Proposition 2004/05:23 Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag

Regeringens proposition
2004/05:23
Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag Prop.
2004/05:23
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 oktober 2004
Thomas Östros
Pär Nuder
(Justitiedepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen att nationaldagen den 6 juni skall bli
allmän helgdag från och med år 2005. Annandag pingst skall samtidigt
upphöra att vara allmän helgdag.
1

Prop. 2004/05:23
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:253) om allmänna
helgdagar ...........................................................................................4
3 Ärendet och dess beredning...............................................................6
4 Bakgrund ...........................................................................................6
5 Överväganden och förslag.................................................................8
5.1 Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag ...................8
5.2 Annandag pingst skall upphöra att vara allmän helgdag ....8
6 Ikraftträdande ..................................................................................10
7 Ekonomiska konsekvenser ..............................................................11
8 Författningskommentar ...................................................................11
8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:253) om
allmänna helgdagar ...........................................................11
Bilaga 1 Sammanfattning av 6 juni-utredningens betänkande (SOU
2004:45).................................................................................13
Bilaga 2 6 juni-utredningens författningsförslag .................................14
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser ..........................................16
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 2004.......17
2

Prop. 2004/05:23
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar.
3

Prop. 2004/05:23
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:253)
om allmänna helgdagar
Härigenom föreskrivs att lagen (1989:253) om allmänna helgdagar
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Med allmän helgdag avses i lag
eller annan författning
söndagar, däribland påskdagen
och pingstdagen,
nyårsdagen, trettondedag jul,
första maj, juldagen och annandag
jul, även när de inte infaller på en
söndag,
långfredagen, annandag påsk,
Kristi himmelsfärdsdag, annandag
pingst, midsommardagen och alla
helgons dag.
Med allmän helgdag avses i lag
eller annan författning
söndagar, däribland påskdagen
och pingstdagen,
nyårsdagen, trettondedag jul,
första maj, juldagen och annandag
jul, även när de inte infaller på en
söndag,
långfredagen, annandag påsk,
Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen
, midsommardagen och alla
helgons dag.
2 §
Av de i 1 § angivna helgdagarna
infaller
Av de i 1 § angivna helgdagarna
infaller
nyårsdagen den 1 januari nyårsdagen den 1 januari
trettondedag jul den 6 januari trettondedag jul den 6 januari
långfredagen fredagen närmast
före påskdagen
långfredagen fredagen närmast
före påskdagen
påskdagen söndagen närmast
efter den
fullmåne som
infaller på eller
närmast efter
den 21 mars
påskdagen söndagen närmast
efter den
fullmåne som
infaller på eller
närmast efter
den 21 mars
annandag påsk dagen efter
påskdagen
annandag påsk dagen efter
påskdagen
Kristi himmelsfärdsdag
sjätte torsdagen
efter påskdagen
Kristi himmelsfärdsdag
sjätte torsdagen
efter påskdagen
pingstdagen sjunde söndagen
efter påskdagen
pingstdagen sjunde söndagen
efter påskdagen
annandag pingst dagen efter
pingstdagen
nationaldagen den 6 juni
midsommardagen
den lördag som
infaller under
tiden den 20–26
juni
midsommardagen
den lördag som
infaller under
tiden den 20–26
juni
4

Prop. 2004/05:23
5
den lördag som
infaller under
tiden den 31
oktober–6 november
alla helgons dag den lördag som
infaller under
tiden den 31
oktober–den 6
november
alla helgons dag
juldagen den 25 december
juldagen den 25 december
annandag jul den 26 december.
annandag jul den 26 december.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2005.
Prop. 2004/05:23
3 Ärendet och dess beredning
Vid riksmötet 2001/02 behandlade riksdagen ett antal motioner med förslag
att göra nationaldagen den 6 juni till allmän helgdag. I betänkandet
2001/02:KU9 ansåg konstitutionsutskottet att nationaldagen skall bli allmän
helgdag men att det fick ankomma på regeringen att utarbeta ett förslag
med den innebörden. Riksdagen tillkännagav för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört (rskr. 2001/02:139).
Den 5 juni 2003 beslutade regeringen direktiv till en särskild utredare
att utarbeta ett förslag som innebär att nationaldagen den 6 juni skall bli
allmän helgdag. Utredningen antog namnet 6 juni-utredningen. Utredningen
överlämnade i maj 2004 betänkandet Nationaldagen – ny helgdag
(SOU 2004:45). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Utredningens
författningsförslag finns i bilaga 2.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet
(dnr Ju 2004/4032).
4 Bakgrund
Med anledning av regeringens förslag år 1989 till lag om allmänna
helgdagar väcktes i riksdagen motioner med förslag om att nationaldagen
den 6 juni skulle bli helgdag. Vid sin behandling av propositionen jämte
motionerna hänvisade konstitutionsutskottet (bet. 1988/89:KU29) till ett
tidigare uttalande om att de gällande formerna för firandet av nationaldagen/svenska
flaggans dag gav tillräckligt utrymme för att markera nationaldagens
betydelse i det svenska samhället.
Frågan om nationaldagen som allmän helgdag har därefter behandlats
av konstitutionsutskottet vid flera tillfällen. Vid riksmötet 1991/92 ansåg
utskottet (bet. 1991/92:KU9), som uppmärksammade att ett införande av
ytterligare en helgdag bl.a. hade ekonomiska aspekter, att frågan på
lämpligt sätt borde bli föremål för utredning.
I september 1993 tillsattes Nationaldagsutredningen med uppdrag att
utreda förutsättningarna för att göra nationaldagen till helgdag. Enligt
direktiven (dir. 1993:104) var det av vikt att utredaren särskilt studerade
de ekonomiska konsekvenserna som inrättandet av en ny helgdag skulle
få, såväl för den offentliga sektorn som för näringslivet och övriga delar
av samhället. I utredarens uppdrag låg också att undersöka konsekvenserna,
ekonomiska och andra, av att inrätta nationaldagen som helgdag
på bekostnad av någon nu existerande allmän helgdag.
6
Nationaldagsutredningen föreslog i sitt betänkande 6 juni Nationaldagen
(SOU 1994:58) att nationaldagen den 6 juni skulle bli allmän helgdag.
Efter att ha studerat de ekonomiska konsekvenserna av ytterligare
en helgdag men också beaktat kyrkliga och sociala faktorer kom utredaren
fram till att annandag pingst samtidigt borde upphöra att vara helgdag.
Sammanfattningsvis angav utredaren att om man införde nationaldagen
som en helgdag, utan att ändra något annat, skulle det medföra ett
årligt inkomstbortfall inom tillverkningsindustrin på omkring 0,3 procent
i genomsnitt.

Bruttonationalprodukten skulle minska med mellan 0,2 och
0,3 procent, dvs. med mellan tre och fyra miljarder kronor baserat på
1992 års produktion. Enligt utredaren kunde det inte anses rimligt att i
det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en
befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara
möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul,
Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst. I valet mellan dessa dagar
fann utredaren att annandag pingst var den helgdag som framstod som
minst olämplig att ta bort.
Prop. 2004/05:23
Nationaldagsutredningens förslag remissbehandlades. De flesta remissinstanser
var positiva till att inrätta den 6 juni som allmän helgdag. Olika
åsikter framfördes dock i frågan om på vilken helgdags bekostnad det
skulle ske. En knapp majoritet av de remissinstanser som lämnade synpunkter
på förslaget att annandag pingst skulle tas bort som allmän helgdag
var dock positiva.
I budgetpropositionen 1994/95:100 bil. 3 s. 14 angav regeringen att
tanken att göra nationaldagen till helgdag inte borde fullföljas.
Konstitutionsutskottet behandlade i betänkande 1995/96:KU11 motioner
om nationaldagen som allmän helgdag. Enligt utskottets mening gav
de gällande formerna för firande av nationaldagen och svenska flaggans
dag den 6 juni tillräckligt utrymme för att markera dagens betydelse i det
svenska samhället. Motionerna avslogs därför. Detta ställningstagande
vidhölls sedan vid behandlingen av motioner i ämnet i betänkandena
1997/98:KU9, 1999/2000:KU18 och 2000/01:KU15.
I betänkande 2001/02:KU9 behandlade konstitutionsutskottet åter igen
ett antal motioner om att göra nationaldagen den 6 juni till allmän helgdag.
Vid behandlingen av motionerna kom, som nämnts i avsnitt 3, konstitutionsutskottet
fram till att nationaldagen den 6 juni bör bli allmän
helgdag. Utskottet gjorde vidare följande uttalande.
Utskottet är medvetet om att detta kan få ekonomiska konsekvenser
för samhället. Om den 6 juni blir allmän helgdag på bekostnad av
någon nu existerande helgdag blir de ekonomiska konsekvenserna
beroende av vilken existerande allmän helgdag som skall komma i
fråga. Nationaldagsutredningen föreslog att den 6 juni skulle bli
allmän helgdag samtidigt som annandag pingst skulle upphöra att
vara helgdag. De ekonomiska effekterna av ett sådant förslag blir
andra än om t.ex. trettondedag jul skulle upphöra att vara allmän
helgdag. Utskottet anser att det får ankomma på regeringen att utarbeta
ett förslag som innebär att nationaldagen den 6 juni skall bli
allmän helgdag.
Riksdagen tillkännagav för regeringen som sin mening vad utskottet
anfört (rskr. 2001/02:139).
7

Prop. 2004/05:23
5 Överväganden och förslag
5.1 Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag
Regeringens förslag: Nationaldagen den 6 juni skall bli allmän helgdag.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna tillstyrker
eller har ingen erinran mot utredningens förslag. Ett antal av remissinstanserna
har, under hänvisning till riksdagens ställningstagande i frågan,
inte tagit ställning till utredningens förslag i denna del. Landsorganisationen
i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation och Svenska kyrkan
anser att den 6 juni inte skall bli allmän helgdag.
Skälen för regeringens förslag: Den 6 juni har kallats Gustaf Vasas
dag, svenska flaggans dag och är nu Sveriges nationaldag och svenska
flaggans dag. Under artonhundratalet togs den 6 juni fram som en nationell
minnesdag. Dagen firades till minne av den 6 juni 1523 då Gustav
Vasa valdes till Sveriges kung, då unionen med Danmark upphörde och
Sveriges enande till en självständig stat påbörjades. 1809 års regeringsform
utfärdades dessutom den 6 juni. Sedan år 1916 firas den 6 juni som
svenska flaggans dag. Därtill kommer att den nuvarande regeringsformen
och riksdagsordningen antogs av riksdagen första gången den 6 juni
1973. Sedan år 1983 är svenska flaggans dag den 6 juni officiellt Sveriges
nationaldag. Detta framgår av förordningen (1982:270) om allmänna
flaggdagar.
Till skillnad mot många andra länder är det i Sverige inte en allmän
helgdag på nationaldagen. Det svenska språket, den svenska historien,
det svenska kulturarvet och det svenska samhällssystemet utgör stora
delar av den nationella identiteten som i en tid med ökad internationalisering
förefaller bli mer och mer betydelsefull. Att göra nationaldagen till
helgdag i Sverige skulle vara ett sätt att visa att nationaldagen är värd ett
större utrymme än den har idag.
Enligt regeringens mening bör nationaldagen den 6 juni nu bli allmän
helgdag.
5.2 Annandag pingst skall upphöra att vara allmän helgdag
Regeringens förslag: Annandag pingst skall upphöra att vara allmän
helgdag.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna tillstyrker
eller har ingen erinran mot utredningens förslag. Landsorganisationen i
Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation och Sveriges Kristna Råd
anser att, för det fall den 6 juni görs till allmän helgdag, det inte bör ske
på någon annan helgdags bekostnad. Om någon kyrklig helgdag skall tas
bort delar Sveriges Kristna Råd utredningens bedömning att annandag
8

pingst bör tas bort. Ett antal remissinstanser har särskilt pekat på vikten
av att en annan allmän helgdag flyttas eller tas bort när den 6 juni blir
allmän helgdag. Arbetsgivarverket och Föreningen Svenskt Näringsliv
förordar att Kristi himmelsfärdsdag upphör att vara allmän helgdag. Enligt
Svenska kyrkan bör Kristi himmelsfärdsdag flyttas till efterföljande
lördag.
Prop. 2004/05:23
Skälen för regeringens förslag: Att införa ytterligare en allmän helgdag
innebär en arbetstidsförkortning som medför kostnader för samhället.
Naturligtvis är det svårt att uppskatta vad kostnaderna för en sådan arbetstidsförkortning
kommer att uppgå till. Men, som utredningen har
angett, talar mycket för att kostnaden i termer av förlorad produktion för
ytterligare en helgdag kommer att uppgå till mellan 3 och 8,5 miljarder
kr per år. De ekonomiska konsekvenserna är alltså betydande. Det är därför
inte rimligt att införa ytterligare en helgdag utan att reformen finansieras.
Ett sätt att finansiera ytterligare en allmän helgdag är genom skattemedel.
Ett annat är att flytta eller ta bort en av nu befintliga helgdagar.
Regeringen delar utredningens uppfattning att det är det sistnämnda alternativet
som bör väljas.
Nästa fråga blir då vilken av våra allmänna helgdagar som skall flyttas
eller tas bort. 6 juni-utredningen har i valet mellan olika helgdagar beaktat
såväl samhällsekonomiska som sociala och kyrkliga aspekter och efter
en sammanvägning av dessa föreslagit att annandag pingst bör tas bort
som allmän helgdag. År 1994 gjorde Nationaldagsutredningen samma
bedömning.
Sverige har elva fristående helgdagar. De är nyårsdagen, trettondedag
jul, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag,
annandag pingst, midsommardagen, alla helgons dag, juldagen och annandag
jul. Påsken, julen och pingsten är kyrkoårets grundläggande och
viktigaste helger. Jul och påsk är också alltför traditionsbundna för att
vara med i diskussionen om att avskaffas till förmån för nationaldagen.
Detsamma gäller för nyårsdagen. Midsommardagen och alla helgons dag
infaller på lördagar och skulle därmed inte kompensera för det produktionsbortfall
som en helgdag på nationaldagen skulle ge upphov till. Första
maj har i kombination med valborgsmässofirandet utvecklats till en
stor och folklig helg. Första maj har firats som en icke kyrklig folkfest
sedan medeltiden. Första maj är dessutom en helgdag i många länder.
Sammantaget bör därför första maj vara kvar som allmän helgdag.
En möjlig lösning är att ta bort Kristi himmelsfärdsdag som allmän
helgdag. Mycket talar för att det – i enlighet med vad Arbetsgivarverket
och Föreningen Svenskt Näringsliv har anfört – skulle vara den lösning
som samhällsekonomiskt skulle vara mest fördelaktig.

Ett alternativ är att
flytta Kristi himmelsfärdsdag från den nuvarande torsdagen till den följande
lördagen. Med det alternativet skulle den allmänna helgdagen inte
inkräkta på någon vanlig arbetsdag. Svenska kyrkan hävdar att en sådan
lösning är den som minst skulle störa kyrkoårets rytm. Å andra sidan
anser Sveriges Kristna Råd att vid valet mellan de allmänna helgdagar
som är kvar att diskutera, annandag pingst bör tas bort.
9
Enligt regeringen kan inte den samhällsekonomiska aspekten vara ensamt
avgörande för frågan vilken allmän helgdag som skall flyttas eller
tas bort. Som utredningen har angett måste också andra faktorer beaktas.
Med hänsyn till Kristi himmelsfärdsdags starka ställning inom trossam
funden men också till att Kristi himmelsfärdshelgen har utvecklats till en
stor familjehelg med stor folklig förankring bör inte Kristi himmelsfärdsdag
tas bort som allmän helgdag. Av samma skäl bör den inte heller flyttas
till någon annan dag.
Prop. 2004/05:23
Frågan är då vilken dag av trettondedag jul och annandag pingst som
bör upphöra att vara allmän helgdag. Det kan diskuteras om det innebär
en arbetstidsförlängning eller inte om annandag pingst tas bort som allmän
helgdag samtidigt som nationaldagen blir allmän helgdag och om
det är mer kostnadsneutralt att ta bort trettondedag jul. Trettondedag jul
är en rörlig helgdag som orsakar klämdagar när den infaller på en tisdag
eller torsdag. I många kollektivavtal finns det dessutom reglerat om reducerad
arbetstid på trettondagsafton den 5 januari och i flera avtal är
denna afton helt arbetsfri. Annandag pingst ger aldrig upphov till några
klämdagar eller till avtalad arbetstidsförkortning.
Mycket talar för att de samhällsekonomiska effekterna blir något mer
gynnsamma om annandag pingst tas bort än om trettondedag jul tas bort.
Det torde dock inte bli så stor skillnad på de samhällsekonomiska konsekvenserna
att det utifrån de ekonomiska aspekterna är självklart vilken
dag som skall tas bort.
I likhet med utredningen anser regeringen att trossamfundens uppfattning
är viktig när ställning skall tas till vilken helgdag som skall tas bort.
Trossamfund har en stor betydelse för många människor i Sverige. Flertalet
trossamfund synes vara eniga om att – för det fall den 6 juni införs
som allmän helgdag – annandag pingst är den av de kyrkliga helgdagarna
vars upphörande skulle föranleda minst negativa konsekvenser.
De allmänna helgdagarna är ojämnt fördelade under året. Många helgdagar
infaller under våren. Annandag pingst ligger närmast den 6 juni i
tiden. Detta är också ett viktigt argument för att annandag pingst bör tas
bort. Under åren 2004–2023 infaller annandag pingst dessutom i början
av juni åtta gånger. Om inte annandag pingst tas bort som allmän helgdag
skulle det innebära att det vissa år kommer att bli ytterligare en långhelg
under våren förutom Kristi himmelsfärdshelgen. Vissa år skulle det dessutom
komma att uppstå klämdagar mellan nationaldagen och pingsthelgen.
Allt detta kan innebära ytterligare konsekvenser för samhällsekonomin.
Detta talar också för att annandag pingst bör tas bort.
Att ta bort trettondedag jul som allmän helgdag skulle innebära att
många människor går miste om möjligheten till en lång sammanhängande
ledighet under vintern utan att ta ut så många semesterdagar. Jullovet i
skolorna sträcker sig dessutom över den s.k. trettonhelgen. Ett avskaffande
av trettondedag jul skulle också kunna få negativa effekter för turistnäringen
i fjällvärlden.

Sammanfattningsvis anser regeringen att annandag pingst bör upphöra
att vara allmän helgdag.
6 Ikraftträdande
10
Regeringens förslag: Nationaldagen den 6 juni skall bli allmän helgdag
och annandag pingst upphöra att vara allmän helgdag från och
med år 2005.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Prop. 2004/05:23
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna har inte uttalat sig
särskilt i frågan. Föreningen Svenskt Näringsliv anser att den 6 juni bör
bli allmän helgdag först år 2007.
Skälen för regeringens förslag: Föreningen Svenskt Näringsliv har,
under hänvisning till att nu gällande kollektivavtal till största delen gäller
till början av år 2007, ansett att ikraftträdandet inte bör ske tidigare än
den 1 januari 2007. Enligt regeringen utgör emellertid vad Föreningen
Svenskt Näringsliv anfört inte tillräckligt tungt vägande skäl för att avvakta.
Inte heller har några andra remissinstanser motsatt sig utredningens
förslag i denna del.
Regeringen är i och för sig medveten om att reformen kan få betydelse
för gällande kollektivavtal liksom på en rad andra områden, men är övertygad
om att arbetsmarknadens parter och andra berörda kan lösa de
eventuella problem som uppstår. Frågan om att göra den 6 juni till allmän
helgdag har nu varit aktuell under lång tid och de flesta torde vara införstådda
med att den dagen inom en snar framtid kommer att vara allmän
helgdag och att detta i sin tur innebär att en annan befintlig allmän helgdag
kommer att flyttas eller tas bort. Regeringen anser därför att den 6
juni bör bli allmän helgdag från och med år 2005. Annandag pingst bör
samtidigt upphöra att vara allmän helgdag.
7 Ekonomiska konsekvenser
Som nämnts i avsnitt 5.2 innebär ett införande av den 6 juni som allmän
helgdag kostnader för samhället, främst bestående i kostnader för minskad
produktion. Genom att samtidigt ta bort annandag pingst som allmän
helgdag torde emellertid den kostnadsökningen kompenseras.
8 Författningskommentar
8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:253) om
allmänna helgdagar
1 och 2 §§
Nationaldagen införs i förteckningen över allmänna helgdagar. Annandag
pingst utgår ur förteckningen.
Påskdagen och pingstdagen ingår i uppräkningen av helgdagar i 1 §
trots att de alltid infaller på en söndag. I propositionen om allmänna
helgdagar (1988/89:114 s.6) motiverades detta med att det var mest överskådligt
och informativt att ange annandag påsk som dagen närmast efter
påskdagen och annandag pingst som dagen närmast efter pingstdagen.
Dessutom motiverades utformningen av 1 § med att det framstod som
11

Prop. 2004/05:23mest i överensstämmelse med traditionell uppfattning att låta även påskdagen
och pingstdagen ingå i uppräkningen av helgdagar.
Med regeringens förslag finns det inte längre något behov av att definiera
när annandag pingst infaller. Pingstdagen har dock i den kristna
traditionen, jämte juldagen och påskdagen, en grundläggande betydelse
även för det övriga kyrkoåret. Trots att pingstdagen alltid infaller på en
söndag bör denna dag därför inte tas bort ur uppräkningen av helgdagar.
I 2 § görs en smärre redaktionell ändring.
12

Prop. 2004/05:23
Bilaga 1
Sammanfattning av 6 juni-utredningens betänkande
(SOU 2004:45)
Riksdagen har beslutat att nationaldagen den 6 juni ska bli allmän helgdag.
Utredningens uppdrag är att lämna ett förslag med den innebörden.
Att införa ytterligare en helgdag innebär en arbetstidsförkortning som får
ekonomiska konsekvenser för samhället. Uppdraget handlar främst om
hur de ekonomiska konsekvenserna som uppstår för samhället vid en
arbetstidsförkortning kan kompenseras.
I betänkandet redovisar utredningen ett förslag till lag om ändring i lagen
(1989:253) om allmänna helgdagar. Förslaget innebär en ändring i
nuvarande helgdagsordning. Nationaldagen den 6 juni blir allmän helgdag
samtidigt som annandag pingst upphör att vara helgdag.
Två studier av de ekonomiska effekterna av att den 6 juni inrättas som
allmän helgdag har gjorts på utredningens uppdrag. Enligt slutsatserna i
rapporterna uppgår kostnaden i termer av förlorad produktion för ytterligare
en helgdag till mellan 3 och 8,5 miljarder kronor per år. Förslaget att
införa ytterligare en helgdag innebär sådana betydande ekonomiska konsekvenser
för samhället att reformen måste finansieras genom att en av
de helgdagar som vi nu har tas bort eller flyttas. De alternativ som utredningen
har diskuterat är första maj, Kristi himmelsfärdsdag, annandag
pingst och trettondedag jul. Första maj har i kombination med valborgsmässofirandet
utvecklats till en stor folklig helg som har firats som en
ickekyrklig folkfest sedan medeltiden. Första maj är dessutom en helgdag
i många länder. Detta gör enligt utredningens uppfattning att första
maj bör vara kvar som allmän helgdag. Kristi himmelsfärdsdag har en
stark ställning inom kyrkorna och trossamfunden och med hänsyn till att
helgdagen har utvecklats till en stor familjehelg med stark folklig förankring
bör inte heller Kristi himmelsfärdsdag flyttas eller tas bort som allmän
helgdag. Förslaget att annandag pingst skall upphöra som allmän
helgdag bygger på följande resonemang. Utredningen är inte övertygad
om att det blir så stor skillnad på de samhällsekonomiska konsekvenserna
om trettondedag jul eller annandag pingst tas bort. Samtliga kyrkor
och trossamfund i Sverige är eniga om att annandag pingst är den minst
dåliga kyrkliga helgdagen att ta bort. Förutom att många helgdagar infaller
under våren ligger annandag pingst närmast den 6 juni i tiden. Om
inte annandag pingst tas bort som allmän helgdag, skulle det innebära att
det vissa år kommer att bli ytterligare en långhelg under våren och att det
uppstår klämdagar mellan nationaldagen och pingsthelgen. För fjällturismen
skulle ett avskaffande av trettondedag jul som helgdag innebära
ett stort inkomstbortfall. Det är också viktigt med möjlighet till en lång
sammanhängande ledighet under den mörkaste delen av året då även skolorna
har ledigt.

13

Prop. 2004/05:23
6 juni-utredningens författningsförslag
Bilaga 2
Förslag till lag om ändring i lagen (1989:253) om
allmänna helgdagar
Härigenom föreskrivs att lagen (1989:253) om allmänna helgdagar skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Med allmän helgdag avses i lag
eller annan författning
söndagar, däribland påskdagen
och pingstdagen,
nyårsdagen, trettondedag jul, första
maj, juldagen, annandag jul,
även när de inte infaller på en söndag,
långfredagen, annandag påsk,
Kristi himmelsfärdsdag, annandag
pingst, midsommardagen och alla
helgons dag.
Med allmän helgdag avses i lag
eller annan författning
söndagar, däribland påskdagen
och pingstdagen,
nyårsdagen, trettondedag jul, första
maj, juldagen, annandag jul,
även när de inte infaller på en söndag,
långfredagen, annandag påsk,
Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen
, midsommardagen och
alla helgons dag.
2 §
14
Av de i 1 § angivna helgdagarna
infaller
nyårsdagen den 1 januari
trettondedag jul den 6 januari
långfredagen fredagen närmast före
påskdagen påskdagen
söndagen närmast efter den fullmåne
som infaller på eller närmast
efter den 21 mars
annandag påsk dagen efter påskdagen
Kristi himmelsfärds dag sjätte torsdagen
efter påskdagen
pingstdagen sjunde söndagen efter
påskdagen
annandag pingst dagen efter
pingstdagen
midsommardagen den lördag som
infaller under tiden den 20–26 juni
alla helgons dag den lördag som
infaller under tiden den 31 oktober–6
november
juldagen den 25 december annanAv
de i 1 § angivna helgdagarna
infaller
nyårsdagen den 1 januari
trettondedag jul den 6 januari
långfredagen fredagen närmast före
påskdagen
påskdagen söndagen närmast efter
den fullmåne som infaller på eller
närmast efter den 21 mars
annandag påsk dagen efter påskdagen
Kristi himmelsfärds dag sjätte torsdagen
efter påskdagen
pingstdagen sjunde söndagen efter
påskdagen
nationaldagen den 6 juni
midsommardagen den lördag som
infaller under tiden den 20–26 juni
alla helgons dag den lördag som
infaller under tiden den 31 oktober–6
november
juldagen den 25 december annan

dag jul den 26 december. dag jul den 26 december. Prop. 2004/05:23
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005
15

Prop. 2004/05:23
Förteckning över remissinstanser
Bilaga 3
Remissyttranden över betänkandet har avgetts av följande instanser.
Riksmarskalksämbetet, Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Rikspolisstyrelsen,
Svenska Handelskammarförbundet, Försvarsmakten,
Riksförsäkringsverket, Arbetsgivarverket, Skolverket, Arbetsmarknadsstyrelsen,
Glesbygdsverket, Statens kulturråd, Migrationsverket, Turistdelegationen,
Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Västerbottens
län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Svenska kyrkan, Sveriges Kristna Råd,
Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i
Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers
Centralorganisation, Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarna,
Svensk Handel, Posten AB, Svenska Turistföreningen, Almanacksförlaget,
Svenska Bussbranschens Riksförbund, Rikskommittén Sveriges Nationaldag,
Medborgarrättsrörelsen, Svenska Liftanläggningars Organisation.
Yttrande har också inkommit från Sverigebandet.
Följande instanser har inbjudits att yttra sig i anledning av betänkandet
men avstått.
Exportrådet, Stiftelsen Skansen, Sveriges Rese- och Turistråd AB,
Svenska kyrkans församlingsförbund, Finska församlingen, Lärarförbundet,
Lärarnas Riksförbund, SJ AB, Rese- och Turistindustrin i Sverige,
Sveriges Lokaltrafikförening, Föreningen Svenskt Flyg, Svenska Akademien,
SIOS – samarbetsorgan för Invandrarorganisationer i Sverige.
16

Justitiedepartementet
Prop. 2004/05:23
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 2004.
Närvarande: statsrådet Östros, ordförande, och statsråden Lövdén,
Ringholm, Y. Johansson, Bodström, Sommestad, Karlsson, Lund,
Andnor, Nuder, M. Johansson, Björklund, Jämtin
Föredragande: statsrådet Nuder
Regeringen beslutar proposition 2004/05:23 Nationaldagen den 6 juni
som allmän helgdag.
17