på det övergångsproblem som
även expertgruppen uppmärksammade och som
den försökte lösa med särskilda övergångsregler
som skulle dämpa skatteuttaget till dess att
övriga förslag, särskilt de nya löneunderlagsreglerna
, skulle få tillräckligt genomslag. I detta
sammanhang ska även framhållas att expertgruppens
s.k. huvudalternativ – som bl.a. innehöll
att förmögenhetsskatten slopades – i allt
väsentligt nu genomförs.
I Finansdepartementet har det arbetats fram
en promemoria med förslag till de aviserade
reglerna (dnr Fi2007/4696). Promemorian har
remitterats. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen med ett lagförslag under hösten 2007
med lättnader i kapitalvinstbeskattningen för
inkomståren 2007–2009.
5.5.2 Den skattemässiga behandlingen av
företagande i olika
organisationsformer
Regeringen konstaterade i 2007 års ekonomiska
vårproposition (prop. 2006/07:100, s.44) att det
efter genomförda och aviserade förändringar av
de s.k. 3:12-reglerna fanns anledning att
utvärdera vad de nya reglerna har inneburit för
balansen i skattemässig behandling mellan olika
slag av företagande. Det är angeläget att olika
organisationsformer som marknadsnoterade
aktiebolag, onoterade aktiebolag, s.k. 3:12-bolag
och enskild näringsverksamhet behandlas på ett
så likvärdigt sätt som möjligt. Efter den avisering
som regeringen gjorde i vårpropositionen har ett
särskilt uppdrag lämnats där denna fråga kommer
att analyseras i olika samhällsekonomiska
avseenden. Uppdraget ska redovisas före utgången
av 2007. Regeringen kommer därefter att
ta ställning till behovet av ytterligare åtgärder
och vad dessa i så fall skulle innebära.
5.5.3 Koncernbidrag i gränsöverskridande
situationer
Regeringens bedömning: Det är inte nödvändigt
att ändra några regler i det svenska koncernbidragssystemet
på grund av EG-rätten.
Skälen för regeringens bedömning: I slutet på
2005 meddelade EG-domstolen dom i ett mål
rörande det brittiska systemet för förlustutjämning
inom en företagskoncern (Marks &
Spencer, C-446/03). Avgörandet har skapat en
del frågetecken om det svenska koncernbidragssystemet
fullt ut är förenligt med EG-rätten.
Frågan har bland annat ställts om de svenska
reglerna skulle behöva möjliggöra bidrag till
dotterföretag i en annan medlemsstat för att
täcka slutliga förluster i detta företag.

I en senare
och klargörande dom från juli 2007 (Oy AA, C231/05)
har dock EG-domstolen funnit att det
finska koncernbidragssystemet inte strider mot
EG-fördraget. Det finska systemet överensstämmer
i allt väsentligt med de svenska
reglerna. En förutsättning för att koncernbidrag
ska kunna lämnas är att det sker mellan
verksamheter som båda befinner sig inom
landets beskattningsjurisdiktion. Enligt EGdomstolen
kan detta villkor motiveras av
tvingande hänsyn till allmänintresset samtidigt
som den aktuella begränsningen inte går längre
än vad som är motiverat. EG-domstolen är
mycket klar på denna punkt och menar att det
inte går att uppställa några andra villkor för
koncernbidrag som förhindrar att företagen fritt
kan välja i vilken medlemsstat som företagsvinsterna
skall beskattas. Mot denna bakgrund
bedömer regeringen att det står klart att inte
heller reglerna i det svenska koncernbidragssystemet
står i strid med EG-rätten. Det är
således inte nödvändigt att ändra några regler i
det svenska koncernbidragssystemet på grund av
EG-rätten.
118

PROP. 2007/08:1
5.5.4 Överföring av skogskonto och
skogsskadekonto vid
generationsskiften
Regeringens bedömning: Det bör införas en möjlighet
att överföra skogskonton och skogsskadekonton
i samband med generationsskiften.
Som tidigare har aviserats i 2007 års ekonomiska
vårproposition (prop. 2006/07:100, avsnitt 1.8.3,
s. 43) så avser regeringen att införa en möjlighet
att föra över skogskonton och skogsskadekonton
i samband med generationsskiften. Ett
förslag om detta ska lämnas senast under 2008
och träda i kraft senast den 1 januari 2009.
5.5.5 Koncernbidrag till lagerbolag
Regeringens bedömning: Det bör införas en
möjlighet att lämna koncernbidrag till lagerbolag.
Skälen för regeringens bedömning: Ett lagerbolag
är ett vilande aktiebolag som inte har
bedrivit någon verksamhet innan det förvärvas av
ett annat företag. Efter ett prejudicerande rättsfall
från hösten 2006 (RÅ 2006 ref. 58) är det
inte längre möjligt att med skatterättslig verkan
lämna koncernbidrag till ett lagerbolag som
förvärvas under året. Det bör undersökas om
reglerna kan ändras så att detta på nytt blir
möjligt. Ett förslag avses i så fall lämnas till
riksdagen under 2008. Detta skulle minska den
administrativa bördan för företagen i samband
med omstruktureringar.
5.5.6 Förenklade regler för
skalbolagsdeklaration
Regeringens bedömning: Reglerna för fysiska
personer om ställande av säkerhet i samband
med skalbolagsdeklaration bör ändras. Ett sådant
förslag avses att lämnas under 2008.
Skälen för regeringens bedömning: När en
fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag
och lämnar in en skalbolagsdeklaration krävs
idag att säkerhet i form av bankgaranti ställs för
skatten. Detta är administrativt krångligt och
innebär även en kostnad för såväl den enskilde
som för Skatteverket. Reglerna bör därför
anpassas till det regelverk som gäller för juridiska
personer där erfarenheterna är goda. Detta skulle
betyda att säkerhet vid skalbolagsdeklaration
endast skulle behöva ställas om Skatteverket
begär detta. En sådan förändring skulle innebära
minskad administrativ börda och kostnadsbesparingar
för såväl den enskilde näringsidkaren som
för Skatteverket. Ett förslag avses lämnas till
riksdagen under 2008.
5.5.7 Ändrade regler för CFC-beskattning
Regeringens bedömning: En ny regel om undantag
från s.k. CFC-beskattning bör införas.
Skälen för regeringens bedömning: CFCreglerna
innebär att en delägare i en utländsk
juridisk person med lågbeskattade inkomster kan
beskattas löpande för sin andel av det överskott
som uppkommer hos den utländska juridiska
personen.

Beskattning kan således ske oavsett
om beloppet tas ut ur den utländska juridiska
personen eller inte. Bestämmelserna finns i
39 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229).
De nuvarande CFC-reglerna (Controlled
Foreign Company) trädde i kraft den 1 januari
2004. Av EG-domstolens dom den 12 september
2006 i mål C-196/04 (Cadbury Schweppes plc)
följer att inom det Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES) kan CFC-regler bara
tillämpas på rent konstlade upplägg som sker i
syfte att undvika den nationella skatt som
normalt ska betalas. Av domen framgår också att
en skattskyldig skall ges tillfälle att lägga fram
uppgifter som visar att verksamheten i den
utländska juridiska personen utgör en faktisk
verksamhet. Någon sådan möjlighet finns inte i
de nuvarande svenska CFC-reglerna. Mot bakgrund
härav avser regeringen att föreslå att det
införs en regel som möjliggör undantag från
CFC-beskattning i vissa fall. En promemoria
med förslag om ändrade regler för CFCbeskattningen
har remissbehandlats och bereds
119

PROP. 2007/08:1
nu inom Regeringskansliet. Regeringen avser att
under hösten lägga fram ett förslag till riksdagen
om ändrade regler för CFC-beskattning.
5.6 Energi- och miljöbeskattning
5.6.1 Principer för en effektiv
miljöstyrning
Sverige och andra länder står inför stora
miljöutmaningar, inte minst från den globala
uppvärmningen, som måste tacklas gemensamt,
effektivt och utan dröjsmål. Det är därför angeläget
att miljöskatter och andra miljöpolitiska
styrmedel utformas på ett samhällsekonomiskt
effektivt sätt. Detta kräver bl.a. en förbättrad
samordning mellan energibeskattningen och
övriga ekonomiska styrmedel i miljö- och
energipolitiken, som handel med utsläppsrätter,
elcertifikat, långsiktiga avtal och olika typer av
bidrag.
Ett arbete pågår inom Regeringskansliet med
syfte att föreslå vissa ändringar av de ekonomiska
styrmedlen så att de utformas på ett sätt
som förbättrar effektiviteten av den förda miljö och
energipolitiken. Eftersom klimatfrågan är
särskilt angelägen fokuseras arbetet på koldioxidbeskattningen
och annan energibeskattning.
Mot den bakgrunden aviserar regeringen
redan nu en höjning av koldioxidskatten med
6 öre per kg koldioxid (se vidare under avsnitt
5.6.2).
Regeringen planerar att skyndsamt driva
arbetet vidare med en fortsatt översyn av
energiskattesystemet. En grundprincip i reformarbetet
är att miljöstyrande åtgärder ska utformas
så att förorenaren betalar. Som en följd
av detta bör tilldelningen av utsläppsrätter inom
EU:s system för handel med utsläppsrätter i
största möjliga utsträckning ske mot betalning,
exempelvis via auktion. Sverige verkade inom
EU för detta vid förhandlingarna om
handelssystemets nuvarande utformning och
regeringen avser att fortsatt verka på EU-planet
för att utsläppsrätterna tilldelas mot betalning.
I den förestående översynen bör de olika
skatternas roll göras tydligare för att skapa ett
transparent och begripligt system. Det bör
prövas om energiskatten ska tas ut på en mer
generell bas än i dag. Beskattningen av bränslen
som förbrukas i industri- och kraftvärmeanläggningar
som omfattas av EU:s system för handel
med utsläppsrätter bör läggas på en nivå som
innebär att EU:s minimiskattenivåer iakttas.
Som närmare utvecklas i avsnitt 5.6.3 bör
sänkningar av koldioxidskatten genomföras på
bränslen som förbrukas inom handelssystemet.
Förändringar av energibeskattningen bör
genomföras successivt för att övergångseffekterna
ska bli rimliga för berörda hushåll och
företag.

Vid överväganden om ändringar av
energi- och koldioxidbeskattningen inom
industrin samt jordbruket och skogsbruket är
det viktigt att beakta i vad mån dessa riskerar att
medföra att företagen flyttar sin verksamhet
utanför Sverige eller att konkurrensförutsättningarna
för svenska företag försämras, på ett
sådant sätt att de globala utsläppen inte minskar
utan i stället till och med riskerar att öka.
Särskilda nedsättnings- eller begränsningsregler
kan av den anledningen vara motiverade för vissa
delar av dessa sektorer.
5.6.2 Höjd koldioxidskatt
Regeringens bedömning: Koldioxidskatten bör
höjas med 6 öre per kg koldioxid. Den procentuella
koldioxidskattenedsättningen om 79 procent
av den generella nivån bör behållas för
bränslen som förbrukas i stationära motorer eller
för uppvärmning inom industrin, värmeproduktion
i kraftvärmeverk samt jordbruks-,
skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna.
Höjningen om 6 öre motsvarar för dessa
sektorer därför drygt 1 öre, allt per kg koldioxid.
Höjningarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.
Skälen för regeringens bedömning: Energibeskattningen
har en stor roll i den nödvändiga
omställningen till ett hållbart samhälle. Koldioxidskatten
är viktig för att minska förbrukningen
av fossila bränslen och därigenom
koldioxidutsläppen. I syfte att förbättra miljöstyrningen
bör därför en höjning göras av den
generella koldioxidskattenivån med belopp som
motsvarar 6 öre per kg koldioxid. Efter höjningen
kommer koldioxidskatten, inklusive den
indexuppräkning som görs av den nuvarande
skattenivån, att motsvara 101 öre per kg koldioxid.
120

PROP. 2007/08:1
Skattehöjningen bör belasta bränslen som
används såväl för motordrift som för uppvärmning
och påverka samtliga förbrukarkategorier.
Regeringen bedömer således att det inte finns
skäl att utforma höjningen så att koldioxidskattebelastningen
skulle bli oförändrad för
industrin, värmeproduktion i kraftvärmeverk
eller för jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna
. Den procentuella koldioxidskattenedsättning
för bränslen som
används för drift av stationära motorer och
uppvärmning inom dessa sektorer bör alltså även
efter höjningen uppgå till 79 procent av den
generella nivån. Då denna generella nivå höjs
kommer skattebelastningen för sådan förbrukning
att uppgå till cirka 21 öre inklusive
indexuppräkning, i förhållande till dagens cirka
19,5 öre, allt per kg koldioxid. Koldioxidskatten
bedöms däremot kunna sänkas för bränslen som
förbrukas i anläggningar som omfattas av EU:s
system för handel med utsläppsrätter från den
1 juli 2008 (se vidare under avsnitt 5.6.3).
Någon prövning av kommissionen i statsstödshänseende
bedöms inte behöva ske innan
åtgärden kan genomföras, eftersom den bedöms
rymmas inom befintliga statsstödsgodkännanden
(EUT C 72, 24.03.2006, s. 2 och 3).
Årets uppräkning av skattesatserna på energiområdet
efter prisutvecklingen (indexering) behandlas
i avsnitt 5.6.5. Där redovisas också i
tabell 5.6 de sammanlagda ändringarna i beskattningen
av el och fossila bränslen som aviseras i
budgetpropositionen. Av denna tabell framgår
bl.a. effekterna av en höjning av koldioxidskatten
med 6 öre per kg koldioxid för de vanligaste
bränslena.
Finansdepartementet kommer att remittera
ett förslag på nu angivna ändringar i samband
med att denna proposition överlämnas till
riksdagen. Ändringarna bör träda i kraft den
1 januari 2008.
5.6.3 Beskattningen av bränslen i den
handlande sektorn
Regeringens bedömning: Koldioxidbeskattningen
på bränslen som förbrukas i anläggningar som
omfattas av EU:s system för handel med
utsläppsrätter bör sänkas. Ändringarna bör
genomföras i två steg.
Som ett första steg bör den procentuella
skattenedsättningen för bränslen som förbrukas
i industri- och kraftvärmeanläggningar inom
handelssystemet ökas med 6 procentenheter.
Motsvarande ökning av nedsättningen, uttryckt i
procentenheter, bör ske för bränslen som
förbrukas i övriga värmeanläggningar inom
handelssystemet.
Det andra steget innebär ändringar av
beskattningen, som resulterar i att den koldioxidskatt
för bränslen som förbrukas i
industri- och kraftvärmeanläggningar som omfattas
av handelssystemet tas ut med belopp som
motsvarar cirka 7 procent av 2008 års
koldioxidskattenivå. Härigenom iakttas EU:s
minimiskattenivåer.

Även övriga värmeanläggningar
inom handelssystemet bör ges en
motsvarande ökning av skattenedsättningen,
uttryckt i procentenheter.
Ändringarna bör genomföras den 1 juli 2008
respektive den 1 januari 2010.
Skälen för regeringens bedömning: Ett tidigare
förslag om sänkningar av koldioxidskatten för
bränslen som förbrukas i anläggningar som
omfattas av EU:s system för handel med
utsläppsrätter (se prop. 2005/06:1 finansplan
m.m., avsnitt 5.5.2, s. 138 och prop. 2006/07:1
finansplan m.m., avsnitt 5.6.2, s. 155) har av
formella skäl avslagits av riksdagen under våren
2007 (se bet. 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:221).
Utsläpp av koldioxid från den handlande
sektorn regleras på EU-nivå genom handeln med
utsläppsrätter och bör därför i princip inte vara
föremål för ytterligare nationella styrmedel
avseende koldioxidutsläpp. En koldioxidskatt
minskar inte de totala koldioxidsutsläppen inom
handelssystemet, utan påverkar endast var inom
systemet som utsläppen sker. Någon koldioxidskatt
bör därför i princip inte tas ut på
bränslen som förbrukas i anläggningar inom
handelssystemet. Av statsfinansiella skäl samt
för att iaktta EU:s minimiskattenivåer bör dock
ett eventuellt slopande av koldioxidskatten samordnas
med andra förändringar av energibeskattningen.
Ett arbete med att föreslå sådana
förändringar bedrivs för närvarande inom
Regeringskansliet. De skattesänkningar som nu
redovisas grundar sig dock på utformningen av
dagens skattesystem. Sänkningarna är därför
uttryckta som justeringar av koldioxidskatten.
Sänkningen av koldioxidskatten bör av statsfinansiella
skäl, samt för att kunna samordnas
med andra förändringar av energibeskattningen,
121

PROP. 2007/08:1
ske stegvis. Som ett första steg bör den
procentuella koldioxidskattenedsättningen för
bränslen som förbrukas i industri- och kraftvärmeanläggningar
inom handelssystemet från
och med den 1 juli 2008 ökas med 6 procentenheter
. Genom ändringen minskas skattebelastningen
från dagens 21 procent av den generella
koldioxidskattenivån till 15 procent. Motsvarande
sänkning, uttryckt i procentenheter,
bör ske för bränslen som förbrukas i övriga
värmeanläggningar inom handelssystemet. Detta
innebär att koldioxidskattebelastningen för dessa
anläggningar minskas från dagens 100 procent av
den generella koldioxidskattenivån till 94 procent.
I det andra steget bör, från och med den
1 januari 2010, ändringar av beskattningen
genomföras så att koldioxidskatten, för bränslen
som förbrukas i industri- och kraftvärmeanläggningar
som omfattas av handelssystemet,
tas ut med belopp som motsvarar cirka 7 procent
av 2008 års koldioxidskattenivå. Härigenom
iakttas EU:s minimiskattenivåer. Även övriga
värmeanläggningar inom handelssystemet bör
ges en motsvarande ökning av nedsättningen,
uttryckt i procentenheter. Detta skulle med
dagens skatteregler innebära att koldioxidskattebelastningen
för dessa anläggningar skulle
motsvara 86 procent av 2008 års koldioxidskattenivå
. Utformningen av det andra steget
bör ske inom ramen för den mer övergripande
reform av energibeskattningen, som behandlats i
avsnitt 5.6.1.
Justeringarna av skattenivåerna kräver förnyad
EG-rättslig prövning innan de kan genomföras.
Regeringen avser därför att snarast ansöka hos
kommissionen om statsstödsgodkännande och
bedömer att detta kan fås i sådan tid att
regeringen kan återkomma till riksdagen med
lagförslag som innebär att det första steget i
skattesänkningarna kan träda i kraft den 1 juli
2008.
5.6.4 Höjd energiskatt på diesel
Regeringens bedömning: Energiskatten på diesel i
miljöklass 1 och 2 bör höjas med 20 öre per liter.
Höjningarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.
Skälen för regeringens bedömning: I syfte att
minska bränsleförbrukningen inom transportsektorn
anser regeringen att energiskatten på
diesel bör höjas med 20 öre per liter för diesel i
miljöklass 1 och 2. För privatpersoner tillkommer
en mervärdesskatteeffekt på 5 öre per
liter. För att inte förändra skattevillkoren för
dieselpersonbilar jämfört med bensinpersonbilar
anser regeringen att fordonsskatten för dieselpersonbilar
samtidigt bör sänkas (se avsnitt
5.6.6). En styrning av bränsleförbrukningen via
skatten på drivmedel är att föredra framför en
styrning via fordonsskatten, eftersom
fordonsskatten är oberoende av körsträckan.
Energiskatten på diesel är differentierad i tre
miljöklasser. Nästan all diesel som säljs på den
svenska marknaden är miljöklass 1-diesel (cirka
99 procent under 2006). Återstoden är i huvudsak
miljöklass 3-diesel.

Diesel i miljöklass 1 är
miljömässigt bättre än diesel i miljöklass 3. Inom
EU finns minimikrav på diesel som motsvarar
miljökraven i miljöklass 3. Den diesel som
uppfyller EU:s minimikrav kallas europadiesel.
För närvarande introduceras inom EU en
svavelfri variant av europadieseln, men först 2009
införs EU-krav på svavelfri diesel. Svavelfriheten
i diesel är väsentlig för att motortillverkarna ska
kunna konstruera miljömässigt bättre motorer.
Den svavelfria europadieseln ligger miljömässigt
närmare miljöklass 1, men fortfarande innehåller
europadieseln så höga halter aromatiska kolväten
att den hänförs till miljöklass 3. Sådana kolväten
genererar partiklar som misstänks vara cancerframkallande.
En höjning av dieselskatten bör begränsas till
miljöklass 1 och 2 för att minska skatteskillnaden
till miljöklass 3-diesel. Denna skillnad
(57,6 öre per liter mellan diesel i miljöklass 1 och
3) är i dag omotiverat stor och är betydligt större
än skillnaden i tillverkningskostnad. Skatteskillnaden
tillkom när svavelhalten var hög i
miljöklass 3-diesel. När nu svavelfri diesel kommer
att bli normen minskar således skillnaden i
miljökvalitet. Därmed bör också skatteskillnaden
minskas så att utrymmet för priskonkurrens på
området ökar. Skatteskillnaden får dock inte bli
alltför liten. En skattehöjning med 20 öre per
liter bedöms leda till en skatteskillnad som är väl
avvägd med hänsyn till den numera mindre
skillnaden i miljökvalitet. Ytterligare skattejusteringar
bör kunna ske om denna skillnad ändras
framöver.
122

PROP. 2007/08:1
En dieselskattehöjning belastar även den
tunga trafiken och höjer vägtransportkostnaderna.
Dessa utgör dock en liten andel av
näringslivets totala kostnader och denna kostnadsökning
är ett oönskat men nödvändigt
resultat av högre ambitioner inom miljöområdet.
Med hänsyn till sektorernas speciella förhållanden
bör dock jordbruket, skogsbruket och
vattenbruket kompenseras för skattehöjningen
på diesel som används i arbetsmaskiner. Denna
fråga behandlas närmare i avsnitt 5.6.8.
Finansdepartementet kommer att remittera
ett förslag på nu angivna ändringar i samband
med att denna proposition överlämnas till
riksdagen. Ändringarna bör träda i kraft den
1 januari 2008.
5.6.5 Uppräkning av energi- och
koldioxidskattesatserna efter
prisutvecklingen (indexering)
Regeringens bedömning: Energi- och koldioxidskattesatserna
bör räknas upp motsvarande
förändringarna i konsumentprisindex under
perioden juni 2006–juni 2007. Höjningarna bör
träda i kraft den 1 januari 2008.
Skälen för regeringens bedömning: Sedan 1994
ska det enligt bestämmelser i lagen (1994:1776)
om skatt på energi ske en årlig indexomräkning
av energi- och koldioxidskattesatserna. Syftet är
att realvärdesäkra skattesatserna. Varje år, senast
i november, ska regeringen beräkna det kommande
kalenderårets energi- och koldioxidskattesatser
med hänsyn till den allmänna
prisutvecklingen. De nya skattesatser som ska
gälla under 2008 baseras på förändringen i konsumentprisindex
mellan juni månad 2006 och
juni månad 2007. Index har under den perioden
ökat med cirka 1,85 procent. En mervärdesskatteeffekt
tillkommer om energipriserna höjs i
motsvarande mån och om köparen är en privatperson
. För företag som har rätt att dra av
ingående mervärdesskatt uppkommer inte
effekten.
För 2008 medför indexhöjningen att skatten
på bensin kommer att höjas med 9 öre per liter
(11,2 öre per liter inklusive mervärdesskatt).
Regeringen har tidigare i denna proposition
bedömt att koldioxidskatten bör höjas motsvarande
6 öre per kg koldioxid samt att energiskatten
på diesel bör höjas med 20 öre per liter
från och med den 1 januari 2008.
Indexuppräkningen av skattesatserna på el
medför en höjning för hushåll och servicenäring
med 0,5 öre per kWh i södra Sverige och med
0,4 öre per kWh i norra Sverige. I avsnitt 5.6.9
aviserar dock regeringen att skattesatsen i norra
Sverige bör sänkas med 3 öre per kWh. Den
skattesats som tillämpas för industrin, jordbruket,
skogsbruket och vattenbruket ändras
inte på grund av avrundningsregler. Skattesatsändringarna
för el och de vanligaste bränslena
redovisas i tabell 5.6.

Vissa sektorer inom näringslivet belastas med
en koldioxidskatt som är nedsatt till 21 procent
av den generella nivån för uppvärmningsbränslen
. Detta gäller för industrin, värmeproduktion
i kraftvärmeverk och jordbruket,
skogsbruket och vattenbruket. Förändringar av
de generella skattesatserna kommer således
endast att slå igenom i begränsad omfattning för
dessa sektorer. För t.ex. eldningsolja skulle det
innebära en sammanlagd skattehöjning med
49 kronor i stället för 234 kronor per m3.
Hänsyn till indexuppräkningen kommer att
tas när Finansdepartementet remitterar ett förslag
på nu angivna ändringar i samband med att
denna proposition överlämnas till riksdagen.
Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.
Tabell 5.6 Aviserade ändringar av skattesatser för el och
vissa bränslen för 2008, inklusive mervärdesskatt
Energislag Indexhöjning
Energiskatt
Koldioxidskatt
Mervärdesskatt
Summa
El, södra
Sverige,
öre/kWh
0,5 – 0,13 0,63
El, norra
Sverige,
öre/kWh
0,4 -3,0 – -0,65 -3.25
Bensin,
miljöklass 1,
öre/liter
9 14 5,75 28,75
Diesel,
miljöklass 1,
öre/liter
6,9 20,0 17,1 11,0 55,0
Eldningsolja,
kr/m3
63 171 58,50 292,50
123

PROP. 2007/08:1
5.6.6 Sänkt fordonsskatt för
dieselpersonbilar
Regeringens bedömning: Fordonsskatten för
dieseldrivna personbilar som beskattas efter vikt
bör sänkas med 4,5 procent. För de bilar som
beskattas efter koldioxidutsläpp bör miljö- och
bränslefaktorn sättas ned till 3,3. För bilar som
blir skattepliktiga från och med den 1 januari
2008 bör fordonsskatten sänkas ytterligare
genom att miljö- och bränslefaktorn sätts ned till
3,15. Sänkningarna bör träda i kraft den 1 januari
2008.
Skälen för regeringens bedömning: En utgångspunkt
för uttaget av fordonsskatt är att den
sammanlagda skattebelastningen ska vara lika
stor oavsett vilket drivmedel som används. För
att kompensera att skatten på diesel är lägre än
skatten på bensin finns därför ett särskilt påslag i
fordonsskatten för dieseldrivna bilar. För den
viktbaserade fordonsskatten regleras detta förhållande
genom att skattenivån i respektive
viktintervall är högre för dieseldrivna personbilar
. För den koldioxidbaserade fordonsskatten
är det den s.k. bränslefaktorn som reglerar detta
förhållande. Eftersom energiskatten på diesel
enligt regeringens uppfattning bör höjas med
20 öre per liter, utan att någon motsvarande
höjning görs av energiskatten på bensin, bör
skillnaden i fordonsskatt mellan bensin- och
dieseldrivna personbilar minskas i motsvarande
mån.
För dieseldrivna personbilar som omfattas av
den koldioxidbaserade fordonsskatten finns även
ett miljötillägg som höjer skatten. Det beror på
att avgaskraven för dieseldrivna personbilar är
mindre stränga än för bensindrivna personbilar
vad gäller bland annat kväveoxider och att dessa
bilar har högre utsläpp av partiklar. Miljötillägget
uppgår för närvarande till 30 procent av fordonsskattens
grundbelopp och koldioxidbelopp.
Efterhand som skillnaden i utsläpp minskar
bör också miljötillägget minskas. När dieselpersonbilar
har samma utsläppsnivåer av partiklar
och kväveoxid m.m. som bensinpersonbilar
bör miljötillägget slopas. I de avgaskrav som blir
obligatoriska för nya bilmodeller den 1 september
2009 är skillnaden i utsläpp mellan dieseldrivna
och bensindrivna personbilar mindre.
Redan nu uppfyller runt 90 procent av alla nya
dieselpersonbilar de kommande kraven vad gäller
utsläpp av partiklar. Förvisso uppfylls inte
kraven för kväveoxider m.m. i samma utsträckning
i förtid. Regeringens samlade bedömning är
emellertid att utsläppsnivåerna för nya dieselpersonbilar
närmar sig utsläppsnivåerna för nya
bensinpersonbilar. Regeringen bedömer därför
att miljötillägget bör sättas ned. Miljötillägget
bör dock inte slopas, eftersom utsläppen från
dieselpersonbilar avseende partiklar och kväveoxider
fortfarande inte är lika låga som för
bensinpersonbilar. Miljötillägget kan lämpligen
halveras, dvs.

sättas ned från 30 till 15 procent av
fordonsskattens grundbelopp och koldioxidbelopp.
Endast nya bilar som blir skattepliktiga
från och med den 1 januari 2008 bör få del av det
lägre miljötillägget. Från detta datum upphör
skattelättnaden om 6 000 kronor, den s.k.
partikelrabatten, för dieselbilar med låga
partikelutsläpp.
Som angetts ovan har regeringen bedömt att
energiskatten på diesel bör höjas med 20 öre per
liter. Det innebär för en bilist, med en körsträcka
på 1 600 mil och en dieselförbrukning på
0,71 liter per mil, en ökad årlig dieselskatt på
285 kronor inklusive mervärdesskatt. För att inte
förändra skattevillkoren för dieselpersonbilar
jämfört med bensinpersonbilar bör fordonsskatten
för en sådan bilist sänkas med motsvarande
285 kronor. Detta innebär att bilar med
viktbaserad fordonsskatt får en sänkt skatt med
4,5 procent. För bilar i den koldioxidbaserade
fordonsskatten bör bränslefaktorn justeras så att
miljö- och bränslefaktorn sätts ned till 3,3. För
bilar som blir skattepliktiga för första gången
från och med den 1 januari 2008 innebär ett lägre
miljötillägg att miljö- och bränslefaktorn bör
sättas ned ytterligare till 3,15.
De sammantagna förändringarna av drivmedelskatten
och fordonsskatten för den nyss
nämnda dieselbilen, om den blivit skattepliktig
för första gången före den 1 januari 2008, motsvarar
en höjning av drivmedelsskatten med
30 öre per liter jämfört med den faktiska
höjningen om 55 öre per liter (se tabell 5.6). För
bilar med likvärdig dieselförbrukning som blir
skattepliktiga för första gången från och med
den 1 januari 2008 motsvarar de sammantagna
förändringarna en höjning av drivmedelsskatten
med 8 öre per liter, då de kompenserats med
både en sänkning av bränslefaktorn och miljötillägget.
124

PROP. 2007/08:1
Finansdepartementet kommer att remittera
ett förslag på nu angivna ändringar i samband
med att denna proposition överlämnas till riksdagen.
Ändringarna bör träda i kraft den
1 januari 2008.
5.6.7 Höjd fordonsskatt för lätta lastbilar
och bussar
Regeringens bedömning: Fordonsskatten för de
flesta lätta lastbilar och bussar bör höjas med 45
procent. Höjningarna bör träda i kraft den 1
januari 2008.
Skälen för regeringens bedömning: Fordonsskatten
för lätta lastbilar och bussar är lägre än
för jämförbara personbilar. Skillnaden i skattenivå
är särskilt tydlig mellan dieseldrivna
lastbilar och dieseldrivna personbilar och har lett
till att dieseldrivna personbilar byggs om och
registreras som lastbilar. Skatteskillnaden driver
fram samhällsekonomiskt omotiverade kostnader.
Den lägre skattenivån kan dessutom ifrågasättas
ur ett miljöperspektiv, eftersom dessa bilar
inte har lika strikta utsläppskrav som personbilar
. Mot denna bakgrund anser regeringen att
skatten för lätta lastbilar och bussar bör höjas så
att skillnaden i skatteuttaget minskar. Husbilar
som tillhör kategorin personbilar klass II bör
också omfattas eftersom dessa skattemässigt
jämställs med lätta lastbilar. En höjning av
skattenivån med 45 procent bedöms vara väl
avvägd.
En generell höjning för alla lätta lastbilar och
bussar medför emellertid att fordonsskatten i de
lägsta viktklasserna för både bensindrivna och
dieseldrivna lätta lastbilar och bussar skulle
komma att överstiga skatten för en jämförbar
personbil. Detta är inte önskvärt och skattehöjningen
bör därför begränsas i de lägsta viktklasserna.
I dessa viktklasser kommer skattenivån
för lätta lastbilar och bussar i princip att
jämställas med fordonsskatten för personbilar.
De lättaste bensindrivna lastbilarna har redan en
fordonsskatt i nivå med motsvarande personbil
och bör därför inte få någon höjd skatt. Ett
exakt lika stort skatteuttag är inte möjligt
eftersom skatten för lätta lastbilar och bussar
beräknas utifrån fordonets vikt med tillägg för
dess maximala lastförmåga (totalvikt) medan den
för personbilar beräknas enbart utifrån fordonets
vikt (tjänstevikt).
Finansdepartementet kommer att remittera
ett förslag på nu angivna ändringar i samband
med att denna proposition överlämnas till
riksdagen. Ändringarna bör träda i kraft den
1 januari 2008.
5.6.8 Återbetalning av energi- och
koldioxidskatt till jordbruket,
skogsbruket och vattenbruket
Regeringens bedömning: Gränserna för återbetalning
till jordbruket, skogsbruket och vattenbruket
av skatt på bränslen respektive skatt på el
bör sänkas från 1 000 kronor till 500 kronor.
Om gränserna är uppnådda bör återbetalning
medges med hela beloppet.

Höjningen av energiskatten på diesel bör
kompenseras genom en höjning av den nuvarande
återbetalningen för diesel som används i
jordbrukets arbetsmaskiner.
Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari
2008.
Skälen för regeringens bedömning: För
jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet
återbetalas i dag skatt på diesel som
används i arbetsmaskiner och skatt på bränslen
som används för uppvärmning eller drift av
stationära motorer. Dessutom återbetalas skatt
på el som förbruks i dessa verksamheter.
Enligt den nuvarande ordningen återbetalas
den del av skatten på bränsle som överstiger
1 000 kronor för ett kalenderår. Begärs återbetalning
för både diesel och andra bränslen
gäller gränsen 1 000 kronor för dessa bränslen
tillsammans. Ansökan för skatt på el sker
separat. Även för den ansökan gäller att endast
den del som överstiger 1 000 kronor återbetalas.
För såväl bränsle som el gäller att större
förbrukare har möjlighet till återbetalning
kvartalsvis.
De nuvarande gränserna för återbetalning bör
sänkas från 1 000 kronor till 500 kronor. Detta
gäller alltså för såväl återbetalning av skatt på
bränsle som återbetalning av skatt på el.
Dessutom bör reglerna ändras så att hela
beloppet återbetalas när väl gränsen på 500 kronor
är uppnådd. Detta innebär att den som t.ex.
125

PROP. 2007/08:1
har betalat skatt på el med 500 kronor under ett
år får hela detta belopp återbetalat, medan den
som betalat 499 kronor inte får någon återbetalning.
Den som i det tidigare systemet
betalat 1 100 kronor, och därför bara varit
berättigad till återbetalning med 100 kronor,
kommer till följd av förslaget att få hela beloppet
1 100 kronor tillbaka.
En nackdel med åtgärden är att den
administrativa bördan ökar genom att ytterligare
företag nu tillkommer i återbetalningssystemen.
En generell höjning av koldioxidskatten medför
en höjning av skatten på diesel med 17 öre
per liter. En sådan höjning bör av klimatskäl slå
igenom på all användning av diesel. Däremot
anser regeringen att jordbruket, skogsbruket och
vattenbruket bör kompenseras för höjning av
energiskatten på diesel med 20 öre per liter för
den diesel som används i arbetsmaskiner. En
sådan kompensation kan ske genom att den
nuvarande återbetalningen av en viss del av
skatten på diesel (77 procent av koldioxidskatten)
höjs med två procentenheter till
79 procent. Anledningen till att återbetalningen
sker via koldioxidskatten är att det belopp som
återbetalas per liter diesel överstiger nivåerna på
energiskatt för denna volym. Den miljöklasstyrning
som finns avseende bränslekvalitet regleras
genom energiskatten. Denna miljöstyrning
skulle således helt försvinna om återbetalningen
innefattade även återbetalning av energiskatten.
Finansdepartementet kommer att remittera
ett förslag på nu angivna ändringar i samband
med att denna proposition överlämnas till
riksdagen. Ändringarna bör träda i kraft den
1 januari 2008.
5.6.9 Sänkt energiskatt på el i norra
Sverige
Regeringens bedömning: Den lägre energiskattesatsen
på el, som gäller för förbrukning i
hushålls- och servicesektorerna i vissa kommuner
i norra Sverige, bör sänkas med 3 öre per
kWh från och med den 1 januari 2008.
Skälen för regeringens bedömning: Den lägre
energiskattenivån på el i norra Sverige, för
närvarande 20,1 öre per kWh jämfört med
26,1 öre per kWh i södra Sverige, omfattar alla
kommuner i Norrbottens, Västerbottens och
Jämtlands län samt kommunerna Sollefteå,
Ånge, Örnsköldsvik, Ljusdal, Malung, Mora,
Orsa, Älvdalen och Torsby. Dessa skattenivåer
gäller för förbrukning i hushålls- och servicesektorerna,
medan en lägre skattenivå om 0,5 öre
per kWh gäller för förbrukning av el inom
industrin, jordbruket, skogsbruket och vattenbruket
i hela landet.
När skattedifferentieringen mellan norra och
södra Sverige infördes, den 1 juli 1981, motiverades
den med skillnader i klimatet. Den högre
elförbrukningen i den norra, kallare delen av
landet kompenserades med en lägre skattesats.
Kurvor över medeltemperaturen (isotermer)
användes för att dra gränsen mellan norra och
södra delen av landet.

Med hänsyn till ökade
kostnader för eluppvärmning ansåg regeringen
redan i budgetpropositionen för 2007 (prop.
2006/07:1, volym 1, avsnitt 5.6.1, s. 154) att den
reducerade energiskattesatsen i de norra delarna
av landet borde sänkas med 3 öre per kWh. En
sådan åtgärd förutsätter dock ett godkännande
från kommission från statsstödssynpunkt,
eftersom servicesektorns företag i de norra
delarna av landet betalar en lägre energiskatt på
el än motsvarande företag i övriga delar av
landet. Regeringen bedömde därför att den
ytterligare reduceringen kunde träda i kraft först
den 1 januari 2008.
Kommissionen har den 16 maj 2007 beslutat
att godkänna den ytterligare reduceringen av
skattesatsen (ärende nr N 187/2007, ännu inte
publicerat i EUT). Den sänkning som aviserades
i budgetpropositionen för 2007 bör därför nu
genomföras från kommande årsskifte.
Finansdepartementet kommer att remittera
ett förslag på nu angivna ändringar i samband
med att denna proposition lämnas till riksdagen,
eftersom hänsyn bör tas till indexuppräkningen
när skattesatsen anges i lagen (1994:1776) om
skatt på energi. Ändringarna bör träda i kraft den
1 januari 2008.
126

PROP. 2007/08:1
5.6.10 Energiskatteavdrag för vindkraft
Regeringens förslag: Under 2004 inleddes en
avtrappning av avdraget för energiskatt på el som
produceras i vindkraftverk. Denna avtrappning
fortsätter. För landbaserad vindkraft sänks
avdraget från 4 till 2 öre per kWh och för
havsbaserad vindkraft sänks avdraget från 14 till
13 öre per kWh. Sänkningarna träder i kraft den
1 januari 2008.
Skälen för regeringens förslag: Merparten av de
tidigare stödsystemen för den förnybara
elproduktionen löpte ut vid utgången av 2002
eller i samband med att elcertifikatsystemet
infördes den 1 maj 2003. Elcertifikatsystemet
behövde dock kompletteras med övergångsregler
för vindkraften. En avtrappning av
miljöbonusen inleddes därför från och med den
1 januari 2004 i stället för att den avskaffades.
Samtidigt infördes en produktionsgräns för hur
länge vindkraftproduktionen i ett kraftverk kan
berättiga till skatteavdrag. Avtrappningen föreslås
fortsätta nästa år i enlighet med det förslag
som presenterades i budgetpropositionen för
2004. Avdraget sänks nu från 4 till 2 öre per
kWh för landbaserad vindkraft samt från 14 till
13 öre per kWh för havsbaserad vindkraft.
Ändringarna föreslås träda i kraft den
1 januari 2008. Avdraget för landbaserad vindkraft
avses upphöra vid utgången av 2008. För
havsbaserad vindkraft avses avdraget sänkas till
12 öre per kWh under 2009 för att sedan upphöra
vid utgången av det året. Den föreslagna
avtrappningen har godkänts vid kommissionens
statsstödsgranskning (EUT C 223, 10.9.2005, s.
3).
Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 10 §
lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ett
lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.2.
5.6.11 Höjd kärnkraftsskatt
Regeringens bedömning: Skatten på termisk
effekt i kärnkraftsreaktorer bör höjas med
24 procent till 12 648 kronor per megawatt och
månad. Höjningen bör träda i kraft den 1 januari
2008.
Skälen för regeringens bedömning: Uttaget av
kärnkraftsskatt regleras i lagen (2000:466) om
skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.
Kärnkraftsskatten är en fast skatt som betalas av
kärnkraftsproducenterna och baseras på kärnkraftsreaktorernas
termiska effekt, dvs. dess
värmeproduktionsförmåga. Skatten är således
oberoende av hur mycket el som produceras i en
kärnkraftsreaktor. Kärnkraftsskatten tas ut för
varje månad med 10 200 kronor per megawatt av
den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn.
Vid avställning av en reaktor
under längre sammanhängande tid än 90 dagar
betalas dock ingen skatt för de överskjutande
dagarna.
En höjd kärnkraftsskatt innebär ökad beskattning
av ekonomiska resurser som finns i
begränsad mängd.

Senare års ökande elpris har
inte motsvarats av ökade produktionskostnader
inom kärnkraften. De höga vinster som görs på
kärnkraftsproducerad el beror i stället på att
andra, och dyrare, produktionstekniker ofta
svarar för marginalproduktionen av el. Priset på
el bestäms av kostnaden för denna marginalproduktion.
Systemet med handel med utsläppsrätter
har också bidragit till höjda elpriser och
därmed ökat företagens vinster. Det beror på att
de bränslen som används för marginalproduktion
av el som regel är av fossilt ursprung och
därmed belastas med kostnader för utsläppsrätter.
Genom en höjd kärnkraftsskatt beskattas
dessa extravinster.
Mot den angivna bakgrunden gör regeringen
bedömningen att skatten på termisk effekt i
kärnkraftsreaktorer bör höjas med 24 procent.
Efter en sådan höjning kommer skatten att
uppgå till 12 648 kronor per megawatt och
månad. Av motsvarande skäl bedömer regeringen
att även fastighetsskatten för vattenkraftverk
bör höjas (se avsnitt 5.4.4).
En skattehöjning innebär högre fasta kostnader
för producenterna av el från kärnkraft.
Den ökade kostnaden beräknas uppgå till i
genomsnitt 1,1 öre per kWh. På en avreglerad
elmarknad får dock, på kort sikt, en höjd fast
kostnad inte något genomslag på elpriset.
Finansdepartementet kommer att remittera
ett förslag på nu angivna ändringar i samband
med att denna proposition överlämnas till
riksdagen. Ändringarna bör träda i kraft den
1 januari 2008.
127

PROP. 2007/08:1
5.6.12 Beskattning av avfall som förbränns
Regeringens bedömning: En särskild utredare bör
tillkallas med uppdrag att analysera avfallsförbränningsskatten
. En fråga som bör utredas
är om skatten kan utformas på ett mer effektivt
sätt. En annan är om en reformerad avfallsförbränningsskatt
är ett samhällsekonomiskt
lämpligt energi- och miljöpolitiskt styrmedel,
eller om det finns andra styrmedel som på ett
kostnadseffektivt sätt styr mot de avfalls-,
energi- och klimatpolitiska målen. Om ett sådant
annat styrmedel bedöms finnas bör utredaren
föreslå hur det kan utformas.
Skälen för regeringens bedömning: I den
ekonomiska vårpropositionen för 2007 angavs
att regeringen skulle återkomma i budgetpropositionen
för 2008 gällande den s.k.
förbränningsskattens hantering (se prop.
2006/07:100, avsnitt 1.8.4, s. 46).
Den 1 juli 2006 infördes en beskattning av
visst hushållsavfall som förbränns inom ramen
för energibeskattningen. Det finns olika problem
med dagens beskattning av avfall som förbränns.
Det kan t.ex. ifrågasättas om den ger en effektiv
styrning mot de avfalls- och klimatpolitiska
målen. Det kan också allmänt sett diskuteras
vilken typ av, eller kombination av, styrmedel
som är samhällsekonomiskt mest effektivt. En
särskild utredare bör därför tillkallas med
uppdrag att förutsättningslöst analysera avfallsförbränningsskatten
. En fråga som bör utredas
är om skatten kan utformas på ett mer effektivt
sätt. En annan är om en reformerad avfallsförbränningsskatt
är ett samhällsekonomiskt
lämpligt energi- och miljöpolitiskt styrmedel,
eller om det finns andra styrmedel som på ett
kostnadseffektivt sätt styr mot de avfalls-,
energi- och klimatpolitiska målen. Om ett sådant
annat styrmedel bedöms finnas bör utredaren
föreslå hur det kan utformas. Arbetet med att ta
fram direktiv till utredningen pågår för
närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten är
att utredningen ska tillsättas senare under hösten
2007. Den gällande beskattningen av avfall som
förbränns ska kvarstå i sin nuvarande form i
avvaktan på att den särskilde utredaren
presenterar resultatet av sitt arbete.
5.6.13 Fortsatta skattelättnader för
koldioxidneutrala drivmedel
Regeringens bedömning: En lagstiftning om
generell skattebefrielse för koldioxidneutrala
drivmedel bör införas i lagen om skatt på energi
och träda i kraft senast den 1 januari 2009. Den
generella skattebefrielsen bör gälla längst till och
med 2013.
Det särskilda villkoret som gäller för att
etanol som låginblandas i bensin ska vara
skattebefriad bör slopas så snart det är möjligt,
dock senast den 1 januari 2009.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringens
skattestrategi för koldioxidneutrala
drivmedel innebär att dessa drivmedel, genom
dispensbeslut med stöd av 2 kap.

12 § lagen
(1994:1776) om skatt på energi, LSE, helt
undantas från koldioxidskatt och energiskatt. I
budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1,
volym 1, avsnitt 5.6.6, s. 157) har regeringen
förklarat att koldioxidneutrala drivmedel under
ytterligare en femårsperiod från utgången av
2008 bör undantas från koldioxidskatt och
energiskatt. Kommissionen har godkänt denna
skattestrategi till och med utgången av 2013
(EUT C 303, 13.12.2006, s. 77). Regeringen
anser att skattestrategin bör föras in i lagstiftning
genom att göra nödvändiga ändringar i LSE.
Den 1 januari 2006 infördes som ett nytt
villkor för skattebefrielsen att etanol som har
använts för låginblandning i bensin ska visas ha
tulldeklarerats som odenaturerad etanol, KN-nr
2207 10 00, eller – när etanolen är framställd
inom EU – visas ha uppfyllt motsvarande krav
när den levererats från producenten. För den
etanol som används till E85 och bussbränsle
finns inte motsvarande villkor för skattebefrielse.
Anledningen till ändringen var att vissa aktörer
överkompenserades eftersom de tog in etanolen
till lägre tullsatser. Etanolen blev då billigare
jämfört med bensinen som den ersatte. Ett
villkor i statsstödsgodkännandet för skattebefrielsen
är att produkten som ges skattenedsättning
inte får överkompenseras i jämförelse
med den vara den ersätter.
Regeringen bedömer att det nu finns
möjlighet att ta bort det särskilda villkor som
gäller för att låginblandad etanol ska vara
skattebefriad. Därmed kommer etanol för lågin128

PROP. 2007/08:1
blandning att behandlas på samma sätt som
etanol som används i E85 och bussbränsle. Ett
slopande av villkoret skulle kunna innebära att
priset på vanlig bensin sjunker med upp till
10 öre per liter.
Ett slopande av villkoret kräver att kommissionen
informeras om och godkänner
förändringen i den redan statsstödsgodkända
skattebefrielsen för biodrivmedel. Regeringen
avser därför att ge in en ansökan till kommissionen
. Enligt regeringens bedömning kan
ett godkännande från kommissionen erhållas
relativt snart och i vart fall inte senare än att
slopandet av villkoret kan gälla senast från och
med den 1 januari 2009. Regeringen avser att
undersöka olika alternativ för att fortsatt ge
svensk etanolproduktion stabila förutsättningar.
I avvaktan på en lagstiftning fortsätter regeringen
att besluta om skattenedsättning genom
dispensbeslut. De nuvarande dispensbesluten
löper ut den 31 december 2008 eller vid den
tidigare tidpunkt då en lagstiftning om generell
skattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel
träder i kraft. En lagstiftning om generell
skattebefrielse för dessa bränslen bör därför
träda i kraft senast den 1 januari 2009. Den
generella skattebefrielsen bör dock inte ges
längre än till och med utgången av 2013 då statsstödsgodkännandet
löper ut.
Det bör framhållas att om det inom EU
beslutas att medlemsstaterna måste släppa ut en
minsta andel biodrivmedel på marknaden, försvinner
den rättsliga grunden för skattebefrielsen
med automatik, se artikel 16.6 i energiskattedirektivet
(rådets direktiv 2003/96/EG av
den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av
gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter
och elektricitet, EUT L 283,
31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096). Om ett
sådant beslut fattas, krävs det därför ändringar i
energiskattedirektivet för att det även efter
beslutet ska vara möjligt att bevilja skattebefrielse
för biodrivmedel.
5.6.14 Beskattning av privatflygets bränsle
Regeringens bedömning: Frågan hur beskattningen
av flygbränsle ska utformas när privatflyg
inte kan undantas bör beredas ytterligare.
Skälen för regeringens bedömning: Huvudregeln
i energiskattedirektivet (rådets direktiv
2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen
för beskattning av energiprodukter
och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51,
Celex 32003L0096) är att yrkesmässigt använt
flygbränsle ska vara skattefritt, medan flygbränslet
ska beskattas när det används för privat
ändamål. Medlemsstaterna får begränsa tillämpningsområdet
för skattebefrielsen för flygbränsle
till att enbart gälla flygfotogen. Sverige har
genom rådsbeslut tidigare fått tillstånd att
tillämpa skattebefrielse för privatflygets bränsle.
Detta undantag (s.k. artikel 19-undantag) löpte
ut den 31 december 2006 och kan inte förlängas.

Den gemenskapsrättsliga grunden för
undantaget från beskattning finns således inte
längre.
En promemoria med förslag om att beskatta
privatflygets bränsle från och med den 1 januari
2008 har remissbehandlats (dnr Fi2007/4572).
Majoriteten av de instanser som har svarat på
remissen anser att promemorians förslag riskerar
att leda till betydande administration samt till
kontroll- och avgränsningsproblem. Enligt
regeringens mening bör värdet av att begränsa
den administrativa bördan få stor betydelse när
privatflyget inte längre kan undantas från beskattning
. Frågan hur beskattningen av flygbränsle
ska utformas bör därför beredas ytterligare
och regeringen avser att återkomma till
riksdagen med lagförslag under våren 2008.
5.7 Övriga punktskattefrågor
5.7.1 Höjd skatt på öl och sänkt skatt på
vin samt andra jästa drycker än vin
eller öl
Regeringens bedömning: Skatten på öl bör höjas
från 1,47 kronor till 1,66 kronor per volymprocent
alkohol och liter. Skatten på vin samt
andra jästa drycker än vin eller öl bör sänkas från
22,08 kronor till 21,58 kronor per liter för
drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte
över 15 volymprocent. Ändringarna bör träda i
kraft den 1 januari 2008.
129

PROP. 2007/08:1
Skälen för regeringens bedömning: Som ett led
i finansieringen av jobbavdraget och andra
skattesänkningar som regeringen bedömer bör
genomföras bör alkoholskatten justeras. Skatten
på öl är i dag 1,47 kronor per volymprocent
alkohol och liter. Regeringen anser att en mindre
höjning av ölskatten till 1,66 kronor per volymprocent
alkohol och liter bör göras. Skattehöjningen
för en burk öl, 50 cl, med en
alkoholhalt på 5,2 volymprocent blir 62 öre
inklusive mervärdesskatt.
Enligt gällande EG-regler tas skatt på öl
respektive vin ut på olika sätt. Till skillnad från
skatt på öl, som tas ut med ett belopp per
volymprocent alkohol och liter, tas skatt på vin
ut med ett belopp per liter. Skatten på vin är
22,08 kronor per liter för vin med en alkoholhalt
över 8,5 men inte över 15 volymprocent. Detta
motsvarar 1,69 kronor per volymprocent alkohol
och liter på ett vin med 13 volymprocent.
Av folkhälsoskäl bör det inte föreligga någon
skillnad i beskattningen mellan öl respektive vin
per volymprocent alkohol och liter. En mindre
sänkning av skatten på vin med en alkoholhalt
över 8,5 men inte över 15 volymprocent bör
därför göras från nuvarande 22,08 kronor till
21,58 kronor per liter vin. Skatten blir då
1,66 kronor per volymprocent alkohol och liter
på ett vin med alkoholhalten 13 procent.
Skattesänkningen för en flaska vin, 75 cl, med en
alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent
blir då 47 öre inklusive mervärdesskatt.
Skatten på andra jästa drycker än vin eller öl bör
sänkas på samma sätt som skatten på vin,
eftersom denna grupp av produkter enligt
gällande EG-direktiv på alkoholskatteområdet
ska beskattas på samma sätt som vin (rådets
direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om
harmonisering av strukturerna för punktskatter
på alkohol och alkoholdrycker, EGT L 316,
31.10.1992 s. 21, Celex 392L0083).
Även den skatt som i vissa fall tas ut vid privat
import av alkoholvaror från tredje land bör
justeras på motsvarande sätt som skatten på öl
och vin.
Finansdepartementet kommer att remittera
ett förslag på nu angivna ändringar i samband
med att denna proposition överlämnas till
riksdagen. Ändringarna föreslås träda i kraft den
1 januari 2008.
5.7.2 Tobaksskatt
Regeringens bedömning: Styckeskatten på
cigaretter bör höjas med 3 öre från 28 öre till
31 öre per cigarett. Skatten på röktobak bör
höjas från 975 kronor till 1 560 kronor per kg
och skatten på snus från 246 kronor till
336 kronor per kg. Ändringarna bör träda i kraft
den 1 januari 2008.

Beskattningen av privatinförsel av cigaretter
från Slovenien bör upphöra att gälla.
Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008
men tillämpas retroaktivt från och med den 1 juli
2007.
Skälen för regeringens bedömning: Som ett led
i finansieringen av jobbavdraget och andra
skattesänkningar som regeringen bedömer bör
genomföras bör en viss höjning av tobakskatten
göras. Skatten på cigaretter tas för närvarande ut
med 28 öre per styck och med 39,2 procent av
detaljhandelspriset. Av folkhälsoskäl är det
viktigt att priset på cigaretter inte är alltför lågt.
Samtidigt måste hänsyn tas till priset för
cigaretter i närliggande länder samt risken för
ökad smuggling av cigaretter. Regeringen anser
därför att en mindre höjning av styckeskatten på
cigaretter med 3 öre till 31 öre per cigarett bör
göras. Detta beräknas leda till att den totala
skatten, inklusive mervärdesskatt, höjs med
1 krona och 50 öre per förpackning med 20
cigaretter i den mest sålda priskategorin.
Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2008.
Enligt gällande EG-regler har medlemsstaterna
möjlighet att ta ut en minimipunktskatt
på cigaretter som säljs till ett lägre pris än
detaljhandelspriset på cigaretter i nämnda
priskategori, förutsatt att denna punktskatt inte
överskrider den punktskatt som tas ut på
cigaretter i nämnda priskategori. Detta innebär
att som mest får det skattebelopp som har
fastställts för cigaretter i den mest efterfrågade
priskategorin tas ut för cigaretter som har ett
lägre detaljhandelspris än dessa.
Sedan den 1 mars 2003 tas en minimipunktskatt
ut för lågpriscigaretter i Sverige.
Minimipunktskatten tas sedan den 1 januari
2006 ut med 100 procent av skatten på cigaretter
i den mest efterfrågade priskategorin. Regeringen
fastställer senast den 30 november det
innevarande året den mest efterfrågade pris130

PROP. 2007/08:1
kategorin av cigaretter och den minimipunktskatt
som ska tas ut det nästkommande
kalenderåret. Den nu nämnda skattehöjningen
beräknas, med oförändrade marginaler, medföra
att priset på cigaretter i den mest efterfrågade
priskategorin kommer att höjas till 47 kronor
och 50 öre per förpackning med 20 cigaretter
från den 1 januari 2008. För att en skattehöjning
ska få genomslag på minimipunktskatten redan
från den 1 januari 2008 bör minimipunktskatten
för 2008, med undantag från de regler som
normalt gäller för fastställandet av denna,
fastställas till 1 krona och 24 öre per cigarett.
Priset på lågpriscigaretter varierar, men många
kostar i dag 35 kronor per förpackning med
20 cigaretter. För lågpriscigaretter skulle en
skattehöjning, inklusive mervärdesskatt, bli densamma
som för cigaretter i den mest sålda
priskategorin, 1 krona och 50 öre.
Efter den senaste höjningen av skatten på
röktobak (rulltobak och piptobak) till
975 kronor per kg den 1 januari 2007 kvarstår
ännu en skatteskillnad mellan skatten på röktobak
och skatten på cigaretter i den mest
efterfrågade priskategorin. Efter den föreslagna
höjningen av cigarettskatten uppgår skatten på
sådana cigaretter, omräknad till kronor per kg,
till 1 650 kronor. Regeringen anser därför att
skatten på röktobak bör höjas ytterligare, till
1 560 kronor per kg, från och med den 1 januari
2008. För en förpackning med 40 gram medför
det en skattehöjning med 29 kronor och 25 öre
inklusive moms.
Skatten på snus höjdes den 1 januari 2007 från
123 kronor till 246 kronor per kg. Av folkhälsoskäl
bör även skatten på snus höjas något.
Regeringen anser därför att skatten på snus bör
höjas till 336 kronor per kg från och med den
1 januari 2008. För en dosa portionssnus à
24 gram medför det en skattehöjning med
2 kronor och 70 öre inklusive mervärdesskatt.
För en dosa lössnus à 50 gram medför det en
skattehöjning med 5 kronor och 63 öre inklusive
mervärdesskatt.
Motsvarande höjning av beskattningen bör
även ske beträffande cigaretter och röktobak
som, utöver vissa mängder, beskattas vid införsel
till Sverige från vissa nya medlemsstater enligt
bestämmelserna i lagen (2004:228) om beskattning
av viss privatinförsel av tobaksvaror. För
cigaretter bör skatten fastställas till samma
belopp som för minimipunktskatten, 1 krona
och 24 öre per styck. Eftersom Slovenien har
meddelat att landet från och med den 1 juli 2007
har uppnått den fastställda minimibeskattningen
av cigaretter inom EU, vilket har bekräftats av
kommissionen, finns det inte längre grund för
att beskatta privatinförsel av cigaretter från
Slovenien.

Beskattningsbestämmelserna i detta
avseende bör därför upphöra att gälla från och
med den 1 januari 2008 och inte tillämpas från
och med den 1 juli 2007.
Även beträffande den skatt som i vissa fall tas
ut vid privat import av tobaksvaror från tredje
land bör motsvarande höjning av skatten på
cigaretter, röktobak och snus göras.
Finansdepartementet kommer att remittera
ett förslag på nu angivna ändringar i samband
med att denna proposition överlämnas till
riksdagen. Ändringarna bör träda i kraft den 1
januari 2008.
5.7.3 Lättnader i reklamskatten
Regeringens bedömning: Reklamskatten bör
sänkas för vissa periodiska publikationer. Sänkningen
bör träda i kraft den 1 januari 2008 och
tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari
2007.
Skälen för regeringens bedömning: I 2007 års
ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100,
avsnitt 1.8.4, s. 46) aviserade regeringen ett
ytterligare steg i avskaffandet av den resterande
reklamskatten. Regeringen ansåg att samtliga
periodiska publikationer, även gratisutdelade,
som har karaktär av dagspress, populärpress eller
fackpress retroaktivt från och med den 1 januari
2007 ska få samma lägre beskattning och högre
grundavdrag som sedan den 1 januari 2006 gäller
för allmänna nyhetstidningar. Detta skulle innebära
att antalet tidningar som betalar reklamskatt
kraftigt minskar och åtgärden skulle också
minska de berörda företagens administrativa
börda. Denna bedömning kvarstår. En promemoria
med förslag i frågan, Sänkt reklamskatt för
vissa periodiska publikationer, har remissbehandlats
(dnr Fi2007/4743). Regeringen avser
att återkomma till riksdagen med lagförslag
under hösten 2007.
131

PROP. 2007/08:1
5.7.4 Sänkt lotteriskatt
Regeringens bedömning: Lotteriskatten bör
sänkas från 36 procent till 35 procent av den
behållning som återstår sedan de sammanlagda
vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet
räknats av från de sammanlagda insatserna.
Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2008.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt
lagen (1991:1482) om lotteriskatt (lotteriskattelagen)
ska lotteriskatt betalas till staten för
svenskt lotteri. Lotteriskatt tas ut med 36 procent
av den behållning som återstår sedan de
sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna
i lotteriet räknats av från de sammanlagda
insatserna. Det är i dag endast Aktiebolaget Trav
och Galopps (ATG:s) lotteriverksamhet som
beskattas enligt lotteriskattelagen. Återstoden av
ATG:s behållning, efter betalning av lotteriskatt
och avdrag för omkostnader, tillfaller på olika
sätt hästsporten i Sverige.
Lotteriskatten höjdes från 35 procent till
36 procent från och med den 1 juli 1997. Vid
denna tidpunkt var utvecklingen för ATG god
och trav- och galoppsporten kunde enligt regeringens
bedömning bära en höjning av lotteriskatten
. Under senare tid har intäkterna för
sporten dock minskat. Regeringen anser därför
att lotteriskattesatsen bör återställas till den
tidigare nivån. Lotteriskatten bör sänkas från 36
till 35 procent av den behållning som återstår
sedan de sammanlagda vinster som betalats ut till
vinnarna i lotteriet räknats av från de
sammanlagda insatserna.
Finansdepartementet kommer att remittera
ett förslag på nu angivna ändringar i samband
med att denna proposition överlämnas till
riksdagen. Ändringen bör träda i kraft den
1 januari 2008.
5.8 Mervärdesskattefrågor
5.8.1 Förlängd redovisningsperiod för
mervärdesskatt
Regeringens bedömning: En förlängd redovisningsperiod
för mervärdesskatt bör införas för
mindre företag från och med den 1 januari 2008.
Skälen för regeringens bedömning: För att förbättra
likviditeten och minska den administrativa
bördan för mindre företag aviserade regeringen i
2007 års ekonomiska vårproposition (prop.
2006/07:100, avsnitt 1.8.3, s. 43) att en redovisningsperiod
för mervärdesskatt om tre månader
för dessa företag bör kunna införas den 1 januari
2008. Denna bedömning kvarstår. Det bör
dessutom införas en möjlighet för företagen att
kunna fortsätta redovisa enligt dagens regler. En
promemoria med förslag i frågan, Förlängd
redovisningsperiod för mervärdesskatt, har
remissbehandlats (dnr Fi2007/4944). Regeringen
avser att återkomma till riksdagen med lagförslag
under hösten 2007.
5.8.2 Vissa andra mervärdesskattefrågor
Regeringens bedömning: Regeringen fortsätter
arbetet med att anpassa mervärdesskattelagen till
EG:s mervärdesskattedirektiv 2006/112/EG.

Regeringen avser därför att under hösten lägga
fram ett flertal förslag på mervärdesskatteområdet
. Inriktningen är att förslagen ska träda i
kraft den 1 januari 2008.
Skälen för regeringens bedömning: En promemoria
med ett flertal förslag till ändringar av
mervärdesskattelagen (1994:200), Mervärdesskatt
vid under- eller överpristransaktioner, med
flera frågor om mervärdesskatt, har remissbehandlats
(dnr Fi2007/4942). Förslagen i
promemorian utgör till övervägande del anpassningar
till EG-rätten på området och har delvis
initierats av regeringen i samråd med Skatteverket.
De är också föranledda av särskilda
hemställningar från intresseorganisationer med
flera. Ett av förslagen innebär att regler införs i
mervärdesskattelagen som gör det möjligt att i
132

PROP. 2007/08:1
vissa fall omvärdera beskattningsunderlaget för
mervärdesskatt. Reglerna ska förhindra skatteundandragande
genom att priset på en vara eller
en tjänst sätts högre eller lägre än marknadsvärdet
vid transaktioner mellan närstående
personer. Ett annat av förslagen innebär att
reglerna om redovisning av mervärdesskatt vid
tillhandahållande av byggtjänster förändras så att
redovisning av mervärdesskatten kommer att ske
löpande under byggtiden. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen med lagförslag under
hösten 2007.
5.9 Skatteadministrativa frågor
5.9.1 Lättare att få F-skatt
Regeringen uttalade i regeringsförklaringen
hösten 2006 att det ska bli lättare att starta och
driva företag. En åtgärd som nämns i det
sammanhanget är att det bör bli lättare att få Fskatt,
framför allt för dem med endast en eller
ett fåtal uppdragsgivare. Regeringen har därför
nyligen givit en särskild utredare i uppdrag att se
över självständighetsrekvisitet i inkomstskattelagens
näringsverksamhetsbegrepp. Utredningen
ska vara klar senast den 1 juni 2008 och
nya regler bör kunna införas från årsskiftet
2008/2009. Huvudsyftet med utredningen är att
göra det enklare att starta näringsverksamhet.
Utgångspunkten är att parternas vilja i ett avtal
om arbete bör ges större vikt vid bedömningen
av om det är fråga om näringsverksamhet eller
om ett anställningsförhållande. Utredaren ska
beakta behovet av skydd för den svagare av
parterna i ett arbets-/uppdragsavtal, så att
reglerna inte ger utrymme för missbruk.
Därutöver ska utredaren beakta önskemålen att
förebygga oönskad skatteplanering, svartarbete
och annat skatteundandragande.
5.9.2 Kreditering av skattekonto
Regeringens förslag: Kreditering på skattekonto
av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem
i bostadshus upphör fr.o.m. den 1 januari
2008.
Skälen för regeringens förslag: Under utgiftsområde
21 Energi (avsnitt 8.1.10) Stöd för
konvertering från direktverkande elvärme m.m.
föreslår regeringen att stödet för konvertering
från oljeuppvärmningssystem i bostadshus ska
ges som ett anslagsfinansierat bidrag från och
med den 1 januari 2008. Lagförslag om upphävande
av lagen (2005:1247) om kreditering på
skattekonto av stöd för konvertering från
oljeuppvärmningssystem i bostadshus finns i
avsnitt 3.5.
5.10 Stöd för skatteforskning
Regeringens bedömning: Inom ramen för Skatteverkets
anslag bör medel avsättas om 5 miljoner
kronor per år för perioden 2008–2010 som stöd
för forskning inom skatteområdet.
Skälen för regeringens bedömning: Sverige har
en lång tradition av nationalekonomisk forskning
på skatteområdet.

Sett till de senaste
decenniernas utveckling kan noteras en ökad
forskningsvolym under 1980-talet som utgjorde
en betydelsefull bakgrund för 1990 års skattereform
. Sedan slutet av 1990-talet har utvecklingen
vänt där antalet forskare och forskarstuderande
med skatteinriktning är förhållandevis
få, inte bara inom nationalekonomi utan
också inom andra samhällsvetenskaper och på
det juridiska området.
Denna utveckling kan få negativa konsekvenser
i olika avseenden. Underlaget för en bred och
kvalificerad allmän och offentlig diskussion
kring skattefrågor riskerar att försämras. Likaså
kan underlaget för skattepolitiken, som den
utformas av regering och riksdag, på sikt få en
svagare kunskapsbas än vad som är önskvärt i en
situation där de framtida utmaningarna, inte
minst p.g.a. globaliseringen och den demografiska
utvecklingen, är betydande.
Sverige är en liten öppen ekonomi som
alltmer integreras i den europeiska ekonomin
och i världsekonomin. De skattepolitiska utmaningarna
är därmed betydande. Detta motiverar
en särskild satsning i Sverige på forskning
inom skatteområdet för att i samspel med det
internationella forskarsamhället nå hög kvalitet i
forskningen, där de institutionella särdrag i det
133

PROP. 2007/08:1
svenska samhället och i den svenska ekonomin
som utgör den miljö i vilken den svenska
skattepolitiken ska verka, uppmärksammas.
Mot denna bakgrund bör inom ramen för
Skatteverkets anslag avsättas medel om 5 miljoner
kronor per år för perioden 2008-2010 som
stöd för forskning inom skatteområdet. Skatteverket
ska i början av 2010 till regeringen
redovisa erfarenheter av satsningen.
5.11 Offentligfinansiella effekter
I detta avsnitt redovisas offentligfinansiella
effekter av de åtgärder på skatteområdet som
redovisats tidigare i detta kapitel. I redovisningen
görs en uppdelning av de budgetpåverkande
åtgärderna i dels förslag till förändrade skatteregler
som lämnas i denna proposition, dels
bedömningar som görs av vissa åtgärder men där
förslagen lämnas i särskilda propositioner. De
budgetpåverkande åtgärderna sammanfattas i
tabell 5.5. Budgetneutrala åtgärder och åtgärder
som bedöms innebära en försumbar effekt
redogörs för i ett särskilt delavsnitt. Vidare
redovisas separat sådana åtgärder som det har
funnits skäl till att återkomma till i denna
proposition, men där åtgärden redan har
aviserats och budgeterats i budgetpropositionen
för 2007 eller i 2007 års ekonomiska vårproposition.
Tre olika effekter redovisas i tabell 5.8. Först
anges den årliga bruttoeffekten, vilken beskriver
den statiskt beräknade förändringen i intäkterna
från den skatt som regeländringen avser utan
beaktande av eventuella indirekta effekter såsom
regeländringens påverkan på andra skattebaser
och konsumentprisindex och följdeffekter pga.
detta.
Vid en bedömning av de kortsiktiga ekonomiska
effekterna av olika åtgärder är den periodiserade
nettoeffekten för den konsoliderade
offentliga sektorn mest relevant. I den periodiserade
redovisningen förläggs förändringar i
skatte- och avgiftsintäkter till det inkomstår
skatten eller avgiften avser. Vidare beaktas i
nettoeffekten även olika slag av indirekta
effekter på skatteintäkterna i stort och på
offentliga utgifter. Den periodiserade
nettoeffekten redovisas för åren 2008–2010.
Därefter redovisas den varaktiga nettobudgeteffekten
för varje åtgärd. Den ger ett mått på den
långsiktiga kostnaden för offentlig sektor av de
olika åtgärderna. Avvikelser mellan den varaktiga
effekten och de periodiserade årliga nettoeffekterna
beror bl.a. på fördröjd övervältring av
vissa skatter på andra skattebaser. För en
närmare beskrivning av metodfrågor kopplade
till denna redovisning hänvisas till Beräkningskonventioner
2007, Metoder för effektberäkningar
av ändrade skatteregler.
De offentligfinansiella effekterna av de olika
åtgärderna som redovisas i detta kapitel har
beräknats utifrån 2008 års priser och volymer.
Den inkomstberäkning för 2008 som redovisas i
kapitel 6 baseras dels på åtgärder som
presenterats i denna proposition, dels på
bedömningar av den ekonomiska utvecklingen. I
kapitel 6 redovisas inkomsterna i respektive års
priser och volymer.

Budgetpåverkande förslag
Inom socialavgiftsområdet föreslås att vissa
tekniska justeringar görs vid inkomstberäkningen
för fastställande av allmän pensionsavgift
och skattereduktion för allmän pensionsavgift.
Sammantaget beräknas justeringarna vara
budgetneutrala.
På punktskatteområdet föreslås att avtrappningen
av energiskatteavdraget för vindkraftverk
som inleddes 2004 fortsätter 2008. Intäkterna
beräknas därmed öka med 0,02 miljarder kronor.
Budgetpåverkande bedömningar
År 2007 infördes jobbskatteavdraget i beskattningen
av förvärvsinkomster. I denna proposition
aviseras en förstärkning av jobbskatteavdraget
med ytterligare 10,72 miljarder kronor
2008. Vidare höjs förmånsvärdet vid värdering av
lånedatorer, från 2400 till 4800 kronor per år,
vilket beräknas öka intäkterna med 0,89 miljarder
kronor. Avdraget för resor till och från
arbetet höjs från 18 till 18,50 kronor per mil.
Åtgärden beräknas minska intäkterna med 0,14
miljarder kronor.
Ett förbättrat dataunderlag för beräkning av
effekten av sänkta socialavgifter för vissa delar av
tjänstesektorn innebär att kostnaden av förslaget
ökar med 0,13 miljarder kronor 2008 jämfört
134

PROP. 2007/08:1
med den beräkning som redovisades i 2007 års
ekonomiska vårproposition.
Den statliga fastighetsskatten avskaffas 2008
och ersätts med en kommunal fastighetsavgift.
Förändringen är fullt finansierad inom
bostadssektorn. Totalt beräknas intäkterna
minska med 16,34 miljarder kronor 2008 då den
statliga fastighetsskatten avskaffas. Intäkterna
från den kommunala fastighetsavgiften för
småhus och lägenheter i flerbostadshus beräknas
till 12,06 miljarder kronor. Vidare höjs kapitalvinstskatten
för privatbostäder från 20 till
22 procent, vilket förväntas förstärka intäkterna
med 1,12 miljarder kronor. Reglerna för uppskov
med skatt på kapitalvinst vid avyttring av
privatbostäder förändras. Ett tak för uppskoven
på 1,6 miljoner kronor införs. Uppskovsbelopp
återförs med vissa undantag vid arv, gåva,
testamente och bodelning och en justering av
uppskovsreglerna sker då en billigare bostad
förvärvas. Åtgärderna beräknas sammantaget
öka intäkterna med 2,09 miljarder kronor. Uppskovsbeloppet
räntebeläggs med 0,5 procent
vilket förstärker intäkterna med 1,07 miljarder
kronor. Den kommunala fastighetsavgiften
indexeras genom att den knyts till
inkomstbasbeloppet. Intäkter från inkomstindexeringen
och höjda taxeringsvärden (i
samband med allmänna och förenklade fastighetstaxeringarna)
tillförs kommunerna.
Även fastighetsskatten på vattenkraftverk
förändras. Här aviseras en höjning från 1,2 till
1,7 procent, vilket innebär en intäktsförstärkning
med 0,46 miljarder kronor (under taxeringsåren
2007–2011 är skattesatsen därtill förhöjd med
0,5 procentenheter).
På punktskatteområdet aviseras en rad
förändringar. I budgetpropositionerna för 2006
och 2007 föreslogs en sänkt koldioxidskatt för
bränslen som förbrukas i anläggningar som
omfattas av EU:s system för handel med
utsläppsrätter. Förslaget beräknades minska
intäkterna med 0,74 miljarder kronor. Därefter
har förslaget av formella skäl avslagits av
riksdagen, vilket innebär att intäkterna förstärks
med motsvarande 0,74 miljarder kronor 2008.
Avsikten är dock fortfarande att sänka den
faktiska koldioxidskatt som dessa anläggningar
belastas med, vilket bedöms kunna ske i två steg.
I det första steget ökas den procentuella
skattenedsättningen med 6 procentenheter den
1 juli 2008, i det andra steget, den 1 januari 2010,
ökas nedsättningen ytterligare. Intäkterna
beräknas minska med 0,11 miljarder kronor
2008.
Den generella koldioxidskatten höjs med 6
öre per kg koldioxid, vilket beräknas öka intäkterna
med 1,64 miljarder kronor 2008.
Energiskatten på diesel i miljöklass 1 och
miljöklass 2 höjs med 20 öre per liter. Åtgärden
förstärker intäkterna med 0,74 miljarder kronor.

Jordbruket, skogsbruket och vattenbruket
kompenseras för energiskattehöjningen med
motsvarande 0,06 miljarder kronor genom att en
högre andel återbetalas (från 77 till 79 procent av
full koldioxidskatt). Gränsen för återbetalning av
skatt på bränslen och el för dessa verksamheter
sänks (från 1 000 till 500 kronor). Intäkterna
bedöms minska med 0,07 miljarder kronor som
en följd av den senare åtgärden, där effekten
främst beror på att återbetalning nu sker från
första kronan givet att gränsen har uppnåtts.
Likaså sänks fordonskatten för dieseldrivna
personbilar, vilket innebär en utebliven intäkt på
0,10 miljarder kronor.
Skatten på den termiska effekten i kärnkraftverk
höjs med 24 procent, vilket ger en
budgetförstärkning med 0,56 miljarder kronor.
Fordonsskatten på lätta lastbilar och bussar
höjs så att differensen till fordonskatt på
personbilar minskar ytterligare. Åtgärden beräknas
öka intäkterna med 0,29 miljarder kronor
2008.
Skatterna på tobak och alkohol höjs med
sammanlagt 2,27 miljarder kronor 2008, varav
tobak (höjd styckeskatt på cigaretter, höjd skatt
på röktobak och snus) svarar för 1,93 miljarder
kronor och alkohol (höjd skatt på öl och sänkt
skatt på vin samt andra drycker än vin eller öl)
för 0,34 miljarder kronor.
Lotteriskatten sänks från 36 till 35 procent,
vilket minskar intäkterna med 0,04 miljarder
kronor.
Reklamskatten för vissa periodiska publikationer
sänks, vilket minskar intäkterna med
0,1 miljarder kronor.
Redovisningsperioden för mervärdesskatt förlängs
för de mindre företagen i enlighet med
aviseringen i 2007 års ekonomiska vårproposition.
Därtill aviseras att företagen ska ges
möjlighet att redovisa i enlighet med dagens
regler. Denna valfrihet medför en offentligfinansiell
kostnad om ytterligare 0,16 miljarder
kronor i jämförelse med det tidigare aviserade
förslaget. Anpassningen av mervärdesskattelagen
till EG:s mervärdesskattedirektiv fortsätter och
135

PROP. 2007/08:1
ett flertal förslag avses läggas under hösten 2007.
Konsekvenserna av förslagen är att de förväntas
medföra ökade skatteintäkter med 0,4 miljarder
kronor.
Tabell 5.7 Åtgärder i denna proposition som budgeterats i
budgetpropositionen för 2007 eller i 2007 års ekonomiska
vårproposition
Periodiserade nettoeffekter, i miljarder kr
2008 2009 2010
Budgetpropositionen för 2007
Lättnader i kapitalvinstbeskattningen
av kvalificerade andelar,
tillfälliga regler
Budgetneutrala åtgärder samt åtgärder
-0,30 -0,30
med försumbara effekter
Sänkt energiskatt på el i norra
Sverige Reglerna vid dubbel bosättning reformeras i
-0,27 -0,24 -0,24
enlighet med utredningsförslaget i SOU
2005:28. Åtgärden är fullt finansierad och
påverkar inte de offentliga finanserna.
Sänkta socialavgifter för vissa delar
av tjänstesektorn (Anm. 1)
-2,37 -4,72 -4,72
2007 års ekonomiska
vårproposition Likaså påverkar inte de förändrade nivåerna
för socialavgifter de offentliga finanserna 2008 då
dessa nivåförändringar görs inom ramen för ett
oförändrat totalt uttag av socialavgifter.
Slopad förmögenhetsskatt (Anm. 2) -6,89 -6,89 -6,89
Begränsningar i avdragsrätten för
pensionsförsäkringar
1,30 1,30 1,30
Skattereduktion för förmån av hushållstjänster
bedöms inte medföra någon offentligfinansiell
effekt.
Slopad särskild löneskatt för
personer födda 1937 och tidigare
-0,35 -0,32 -0,29
Tidigareläggning sänkt arbetsgivaravgift
för vissa delar av
tjänstesektorn
Ränteavdrag för utomlands bosatta har en
-2,31
försumbar effekt på de offentliga finanserna.
Förlängd redovisningsperiod
mervärdesskatt (Anm. 3)
Likaså bedöms effekten av förändring i -0,28 -0,28
reglerna för beskattning av sjöinkomst, de
ändrade CFC-reglerna och de åtgärder på
kapitalbeskattningsområdet som redogörs för i
avsnitt 5.4.6 som försumbara.
-0,28
Anm. 1: Uppdaterade bedömningar visar att kostnaderna för
förslaget blir högre än tidigare beräknat, se tabell 5.5.
Anm. 2: Den totala budgeterade effekten består dels av en halvering
av skattesatsen för finansiella tillgångar – vilket föreslogs i
budgetpropositionen för 2007 men som inte genomfördes – dels
den tillkommande effekten av ett totalt slopande som presenterades
i 2007 års ekonomiska vårproposition.
De nya skattereglerna för pensionsförsäkringar
är en anpassning till den EG-rättsliga
utvecklingen och syftet är att upprätthålla
skatteintäkterna.
Anm. 3: Förändringar i förslaget medför ytterligare kostnader, se
tabell 5.7.
Det särskilda villkoret för etanol som används
för låginblandning i bensin slopas. Åtgärden
beräknas inte påverka skatteintäkterna.

5.11 Sammantagna effekter av
skatteåtgärderna
Förslagen och bedömningarna i budgetproposition
innebär sammantaget en negativ periodiserad
nettobudgeteffekt för 2008 på 3,62 miljarder
kronor. Den negativa bruttoeffekten,
räknat för helår, av åtgärderna som beräknas
införas under 2008 uppgår till 3,03 miljarder
kronor.
Åtgärder som redan är budgeterade
Vissa åtgärder som redovisas i denna proposition
har redan aviserats och budgeterats i budgetpropositionen
för 2007 och i 2007 års ekonomiska
vårproposition. Tabell 5.7 sammanställer
dessa åtgärder och redovisar också de redan
budgeterade effekterna.
136

PROP. 2007/08:1
Tabell 5.8 Budgeteffekter av förslag och bedömningar på skatteområdet
Bruttoeffekt, periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2008 – 2010 samt varaktiga effekter för offentlig sektor
Miljarder kronor
Bruttoeffekt1
Offentlig sektor
periodiserad nettoeffekt varaktig
Effekt från 2008 2009 2010
I. Förslag i budgetpropositionen
Socialavgifter
Följdändring p.g.a. justering i lagen om inkomstgrundad
ålderspension (ökad inbetalning till allmän pensionsavgift) 1/1 2008 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05
Följdändring skattereduktion för allmän pensionsavgift 1/1 2008 -0,05 -0,05 -0,05 -0,05 -0,05
Punktskatter
Avtrappning energiskatteavdrag för vindkraft 1/1 2008 0,03 0,02 0,02 0,02 0,02
Delsumma 0,03 0,02 0,02 0,02 0,02
II Bedömningar i budgetpropositionen
Förvärvsinkomstskatter
Förstärkt jobbskatteavdrag, steg 2 1/1 2008 -10,72 -10,72 -10,72 -10,72 -10,72
Höjt förmånsvärde lånedatorer, från 2400 till 4800 kr/år 1/1 2008 0,89 0,89 0,89 0,89 0,89
Höjt reseavdrag, från 18 kr/mil till 18,50 kr/mil 1/1 2008 -0,14 -0,14 -0,14 -0,14 -0,14
Socialavgifter
Sänkta socialavgifter för vissa tjänsteföretag, komplettering2 1/1 2008 -0,18 -0,13 -0,13 -0,13 -0,13
Kapital- och egendomsskatter
Reformerad beskattning av bostäder, totalt 1/1 2008 0 0 1,54 1,88 1,88
varav: Slopad statlig fastighetsskatt 1/1 2008 -16,34 -16,34 -16,53 -16,64 -16,64
Kommunal fastighetsavgift, totalt inklusive KPI-effekt 1/1 2008 12,06 12,06 12,84 12,84 12,84
-småhus, 6000kr/år eller maximalt 0,75% av tax.värdet3 9,46 9,46 10,07 10,07 10,07
-flerbostadshus, 1200kr/år och lägenhet, max.

0,4% av taxv
3
2,60 2,60 2,77 2,77 2,77
Höjd kapitalvinstskatt privatbostäder, från 20 till 22% 1/1 2008 1,12 1,12 1,12 1,12 1,12
Återföring av uppskov arv, gåva, testamente och bodelning 1/1 2008 1,38 1,38 1,38 1,38 1,38
Tak för uppskovsbelopp, 1,6 miljoner kronor 1/1 2008 0,49 0,49 0,49 0,49 0,49
Justering av uppskovsregler (förvärv billigare bostad) . 1/1 2008 0,22 0,22 0,22 0,22 0,22
Räntebeläggning av uppskov, 0,5% av uppskovsbeloppet 1/1 2008 1,07 1,07 1,07 1,07 1,07
Fastighetstaxering småhus 2009 och flerbostadshus 2010,
. tillfaller kommunsektorn4 1/1 2009 0,71 0,91 0,91
Inkomstindexering fastighetsavgift, tillfaller kommunsektorn 1/1 2009 0,24 0,49 0,49
Höjd fastighetsskatt vattenkraftverk, från 1,7 till 2,2% 1/1 2008 0,64 0,46 0,46 0,46 0,46
Punktskatter
Ej genomförd sänkning av koldioxidskatt i den handlande sektorn 1/1 2008 1,03 0,74 0,74 0,74 0,74
Sänkt koldioxidskatt i den handlande sektorn, förändringarna sker i
två steg, 2008 och 2010 1/7 2008 -0,13 -0,11 -0,23 -0,45 -0,44
Höjd koldioxidskatt, +6 öre/kg koldioxid 1/1 2008 1,85 1,64 1,52 1,52 1,49
Höjd energiskatt på diesel mk1 och mk2, +20 öre/l 1/1 2008 0,88 0,74 0,73 0,73 0,73
Kompensation jordbruk och skogsbruk för höjd dieselskatt 1/1 2008 -0,08 -0,06 -0,06 -0,06 -0,06
Sänkt återbetalningsgräns på el och diesel, från 1000 till 500 kr 1/1 2008 -0,10 -0,07 -0,07 -0,07 -0,07
Sänkt fordonsskatt för dieselpersonbilar 1/1 2008 -0,10 -0,10 -0,12 -0,14 -0,14
Höjd fordonsskatt lätta lastbilar och bussar, +45% 1/1 2008 0,40 0,29 0,29 0,29 0,29
Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftverk, +24% 1/1 2008 0,78 0,56 0,56 0,56 0,56
Höjd tobaksskatt, totalt 1/1 2008 1,54 1,93 1,70 1,70 1,70
137

PROP. 2007/08:1
Bruttoeffekt1
Offentlig sektor
periodiserad nettoeffekt
Effekt från 2009 2010
varaktig
2008
varav cigaretter, styckeskatt från 28 till 31 öre/cigarett 0,45 0,57 0,50 0,50 0,50
röktobak, från 975 till 1560 kr/kg 0,46 0,57 0,50 0,50 0,50
snus, från 246 till 336 kr/kg 0,63 0,79 0,70 0,70 0,70
Höjd alkoholskatt, totalt 1/1 2008 0,27 0,34 0,31 0,31 0,31
varav sänkt skatt på vin, från 22,08 till 21,58 kr/l -0,08 -0,10 -0,08 -0,08 -0,08
höjd skatt på öl, från 1,47 till 1,66 kr/volymprocent och l 0,35 0,44 0,39 0,39 0,39
Sänkt lotteriskatt, från 36% till 35% 1/1 2008 -0,04 -0,04 -0,04 -0,04 -0,04
Sänkt reklamskatt 1/1 2008 -0,10 -0,10 -0,10 -0,10 -0,10
Mervärdesskatt
Vissa mervärdesskattefrågor 1/1 2008 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40
Förlängd redovisningsperiod mervärdesskatt, komplettering2 1/1 2008 -0,16 -0,16 -0,16 -0,16 -0,16
Delsumma -3,06 -3,64 -2,63 -2,53 -2,55
Summa -3,03 -3,62 -2,61 -2,51 -2,53
Not 1: Med bruttoeffekt avses endast den direkta årliga effekten av den skatt som regeländringen avser.
Not 2: Åtgärderna har aviserats och budgeterats i och med 2007 års ekonomiska vårproposition, men förändringar i förslagen och uppdaterade
bedömningar medför ytterligare budgetmässiga konsekvenser.
Not 3: KPI-effekten har kvoterats med respektive fastighetsavgiftsbelopp för småhus och flerbostadshus.
Not 4: I löpande priser är effekten av fastighetstaxeringarna och inkomstindexeringen 1,34 mdkr 2009 och 1,75 mdkr 2010.
138

6
Inkomster

PROP. 2007/08:1
6 Inkomster
6.1 Inledning
I detta kapitel redovisas utvecklingen av skatteintäkter
och övriga inkomster. Prognosen för
skatteintäkterna för perioden 2007–2010 baseras
på den bedömning av den makroekonomiska
utvecklingen som redovisas i bilaga 2, Svensk
ekonomi, samt de regelförändringar regeringen
föreslår och aviserar i kapitel 5 i denna proposition.
De totala skatteintäkterna redovisas i tabell
6.1, där de delas upp i tre huvudgrupper: skatt på
arbete, skatt på kapital och skatt på konsumtion.
Tabellen visar också prognosen för bruttonationalprodukten,
BNP, i löpande priser samt
skattekvoten, dvs. de totala skatteintäkterna som
andel av BNP.
Tabell 6.1 Totala skatteintäkter
Miljarder kronor om inget annat anges
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Skatt på arbete 830 858 874 911 957 998
Skatt på kapital 168 193 198 191 206 221
Skatt på konsumtion 358 374 395 430 439 456
Övriga skatter -1 -2 -1 -2 -3 -3
Totala skatteintäkter 1 354 1 423 1 466 1 529 1 600 1 673
BNP 2 671 2 832 3 012 3 189 3 364 3 528
Skattekvot (%) 50,7 50,3 48,7 48,0 47,6 47,4
Skatterna kan delas upp i skatter som fastställs
årligen och skatter som fastställs månatligen.
Direkta skatter på arbete och skatt på kapital
fastställs i den årliga taxeringen och är för 2005
utfall, medan beloppen för 2006 ännu är prognoser.
Indirekta skatter på arbete och skatt på konsumtion
har månatlig uppbörd och är utfall för
2006.
De totala skatteintäkterna förväntas uppgå till
1 466 miljarder kronor 2007 och 1 529 miljarder
kronor 2008. Detta motsvarar en skattekvot på
48,7 respektive 48,0 procent. De senaste åren har
skattekvoten fallit, en utveckling som väntas
fortsätta under perioden 2008–2010.
Tabell 6.2 visar den årliga förändringen av
skatteintäkterna. Sammantaget beräknas de
totala skatteintäkterna öka med 3,0 procent i år.
Under perioden 2008–2010 ökar skatteintäkterna
med i genomsnitt 4,5 procent per år.
Tabell 6.2 Årlig förändring av totala skatteintäkter
Procentuell förändring
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Skatt på arbete 2,8 3,4 1,9 4,2 5,1 4,3
Skatt på kapital 23,5 15,2 2,2 -3,4 8,2 7,2
Skatt på konsumtion 5,8 4,6 5,6 9,0 1,9 4,0
Totala skatteintäkter 5,9 5,1 3,0 4,3 4,6 4,6
Intäkter från skatt på arbete beräknas öka med
1,9 procent 2007. Den låga utvecklingstakten
beror på införandet av skattereduktionen för
arbetsinkomster, jobbskatteavdraget.

Regeringen
aviserar i denna proposition en förstärkning av
jobbskatteavdraget i ett andra steg, vilket minskar
skatteintäkterna från skatt på arbete med
10,7 miljarder kronor från och med 2008. Den
starka utvecklingen på arbetsmarknaden medför
att skatteintäkterna, trots det utökade jobbskatteavdraget,
utvecklas väl och bedöms öka
med 4,2 procent.
Skatteintäkterna från skatt på kapital ökade
mycket kraftigt under 2005 beroende på höga
kapital- och företagsvinster. En något dämpad
utveckling av företagsvinster under 2006 medför
en lägre beräknad utvecklingstakt för skatt på
kapital på 15,2 procent. Prognosen för 2007
innebär att skatteintäkterna endast ökar med
2,2 procent. Det beror dels på en svagare utveckling
av skatt på företagsvinster och dels på
141

PROP. 2007/08:1
det aviserade förslaget att slopa förmögenhetsskatten
från och med 2007. En lägre prognos för
kapitalvinsternas storlek 2008